S:t Tomas kyrkas kyrkotomt

S:t Tomas kyrkas kyrkotomt Vällingby församling, Spånga kontrakt, Stockholms stift kv Ordet 1, Kirunagatan 9, Vällingby, Spånga socken, Stockholms kommun och län, Uppland.

1

S:t Tomas kyrkas kyr­ko­tomt är skyddad enligt Riks­ antikvarieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmel­ serna i 4 kapitlet 3 paragrafen lagen om kulturminnen Kulturmiljölagen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och kyrkotomten. Kyrkotomten ligger inom den del av Vällingby-Råcksta som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården.

TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: S:t Tomas kyrka och kyrkotomt från väster.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

S:t Tomas kyrkas kyrkotomt S:t Tomas kyrka uppfördes mellan åren 1958 och 1960 och k.yrkotomten utformades som en integrerad del av Vällingbys nya stadsdelscentrum.

Arkitekt var Peter Celsing (1920–1974) som har ritat ett flertal kyrkobyggnader i landet bland annat Härlanda i Göteborg, Olaus Petri i Stockholm och kyrkan i Boliden. Bland hans mest kända profana verk kan Kulturhuset, Filmhuset och Riksbanken i Stockholm särskilt nämnas.

HISTORIK Tillkomsten av S:t Tomas kyrka hänger samman med framväxten av ABC-staden Vällingby, som var landets första exempel på storstadens satellitstäder, som skulle erbjuda sina invånare Arbete, Bostäder och Centrum för kommers och kultur. Vällingby, vars stadsplan till stora delar utformades av arkitekten Sven Markelius, blev uppmärksammad både nationellt och internationellt som ett framstående exempel för den nya stadsplaneformen. År 1952 hade de första bostäderna byggts och tunnelbanan dragits fram.

Redan tidigt fanns en kyrka med i planerna för stadsdelens nya centrumanläggning, där en tomt reserverades för ändamålet. År 1955 fick Peter Celsing i uppdrag av Spånga församling att utarbeta ett förslag till en ny kyrka. Celsing bearbetade sina ritningar i nära samarbete med församlingens byggnadskommitté innan kyrkomiljön förverkligades mellan åren 1958–1960. Grundidén var en sluten byggnadsvolym där lokalerna grupperades kring en inre stillsam gård, avskärmad från de livliga aktiviteterna i Vällingby centrum. Peter Celsing förtydligade denna tanke med orden: ”I stillheten inom kyrkans murar skulle vederkvickelse av ett annat slag bjudas än den, som den bullrande världen utanför murarna erbjöd”.

I konstrast till den slutna gården var öppenheten mot torget av stor betydelse för kyrkans och kyrkotomtens utformning. För att få entrén så nära torget som möjligt förlades kyrkans huvudingång i öster.

Kontakten med torget markerades även genom den

fria övergången mellan kyrkotomten och det övriga Vällingby centrum, med den karakteristiska cirkelformade markbeläggningen, formgiven av arkitekten Erik Glemme, som även formgav stolpbelysningen kring kyrkan. En lätt svängd mur i granit framför kyrkans huvudingång skapade en tydligt avskärmad kyrkbacke. På platsen restes ett fem meter högt kors av blankpolerat stål, väl synligt från torget.

Kyrkotomtens växtlighet bestod till större delen av formklippta lindar som ramade in kyrkotomten mot väster och söder. Planteringsytorna var i huvudsak lokaliserade till den östra fasaden utmed trappan. På den avskilda innergården planterades två äppelträd och marken kring dem mönsterlades med granitplattor från Malmön i Bohuslän.

Vällingby, som sedan 1953 var kyrkobokföringsdistrikt, blev egen församling 1974. Verksamheten växte och en ny församlingsbyggnad byggdes 1975– 1976 och sammanfogades med kyrkan genom en glasad gång. Peter Celsing utarbetade de första skisserna för tillbyggnaden, som slutfördes av arkitekt Per Ahrbom efter Celsings död. Bygget innebar en del mindre för”I stillheten inom ändringar av kyrkotomten. kyrkans murar Delar av den befintliga trädraskulle vederkvickelse den flyttades för att ge plats åt församlingsbyggnaden och det av ett annat slag var först nu som ytan mellan bjudas än den, som de två byggnaderna fick en cirkelformad mönsterläggning av den bullrande smågatsten, likt övrig markbe- världen utanför läggning i Vällingby centrum. murarna erbjöd.”

