Issuu

Skå kyrkogård Färingsö församling, Birka kontrakt, Stockholms stift Ekerö Skå kyrka 1:1, Skå socken, Ekerö kommun, Stockholms län, Uppland

Skå kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen och ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Skå AB29. TEXT: Martina Berglund 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Skå kyrka och kyrkogård sedd från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2017 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Skå kyrkogård Skå har satts i samband med den ”Kol de sco” som hade sitt säte här och som på 1180-talet dräptes efter att ha uppträtt som motkonung mot sin svåger kung Knut Eriksson. På 1300-talet skrevs Skå Ska och senare omväxlande Ska, Skaa och Skå. Skå utgjorde på medeltiden ett eget pastorat för att sedan ingå i Sånga pastorat. Genom en sammanläggning av Skå, Sånga, Färentuna och Hilleshög församlingar 1991 bildades Färingsö församling som sedan dess är eget pastorat. Skå kyrka uppfördes under 1100-talets andra hälft och kan möjligen ha varit Kols gårdskyrka. Kyrkogården anlades troligen samtidigt som kyrkan. Kyrkan har medeltida murverk bevarade i långhuset och i sakristian från 1300-talet. Idag är kyrkobyggnaden putsad i vitt med svarta ankarjärn och en grå sockel. Taket är ett valmat sadeltak täckt av svart plåt. Skå kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen och ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Skå AB29. Riks intresset utmärks bl a av gårdsgravfält från yngre järnåldern, Skå sockencentrum i anslutning till kyrkan med flera generationers skolbyggnader finns bevarade och institutionsbyggnaderna vid Skå barnby.

HISTORIK Begravningar kan tänkas ha ägt rum på Skå kyrkogård sedan uppförandet av kyrkan. Kyrkogårdens äldsta del finns närmast kyrkan och omges av en kallmurad gråstensmur som huvudsakligen är från 1700-talet. I räkenskaperna omtalas en mur första gången 1634, vilken var putsad och täckt med brädtak. Möjligtvis kan delar av dagens mur härstamma även från denna, medan övriga delar torde vara från en mur som uppmurades 1739 och som lagades 1789 och 1818. Innanför muren växer en trädkrans av framför allt ask som senast hamlades 1997–98, då så hårt att de skadades. En klockstapel har tidigare funnits som enligt uppgift troligtvis var belägen på kyrkogården söder om kyrkan. År 1681 uppfördes en ny klockstapel men när den revs är okänt. Troligtvis gjordes det i

samband med att kyrkans torn byggdes 1858. På en karta från 1690 syns inte klockstapeln, medan den däremot finns med på en storskifteskarta från 1759, då placerad nordväst om kyrkan. Utanför muren i väster finns en utvidgning av kyrkogården som anlades 1927. Det nya markområdet skänktes av grosshandlaren och tobaksfabrikanten Robert Ljunglöf (1885–1950). Familjen Ljunglöf ägde många fastigheter runt Stockholm vilka successivt såldes av. Bl a såldes Skå-Edeby 1946 där Skå barnby kom att anläggas året därpå. Arkitekt till kyrkogårdens utvidgning var Erik Lallerstedt, som också är begravd på kyrkogården. Lallerstedt ritade bl a Matteuskyrkan, Trygghuset, St Peterskyrkan och Tekniska högskolans byggnader i Stockholm samt ett stort antal byggnader för Postverket runt om i landet. Vid utvidgningen behölls den västra murens södra del, medan den norra delen lades om. Den utvidgade delen omges i övrigt av en kallmur av sprängsten och en trädkrans av björk. År 1982 utvidgades kyrkogården ytterligare åt väster där även en minneslund anlades. Även ett bårhus och ett garage med redskapsbod uppfördes I räkenskaperna samtidigt. Från början var det tänkt att 23 st olika träd omtalas en mur kring och buskar skulle finnas kyrkogården första på denna del, men endast gången 1634. Muren några av dem har plantevar putsad och täckt rats. Vissa har också tagits bort, som t ex den tallhäck med brädtak. som fanns på den norra och östra sidan samt vid platsen framför bårhuset, eftersom den blev förfallen. Huvudingångens nuvarande entré med grindstolpar byggdes 1956 i samband med en renovering av kyrkan, efter ritningar av arkitekt B Schill. Denna ersatte två kantställda grindstolpar av tegel från mitten av 1800-talet. År 1956 togs även en ny ingång upp i norr till kyrkogården från 1927. I arbets beskrivningen till kyrkans restaurering anges att muren delvis var nedrasad och i behov av reparation och man föreslog att samma material som befintligt skulle användas. År 1966–67 renoverades grindstolparna och år 2000 renoverades de återigen.

