Issuu

Silverdals griftegård Sollentuna församling, Sollentuna kontrakt, Stockholms stift Sollentunavägen 19, Sollentuna socken och kommun, Stockholms län, Uppland

Silverdals griftegård är skyddad enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. TEXT: Hedvig Bellberg, Stockholms läns museum, 2014 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2013 Omslagsbild: Silverdals griftegård sedd från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Silverdals griftegård Silverdals griftegård ligger i Sollentuna församling, strax öster om järnvägen och E4:an och med Edsviken omkring en halv kilometer österut. Griftegården anlades 1923 i försvarets regi, som Svea livgardes garnisonskyrkogård för det närbelägna Livgardet I1. 1960 köpte Sollentuna församling kyrkogården med den omgivande marken. Den gamla garnisonskyrkogården med Garnisonskapellet från 1923, ritat av r om Silverdalkapellet med dess krematorium och griftegård som tillkom på 1960-talet. Längst i söder utanför muren ligger Silverdalssalen, samt en blomsterbutik.

HISTORIK När Sollentuna församling 1960 köpte militärkyrkogården med kringliggande markområde fanns redan det mindre Garnisonskapellet på Silverdals griftegård. Kapellet uppfördes 1923 efter ritningar av arkitekt Erik Josephson (1864-1929). Erik Josephson är mest känd för att ha ritat industri-, bank- och kasernbyggnader. Till hans främsta verk hör bland annat Villa Josephson, Deneliuska huset, Umeå stadshus och Grand Hotell i Saltsjöbaden. I anslutning till Garnisonskapellet finns en stiglucka som entré till begravningsplatsen. Denna är möjligen från samma tid, eller tillkommen tidigare. Efter församlingens övertagande av garnisonskyrkogården lät församlingen 1962 bygga om kapellet. Då tillkom bland annat en korutbyggnad mot norr. Fram till 1968, när Silverdalskapellet var färdigbyggt, användes kapellet tämligen frekvent för begravningar, men på senare år har det använts i mindre utsträckning. Den civila delen av griftegården, belägen sydväst om Garnisonskapellet, började användas redan innan utbyggnaden, under tiden för spanska sjukans härjningar 1918-19. Den gamla militära delen finns i öster inom området. På denna, griftegårdens garnisonsdel, begravdes främst soldater som omkom i tjänsten. 1960, då den omgivande marken köptes in av församlingen, påbörjades griftegårdens utbyggnad,

till en början främst mot väster och söder om garnisonskyrkogården, varpå griftegården mot slutet av 1960-talet hade fått nytt kapell, klockstapel, vänthall och personalbyggnad. För griftegårdens planering och nya byggnader stod arkitekt Lage Knape, 1923 anlades vars helhetsgrepp idag fortgriftegården som farande är tydligt. 1968 påbörjades uppförandet Svea livgardes av Silverdalskapellet, med garnisonskyrkogård, ett krematorium införlivat i byggnaden, och Silverfrämst för soldater dalssalen vid griftegårdens som omkom i ingång i öster. Ett köpekontjänsten. trakt om 11,6 hektar mark skrevs också mellan kronan och församlingen. 1973 anlades minneslunden, vilken är belägen mot söder på griftegården, nära järnvägen. Ytterligare utvidgning och omdaning, med anläggande av begravningsområdet öster om den äldre garnisonskyrkogården, skedde på mitten av 1970-talet. Flera nya kvarter har sedermera tagits i bruk under 1980-talet på griftegårdens västra delar, under 1990-talet i ett mindre område i söder, samt vid 2000-talets början längst i nordväst. 2007 tillkom askgravplatsen som är belägen öster om den gamla garnisonskyrkogården.

Silverdals krematorium Den 14 september 1969 invigde biskop Helge Ljungberg det nyuppförda Silverdalskapellet på Silverdals griftegård. Kapellet är beläget öster om Garnisonskapellet. Arkitekt för kapellet var den dåvarande stadsarkitekten i Sollentuna, Lage Knape. Den konstnärliga utsmyckningen stod konstnären Jan Brazda för och arkitekt Ralph Alton gjorde inredningen. Byggnaden har ett högt tak i pyramidform och en gyllene port. Stilen är modernistisk. Trots att salen inte är särskilt stor upplevs den ljus och luftig och de stora fönstren mot söder får rummet att liksom växa ihop med naturen utanför. Väggarna består av råbetong och i taket finns bjälkar av omålat trä. Ovanför altaret sitter ett solkors som anknyter till Upplandskorset – en förkristen symbol som övertogs av kristendomen redan under vikingatiden. 3

Stigluckan som leder mot Garnisonskapellet som skymtar i fonden. ATA. Fotograf eller årtal ej angivna

Framför entrén finns en kvadratisk damm med ett skepp av koppar. Skeppet som invigdes 1979 skapades av Lage Knape tillsammans med konstsmeden Gunnar Bengtsson. Silverdalskapellet används till alla former av begravningar, det vill säga även borgerliga och andra religioners ceremonier.

