Sånga kyrkogård

Sånga kyrkogård Färingsö församling, Birka kontrakt, Stockholms stift Ekerö Sånga Prästgård 2:1, Sånga socken, Ekerö kommun, Stockholms län, Uppland

1

Sånga kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet Kulturmiljölagen och ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Sånga-Svartsjö AB27. TEXT: Martina Berglund 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Sånga kyrka och kyrkogård från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2017 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Sånga kyrkogård Sånga har tidigare varit en ö och nämns för första gången 1308. 1310 skrevs sockennamnet Sunga vilket kan vara ett gammalt önamn där det är besläktat med verbet sjunga som då skulle syfta på vattnets ljud. Färingsö som tidigare kallades Svartsjölandet, består av fyra socknar och Sånga är sedan 1992 moderkyrka till Skå, Färentuna och Hilleshög sockenkyrkor. Sånga utgjorde på medeltiden ett eget pastorat för att sedan utgöra ett pastorat tillsamman med Skå. 1943 bildades ett gemensamt pastorat för Sånga, Skå, Hilleshög och Färentuna församlingar, benämnt Sånga pastorat. Genom en sammanläggning av Sånga, Skå, Hilleshög och Färentuna församlingar 1991 bildas Färingsö församling som sedan dess utgör ett eget pastorat. När kyrkan uppfördes under 1100-talets senare hälft låg den centralt och var lättillgänglig med båt på en höjd intill det sund som då delade Färingsö i två delar. Kring kyrkan finns en kyrkogård som sannolikt funnits sedan kyrkans uppförande. Kyrkan byggdes med en typisk romansk planform med långhus med anslutande smalare absidförsett kor och västtorn, men har byggts om många gånger sedan dess. Byggnaden är idag putsad i vitt med en oputsad sockel och har ett svart skivtäckt plåttak i sadeltaksform. Den karaktäristiska tornspiran är brant och hög och även den täckt av svartmålad plåt. Sånga kyrka och kyrkogård ligger inom ett om­ råde som utmärks bl a av Svartsjö slott, torpmiljöer, flera yngre järnåldersgravfält och kyrkan med prästgård och kyrkskola med separata småskole- och folkskolebyggnader från slutet av 1800-talet.

HISTORIK Kyrkogården i anslutning till kyrkan har utvidgats två gånger åt väster, 1832 och 1919. Kyrkogårdens äldsta del inramas av en trädkrans av hamlade askar och lönnar, där några av träden kan härröra från en trädplantering som gjordes 1846. Den yngre delen är planterad med björkar.

Klockstapeln står på en liten höjd öster om kyrkan utanför bogårdsmuren. Denna föregicks av en stapel från 1700-talets andra hälft, som brann ner 1949. Den nya byggdes upp året därpå efter ritningar av arkitekten Bernhard Schill och konstnären Iwar Andersson. År 1997 genomfördes en renovering och stapeln tjärades om. Ytterligare en renovering genomfördes år 2000 då stapeln fick en ny syllstock. På en karta från 1630 finns en ”klockaregård” utritad på klockstapelns plats, men ingen stapel. En klockstapel syns däremot på en storskifteskarta från 1764. Den kallmurade gråstensmuren runt kyrkogården har tillkommit i flera etapper, ursprungligen var den troligen murad, putsad och täckt av en trähuv. Den södra och den östra delen av muren är omlagda för ca 40 år sedan och den västra mer nyligen. I muren finns två stycken stigluckor, den södra är av medeltida ursprung. Gavlarna har blinderingar i form av ett kors och ett rombiskt fält, vilket har gjort att den daterats till 1400-talets andra hälft. Den östra stigluckan byggdes 1674. År 1919 anhöll kyrkoherden om tillstånd till att riva muren som skiljde den gamla och den nya delen av Kring kyrkan finns kyrkogården i väster. Riksantikvarieämbetet ansåg att en kyrkogård som eftersom muren kom från sannolikt funnits en senare utvidgning under sedan kyrkans 1800-talet och dessutom ­uppförande. var omlagd, fanns inte tillräckliga skäl till att behålla muren och denna revs därför. På bilder från Sånga från så sent som 1963 (ATA) finns otaliga låga buxbomshäckar som nästan i labyrinter sträcker sig över den västra delen av kyrkogården. Under de senaste 30–40 åren har allt sådant tagits bort till förmån för rena gräsytor och enkel skötsel. År 1994–95 gjordes förslag till om- och återplantering av träd på både den gamla och den nya delen av kyrkogården. Ett förslag omfattade även en ny bilparkering och trädplantering utanför kyrkogårdsmuren. Förslagen ritades av Klaus Stritzke på landskapsarkitektkontoret Sven A Hermelin AB, men genomfördes aldrig. Däremot hamlades träden

3

bild saknas

Sånga kyrka och kyrkogård på en karta från 1630. Här syns klockaregården, men ingen klockstapel.

