Skip to main content

S:t Görans kyrkas kyrkotomt

Page 1

S:t Görans kyrkas kyrkotomt Västermalms församling, Domkyrkokontraktet, Stockholms stift kv Korset 2, Welanders väg 2, Stadshagen, Stockholms kommun och län, Uppland

1


S:t Görans kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet Kulturmiljölagen. Stockholms innerstad med Djurgården utgör ett riksintresse för kulturmiljövården, där kyrkorna med sina kyrko­gårdar och tomter är ett av många viktiga karaktärsdrag. TEXT: Lena Lundberg BILD: Ingrid Johansson Omslagsbild: Vy över Sankt Görans kyrka och kyrkotomt. Fotot visar kyrkans fasader mot väster respektive söder. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2


S:t Görans kyrkas kyrkotomt Den äldsta delen av S:t Görans kyrka är tornet, som är bevarat från ett kapell uppfört på platsen 1907 –1910. Arkitekt till kapellet var Gustaf Améen (1864–1949). I samband med att kapellet stod färdigt anlades kyrkotomten i öster till en parkliknande miljö. Kapellet, undantaget tornet, revs 1955 för att ersättas av S:t Görans kyrka, uppförd efter ritningar av Adrian Langendal (1904–1970) och invigd 1958. I ordnandet av miljön kring den nya kyrkan behölls delar som hade ingått i det rivna kapellets kyrkotomt.

HISTORIK

S:t Görans kyrka uppfördes på samma plats där S:t Görans kapell hade legat sedan 1900-talets början. Kapelltomten omfattade de delar som i dag ligger söder om daghemmets lekplats mellan Welanders väg och Mariebergsgatan. Kapelltomtens huvuddrag planerades av arkitekten Améen och den parkliknande miljön öster om kapellet fick namnet Sankt Görans kapellplan. Planen karaktäriserades av mjukt svängda, delvis sluttande gångar som anslöt till gatunivåer eller kapell via trappor med rundade sidor. Tomten inramades mot de lägre liggande gatorna genom stödmurar av natursten. Kapellets lite ovanliga planlösning med huvudingång från öster och altare i väster påverkade planeringen så att kapelltomtens huvudentréer kom att läggas österifrån, där särskilt en bred trappa i hörnet av Mariebergsgatan och Sankt Göransgatan framhölls genom två popplar, högtidligt placerade på var sida som parträd. Bilder från 1900-talets förra hälft visar tomten som lummig, med uppvuxna lövträd och buskar mellan de relativt breda grusgångarna. Närmare kapellet och i anslutning till fasaderna fanns bland annat låga barrväxter. S:t Görans församling bildades genom en delning av Kungsholms församling 1925. Vid samma tid skedde en kraftig utbyggnad av västra Kungsholmen, som fortsatte under de följande decennierna. Kapellet blev snart för trångt för den växande för-

samlingen och frågan om uppförandet av en ny kyrka väcktes. 1955 revs det knappt femtio år gamla kapellet för att på samma plats ersättas med S:t Görans kyrka, som stod klar för invigning 1958. I planeringen av den nya kyrkans anslutning till parken skedde ingen större förändring. Gångvägarna från öster och sydost behölls initialt som tidigare, trots att huvudentrén nu fick sitt traditionella läge i väster och koret vändes mot öster. Närmast norr om kyrkan reserverades plats för en bilparkering samt en plantering omedelbart öster om parkeringen. Trappan öster om tornet, mellan gatan och kyrkotomten, behölls liksom även den gamla kapelltomtens terrassmurar mot Kungsholmsgatan och mot Mariebergsgatan. Senare under 1900-talet har trappläget i hörnet av Mariebergsgatan – Sankt Göransgatan flyttats ett par meter norrut och gångarna har blivit rakare samt asfalterats. S:t Görans kyrka År 1967 byggdes kyrkans uppfördes på samma kolumbarium ut. Från kyrplats där S:t Görans kans västra del genomfördes en utbyggnad mot nordost, kapell hade legat efter ritningar av kyrkans sedan 1900-talets arkitekt Adrian Langenbörjan. dal. I samband därmed anlades nya planteringar alldeles intill utbyggnaden.