Skå kyrka och kyrkogård på en karta från 1690.

Tidigare har det funnits två stycken stigluckor, en i söder och en i norr. Möjligen fanns den norra på den nuvarande ingångens plats. I räkenskaperna omtalas en av stigluckorna 1603 i samband med en reparation, medan den andra uppfördes år 1650. År 1674 betecknas den södra stigluckan som förfallen och reparerades flera gånger därefter fram till 1848, då den nuvarande huvudingången i norr troligtvis kom till. Hur stigluckorna såg ut är dock okänt. På äldre bilder syns hur kyrkogården tidigare varit ordnad, med låga häckar och smala grusgångar som omgav många av gravvårdarna. Även den utvidgade delen från 1927 såg ut på detta sätt, men allt eftersom har dessa tagits bort till förmån för övervägande gräsytor.

tidiga centrala betydelse. Nordväst om kyrkan ligger kyrkskolan som består av fyra skolbyggnader och lärarbostad. Samtliga hus är rödfärgade och är tidstypiska byggnader från 1800- och tidigt 1900-tal.

Omgärdning och grindar Kring den äldsta delen av kyrkogården finns en kallmurad gråstensmur och innanför denna en trädkrans av hamlade askar och en lönn. Runt denna del av kyrkogården är muren väldigt låg och på några

BESKRIVNING Omgivning Skå kyrka och kyrkogård ligger på Färingsö invid vägen mot Färentuna. Området utgörs av den centrala skåbygden där den medeltida kyrkan har ett dominerande öppet läge i landskapet. Kring kyrkan som ligger på en höjd, utbreder sig ett flackt slättlandskap som avgränsas av skogs-klädda höjder. Landsvägen som löper genom området har fått sin nuvarande raka sträckning under 1900-talet. Längs vägen upp mot kyrkan finns en kortare allé med lönnar. I närheten av kyrkan ligger Färingsös största forntida gravfält, som minner om bygdens 4

Skå kyrkogård från sydväst. Foto N Lagergren 1956. Källa: Kulturmiljöbild

Mur och trĂ¤dkrans kring gamla delen.

5 Den utvidgade delen frĂĽn 1927, omgiven av bjĂśrkar och med terrassmuren i fonden.

Huvudentrén med putsade grindstolpar, sedd från kyrkogården.

Den gamla delen av kyrkogården.

ställen i samma höjd som marken. Träden behöver dock bytas ut på grund av att de tidigare hamlats alltför hårt. Vid den södra sidan har redan två stycken träd tagits bort liksom två vid den norra ingången. Runt utvidgningen i väster löper en mur av huggen sten och innanför den finns en trädkrans av björkar. Muren i väster som skiljer den gamla och nyare delen åt är ca en halvmeter hög och fungerar som en terrassmur och bildar även en fond till vårdarna på den nyare delen. Runt den nyaste utvidgningen fanns från början en tallhäck. I norr och öster har denna dock bytts ut mot en häck av avenbok. Huvudingången i norr flankeras av två vitputsade tegelstolpar med tak av järnplåt som kröns av järnkors på kulor och enkla svarta järngrindar. Den andra ingången på den norra sidan leder in till den nyare delen och har också svarta järngrindar, men inga grindstolpar. Vid genomgången mellan den nya och den gamla delen står två granitstolpar utan grindar. I det sydvästra hörnet finns en öppning mellan

den gamla och nyare delen som sekundärt har fått en stensättning av gatsten och en liten trappa. En entré från parkeringen finns i anslutning till bårhuset med en enkel och en dubbel järngrind. Vid den nyare delen finns en öppning i muren i söder och båda dessa ingångar leder till 1982 års utvidgning.