På platsen tillkom även en rund sandlåda med kantning av granit och en tillhörande halvcirkelformad soffa.

BESKRIVNING Omgivningen Kyrkotomten och kyrkan S:t Tomas kyrka och kyrkotomt ligger i den nordvästra delen av Vällingby centrum och vänder sig mot tunnelbanestationen och torget, känt för sin utpräglade 1950-talskaraktär. En 3

Peter Celsings arbetsritning för kyrkotomten daterad 6.3.1957.

Söder och väster om kyrkan syns trädraderna av formklippta lindar och de två äppelträden finns utmärkta på den kringbyggda gården. Från Vällingby kyrkoarkiv, OIII kartor och ritningar vol. 3.

Stockholms stadsarkiv.

öppen plats norr om kyrkan fungerar som knutpunkt för busstrafiken. Väster om kyrkotomten ligger flerbostadshus uppförda under 1990-talet, i öster lamellhus och punkthus från 1950-talet. Medborgarhuset Trappan ligger direkt öster om kyrkan och uppfördes efter ritningar av Backsström & Reinius.

Omgärdning Kyrkotomten är belägen i stadsmiljö och saknar tydliga gränser till sin omgivning. Tomten övergår i flera väderstreck mot öppna stadsrum eller torgbildningar. I öster möter kyrkotomten Vällingby torg, i nordost Kirunaplan och i söder Albert Aronsons torg. Fastighetsgränsen följer byggnadernas fasader men de intilliggande växt- och trädplanteringarna samt de gatstensbelagda markytorna upplevs som en del av kyrkotomten.

I öster, framför huvudingången till kyrkan finns en svängd mur av granitblock som gör att kyrkbacken avskärmas från det anslutande busstorget.

Från kyrkans huvudingång mot sluttningen löper en trappa och ett grönt ”bälte” med planteringar som markerar kyrkotomtens gräns mot öster. Utmed kyrkans och tillbyggnadens södra och västra fasa4

der avgränsas kyrkotomten genom trädrader mot de anslutande vägsträckningarna. Mot norr övergår kyrkotomten utan synliga gränser i en gatstensbelagd markyta mot busshållplatserna vid Kirunaplan.

Gångsystem, belysning m.m.

Kyrkotomtens gångsystem är integrerat med det övriga Vällingby centrum. Marken på och i anslutning till kyrkotomten är belagd med smågatsten av röd och grå granit samt vit marmor, i samma utförande som i Vällingby centrum i övrigt. Stolpbelysningen kring kyrkan med vita glasglober är ursprunglig och formgiven av Erik Glemme. Utmed kyrkans östra fasad löper en stentrappa med kantning av breda granitplattor och räcke av svartmålat järn. Trappan, som följer kyrkans souterrängvåning, förbinder den norra och södra delen av tomten. En trappa med liknande utformning löper utmed kyrkans västra fasad ner mot den stensatta gårdsplanen mellan kyrkan och församlingsbyggnaden. På gården finns en mindre parkeringsplats. En glasad gångbrygga förbinder kyrka och församlingshem med varandra. På kyrkans innergård löper gångytor av glest utlagda kalkstensplattor och i det nordvästra hörnet

finns en hårdgjord yta av betongplattor med frilagd ballast.

kytorna på gården är består till största delen planterade med av gräs, kantade av med bland annat rododendron och rosenbuskar.

Vegetation Kyrkotomtens placering i Vällingby centrum gör att träd- och växtplanteringar är koncentrerad till byggnadernas fasader. Ursprungliga trädrader av formklippta lindar finns står utmed kyrkans och församlingsbyggnadens södra och västra fasader.