Storskifteskarta från 1764 där klockstapeln är utmärkt.

hårt och några av askarna och lönnarna dog. Också några av björkarna på den norra sidan av den utvidgade delen av kyrkogården dog. I samband med detta togs även två stycken höga tujor ner. De hade spridit sig från en gravplantering och som med sin höjd dominerade hela kyrkogården. År 2000 putsades och kalkades stigluckorna om och samma år lades den västra delen av muren om.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Omgivning Sånga kyrka och kyrkogård ligger intill landsvägen mellan Stockholm och Färentuna omgivna av ett svagt kuperat slättlandskap. Det omkringliggande kulturlandskapet utgörs av väl sammanhållna bymiljöer med karaktäristiska lägen på impediment i ett öppet odlingslandskap med äldre vägsträckningar. Det gamla sockencentrat utgörs av kyrkan med omgivande kyrkogård, en klockstapel, två äldre skolbyggnader, kyrkstuga samt två moderna villor. Genom kyrkbyn löper en väg omgiven av hamlade träd ned till prästgården vid Igelviken.

Omgärdning och ingångar

Kyrkogården med otaliga häckar kring gravvårdarna. Foto Nils Lagergren 1950. Bild från ATA, neg nr 2471:24

4

Kyrkogården omgärdas av en kallmurad gråstensmur. Den norra delen av muren har mycket olika stora stenar och är mer i oordning eftersom det enligt uppgift var där stenar slängdes som grävdes upp på kyrkogården. Idag är två tredjedelar av muren iordningställd. Resten av muren är mer ordnad med huggen sten och

har en prydligare form. Kring hela kyrkogården finns en trädkrans, bestående av olika sorters träd. Två stigluckor finns, en i söder och en i öster. Den södra är uppförd i gråsten och tegel som slätputsats och avfärgats i vitt. Stigluckan täcks av ett sadeltak i plåt. Den tunnvälvda genomgången har träbänkar på vardera sida och stängs med en panelad bräddörr. Den östra stigluckan är även den av gråsten och tegel men med en sandstenssockel. Stigluckan är slätputsad i vitt med plåttak. Portgången har ett ­putsat tegelvalv, halvrunda sittnischer och en panelad brädport från 1830. I öster finns ytterligare en ingång som markeras av grindstolpar i granit infällda i muren, men utan grindar. Längs kyrkogårdens norra sida finns tre öppningar i muren, en i anslutning till redskapsboden, en vid bårhuset samt en nedanför detta, som leder till ett upplag för ris och löv. Vid bårhuset finns även en öppning med en grusgång som leder bort mot bilparkeringen.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. Kyrkogården har grästäckta ganska stora rektangulära kvarter och raka grusade gångar. Längs hela kanten av muren löper en grusgång som på den ­östra sidan är delvis asfalterad. Från denna korsar flera grusgångar kyrkogården rakt över och i väster finns en gångväg i mitten. Kyrkogården är öppen och sluttar svagt mot väster. I gräskvarteren står vårdarna i raka rader. I några kvarter är de vända mot varandra med ­r­yggen ut mot grusgången, medan de på andra ställen är vända åt olika håll, vilket kan tyda på att gångsystemet tidigare sett annorlunda ut. Det är bara några av gravplatserna som har kvar sina stenramar, flest på den södra sidan. På den västra delen står gravvårdarna tätare förutom i mitten där det har visat sig att gravdjupet inte är t­ illräckligt för jordgravar. Området används därför för istället urngravar. Gatlyktor med klotformade glasskärmar finns utplacerade på kyrkogårdens västra del.

5 och Ordnad mur i sydöst, trädkrans och de södra östra stigluckorna.

Den södra stigluckan.

6

Den sydvästra delen av äldsta kyrkogården.