Gravkvarter och gångsystem, belysning mm En asfalterad gång löper från den norra ingången mot kyrktornet i väster. I övrigt är gångarna på den äldre och nyare delen belagda med stendamm. Här finns många raka gångar med flera små kvarter där gravvårdarna står i gräsytor. På denna del är marken något kuperad. De flesta vårdarna är stående och på den gamla delens södra sida står de med ryggarna mot varandra. Tidigare fanns en trappa i sten mellan den gamla kyrkogården och den utvidgade delen, men när den togs bort är oklart. Numera finns här en sluttande grusgång. Utvidgningen från 1982 har stående vårdar i stora

1982 års del av kyrkogården.

gräskvarter. På några ställen står vårdarna i dubbla rader med ryggarna mot varandra, på andra står de i enkla rader. Kvarteren i öster är mest använda och här står vårdarna tätt medan den västra delen fortfarande är sparsamt använd. På denna del finns en grusgång som går i en ögla runt kyrkogården. Kvarteren delas av med två häckar i t-form och eventuellt kommer även ytterligare en sådan att planteras enligt de ursprungliga ritningarna. Enkla svarta gatlyktor med klotformad glasskärm finns utplacerade på flera ställen på hela kyrkogården.

Gravplatser och gravvårdar Ett antal bevarade äldre gravvårdar finns kvar väster om kyrkan, dessa är också lite större och mer påkostade. De flesta är från början av 1900-talet, alla är stående och flera är av svart granit. Här finns också en häckplantering kvar kring några av g ravvårdarna. På kyrkogårdens sydöstra sida finns familjen Lallerstedts familjegrav och här ligger bl a arkitekten Erik Lallerstedt, som ritade 1927 års utvidgning, begravd. Det är en grusgrav som omges av en sten-

8 Den västra delen med äldre bevarade gravvårdar.

ram med en svart blankpolerad häll i mitten. Intill kyrkväggen finns en stenbänk och tidigare växte här ett sorgeträd. I väster finns ett kvarter med äldre gravvårdar och hela den äldsta delen av kyrkogården kontrasterar mot 1927- och 1982 års utvidgningar som båda har mindre och enklare gravvårdar, där raderna är rakare och variationen mindre. Flera trädgårdsmästare ligger begravda på Skå kyrkogård, vilket kommer sig av att det tidigare har funnits väldigt många handelsträdgårdar i området. Många gravvårdar har också by- eller gårdsnamnet ingraverat, några exempel är Solbacka, Domargården, Marieberg, Mariedal och Troxhammar.

Minneslund Längst ner i väster på 1892 års utvidgning finns en minneslund omgiven av en oval häck av avenbok. Här är gångarna lagda med rödfärgade betongplattor och på gräsytan i mitten finns en liten fontän mellan ett paradisäppelträd och en purpurapel.

Gravvårdar på den sydöstra sidan, Lallerstedts gravvård till höger i bild.

Minneslund.

Vegetation

Övriga byggnader och anläggningar

Kyrkogårdens gamla del tillsammans med utvidgningen i väster präglas främst av dess trädkransar av ask respektive björk. I övrigt finns få planteringar på dessa delar av kyrkogården, endast några enstaka häckar finns kvar kring gravvårdar och en och annan syrénbuske. I anslutning till bårhuset i sydväst finns en öppen plats med gräsytor och asfalterade gångar som leder bort till den nyaste delen av kyrkogården. Här växer bl a oxel, lönn och ett Johannesbrödträd. Vid bårhuset har rabatter som planteras med säsongens växter anlagts. Kyrkogårdens nyaste del har en hel del växtlighet där minneslunden och de t-formade häckarna av bl a avenbok är mest utmärkande. Här växer även oxel, lönn och paradisäpplen främst längs de omgivande häckarna av avenbok och tall.