BESKRIVNING Omgivning Silverdal ligger i Sollentuna kommun. Mot väster och söder angränsar motorvägen Uppsalavägen samt järnvägen med närmsta station Helenelund. På söder sida om motorvägen ligger Kista centrum och samhälle. I öster och mot norr angränsar villabebyggelse i Sörentorp, Tegelhagen, Edsviken och Helenelund. Öster och norr om griftegården passerar även Edsvikens vatten bara någon kilometer bort.

Omgärdning och grindar Den norra ingången till griftegården flankeras av ett grindpar med en upp-/nedgående sol samt grindstolpar som på var sida tar sin fortsättning i två korta murpartier i sten, innan stängsel tar vid och fortsätter längs med sträckningen. Stängslet runt griftegården utgörs dels av Gunnebostängsel, dels av granntomternas stängsel i olika utförande. Mot norr finns plank som omgärdning och mot järnvägen växer häckar samt finns en skyddsvall. Vid krematorieinfarten finns ett Gunnebostängsel. Den östra ingången vid Silverdalssalen kantas av murpartier i granit och av grindar med raka järnribbor. Väl inne på griftegården finns en låg steninramning kring garnisonsdelen, som är belägen något högre än övriga griftegården. Vid början av allén som leder fram mot Garnisonskapellet finns en stiglucka från tiden då garnisonskyrkogården anlades. Den är vitputsad och har sadeltaksform. Från stig-

Silverdalskapellet med sitt pyramidformade tak. I källarvåningen finns krematoriet.

Ingången i öster flankeras av grinstolpar och murar i granit. Redan vid entrén syns de5 många träden som växer på griftegården.

luckan upp mot Garnisonskapellet löper en lindallé och på högra sidan, en rad med jasminer. Dessa har dock inte tagit sig under de år de stått där och kommer att bytas ut. Till höger om denna rad kan man även se spåren av en björkallé som gått längs garnisonsdelen upp mot Garnisonskapellet och avgränsat kvarteren. Flera av björkarna har drabbats av en svampsjukdom varför några tagits ner. Inom en 30–40-årsperiod är det aktuellt att byta ut återstående björkar på kyrkogården, då deras livslängd är slut. Troligtvis är allén anlagd på sent 1910-tal, alternativt tidigt 1920-tal.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. Det finns för närvarande 12 kvarter på griftegården, men det finns planer på att efter hand utvidga griftegården norrut. Kvarteren är indelade både i bokstäver och i siffror. Det ligger 3500 personer begravda i märkta gravar på griftegården och ytterligare 6000 i minneslunden och på spridningsdelen. Platserna i minneslunden börjar ta slut, men man planerar att utöka den en bit in i spridningsdelen som ligger intill. Gångsystemen utgörs av gräsarmerade och asfalt-

6 Stigluckan sedd från söder, med lindallén och Garnisonskapellet skymtande i fonden.

belagda gångar. Det ligger skifferbeläggning vid kvarter nedanför Garnisonskapellet. Även vid Silverdalskapellet ligger en skifferbeläggning runt dammen. Vägen upp mot kapellet är asfaltsbelagd och kantas av smågatsten. Belysningsarmaturen består av stolpar med tefatsformade hättor på vägen mellan Besvärsbacken och Sollentunavägen, samt på övriga griftegården av stolpar med hättor som ser ut som hattar utan brätten – så kallade pillerburkar.

Gravplatser och gravvårdar Griftegårdens gravvårdar är karakteristiskt låga och en likartad gestaltning håller inbördes samman de olika kvarteren. Gravstenarna får generellt inte ha en höjd överstigande 120 cm på Silverdals griftegård, dock förekommer något enstaka järnkors i det nyare kvarteret i norr, som överstiger detta mått. Gravstenarna skall heller inte överstiga de häckar och murar som kringgärdar kvarteren. Detta har endast överträtts i ett fåtal fall. Det finns inte några stora liggande hällar. En gravrätt på griftegården har måtten 120x200 cm.

Stora delar av griftegården har ett drömlikt uttryck, med resliga träd som bildar både täta och mindre täta skogsdungar.