Planteringar finns även utmed den östra trappan, där det växer lägre marktäckande växter, buskvegetation och rododendron. I en cirkelformad planteringsyta på parkeringen, som ursprungligen var en sandlåda, växer bland annat spirea. Den stillsamma innergården är gestaltad med stor omsorg. Centralt placerat på gården växer de två äppelträd som planterades i samband med kyrkans uppförande. Mar-

Kulturhistorisk karakteristik S:t Tomas kyrkas kyrkotomt är en viktig del av Vällingby centrum, som vunnit stor internationell uppmärksamhet som Sveriges första ABC-stad. Den för Stockholm betydelsefulla landskapsarkitekten Erik Glemme utformade såväl Vällingby torg som kyrkotomten med dess karakteristiska cirkelmönster och belysningsarmaturer. Kyrkotomten till S:t Tomas kyrka är en värdefull representant för tidens modernistiska stil, tillämpad i gestaltningen av park- och torgmiljöer, för i stort sett i alla Stockholms nya

S:t Tomas kyrka sedd från Vällingby torg.

Den cirkelformade markbeläggningen av 5 smågatsten är ett viktigt karaktärsdrag för kyrkotomten och Vällingby centrum.

Trädraderna av formklippta lindar har stora upplevelse­värden och ramar in kyrko­tomten.

Den kringbyggda gården med sina äppelträd 6 är ett av kyrkotomtens viktigaste karaktärsdrag.

stadsdelar mellan 1930 och 1970. Markbeläggningen bidrar till att ge den i övrigt slutna kyrkobyggnaden ett välkomnande intryck ut mot torget. Det fem meter höga stålkorset vid kyrkbacken fyller en viktig funktion, som en av få symboler som avslöjar byggnadens funktion ändamål.

Trädrader av formklippta lindar, som ramar in kyrkobyggnaden samt den avskilda innergården är medvetet gestaltade av arkitekt Peter Celsing. De tillhör kyrkotomtens mest karakteristiska delar och är välbevarade sedan byggnadstiden. Äppelträden på innergården är ursprungliga och fyller ett stort miljöskapande värde för den stillsamma platsen.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Den ursprungliga markbeläggningen och stolp­­ belysningen, gestaltade av landskaps­arkitekt Erik Glemme.

• Kyrkotomtens arkitektoniskt formklippta lindar som ramar in kyrkobyggnaderna.

• Kyrkbacken med granitmur och kors och dess samspel med Vällingby centrum.

• Den kringbyggda gårdens gestaltning med sina äppelträd.

Översiktskarta Karta över del av Vällingby och kvarteret Ordet 1 med S:t Tomas kyrka och kyrkotomt. Norr är uppåt i bild.

Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kronologi 1954. Vällingby centrum invigs som landets första ABCstad. Stadsplanen utarbetades till största del av Sven Markelius. (Söderström 2003)

1955. Peter Celscing får i uppdrag att upprätta ett för-

slag till ny kyrka och kyrkotomt i Vällingby. (Larsson 1980)

1958–1960. Kyrkan uppförs och kyrkotomten anläggs efter ritningar av Peter Celsing. (Jermsten 2007 )

1974. Vällingby blir egen församling. (Vällingby församling 2013)

1976. Församlingshuset, som är sammanlänkat med

kyrkan genom en glasad gång, invigs. En trädrad flyttas och gården mellan byggnaderna mönsterläggs med smågatsten likt Vällingby centrum i övrigt. (ATA)

7

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Larsson, L-O (red.), Peter Celsing: en bok om en arkitekt och hans verk, Stockholm, 1980 Jermsten, E, S:t Tomas kyrka, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008 Ridderstedt, L, Adversus populum: Peter Celsings och Sigurd Lewerentz sakralarkitektur 1945–1975, Diss. Uppsala: Univ.,Uppsala, 1998 Nilsson, C, Kyrkguiden, vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Söderström, G, m fl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholm 2003 Vällingby församling www.svenskakyrkan.se/vallingby/forsamlingens-historia

8