Skogsö kyrkogård

Skogsö kyrkogård Saltsjöbadens församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Skogsö 2:8, Kyrkogårdsvägen 16, Saltsjöbadens socken, Nacka kommun, Stockholms län, Uppland

1

Skogsö kapell och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

TEXT: Martina Berglund, Stockholms läns museum 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2012 Omslagsbild: Skogsö kyrkogård sedd från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Skogsö kyrkogård Skogsö kapell och kyrkogård stod klara 1921, uppförda efter ritningar av Erik Bülow Hübe (1879-1963). Bülow Hübe var landskapsarkitekt och stadsplanerare i Malmö där han bland annat introducerade radhuset och lamellhuset som nya bostadstyper. Han vidareutvecklade även sina talanger för att integrera bebyggelse med natur och landskap i och med till exempel Ribersborg och Pildammsparken. Erik Bülow Hübe var också en av dem som introducerade den moderna trädgårdskonsten i Sverige.

Skogsö kyrkogård skapades till stora delar efter naturens förutsättningar på platsen. Kapellet har en kvadratisk form med utbyggt kor i väster och vapenhus i öster. Byggnaden vilar på en granitsockel och har slätputsade, vita fasader. Det karnisformade taket med lanternin är täckt av kopparplåt. År 1913 blev Saltsjöbaden egen församling, utbru­ ten ur Nacka församling. Fram till 1943 utgjorde församlingen ett pastorat tillsammans med Tyresö församling. Därefter blev Saltsjöbadens församling också eget pastorat.

HISTORIK Samhället Saltsjöbaden växte fram kring förra sekel­ skiftet. 1889 köpte bankdirektör Knut Wallenberg ett stort område med mark i ett nästan obebott och väglöst område. Där ville han bygga upp ett sam­ hälle åt ”den arbetsamme stockholmaren” med möj­ lighet till vila och rekreation vid rent vatten, frisk luft, sol och ljus. Wallenberg var också den drivande kraften bakom järnvägens framdragning från Stock­ holm till Saltsjöbaden vilken invigdes 1893. Saltsjö­ baden blev egen köping 1909 och egen församling 1913.

Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden, ritad av arki­ tekt Ferdinand Boberg, stod klar 1913 och efter detta växte förhoppningarna om en egen kyrkogård i Saltsjöbadens församling. Diskussioner i kyrko­ rådet om att anlägga en ny begravningsplats bör­ jade redan året därpå. Moderförsamlingen Nacka utövade också påtryckningar eftersom de befarade platsbrist på sin egen kyrkogård i centrala Nacka.

På grund av det pågående första världskriget och svårigheterna att hitta en lämplig tomt för en ny kyrkogård kom anläggandet dock att dröja. För­ samlingen hade också uttalade önskemål om att begravningsplatsen skulle ligga i anslutning till vatt­ Skogsö kyrkogård net. Enligt dåvarande kyr­ koherde Widner måste man har skapats till stora ha ”vissa anspråk på en delar efter platsens begravningsplats, den måste och naturens förutligga lämpligt till, ligga i en vacker trakt och helst vid sättningar. eller intill en sjö”.

En ingenjörsfirma, Ben­ net & Comp anlitades för att undersöka sex olika tänkbara områden, varav fyra vid vatten, för en ny begravningsplats. Undersökningar och borrningar genomfördes för att utreda markens beskaffenhet.

Ingenjörsfirman föreslog därefter två platser för kyrkogårdens placering, antingen bredvid Boo gamla kyrkogård eller vid Stäket, mer västerut längs vattenleden. Stäket-förslaget debatterades livligt då det i samma område fanns äldre försvarsskansar som var viktiga som minnesplats och befarades bli vanhelgade av nyanläggningen.

1915 gavs arkitekten Erik Bülow Hübe i uppdrag att göra utkast till ritningar till ny kyrkogård på de båda platserna. Året därpå engagerades Bülow Hübe för uppdraget att utföra förslagsritningar till just området vid Stäket. Det dröjde dock fram till 1918 innan detaljritningarna var färdiga och 1920 togs beslut om slutgiltig utformning av kapellet.

