Sofia kyrkas kyrkotomt

Sofia kyrkas kyrkotomt Sofia församling, Södermalms kontrakt, Stockholms stift kv Vita Berget 1, Klefbecks Backe, Södermalm, Stockholms kommun och län, Södermanland

1

Sofia kyrkas kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Stockholms innerstad med Djurgården utgör ett riksintresse för kulturmiljövården, där kyrkorna med sina kyrkogårdar och tomter är ett av många viktiga karaktärsdrag.

TEXT: Lena Lundberg BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: Vy västerut över Sofia kyrka och Vitabergsparken.

Kring den cirkelrunda fastigheten löper upp- och nedfartsvägar från Skånegatan, som syns till vänster i bild. I parken följer gångsystemet höjdkurvorna, eller går rakt på tvärs mot dem. I dess yttre delar bevaras delar av Vita Bergens småskaliga bebyggelse från 1700-tal och 1800- tal. Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Sofia kyrkas kyrkotomt Sofia kyrka uppfördes mellan åren 1902–1906 efter ritningar av arkitekten Gustaf Hermansson (1864– 1931). Hermansson är upphovsman till ett tiotal kyrkor i Sverige, bland vilka arbetet med Oscars­ kyrkan i Stockholm delvis pågick parallellt med Sofia kyrka. Sofia kyrkas cirkelrunda tomt var given långt före kyrkobygget, och har sitt ursprung i Lindhagenplanen, stadsplanen för Stockholm från 1866.

HISTORIK I Lindhagenplanen från 1866, med förslag till reglering av Stockholm, markerades Vita Bergen som park. Parkens högsta platå avsattes för en cirkelrund plats, från vilken det utgick radierande vägar.

Denna typ av cirkelrunda platser var ett av Lindhagenplanens utmärkande drag. De så kallade stjärnplatserna skulle knyta samman vägar och siktlinjer i staden. I den stadsplan för Södermalm som följde, fastställd år 1880, kvartstod planen för Vita Bergen i en något reviderad form. Den nya stadsplanen skulle innebära omfattande rivningar av bergets gamla trähusbebyggelse, men i sista stund beslöt man att bevara delar av den, som ett minne av malmarnas äldre och enklare bebyggelse.

Anläggandet av Vitabergsparken initierades i slutet av 1880-talet och en uppfartsväg för mottagning av fyllnadsmassor förbereddes. 1890 påbörjades själva utfyllningsarbetena och fem år senare de egentliga anläggningsarbetena.

Under 1890-talet hade man i Katarina församling diskuterat behovet av en ny kyrka. Ett avgörande i den riktningen togs 1896, då församlingen förvärvade tomten motsvarande Vitabergsplatån för uppförandet av en kyrka. I församlingens val av en centralkyrka på platsen spelade den cirkelrunda platsen en avgörande roll.

Då kyrkan invigdes i mars 1906 var stödmurar med järnräcken uppförda längs utsidan av uppfartsvägen, som på platån övergick i en cirkelväg kring kyrkan. Den runda kyrkplanen var grusad och utan plantering. Efterhand såddes gräs och planterades lövträd i en krans runt kyrkan. Mellan cirkelvägen

och kyrkplanen fanns fem öppningar genom kransen, till stor del överensstämmande med de radierande vägar som var inritade i stadsplanen. Träden stod fritt, undantaget på var sida om öppningarna mot kyrkans entréer i väster respektive öster, vilka markerades genom parträd. I öppningen från öster, mot kyrkans dåvarande begravningskapell, fanns en liten trappa.

Ett stort antal av parkens gångvägar hade anlagts vid tiden för kyrkans invigning och en hel del träd hade planterats. Parkområdet närmast Sofia kyrka blev färdigt 1910. Omkring norra uppfartsvägen till kyrkan genomfördes parkarbeten under 1920-talets första del. Utmärkande för denna del var planteringar med låga, krypande, perenna växter, koncentrerade mellan blottlagda berghällar.