Gravplatser och gravvårdar Sånga kyrkogård har varit väl använd genom åren, vilket har lett till borttagande av många gravvårdar och en förenkling av utsmyckningar. Ingraverade titlar som hemmansägare och lantbrukare på gravvårdarna speglar tidigare vanliga sysselsättningar för de boende i församlingen. Flera gravvårdar är också resta över stenhuggare, då det tidigare var en viktig industri på Svartsjölandet. På kyrkogårdens södra sida finns gravvårdarna efter flera kyrkvärdar, bland annat Johan Carlsson, född 1816, död 1863. Gravvården är antikinspirerad av röd kalksten med trappstegsformade sidor och ett profilerat listverk överst. På den norra sidan finns gravvårdar över ytterligare kyrkvärdar och en kyrkoherde, vilka vid något tillfälle har flyttats dit från den södra sidan. På fotografier från 1950-talet skymtar nämligen en av gravvårdarna vid kyrkans vapenhus, en obeliskformad sten av grå granit med inskriften Här/ hwilar/ prosten/ och/ kyrkoherden/ i/ Sånga/ och Skå/ försam-

lingar/ Herr A E Gran/ född den 13 maij 1769/ död den 27 nov 1843/ Vården restes/av någre vänner. Längs den norra muren står även två gjutjärnskors från mitten av 1800-talet, tillhörande Adolf Fredrik Pettersson (1824–1872) och fru A M Pettersson (1765–1835). Två andra järnkors finns på den västra delen av kyrkogården vilka är typiska för sin tillkomsttid. Väster om vapenhuset ligger två stycken hällar där texten är svår att tyda på grund av mossa och slitage. Den ena kalkstenshällen har dock varit vackert uthuggen med bl a en kerub i varje hörn och en bevingad dödskalle. I mitten finns ett vapen med fioler och hjärtan omgivet av broskverksornament. Gravhällen tillhör Dirch Rolofson Ramp, död 1628. Gravhällen har även använts igen vilket kan utläsas av texten EAS MED/ SOCKARBY/ANNO 1738. Den andra, av röd kalksten, är från 1668 och vid tornets norra mur ligger en tredje grå kalkstenshäll från 1757.

Den utvidgade delen i väster.

7

Gravkvarter i norr.

8

Gjutjärnskors vid norra muren.

Minneslund I det nordvästra hörnet finns en liten enkel minnes­ lund omgiven av en låg buxbomshäck. Marken är täckt av gräs och förutom en bänk står här en ljushållare intill muren.

Vegetation Trädkransen kring den äldre delen av kyrkogården består av ask och lönn. Den västra delen omges av björkar och i mitten av kyrkogården finns en ask ­bevarad, vilken markerar den tidigare gränsen ­mellan den gamla och nya delen. När björkarna planterades är oklart. Dessa nämns inte i äldre litteratur och har inte heller någon anknytning till det omgivande landskapet. Vissa av träden har nu försvunnit och ingen återplantering har gjorts. Förutom trädkransen finns mycket sparsamt med planteringar på Sånga kyrkogård. Den övervägande delen består av kvarterens gröna gräsytor. Vid den

sydöstra ingången växer fyralönnar på rad längs den asfalterade gången och i nordöst finns ett stort, troligen vildsått körsbärsträd.

Övriga byggnader och anläggningar I den norra delen av kyrkogården finns ett bårhus som byggdes 1950 efter ritningar av arkitekten Bernard Schill. Huset har vitputsade tegelfasader och ett sadeltak täckt av skiffer. Bårhuset ligger intill bogårdsmuren med ingången genom denna. Framför huset finns en grustäckt gård omgiven av en mur av huggen sten. En rödmålad långsmal bod finns vid kyrkogårdens nordöstra hörn. Fasaderna har fasspontpanel med vita knutar, svarta dörrar och tak med tvåkupigt betongtegel. Boden hörde från början till skolan på andra sidan vägen och innehöll vedbod och toaletter. Huset är troligen från början av 1900-talet och byggdes om till personalkontor 1985.

Minneslunden.

9

10 Asken som markerar kyrkogürdens tidigare utsträckning.

Klockstapel Klockstapeln ligger på en liten höjd öster om kyrkan utanför bogårdsmuren. Det är en öppen, tjärad klockbock som täcks av en spånklädd huv av sadeltaksmodell. Stapeln ligger på samma plats som den gamla som brann 1949. Den nya byggdes efter ritningar av arkitekten Bernhard Schill och konstnären Iwar Andersson. Den gamla stapeln var inklädd med bräder vid branden, vilket hade gjorts sekundärt. I och med återskapandet av klockstapeln utfördes denna därför som en öppen klockbock, för att efterlikna föregångaren.