Tomten där kapellet, klockstapeln och begrav­ ningsplatsen anordnades, ägdes av Järnvägsbolaget.

Församlingen stod för en tredjedel av kostnaderna i och med köpet, medan övriga delar bekostades av bankdirektör Knut Wallenberg samt av två försam­ lingsmedlemmar. Kapellet och kyrkogården invigdes på Kristi Himmelsfärdsdag den 5 maj 1921.

På de första ritningarna är kyrkogården terrasse­ rad längs hela huvudstråket upp mot kapellet.

Detta ändrades senare till förmån för den fria natu­ ren i form av en tallbacke, om än gallrad, vilken stärker intrycket av en skogskyrkogård. På flera ställen har sprängningar utförts för att begravningar ska kunna ske.

3

Entré med trappa upp mot kapellet.

Klockstapeln som står öster om kapellet uppfördes samtidigt som kapellet och kyrkogården. Ursprungs­ tanken var att klockan skulle finnas i lanterninen på kapellets tak. Eftersom det dock befarades att klockringningarna skulle orsaka sprickor i bygg­ nadens murverk, togs beslut om att istället bygga en fristående klockstapel. Till stapelns utformning inspirerades Bülow av klockstapeln på Nacka gamla kyrkogård och staplarna har därför gemensamma nämnare i form av spånbeklädnad och takens kar­ nissvängda form. Klockstapeln restaurerades 1967.

En minneslund anlades på kyrkogårdens nordväs­ tra sida 1972. Denna utformades av Sven A Herme­ lin, som startade sin verksamhet på 1920-talet. Han ritade många parker och trädgårdar och hade bland annat tidigare gestaltat Marabouparken i anslut­ ning till Marabous chokladfabrik i Sundbyberg och utvidgningen av kyrkogården på Ekerö.

Ursprungligen var Skogsö kapell endast ett begrav­ ningskapell, men redan på 1960-talet började kapel­ lets användningsområde att utökas. Bland annat ordnades några utomhusgudstjänster på kyrkogår­ den under sommartid. På 1980-talet påbörjades ett 4

förnyelsearbete i kapellet och 1991 hade kapellet anpassats till att användas för såväl gudstjänster som dop och vigslar. Året därpå ordnades mer ljus till kyrkogården för att komplettera kapellets fasadbelysning. Belysning i parken sattes då upp från huvudingången upp längs trappan mot kapellet och vid den slingrande vägen förbi klockstapeln. År 2008 byggdes en ny entré in i kapellet anpassad för rörelsehindrade för att göra kapellet tillgängligt för alla. Detta även för att underlätta för trans­ porten av kistor till och från kapellet. I samband med detta anlades också en plats för utomhusguds­ tjänster strax utanför entrén. I grässlänten framför kapellet gjordes en ny terrassering med trappa i granit och en gångväg intill vars lutning anpassades för rullstolar. Nytillskotten formgavs av arkitekten Björn Uhlén.

Ett område i öster har också köpts upp för möj­ ligheter att utvidga begravningsplatsen ytterligare i framtiden.

Gravkvarter i söder omgivna av avenbokshäckar.

Nyare gravkvarter i öster.

5

Gravv책rdar fritt placerade i terr채ngen i nordv채st.

6

Gravv책rd med skulptur och ringar i koppar.

BESKRIVNING Omgivning Skogsö kapell och kyrkogård ligger på Skogsös västra sida och vetter mot Baggenstäket. Området är glest bebyggt eftersom det är ett naturreservat.

Reservatet, som är ca 150 hektar, har en kuperad och varierad natur med skogsklädda höjder och dalstråk med öppen mark och våtmarker. I områdets centrum finns Skogsö träsk och angränsande öppna marker.

Den sista delen av vägen som leder fram till kyr­ kogården, Kyrkogårdsvägen, fortsätter förbi entrén och fortsätter längs vattnet där det ligger några villor. Kapellet är placerat högt upp på den stora skogskyrkogården och nås via en brant stentrappa med flera avsatser.