BESKRIVNING Omgivningen S:t Görans kyrka ligger i stadsdelen Stadshagen, inte långt från den trafikerade knutpunkten Fridhemsplan på Kungsholmen. Den närmaste omgivningen är av varierande karaktär, till stor del bebyggd med institutioner av olika slag och ålder. Sydväst om Sankt Göransgatan ligger S:t Görans stora sjukhusområde med byggnader från 1880talet och framåt, intill ett större bostadshus från 2006. På andra sidan Mariebergsvägen reser sig S:t Görans gymnasium, invigt 1961, intill ett bostads3


Utsnitt ur stadsplan för kv Korset 1956, fastställd för den nya S:t Görans kyrka. Den tidigare kyrkotomten markeras i princip av den raka linjen tvärs över kvarteret norr om kyrkan. På planen syns den gamla kapelltomtens ursprungliga gångvägar med trappor från Mariebergsgatan.

område från 1980-talet samt den 100 år äldre Kungsholms folkskola. Mitt emot kyrkans huvudentré respektive norr om kyrkan ligger två fristående byggnader i parkmiljö. Dessa representerar det tidiga 1900-talets institutionsbebyggelse, delvis uppförd på ideell grund för de mindre bemedlade på Kungsholmen.

Omgärdning Kyrkotomten ligger relativt högt i en sluttning mot öster. Nivån mellan Mariebergsgatan och Welanders väg skiljs åt med ungefär fyra meter och kyrkans entréer från söder och väster är tillgängliga via trappor. Fastighetsgränsen sträcker sig inte långt utanför kyrkans fasader och dess närmaste funktionsytor. Kyrkotomten kan dock anses även omfatta delar av den gamla Sankt Görans kapellplan med murar och rester av gångvägar. Mot söder och Sankt Göransgatan finns en terrassmur av råhuggen natursten med slätare överliggare av röd granit. Vid korsningen med Mariebergsgatan är murhörnet skuret, muren fortsätter sedan norrut längs gatan, uppbruten av två stentrappor till kyrkotomten. I övriga väderstreck finns ingen 4

omgärdning utan kyrkotomten möter antingen gaturummet eller saknar tydlig gräns mot Sankt Göransparken.

Gångsystem, belysning m.m. Kyrkotomtens gångytor och platser, nästan alla asfalterade, ligger i olika nivåer och har en kantning av huggen natursten. De olika nivåerna tas upp genom trappor och terrassmurar eller är flytande i gräsbevuxna slänter. Närmast kyrkan är gångarna raka, medan gångarna ner mot Sankt Göransparken utmärks av en något mjukare form och asymmetri. Framför kyrkans huvudentré i väster är en entréplats. Kvällstid belyses platsen av en stolpbelysning med glasglober, uppsatt framför entrén år 2000. Söderut, mot den lägre liggande entréplatsen framför tornet, finns två stödmurar av huggen sten. Den lägre av dem är av råhuggen natursten och rundad medan den övre är av mer finhuggen granit och har rektangulär form. Den råhuggna stenen återkommer intill en rabatt vid ingången till tornet. Entréplatsen framför tornet är lagd med kvadratisk betongsten, i likhet med de omgivande trottoarerna. Alldeles öster om tornet och med anslutning


till terrassmuren vid Sankt Göransgatan, finns en trappa upp till en gång med tre fasta parkbänkar längs kyrkans sydfasad. Trappan är av röd granit med svängda sidor och hör sannolikt till del samman med anläggningen av kapelltomten. På tomtens östra del löper en lätt svängd, asfalterad gång mellan kyrkan och den södra trappan från Mariebergsgatan. Norr om kyrkan finns en infart från Welanders väg till kyrkans parkeringsplats och sidoentré. Strax intill finns en liten cirkelrund uteplats inpassad mellan planteringar. Uteplatsen är grusad och har fasta bänkar. Från parkeringsplatsen sluttar en graderad gångväg ned till kolumbariets halvcirkelformade trappa av granit. Ytterligare gångvägar når tomten norrifrån genom parken. Gångvägarna har en modern stolpbelysning och kyrkan är fasadbelyst.

