Söderledskyrkans kyrkotomt Farsta församling, Enskede kontrakt, Stockholms stift kv Skriften 1, Lingvägen 149, Gubbängen, Brännkyrka socken, Stockholms kommun och län Södermanland
1
Söderledskyrkans kyrkotomt är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 paragrafen Kulturmiljölagen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och den tillhörande kyrkotomten. Text: Sebastian Ulvsgärd Bild: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: Söderledskyrkan och kyrkotomten från sydväst. Foto: Leif Gustavsson
©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
2
Söderledskyrkans kyrkotomt Söderledskyrkan uppfördes mellan åren 1958– 1960 efter ritningar av arkitekterna Hans Borgström (1922–2008) och Bengt Lindroos (1918– 2010). Tillsammans har Borgström och Lindroos även ritat bland annat Kaknästornet 1964–67 och, vid ungefär samma tid, studentbostäder på Lappkärrsberget samt delar av Skärholmens centrum. Bakom utformningen av Söderledskyrkans kyrkotomt, markplanteringar och byggnadskomplexets små gårdsrum stod trädgårdsarkitekt Walter Bauer (1912–1994). Söderledskyrkan är huvudkyrka i Farsta församling inom stadsdelen Gubbängens gränser, strax intill Hökarängens centrum.
HISTORIK Gubbängen var tillsammans med Hökarängen den första förstaden i Stockholm som planerades med tunnelbanan som förutsättning. Markområdena hade inköpts av Stockholms stad i början av 1900talet, men det dröjde flera årtionden innan planerna för de nya stadsdelarna förverkligades. År 1940 utlystes en tävling för upprättandet av en ny stadsplan för Gubbängen och Hökarängen. De två vinnande förslagen innebar att ett stycke obebyggd ängsmark sparades i gränsen mellan de båda stadsdelarna, för att bland annat användas för allmänna ändamål. Det obebyggda grönområdet förverk ligades genom det så kallade Gubbängsgärdet, som kyrkotomten till Söderledskyrkan kom att gränsa till. År 1957 avstod Brännkyrka församling på grund av en snabbt ökande befolkning, stora områden för att bilda Farsta, Skarpnäck och Vantörs församlingar. Planerna för den nya kyrkan aktualiserades. I en stadsplan för området mellan Lingvägen och Örbyleden, föreslogs samma år en tomt för kyrkliga ändamål i sydväst, medan resten av marken undantogs som parkmark. Kyrkotomten lades ut på markområdets högsta parti för att ge kyrkan ett dominerande läge mot slätterna österut. Söder om kyrkan planerades en lägre vinkelbyggd huskropp med
expeditionslokaler, samlingssalar och vaktmästarbostad. Byggnaden skulle fungera som en skyddande mur mot de närliggande trafiklederna och skapa en harmonisk och sluten rumsbildning framför kyrkans huvudingång – en kyrkbacke. På Walter Bauers ritningar över kyrkotomtens utformning märks en strävan att låta platsens naturliga förutsättningar prägla dess karaktär och växtlighet. Delar av den bergiga tomtens magra naturmark sparades, bland annat framför expeditionsbyggnaden mot Örbyleden, där blå liljekonvalj planterades. På kyrkbacken mot gården lades en mager gräsmatta med enar och nyponbuskar. Norr om kyrkan anlades en stor gräsyta och en utlöpare med växtplanteringar, som ramade in den asfalterade parkeringsplatsen. Som kantsten för kyrkotomtens gräs- och planteringsytor användes storgatsten. De små gårdsrummen som arkitekterna skapade i kyrkobyggnaden och i expeditions- och samlingslokaler gavs större omsorg med plattläggning av hårdbränt helsingborgstegel och växtplanteringar, allt utformat av Walter Bauer enligt särskilda detaljritPå Walter Bauers ningar. I det stora gårdsrumritningar över kyrkomet intill kyrksalen planteratomtens utformning des ett solitärt valnötsträd. märks en strävan att År 1968 och 1974 gjordes vissa förändringar och låta platsens naturliga kompletteringar av växtligförutsättningar prägla heten på kyrkotomten. Förändringarna berörde framfö- dess karaktär och rallt området väster om expe- växtlighet. ditionsbyggnaden, där ytan framför fritrappan i tegel belades med små- och storgatsten.