Omgärdning och grindar Längs den västra sidan delar av kyrkogården löper en stenmur av huggen, fogad granit. Muren är del­ vis beväxt med vildvin. Denna övergår sedan i ett enkelt trästaket som vetter mot villorna längs vatt­ net. Huvudingången till kyrkogården som har svarta grindar av smide, ligger i söder. Framför grindarna breder en asfalterad plan ut sig och direkt innanför, en gräsyta med bland annat rhododendronbuskar.

Den östra delen kantas av ett grönt Gunnebo­ stängsel. Här finns en öppning utan grind där gång­ vägen fortsätter ut i det intilliggande skogspartiet.

Mot vattnet i nordöst finns en mur av stenar huggna i olika rektangulära former som omväxlande är murade stående och liggande.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

Från huvudingångens halvcirkelformade entréplats delar sig gångsystemet åt tre håll, där den mittersta gången leder rakt upp mot kapellet och de två andra till andra viktiga funktioner på kyrkogården, kre­ matoriet (som aldrig byggdes) och gravområdena.

Denna axialitet och entréplanet med trevägsklykan (en så kallad patte d´oie, gåsfot) tillsammans med kapellets utformning är tydliga inslag av nybarock.

Att anknyta till barocken var inget ovanligt vid anläggningens tillkomst. Dessutom kan en önskan ha funnits från arkitektens sida om att referera till Slaget vid Stäket som utspelade sig på platsen i sam­ band med rysshärjningarna 1719 och kring vilket ett segermonument från 1905 finns uppställt. I övrigt har anläggningen dock en påtaglig karaktär av skogskyrkogård där naturen har fått styra.

Inskription i en berghäll samt Karl Gerhards 7 gravvård.

Minneslunden.

Kring kyrkogårdens gravkvarter finns ett stort sys­ tem av både raka och slingrande stigar, där huvud­ dragen fortfarande stämmer med ursprungsritning­ arna.

Vid den nya entrén på kapellets norra sida har en stensatt plats anlagts. Denna kan användas till fri­ luftsgudstjänster eller vid sammankomster då kapel­ let inte räcker till. Platsen har en stenbeläggning av diabas, gatsten och granit där stenen har lagts i mönster av en labyrint. Framför den gamla entrén till kapellet i öster finns en asfalterad samlingsplats varifrån en så kallad åsnestig leder upp till den nya ingången, med avsatser belagda med grus och kan­ tade av gatsten. Vid sidan av denna löper en gång­ väg med svart smidesstaket.

I backen upp mot kapellet i söder finns två kvar­ ter med enbart natur, där inga begravningar sker.

Längre västerut övergår naturtomten i gravkvarter med gravvårdar i terrasseringar. I söder finns också kvarter dels längs muren, vilka har anlagts på senare tid och dels i kvarter som sluttar uppåt och skiljs av med avenbokshäckar. Dessa kvarter var bland de 8

första att användas. I öster ligger kvarteren på mer plan mark och skiljs av med raka grusade gångar.

Gravvårdarna står i raka rader i gräset med inslag av enstaka buskar och träd.

I norr och väster finns både raka och slingrande grusade gångar på naturtomten och gravvårdarna står omväxlande tätt och fritt i terrängen. På många ställen finns endast upptrampade stigar emellan vår­ darna. I framför allt norr finns stora höjdskillnader och här har gravkvarteren liksom spillts ut i ter­ rängen och nästan ända ner till vattnet. Från en båt­ brygga leder en trappa av huggen granit med flera avsatser upp mot kapellet och en stor gravvård.

Bänkar i olika stilar och utföranden finns utpla­ cerade på flera ställen på kyrkogården. Kvällstid är kyrkogårdsområdet belyst med svarta lyktstolpar i gammal stil. Belysning finns även i form av lägre ljuspållare, bland annat längs med trappan upp från huvudentrén och även som diskreta ljuskällor i mar­ ken som lyser uppåt.

Kyrkogården har till stor del karaktären av otuktad naturtomt.