Bårhuset i sydväst från 1982 är uppdelat i två volymer med en högre och en lägre del. Båda är vitputsade med koppartäckt sadeltak och kopparportar. Den högre delen är inredd med grått kalkstensgolv och kalkstensaltare, medan den lägre innehåller en offentlig toalett. Redskapsboden, som även innehåller personalutrymmen, ligger strax bakom bårhuset och är klätt med röd fasspontpanel täckt av ett sadeltak med tvåkupigt tegel. Framför redskapsboden finns ett rödmålat plank av liggande fasspontpanel täckt av rödmålad plåt, som döljer maskiner etc.

Kyrkogårdens trädkrans.

Den รถppna platsen vid bรฅrhuset.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Kyrkogården tillsammans med kyrkan och den närmaste bebyggelsen utgör en sammanhållen miljö av äldre karaktär och ingår som en värdefull del i det omgivande kulturlandskapet. Den välbehållna trädkransen med hamlade askar på den äldre delen och björkarna på 1927 års utvidgning ger kyrkogården en tät inramning och ett lummigt intryck med sitt stora lövverk och är en viktig del av kyrkogårdens karaktär. Även den omgivande muren med sina äldsta delar från 16- och 1700-talen är mycket karaktärsskapande. De få häck- och steninramningar som finns kvar vid gravvårdarna idag ger en förståelse för hur kyrkogården har sett ut och förändrats, vilket också ger höga kulturhistoriska värden tillsammans med de ofta konstnärliga utsmyckningarna. Den senaste utvidgningen karaktäriseras av de långa t-formade häckarna, minneslundens halvcirkelformade inramning av avenbok och den omgivande häcken av tall. De båda utvidgningarna av kyrkogården speglar också bygdens utveckling med befolkningstillväxt och påföljande behov av nya gravplatser.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården •B ogårdsmuren som omger den gamla kyrkogården och den utvidgade delen från 1927 tillsammans med trädkransen av ask och björk. •Ä ldre gravvårdar med stora person- och lokalhistoriska samt konstnärliga värden. •D e få kvarvarande häck- och steninramningarna kring gravvårdarna.

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum FMIS Fornminnesregistret Kjell Hedin, Kyrkogårdsföreståndare Färingsö församling Sundström, Lisa, Skå kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm 2008 Tuulse, Armin, Sveriges kyrkor, Uppland, Band VI, Häfte 3, Volym 79, Färentuna Härad, Stockholm 1957

Kronologi 1603 Stiglucka repareras (Tuulse 1957) 1634 Bogårdsmur, rappad och täckt av brädtak omnämns (Tuulse 1957) 1650 Stiglucka uppförs (Tuulse 1957) 1681 Ny klockstapel uppförs (Tuulse 1957) 1848 Huvudingången genom muren i norr tillkommer och förses med kantställda tegelstolpar. Stigluckorna rivs (Tuulse 1957). 1858 Klockstapeln rivs (Tuulse 1957). 1927 Kyrkogården utvidgas i väst. Ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt (Tuulse 1957). 1956 Vitputsade tegelstolpar byggs efter ritningar av arkitekten B Schill (Tuulse 1957). Den nya kyrkogården får en ingång åt norr (ATA). 1966–67 Grindstolpar renoveras (SLM). 1982 Utvidgning av kyrkogården. Anläggning av minnes lund. Nybyggnad av bårhus och garage. Mark- och kyrkogårdskonsulter AB (Församlingen). 1997–98 Träden runt den gamla delen av kyrkogården hamlas (Församlingen). 1998 Dräneringsrör läggs runt kyrkan (SLM). 2000 Upprustning av grindstolpar (SLM).