BESKRIVNING Omgivningen Söderledskyrkan ligger intill korsningen mellan de kraftigt trafikerade Örbyleden och Ling vägen, strax intill Hökarängens centrum. Kyrkotomten är förlagd till det sydvästra hörnet av det 3
Utsnitt ur stadsplan, antagen 1957, för del av Gubbängen mellan Lingvägen och Örbyleden. I planen reserverades plats för den planerade kyrkotomten (markerad lila). Parkmark (markerad grön), upptog resterande del av planen. (Plannr: PL5140, Stockholms stadsbyggnadskontor)
Walter Bauers detaljritningar till ett av kyrkotomtens gårdsrum med markbeläggning av helsingborgstegel. (Farsta kyrkoarkiv OIV vol. 15, 19, Stockholms stadsarkiv)
vidsträckta Gubbängsfältet, som kantas av flera allmänna anläggningar, däribland Engelska skolan (fd Gubbängens läroverk), Gubbängshallen och Gubbängens bollplan. Tunnelbanan löper ovan mark väster om kyrkan, parallellt med Lingvägen. Söder om Örbyleden ligger Farsta brandstation, en byggnad i rött tegel från 1955. Bakom brandstationen, vid Russinvägen och väl synliga från kyrkotomten, reser sig ett antal punkthus i sju våningar med putsade fasader i ljusa kulörer, även dessa byggda under 1950-talet. Ytterligare ett punkthus i tio våningar tillkom bakom brandstationen år 2012.
genom en rad av låga buskar och träd samt parkeringens stolpbelysning.
Omgärdning Trafiklederna utgör tydliga gränser för kyrkotomten mot väster och söder. De gröna buffertzonerna mellan kyrkobyggnader och cykel- och gångbanor, upplevs som en del av kyrkotomten. Norr om kyrkan ligger en stor asfalterad parkeringsplats som kantas av björkar. Där har kyrkotomten en relativt öppen övergång i Gubbängsfältet, men markeras delvis 4
Gångsystem, belysning m.m. Kyrkotomtens gångsystem har en varierande markbeläggning i form av asfalt, grus, smågatsten och tegel. Längs pastorsexpeditionens och församlingslokalernas husfasader löper enkla grusgångar som ansluter till trafiklederna i väster och söder. Byggnaderna är genombrutna av öppningar mot kyrkbacken och kyrkan. Mot Lingvägen markeras huvudgenomgången av en portik med en stor fritrappa av tegel, framför vilken det finns en gårdsplan av mönsterlagd smågatsten. Ytterligare två tegeltrappor i söder mot Örbyleden leder in mot kyrkbacken. Inne på den avskärmade kyrkbacken är gång- och bilvägar till större delen asfalterade och karakteriseras av sina mjukt svängda former med kantstenar av granit. Intill den L-formade expeditionsbyggnaden tas nivåskillnaderna i sluttningen upp av långa trappsteg i tegel, med markerade kant
stolpar av råhuggen granit. Öster och norr om kyrkan ligger stora asfalterade parkeringsytor. Parkeringar och gångsystem kantas av stolpbelysning med glasglober.
Vegetation Den västra delen av kyrkotomten vid huvudentrén domineras av planterade idegranar och björkar. En trädkrans av björkar och lägre buskar av korallkornell omsluter den stora parkeringsplatsen norr om kyrkan. Nära kyrkobyggnadens östra fasad ligger en södervänd bergslänt, där den nakna berghällen delvis täcks av planterad murgröna. Vid kyrkans huvudentré övergår slänten i en liten kyrkbacke planterad med stora enbuskar, nyponbuskar och ett solitärträd i form av en oxel. Kyrkbackens enkla utformning och ”magra” karaktär är i enlighet med Walter Bauers ursprungliga plan för kyrkotomten. På våren blommar rader av vårlökar i utkanten av kyrkbackens gräsytor.