Vegetation Kyrkotomtens rika vegetation omfattar dels mindre träd, buskar och perenner i ordnade planteringsytor närmast kyrkan, dels ett friare parklandskap med

högre lövträd och buskar i grässluttningar. Platsen framför huvudentrén i väster flankeras av en relativt ung hästkastanj respektive ett äldre pilträd. Vid kyrkans nordvästra hörn växer doftolvon tillsammans med en pelarek och på fasaden intill entrén klättrar en pipranka. Den lilla uteplatsen i norr är omgiven av syrener. Längs kyrkans sydfasad växer rosenspirea och från rabatten sträcker sig ett rådhusvin upp över fasaderna. I hörnet mot tornet står en samplantering av tuja och idegran. Slänten mot terrassmuren är gräsbevuxen. Invid kyrkans ostfasad finns ytterligare en stenkantad rabatt med spireor, men i grässlänten österut sträcker det friare parklandskapet ut sig. Här finns höga exemplar av alm och hästkastanj mellan lägre buskage med doftolvon, syren och schersmin. Längs stigen mellan kyrkan och Mariebergsgatan står ett par relativt unga prydnadskörsbär och på våren prunkar grässlänten mot öster av scilla. Mot nordfasaden växer rododendron och i tomtkanten mot norr finns en rabatt med spireor.

I sydväst möter kyrkotomten gaturummet. Invid kyrkans entréplan står en pil. Liksom kyr-5 kans torn är terrassmuren mot Sankt Göransgatan bevarad från det tidiga 1900-talet.


Kulturhistorisk karakteristik S:t Görans kyrkotomt uttrycker det sena 1950-talets kyrkotomt, samtidigt som här finns påtagliga spår av det tidiga 1900-talets kapelltomt. Det lummiga parklandskapet i dess östra del, med lätt svängda gångar från Mariebergsgatan, och den södra delens gräsbevuxna sluttning med stödmuren av natursten, bär rester från miljön kring det rivna S:t Görans kapell. Tillsammans med det bevarade kyrktornet uttrycker dessa delar kulturhistoriska värden med park- och arkitekturhistorisk koppling. Hit hör även den lilla trappan öster om tornet, stenkanter och övrig mur av råhuggen natursten. Kyrkotomtens västra och norra delar präglas av tomtens ordnande efter uppförandet av den nya kyr-

Vy över kyrkotomtens sydöstra del med terrassmuren och en av trapporna upp mot 6 Trädraderna av formklippta hartrappa stora kyrkan. Ursprungligen låg en lindar bredare upplevelse­ värdeni och ramar in kyrko­tomten. där terrassmuren dag skär hörnet.

kan i slutet av 1950-talet, med senare tillägg. Planteringsytor och växtmaterial är här väl samordnade i ett uttryck för tidens smak, samtidigt som ett delvis traditionellt växtval och natursten till kantning av rabatter ger en koppling till kyrkans ursprung i det tidiga 1900-talet.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Naturstenens och de traditionella växtmaterialens betydelse som sammankopplande länk mellan det rivna kapellet och dagens kyrka. • Avsaknad av omgärdning i Sankt Göransparken, vilket ger en övergång mellan kyrkotomt och park utan särskild markering.


Vy mot kyrkans östra gavel från S:t Görans­ 7 parken i nordost, där kyrkotomten utan särskild gränsmarkering övergår i lummig parkmiljö.


Översiktskarta Situationsplan över Sankt Görans kyrka med tomt. Utsnitt ur DP/Map, Stockholms stads digitala kartarkiv. Norr är uppåt i bild.

Kronologi 1907–1910. S:t Görans kapell uppförs efter Gustaf Améens ritningar. (Lindhagen)

1925. Kungsholms församling delas, varvid S:t Görans församling tillkommer. (Lindhagen)

1955. S:t Görans kapell rivs, men torndelen och kyrkotomtens terrassmurar bevaras. (Lindhagen, SSM)

1956–1958. S:t Görans kyrka uppförs. (Lindhagen) 1966–1967. Kolumbariet utvidgas mot nordost. (Lindhagen)

2014. Västermalms församling tillkommer genom sammanläggning av Kungsholms, S:t Görans och Essinge församlingar. (Församlingen)

8

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Uppgifter från församlingen Lindhagen, Suzanne, S:t Görans kyrka, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
S:t Görans kyrkas kyrkotomt by Stockholms stift - Issuu