Gravplatser och gravvårdar På kyrkogården förekommer gravvårdar bestående både av fristående och liggande stenar och även av ingraverade namn i berget. Det sistnämnda är ett ovanligt och speciellt inslag på kyrkogården där man har använt berghällar och bergväggar som gravvårdar och namnen har huggits in direkt på dessa. Ibland leder små trappor i sten fram till häl­ larna. Överraskningar dyker ständigt upp på kyr­ kogården då gravvårdar finns på de mest oväntade ställen i terrängen, som under en gran, i en dunge, på en höjd eller alldeles intill vattnet.

I sydväst och nordväst finns flera av de tidigare gravvårdarna från första hälften av 1900-talet, flera utförda med rik ornamentering och stenramar.

Längst i nordöst ligger de nyaste kvarteren. Här är gravvårdarna nästan lika höga och har ett varierat men ändå liknande utförande där många stenar har kvar sin ”naturliga” form.

På flera ställen på kyrkogården förekommer enkla träkors utan inskription, vilket indikerar att grav­ platsen är köpt men ännu inte tagen i bruk.

Bland de mer namnkunniga personer som är begravda här kan revyartisten Karl Gerhard (18911964) nämnas. Gravvården är en hög stående sten i grå granit med en utsparad nisch där ett porträtt i koppar sitter. Även konstnärinnan Sigrid Hjertén (1885-1948) är begraven här, under en stor liggande gravhäll i granit på kyrkogårdens södra del, liksom konstnären Sven X:et Erixson (1899-1970).

På en klipphäll i norr finns en gravtumba med en skulptur i koppar i form av ett sittande barn med en blomma i handen, som blickar ut över vattnet. Tum­ ban är även dekorerad med lagerbladsdekorerade kopparringar och ingraverat står namnen Nordahl, Sandra och Gustaf (1957 respektive 1992).

Norr om kapellet och i slutet av den trappa som leder upp från bryggan vid vattnet finns en monu­ mental gravvård i form av ett kors på en hög sten­ sockel med inskriptionstavla. Här vilar. Johan Alfred Hedenström (1858-1931) och dennes hustru Emma Fausta (1854-1962). Hedenström grundade Norr­ köpings tapetfabrik 1880 och var riksdagsledamot 1916-19.

9

På gravvårdarna förekommer många olika titlar, såsom byggmästare, advokat, överläkare, journa­ list, justitieråd, häradsdomare, disponent, direktör, båtbyggare, civilingenjör, kommendörkapten, fri­ herre, kommunalkamrer, försäljningschef, skeppare, linjeförman, lokomotivförare, författare, konstnär, målarmästare och urmakarmästare.

Minneslund Minneslunden ligger på kyrkogårdens nordvästra sida, intill kanalen. Ovanför sluttar marken ner mot lunden och här växer bland annat lönn och rönn.

En grusgång böljar ner mot platsen, kantad av lyktstolpar. Två stycken bänkar finns uppställda för kontemplation, omgivna av stenbumlingar och måbärsbuskar. Framför minneslunden har en mur av huggen murad röd sten anlagts. Trampstenar löper i en halvcirkel på den plana gräsytan och kring ett högt kors i trä. Intill detta står lyktstolpar i miniatyr.

Vegetation Skogsö kyrkogård följer till stor del topografin och naturtomten med skogskänsla är övervägande sparad. Här växer många höga träd, varav huvud­ sakligen tallar, men även rönn och björk förekom­ mer utspritt över kyrkogården. Förutom i de stora gräsbevuxna kvarteren, främst i öster, täcks marken omväxlande av gräs, ängsblommor, blåbärs- och lingonris.

Några ordnade planteringar förekommer också, som spireabuskar och rhododendron innanför entrén i söder. I den östra delen finns rabatter i anslutning till en gravvård där bland annat bux­ bom, liljekonvalj och ormbunke växer. Intill denna finns en liten fontän med planteringar av bland annat. förgätmigej, oregano och gullviva. Här skiljs raderna av gravvårdar åt med långa häckar och på flera ställen växer silverpilar.

Framför kapellet i söder växer buskar av rhodo­ dendron på mindre gräsytor. Alldeles intill kapellet finns rabatter med ormbunkar och buskar av måbär och aronia.

Övriga byggnader och anläggningar Omedelbart öster om huvudingången finns en per­ sonal- och förrådsbyggnad som uppfördes 1985.