Flera av anläggningens karakteristiska gårdsrum är idag sparsamt planterade med enbuskar eller täckta med enkla gräsytor. Inom kyrkobyggnaden är dessa mer omsorgsfullt utformade. På den så kallade Rosengården växer rosenbuskar och ett valnötsträd och på den mindre meditationsgården dominerar rododendronbuskar. Gårdsrummen används av församlingen som stilla platser för eftertanke och fikastunder.
Kulturhistorisk karakteristik Söderledskyrkans kyrkotomt är ett gott exempel på stadsdelskyrkornas utformning under 1950- och 1960-talen – en expansiv tid då flera kyrkor etablerades i Stockholms nya förorter. Tomten präglas fortfarande av trädgårdsarkitekt Walter Bauers ursprungliga plan, där de planterade gårdsrummen tillhör anläggningens viktigaste karaktärsdrag. Det
Den västra huvudentrén bryter igenom expeditionsbyggnaden. Idegran och björkar är 5 planterade i grupper invid den halvcirkelformade trappan av tegel.
hårdbrända helsingborgsteglet i gårdarnas markbeläggning och trappor, återkommer även i byggnadernas yttermurar och skapar en väl avstämd helhetsmiljö. Även kyrkbacken har bevarat sin ursprungliga gestaltning där mjukt svängda trappsteg i tegel möter den magra naturmarken med enar och nyponbuskar. Gestaltningen skapar ett spännande möte mellan modern arkitektur och traditionell landsortskyrkbacke. Sammantaget präglas kyrkotomten av en medveten utformning där vegetationen samspelar med kyrkobyggnadernas arkitektur. De gröna gårdsrummen är insprängda i bebyggelsen och det hårdbrända helsingborgsteglet återkommer i gårdarnas markbeläggning och trappor, som ramar in växtligheten.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Kyrkbackens karga karaktär med enkla gräsytor, enar, nyponbuskar och den miljöskapande oxeln. • De karakteristiska gårdsrummen med planteringar och mönsterlagt helsingborgstegel som markbeläggning. • Ursprungliga material i trappor och trappsteg, i huvudsak helsingborgstegel och granit. • Den inramande trädraden av björkar vid den norra parkeringsplatsen.
6
Stora gräsytor öster om kyrkobyggnaden. Den bergiga tomten smälter på flera håll samman 7 med byggnaderna. Den södervända slänten täcks delvis av murgröna.
Rosengården med sitt karakteristiska valnötsträd och markbeläggning av helsingborgstegel. Gårdsrummen är anläggningens och kyrkotomtens mest karaktärsskapande delar.
Expeditions- och församlingslokalerna vänder sig som en mur mot den trafikerade Örbyleden och skapar en lugn atmosfär framför kyrkobyggnaden. Här syns den sluttande kyrkbacken med sin 8 enkla växtlighet med enar, nyponbuskar och en friväxande oxel. I fonden syns det anslutande naturområdet Gubbängsparken.
Översiktskarta Karta över del av Gubbängen och kv Skriften 1 med Söderledskyrkan. Norr är uppåt i bild. Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv.
Kronologi 1940. En arkitekttävling utlyses för att upprätta en ny
stadsplan för Gubbängen och Hökarängen. (Söderström)
1957. Farstaförsamling bildas. (Söderström) 1958–1960. Söderledskyrkan uppförs och kyrkotomten får sin utformning av trädgårdsarkitekt Walter Bauer. (Lindhagen & ATA)
1968–1974. Mindre förändringar och kompletteringar
av växtligheten på tomten. Ytan framför expeditionsbyggnaden beläggs med gatsten. (SSA)
KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Muntliga uppgifter från församlingen Borgström, H och Lindroos, B, Söderledskyrkan, Arkitektur, nr 12 1964 Lindhagen, Suzanne: Söderledskyrkan, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008 Söderström, G, m fl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholm 2003
9