Gärdestads och Martinsons gravvårdar finns7 nära stigluckan..

Ett triquetrakors över en skorstensfejarmästare.

8En rik växtlighet präglar kvarteren närmast Garnisonskapellet.

Mitt på griftegården, ett tjugotal meter snett in från stigluckan, på vänster sida, ligger författaren och nobelpristagaren Harry Martinson (1904-1978) och hans hustru Ingrid. På gravstenen finns ett citat ur hans diktverk Aniara: ”vars själar nu i fridens boning var, avsvalnade likt snö, som nått sin vila, på andens berg.” Harry Martinson tog emot Nobelpriset i litteratur tillsammans med Eyvind Johnson 1974 och har bland annat författat romanerna Nässlorna blomma, 1935. och Vägen ut, 1936, De är delvis självbiografiska och skildrar en föräldralös pojkes mödosamma tillvaro i fattigsverige. Direkt till vänster om Harry Martinsons grav vilar sångaren och låtskrivaren Ted Gärdestad (19561997) tillsammans med sin bror Kjell, mamma Margit och mormor Edla. Ted Gärdestad blev särskilt känd genom sin klara stämma i låtarna Satellit, Sol, vind och vatten samt Jag vill ha en egen måne. Han tog sitt liv, 41 år gammal, i Sollentuna den 22 juni 1997. 2006 invigdes en staty till minne av Ted Gärdestad i stadsdelen Silverdal i Sollentuna. I ett kvarter, söder om garnisonsdelen, finns liggande gravstenar och en mängd gravkors av olika utförande, bland annat triquetrakors av latinets tri- (tre) och quetrus (hörnad). Triquetran är främst känd som en kristen symbol, där den liksom exempelvis triangeln och treklövern är en symbol för treenigheten. Den är också kallad en keltisk knut och vanlig på keltiska kors och annan konst från den keltiska kulturen. Det finns en titel på ett av triquetrakorsen, skorstensfejarmästare. Det förekommer i allmänhet få titlar på griftegården. Kvarteret anlades på 1970-talet strax söder om Garnisonskapellet och har både flertalet gravstenar och kors. Flera av gravvårdarna här är från 1970–80-talen, då kvarteret anlades. Nordväst om Garnisonskapellet ligger ett kvarter där man får känslan av att ha kommit in i en odling. Det finns låga murar med planteringar av en mängd olika växter. Kvarteren härikring är anlagda på 1960-talet. Nedanför garnisonsdelen finns ett kvarter som är längsgående med stigluckan, och sträcker ut sig på båda sidor om denna nästan, som en avdelare. I ett kvarter (kvarter 11) finns många samtida gravar, bland annat en över 18-åriga Robert Essebro som efter en gokarttävling i Italien, tillsammans med resten av klubbens pojkar förolyckades vid flygolyckan på Linate flygplats i Milano 2001. I samma kvarter finns också en muslimsk rad. Där står gravstenarna riktade mot Mecka. Den muslimska raden är full, varför många muslimer väljer

att begrava sina anhöriga i det nyaste kvarteret, längst i norr. Det är det enda nya kvarteret där kistbegravningar görs. Även romer och katoliker väljer gärna detta kvarter. I ett annat kvarter (kvarter 10) finns förmodligen begravningsplatsens största gravvård, som nästan upptar hela gravrätten i liggande format. I samma kvarter finns också ett mycket fint träkors, täckt av en koppartäckning och med en sirlig blomsterintarsia. Det bågformade kvarteret i söder, strax väster om minneslunden, är anlagt på 1980-talet.

Minneslund och asklundar Det finns både en minneslund och en askgravplats på griftegården. Minneslunden anlades på 1970talet och är belägen på griftegårdens södra del. I lundens mitt finns en liten stilla damm. Intill minneslunden leder en gång i med storgatsten. Utsmyckningsplatsen är ett murparti i fonden och längs halva minneslunden växer idegran. Askgravplatsen är tillkommen 2007 och har formen av en fisk. Hittills finns det en fiskformad yta med 50 platser, som kommer att kompletteras med ytterligare fem fiskformade ytor till under de närmast kommande åren. I ”fiskens” mitt växter strutbräken. Fisk heter på grekiska ichthys, ett ord som bildar initialerna i »Jesus Kristus, Guds son, frälsare«. Därför blev fisken tidigt en kristen symbol, och användes som ett hemligt tecken under förföljelsen av kristna i det romerska riket.