Samtidigt med planeringen för den nya kyrkan hade en diskussion pågått om en församlingsdelning. Den ökande befolkningen på Södermalm gjorde behovet alltmer akut och år 1917 bildades Sofia församling ur Katarina församlings östra del.

Kyrkotomen har inte påtagligt förändrats genom åren, Under 1890-talet hade men en häck med vresrosor man i Katarina förhar planterats i utkanten av trädkransen, mot cirkelvägen. samling diskuterat behovet av en ny I början av 2008 tvingades församlingen att låta ta bort kyrka. 1896 förvärett antal stora almar som vade församlingen hade ingått i den tidigaste tomten motsvarande planteringen, på grund av Vitabergsplatån för trädens dåliga status, varvid ett större parti kring kyrkan ändamålet. nu är utan trädplantering. År 2012 tillkom en ramp till kyrkans nordvästentré för ökad tillgänglighet.

BESKRIVNING Omgivningen Sofia kyrkas närmaste omgivning är Vitabergsparken på Södermalm i Stockholm. Kyrkan ligger på en platå i parkens norra del. Mot söder och väs3

Del av tomtkarta från 1897, upprättad på grund av stadsplaneändring i Vita Bergen. Kartan visar både kyrkotomten, inom den röda ringen, och den före kyrkan befintliga, småskaliga bebyggelsen.

Norr är i det övre vänstra hörnet.

Tomtkarta i SSA.

Vy mot kyrkans huvudfasad mot väster och

4 den höga terrassmuren av kallmurad gråsten i utkanten av cirkelvägen.

ter är höjden påtaglig och utsikten från kyrkplanen över staden anslående. Denna del av Vitabergsparken karaktäriseras av slingrande gångvägar mellan gräsytor och fritt placerade, uppvuxna lövträd. Här och var sticker fortfarande det kala berget fram. En bit ner på sluttningarna och mot omgivande gator bevaras delar av den enklare bebyggelse, främst trähus, som före sekelskiftet 1900 präglade Vita Bergen. Uppfarten till kyrkan går från Skånegatan i norr via den mjukt svängda Klefbecks backe. På motsatt sida av Skånegatan står fem våningar höga flerfamiljshus uppförda under 1900-talets första decennier.

Omgärdning Kyrkofastigheten begränsas till den översta, cirkelrunda platån. Alldeles i fastighetsgräns växer en häck av vresrosor, som kan uppfattas som en slags

omgärdning. Kyrkotomten kan även sägas omfatta tillfartsvägen som övergår i en cirkelväg runt fastigheten, delvis på en terrassmur av tuktad, kallmurad gråsten uppförd samtidigt med kyrkan. På muren står ett gjutjärnsstaket med svarvade stolpar mellan horisontala stänger, likaså samtida med kyrkan.

Gångsystem, belysning m.m.

Markytan kring kyrkan består en stor, grusad plan med gräsremsor och planteringar ut mot fastighetsgränsen. Delar av grusplanen används som parkeringsplats. Från cirkelvägen runt kyrkan finns fem entréer till kyrkplanen, utformade som öppningar i planteringsytorna och utan direktkoppling till parkens gångsystem.

Från två av dessa öppningar går stensatta, raka gångar mot kyrkan. Öppningen från väster mot kyrkans huvudentré är på var sida markerad genom

Kyrkplanen är grusad. Mot huvudentrén löper 5 en stensatt gång, med planare stenar lagda som en mittgång innanför smågatsten.

låga stolpar av huggen granit. Gången är satt med smågatsten med ett mittparti med större planstenar av natursten. På var sida om kyrkans entré står parkbänkar. I öppningen på motsatt sida om kyrkan finns en trappa av röd granit. Från trappan och mot den numera igensatta porten till det tidigare begravningskapellet går en gång satt med smågatsten i bågmönster. Dessutom finns från senare tid en smal, stensatt gång norrifrån genom en av planteringsytorna, en genväg mot huvudentrén som på detta sätt har permanentats. Marken närmast kyrkans sockel är likaså satt med smågatsten och framför kyrkans sidoentréer är stensättningen utökad till små förplatser.