Kulturhistorisk karakteristik Sånga kyrkogård utgör tillsammans med kyrkan en viktig del i det gamla sockencentrat med klockstapel, kyrkstuga och skolbyggnader. Tillsammans bild-

ar de en sammanhållen kyrkomiljö med ålderdomlig karaktär som har stora miljöskapande värden i det omgivande kulturlandskapet. Kyrkogården karaktäriseras av prydlighet och enkelhet. Detta avspeglas tydligast genom de stora gräsytorna på vilka gravvårdarna är uppställda. Under de senaste decennierna har många stenramar, buskar och staket tagits bort och istället har en mer rationellt utformad kyrkogård tagit form, vilket i sig har blivit karaktärsskapande. Trädkransen kring Sånga kyrkogård ger med sitt stora lövverk lummighet och grönska till den annars sparsamt planterade kyrkogården. Stigluckorna från 14– respektive 1600-talet är viktiga för kyrkogården tillsammans med den omgivande muren. Den väl­ vårdade bogårdsmuren lagd med huggen sten har en intressant mer oordnad del i norr som speglar hur man i århundraden har slängt övertaliga stenar från kyrkogården på denna del av muren.

Bårhuset.

11

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården

Kronologi

•B ogårdsmuren som omger kyrkogården och den mer oordnade delen i norr. • Stigluckorna från 1400- respektive 1600-talet. •T rädkransen av ask och lönn kring kyrkogårdens gamla del samt trädkransen av björk kring den utvidgade delen. •Ä ldre gravvårdar som ger en ålderdomlig prägel och har stora person- och lokalhistoriska samt konstnärliga värden.

1400-tal Stiglucka uppförs (Tuulse 1956)

KÄLLFÖRTECKNING

1836 Stigluckorna spritputsas och tegeltaken ersätts av spån. Grönmålade säten sätts in i stigluckans valvgång (Tuulse 1956).

ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum FMIS Fornminnesregistret Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet

1674 Stiglucka uppförs (Tuulse 1956) 1748 Bogårdsmuren muras upp nästan från grunden och täcks med sparrverk, bräder och tegel (Tuulse 1957). 1700-talets andra hälft En klockstapel i form av en öppen klockbock uppförs (Tuulse 1956). 1832 Kyrkogården utvidgas. En ny bogårdsmur i väster anläggs i samband med detta (Tuulse 1956).

1846 Träd planteras (Tuulse 1956). 1900–02 Stigluckornas spåntak ersätts med svartmålad plåt (Tuulse 1956).

Kjell Hedin, kyrkogårdsföreståndare Färingsö församling

1919 Kyrkogården utvidgas och den nya delen omgärdas av en mur (Tuulse 1956).

Nilsson, Christina och Westerberg, Ove, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 1995

1949 Putslagning och omkalkning av stigluckor (Sundström 2008).

Sundström, Lisa, Sånga kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm 2008

1949 Klockstapeln brinner. En ny klockstapel byggs efter ritningar av I Andersson och B Schill (Tuulse 1956).

Tuulse, Armin, Sveriges kyrkor, Uppland, Volym 77, Band VI, Häfte 2, Färentuna Härad. Stockholm 1956

1950 Bårhus uppförs efter ritningar av arkitekten B Schill (Tuulse 1956).

Tuulse, Armin, Sånga kyrka. I: Upplands kyrkor, Konsthistorisk vägledning. Uppsala 1955

1960-tal Den södra och den östra delen av muren läggs som (Kjell Hedin) 1985 Uthuset i nordöst byggs om till kontor (Kjell Hedin) 1994–95 Förslag till bilparkering och trädplantering, omplantering av träd på kyrkogården. Kyrkogården omplaneras efter ritningar av Klaus Stritzke, Sven A Hermelin AB (SLM). 1997 Renovering av klockstapeln (ATA). 2000 Putslagning och omkalkning av stigluckor. ­Klockstapeln renoveras och tjäras (SLM). 2000-tal Den västra delen av muren läggs om (Kjell Hedin)

12