Skip to main content

S:t Eriks kapells kyrkotomt

Page 1

S:t Eriks kapells kyrkotomt Västermalms församling, Domkyrkokontraktet, Stockholms stift kv Kyrkteglet 1, Fleminggatan 22, Kungsholmen, Stockholms kommun och län, Uppland

1


S:t Eriks kapells kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet Kulturmiljölagen. Stockholms innerstad med Djurgården utgör ett riksintresse för kulturmiljövården, där kyr­korna med sina kyrkogårdar och tomter är ett av många viktiga karaktärsdrag. TEXT: Lena Lundberg BILD: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Omslagsbild: Vy över den ovala Grubbensparken och S:t Eriks kapell, ned mot kapellets sydostgavel. Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2


S:t Eriks kapells kyrkotomt S:t Eriks kapell uppfördes 1911–1913 som bisättnings- och gravkapell för Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning. Kapellet är arkitekten A P Sellings enda kyrkobyggnad. 1994 flyttades kapellet till sin nuvarande plats i den då nyanlagda Grubbensparken.

HISTORIK Då S:t Eriks kapell invigdes 1913 ersatte det kyrkflygeln i det byggnadskomplex från 1800-talets mitt som utgjorde Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning för stadens norra delar, kallat Grubbens efter de ursprungliga ägarna. Från 1922 inrättades S:t Eriks sjukhus på området. Det lilla kapellet hotades av rivning på 1970talet, men överlämnades istället från Landstinget till Kungsholms församling. I 1990-talets omvandling av S:t Eriks sjukhusområde till bostadsområdet Sankt Erik, som innebar rivningar och omfattande nybebyggelse, beslöt man att ta tillvara kapellet. Detta löstes genom att kapellet flyttades ett par hundra meter till den park som kom att bli det nya områdets centrala del, Grubbensparken. I planen för Sankt Eriksområdet utgick man från det gamla sjukhusområdets axiala karaktär och såväl plan som utformning av bebyggelse kom att präglas av geometri och symmetri. Grubbensparken lades ut i ett parti som tidigare hade ingått i S:t Eriks sjukhuspark. Avsikten med den nyanlagda parkens ovala form var att understryka dess mjuka karaktär, bildad av bevarade, högvuxna lövträd i fri placering. Innan parken fick sitt nuvarande namn var arbetsnamnet Engelska parken. Med kapellets placering i parken ville man knyta an till en traditionell placering av kyrkorna: för sig i stadens obebyggda öppningar, inbäddade i grönska och med den omgivande bebyggelsen samlad kring kyrkotomten. Kapellets asymmetriska placering förklarades med att man inte ville skymma sikten genom parken ned mot vattnet, men asymmetrin kan också sägas signalera kapellet som särskild från

områdets bebyggelse i övrigt, både vad gäller historia och funktion.

BESKRIVNING Omgivningen Sankt Eriksområdet ligger på Kungsholmens nordöstra del, mellan den hårt trafikerade Fleminggatan och strandpromenaden nere vid Barnhusviken. I Grubbensparken omsluter två stora, bågDet lilla kapellet formade bostadshus parken hotades av rivning och avskiljer den effektivt från stadens ljud. De pastipå 1970-talet, schartade husen, uppförda men överlämnades på 1990-talet, har en relaistället från Landstivt låg höjd, fyra våningar, och tillsammans med husens tinget till Kungsterrasserade förgårdar och holms församling. fasadernas olika färger i mjuka, ljusa kulörer för­ medlas en upplevelse av småskalighet.

Omgärdning Kapellets fastighetsgräns löper tätt intill fasaderna, med en liten utökning på 1,5 meter framför ingången från sydost. Fastighetsgränsen är utan markering mot parken.

Gångsystem, belysning m.m. Rakt igenom Grubbensparken löper i nordsydlig riktning en grusad gångväg. Närmast kapellet är gångvägen satt med smågatsten. Framför huvudingången finns en liten, rektangulär, gatstensatt entréplats, vars ena hörn skär igenom gångvägen framför kapellet. Längs kapellets sydsida löper likaså en meterbred gång satt med smågatsten och korsad av ränndalar av storgatsten som avleder vattnet från kapellets stuprör. I närheten av huvudingången står ett par parkbänkar av trä. Invid gången genom parken står en stolpbelysning av historiserande typ.

3


4

Sydostgaveln till S:t Eriks kapell.


5


Vegetation Parken präglas av högvuxna lövträd som lönn, hästkastanj och hagtorn i fri placering. Den ovala parkens markyta är utfylld och utplanad samt besådd med gräs, vilket möter den lilla stensättningen runt kapellet.

dernistiska idéer inom arkitekturen, med dess förkärlek för historiska referenser och vilja att använda sig av dessa i nya bebyggelsemiljöer. Ett uttalat ledmotiv i planen för området var bostäder i parkmiljö och på samma sätt är kapellet ett kapell i parkmiljö, utan särskiljning mellan kyrkotomt och park.

Kulturhistorisk karakteristik

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten

Idén att flytta det gamla sjukhuskapellet till Sankt Eriks bostadsområdes mest centrala del, en utplanad del av den gamla sjukhusparken omgjord till oval ”engelsk park”, uttrycker mycket av tidens postmo-

Översiktskarta Karta över Grubbensparken och kv Kyrkteglet 1 med S:t Eriks kapell. Norr är uppåt i bild. Utsnitt ur DP/Map, Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kronologi 1911–1913 Kapellet uppförs som bisättnings- och gravkapell för Grubbens. (Lindhagen)

1994 Kapellet flyttas till nuvarande plats i Grubbensparken. (Lindhagen)

2014 Västermalms församling tillkommer genom sam-

manläggning av Kungsholms, S:t Görans och Essinge församlingar. (Församlingen)

6

• Kyrkotomtens osynliga övergång i park. • Det enkla, utan planteringar eller rabatter intill kapellet. • Markbeläggning av smågatsten framför huvud­ entrén och kring kapellet.


KÄLLFÖRTECKNING DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Uppgifter från församlingen Lindhagen, Suzanne, S:t Eriks kapell, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008 Wolodarski, Alexander, Sankt Erik – bostäder i parkmiljö. Samfundet S:t Eriks årsbok 1991–1992. Stockholm 1992

S:t Eriks kapell uppfördes ursprungligen som begravningskapell på den östra delen av Grubbensområdet, senare S:t Eriks sjukhus. Kapellet var på västsidan sammanbyggt med andra hus medan östgaveln gränsade till dåvarande Norra Agnegatan, i princip motsvarande dagens Carl-Gustaf Lindstedts gata. På var sida om kapellet markerar höga träplank gränsen mellan institutionsområdet och stadens gaturum. Foto mot östra gaveln 7 1914, i SSM:s arkiv.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
S:t Eriks kapells kyrkotomt by Stockholms stift - Issuu