Vegetation Det råder en mångfald av vegetation och växtkraft på griftegården. I flera kvarter upplevs marken som rena odlingar som frodas och grönskar under de många trädens skyddande hägn. Fågelholkar sitter i träden och utgör enligt griftegårdsförvaltningen en sorts naturlig myggbekämpning. Trädslagen på griftegården är till övervägande beståndet tallar, björkar, lindar och i de nyare kvarteten även oxlar. Det finns också lärkträd, japanskt körsbär och idegran. Förut ramade bergtallar in kvarteren och kring några kvarter finns det fortfarande partier av bergtall, men de byts succesivt ut. I 1960-1970-talskvarteren finns utöver tallar rhododendron,. Norr om Garnisonskapellet finns en mängd olika växter. Hela kvarteret omkransas av brudspirea som blommar i vitt. Brudspirean breder ut sig kring hela kapellet och kring de övre kvarteren. I kvarteren nedanför Garnisonskapellet finns berberisbuskar och jasminer samt perenner som växer som häck.

Azaleor blommar i kraftigt orange och rödrosa på våren i kvarteret söder om garnisonsdelen, där alla triquetrakorsen finns. De jasminer som växer som omgärdning nära Garnisonskapellet har inte fått växtkraft under de år de stått där och kommer därför att bytas ut mot strutbräken, en ormbunkesort med snurrade stängeltoppar, samt myskmadra, förgätmigej, fänrikshjärta, krollilja och vit blåklocka. Vid Silverdalssalen, utanför den östra entrén, växer på gården en magnolia omgärdad av en gräscirkel. Det finns en trädkarta för griftegården där äldre träd är markerade och beskrivna. Även en inventering och en åtgärdsplan för hela griftegårdens växter har upprättats.

Övriga byggnader och anläggningar Garnisonskapellet på griftegårdens garnisonsdel är ritat av arkitekt Erik Josephson och uppfört 1923 med vita släta putsade fasader och ett sadeltak belagt med svarta glaserade tegelpannor. Ingången sker genom en portik med en djupt liggande träport. Kapellet restaurerades 1962 och fick då en korutbyggnad mot norr. I griftegårdens sydvästra del uppfördes samtidigt med Silverdalskapellet personalbyggnader för dem som arbetar på griftegården, vänthall samt reception. Dessa byggnader ritades av Lage Knape. Byggnadskropparna är uppförda i en våning utan källare och har platta tak. Fasadmaterialet utgörs av mörkbrunt tegel. 1978 tillkom en ekonomienhet ritad av arkitekt Lars Olof Torstensson. Vid griftegårdens östra ingång finns en blomsterbutik samt den byggnad som kallas Silverdalssalen, där begravningskaffe och sammankomster hålls. Byggnaderna, som är sammanväxta, är samtida med Silverdalskapellet, och även dessa ritade av Lage Knape. Silverdalssalen har vita slammade tegelfasader och ett valmat sadeltak, medan blomsterbutiken har ett platt tak.

Klockstapel Griftegårdens klockstapel ritades av 1962 av Lage Knape, och den har till stor del samma arkitektoniska uttryck som Silverdalskapellet. Stapeln har en grundläggning av armerad betong och spännbara stålstag i stolpresningen. Den är inklädd med en stående brädfodring nedtill, har ett klockhus i mitten av snedställda jalusibrädor, och upptill ett toppigt tak täckt av kopparplåt, krönt av ett solkors. Klockstapeln för tankarna till en lappkåta eller ett högt 10

tält, som mycket väl passar in i griftegårdens skogliga terräng.

Konstnärlig utsmyckning Utanför Garnisonskapellet finns en markbeläggning i form av en cirkel med en överhöljande liten pergola. Den är iordningställd på 2000-talet och tanken var att odla kryddor i den. Eftersom platsen är skuggig blommar istället olika växter som tål skugga i de fyra tårtbitarna i cirkeln. Utanför Silverdalskapellets entré finns en kvadratisk spegeldam med en båt i koppar. Båten ser ut att segla då det sitter en liten vattenpump under båtens akter. Skulpturen som invigdes 1979 skapades av Lage Knape och konstsmeden Gunnar Bengtsson.

KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK Silverdals griftegård präglas av en förening av två delar – garnisonskyrkogården från 1900-talets början och den planlagda griftegården från 1960talet. Griftegården upplevs likväl som en helhet och delarna samspelar väl. Silverdals griftegård karakteriseras av alla träd och den rika, både lummiga och frodiga växtligheten. Griftegården upplevs längs med gångstråken som en glesvuxen skog, och däri finns än glesare trädsalar. I dessa finns kvarter med gravvårdar. Nästan inga kvarter har en helt öppen himmel ovanför sig, utan karaktären är i hög grad den av lövsalar på griftegården. Garnisonsdelen och dess kapell från 1923 samt stigluckan och allén är de äldsta komponenterna på griftegården och därav värdebärande, bland annat genom sin militärhistoria. För griftegården står också Lage Knapes helhetsgrepp på 1960-talet, där skogens stilfulla natur sparats och på samma gång gett plats för tillkomsten av byggnadsverk. Silverdalskapellet, Silverdalssalen, ekonomibyggnaderna och klockstapeln sätter alla sin karakterisetiska prägel på griftegården genom sin smäckra 1960-talsmodernism. Gravkvarteren har varierande häckar, både till växtmaterial och till omfång. Griftegårdens gravvårdar är karaktäristiskt låga och en relativt jämn gestaltning håller inbördes samman de olika kvarteren. På garnisonsdelen ligger soldaternas platta stenar i jämna rader som ersätter tidigare enkla träkors. Det finns gravvårdar av personhistoriskt intresse på griftegården och vissa tidstypiska järnkorsmodeller förekommer ofta.

På garnisonsdelen ligger likartade stenplattor över militärernas gravar.

Askgravplatsen är belägen väster om Silverdalskapellet och är utformad som en fisk, där 11 askorna läggs under stenar som ligger längs kanten.

Silverdals griftegård, utbyggnad av kvarter, första gravsättning i respektive kvarter angiven med årtal. Karta från församlingen.

Garnisonskapellet sett från väster.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården •G arnisonsdelens omgärdning med framför allt stigluckan och lindallén. • Lage Knapes prägel på griftegårdens gestaltning. • De många höga träden som bidrar till att framhäva upplevelsen av trädsalar.

• Växt- och artrikedomen på griftegården, i synnerhet kring Garnisonskapellet och griftegårdens norra delar. • Griftegårdens helhetsintryck av lummighet och frodighet.

Kronologi 1910-tal. Området tas i bruk för begravningar. Församlingen 1923. Garnisonskapellet och troligen också stigluckan uppförs efter ritningar av arkitekt Erik Josephson. Församlingen 1932-33. Träkors över militärerna på garnisonsdelen byts ut mot stenplattor. Församlingen 1960. Sollentuna församling köper begravningsplatsen. 1960-tal. Utbyggnad av begravningsplatsen planeras och påbörjas, då marken köpts. Församlingen 1962. Ombyggnad av Garnisonskapellet med korutbyggnad mot norr. Församlingen 1963. Beslut gällande förslag till klockstapel. ATA 1964. Beslut gällande vänthall och personalbyggnad ritad av Lage Knape. ATA 20 mars 1968. Köpekontrakt upprättas där kronan överlåter11,6 hektar åt församlingen för 200 000 kr. ATA 1968. Beslut gällande förslag för Silverdalskapellet samt krematorieanläggningen ritade av Lage Knape. ATA 1968-1969. Beslut gällande förslag för Silverdalssalen ritad av Lage Knape. ATA

Fram t.o.m. 1960-tal. Silverdals kyrkogård kallas också Södra kyrkogården i Sollentuna. ATA 1972. Förslag till minneslund. Invigning i september 1973. ATA 1974. Utvidgning kring garnisonskyrkogården efter förslag av trädgårdsarkitekt Lennart Listerborn. ATA 1978. En ny ekonomienhet byggs ritad av arkitekt Lars Olof Torstensson. Församlingen. 1979. Beslut om skulptur i spegeldammen, skapad av Lage Knape och konstsmeden Gunnar Bengtsson. ATA 1999. Renovering av krematoriet, som utrustas med två nya ugnar. Församlingen. 2000-tal. Trädkarta upprättas för griftegården där äldre träd är markerade och beskrivna. Växtinventering genomförs och åtgärdsplan upprättas för hela griftegården. Församlingen 2000-tal. En pergola byggs utanför Garnisonskapellet. Församlingen 2005. Minneslundens damm renoveras. ATA 2012. Askgravplats ritad av WSP tillkommer. Församlingen.

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet ABLM Stockholms läns museum, arkivet Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980 Åstrand, Göran, Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar, Bromma 1998 Griftegården – http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=832334 Silverdalskapellet – http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=656286 Krematoriet – http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=823277 Krematorieverksamheten – http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=832414 Silverdalskapellet – http://sv.wikipedia.org/wiki/Silverdalskapellet Harry Martinson – http://sv.wikipedia.org/wiki/Harry_Martinson Ted Gärdestad – http://sv.wikipedia.org/wiki/Ted_G%C3%A4rdestad Förman Wilhelm Landréus