Belysningen består dels av en modern stolpbelysning på kyrkplanen och invid uppfartsvägen, dels av ett större antal stolpar för kyrkans fasadbelysning.

Vegetation Kyrkotomtens vegetation begränsar sig till långsmala gräsytor runt kyrkan, innanför cirkelvägen.

Ytorna är mjukt svängda, lätt oregelbundna och mellan 2,5 och 7,5 meter breda. Innanför häcken av vresrosor är de planterade med lövträd av olika slag, främst alm, men även uppstammad syren och hagtorn samt att par prydnadsaplar. Träden är uppvuxna och torde ha ingått i kyrkotomtens tidigaste plantering, som en trädkrans kring kyrkan. I dag saknas dock träd i den nordöstra gräsytan. På var sida om entrén från väster står mindre parträd.

Dessa har tidigare motsvarats av parträd på var sida om entrén från öster, i övrigt är träden fritt och oregelbundet planterade. Mot cirkelvägen är gräsytorna stenkantade, mot kyrkplanen och gruset är de utan kantning.

Kulturhistorisk karakteristik Kyrkotomtens plan uppe på Vitabergsparkens högsta platå har sin upprinnelse i Lindhagenplanen från det sena 1800-talet. Sofia kyrkas cirkelrunda tomt med radierande öppningar från flera håll, vilka är en rest av de en gång tänkta vägarna i Lindhagenplanen, ger tomten stora stadsplanehistoriska värden. Cirkelvägen runt kyrkan, som fungerar som upp och nedfart till och från kyrkan, är uttryck för samma värden.

De mjukt svängda, asymmetriska gräsytorna med olika lövträd är utformade i samspel med Vitabergsparken och ger med sin variation av trädslag 6

och fria plantering uttryck för det tidiga 1900-talets parkideal. Kyrkplanens stora grusytor med inslag av stenlagda gångar och platser, liksom det bevarade gjutjärnsräcket på terrassmurarna harmonierar väl med detta ideal.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Entréerna från cirkelvägen och den cirkelrunda tomten som en del av stadens stadsplanehistoria.

• Mjukt svängda gräsytor, tydligt avgränsade mot grusplanen.

• Trädkrans av lövträd i fri plantering, men parträd som markering till huvudentrén.

• Grus med inslag av huggen sten på kyrkplan och gångytor.

Tillfartsvägarna kring kyrkan är asfalterade.

Kring kyrkan står uppvuxna träd i gräsremsor. I ytterkant av gräsremsorna växer en häck med 7 vresrosor. Till vänster i bild skymtar järnstaketet på terrassmuren.

Översiktskarta Situationsplan över Sofia kyrka med kyrkotomt i Vitabergsparken. Norr är uppåt i bild.

Utsnitt ur DP/Map, Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kronologi 1895. Anläggningen av Vitabergsparken påbörjas, efter flera års utfyllnadsarbeten. (Asker)

1896. Katarina församling förvärvar den cirkelrunda tomten på Vita Bergens platå. (Rosell)

1902. Sofia kyrka börjar uppföras. (Jermsten) 1906. Kyrkan invigs. (Jermsten) Tidigt 1930-tal. Från denna tid finns fotografier som visar en krans av unga träd runt kyrkan. (SSM)

1948–1951. Kyrkan renoveras. Bland annat muras

porten till ett tidigare begravningskapell igen. Följden blir att trappan österifrån till kyrkplanen med anslutande stensatt gång leder fram till en mur. (Jermsten)

1900-talets andra hälft. Plantering av en häck av vresrosor kring tomten. (ATA, SSM)

Tidigt 2000-tal. Flera av trädkransens träd tas bort,

främst på den nordöstra delen. (Uppgift från församlingen)

8

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Uppgifter från församlingen Asker, Bertil, Stockholms parker. Innerstaden. Stockholmsmonografier 62:2, Stockholm 1986 Jermsten, Elisabet, Sofia kyrka, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008 Rosell, Ingrid, Sofia kyrka i Stockholm, ingår i serien Sveriges kyrkor, Band VII, häfte 3, Stockholm 1961