Byggnaden har vit putsfasad, gröna dörrar och föns­ teromfattningar och taket täcks med svarta betong­ tegelpannor. Intill finns en materialgård omsluten av ett högt trästaket.

Längst i öster står två förråd. Det ena med pulpet­ 10

tak och det andra med sadeltak, båda belagda med papp och brunlaserad locklistpanel på fasaden. Även i söder finns ett mindre skjul för förvaring som också har brunlaserad locklistpanel men pryds av ett papptäckt pyramidtak.

Klockstapel Klockstapeln står i en backe, strax öster om kapel­ let, vilandes på en sockel av natursten. Denna har en enkel, öppen klockbockskonstruktion med ett kar­ nisformat tak täckt av tjärade spån.

Konstnärlig utsmyckning Minneslunden markeras av ett fyra meter högt kors.

Till detta har virket av en tall använts, vilken tidi­ gare stod intill platsen men fälldes av en storm i bör­ jan av 1970-talet.

KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK Skogsö kyrkogård är målmedvetet gestaltad av Erik Bülow Hübe, planerad som en skogskyrkogård där naturen har fått styra utformningen och placeringen av olika komponenter. Detta var ett nytt sätt att pla­ nera begravningsplatser i Sverige och innebär därför ett högt kultur- och arkitekturhistoriskt värde.

På samma gång finns tydliga inslag av nybarock som var en vanlig historisk referens vid kyrkogår­ dens tillkomsttid. Detta uttrycks främst i axialite­ ten från huvudingången upp till kapellet med den tredelade entréplatsen tillsammans med kapellets utformning och klippta häckar som omger vissa gravkvarter.

Ovanliga, oväntade och överraskande placeringar och utföranden av gravvårdar är karaktäristiskt för Skogsö kyrkogård och ger en särskild upplevelse.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården • Kyrkogårdens naturliga växt¬lighet • Klockstapeln, vilken liksom kapellet har ritats av Erik Bülow-Hübe • De tydliga inslagen av nybarock • Begravningsplatsens karaktär av skogskyrkogård med ibland till synes oplanerad utplacering av gravvårdar.

• Gravvårdar med kultur- lokal- och personhistoriskt värde.

Klockstapeln.

11

Kronologi 1921. Skogsö kapell och kyrkogård står klart efter ritningar av Erik Bülow-Hübe. Nilsson 2001

1972. Minneslund tillkommer på kyrkogårdens nordvästsida, intill kanalen. Arkitekt var Sven Hermelin. Lilja 2008

1932. Gravfältsområdet byggs ut norr och nordost om kapellet och ner till vattnet, planerat av arkitekten Gustaf Birch Lindgren. Cason 1993

1985. En personal- och förrådsbyggnad uppförs omedelbart öster om huvudingången. Cason 1993

1946. Renovering av klockstapeln. Cason 1993

1991. Kapellet förses med anordning för fasadbelysning. Nilsson 2001

1953. Gravfältsområdet byggs ut ytterligare med område i öster. Cason 1993

1992. Parkbelysning sätts upp från huvudingången och längs trappan mot kapellet samt förbi klockstapeln. Cason 1993

1965. Gravfältsområdet byggs ut med kvarter i nordöst.

Cason 1993

2008. Förbättring av tillgängligheten genom en ramp till ny entré och plats för utomhusgudstjänst, formgiven av arkitekt Björn Uhlén. Församlingens hemsida

1967. Restaurering av klockstapeln. Cason 1993 1971. Ytterligare nya gravkvarter tillkommer på sluttningen ner mot Baggensstäket på kyrkogårdens nordöstra sida.

Cason 1993

Källförteckning SLM, Stockholms läns museum, arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet

Cason, Sven Åke, Skogsö kyrkogård och kapell – berättelsen om en skogskyrkogård.

Saltsjöbaden 1993 Lilja, Kersti, Skogsö kapell. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008.

Nilsson, Christina, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift. Stockholm 2001 Wihman, Liisa. Skogsö kyrkogård och kapell. Nybarock i naturparken. I: Nackaboken 2007.

12