Issuu

Roslags-Kulla kyrkogård Ljusterö-Kulla församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Test123 Roslags-Kulla kyrka 1:1, Roslags-Kulla socken, Österåkers kommun, Stockholms län, Uppland

Roslags-Kulla kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. TEXT: Hedvig Bellberg, Stockholms läns museum, 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum, 2012 Omslagsbild: Roslags-Kulla kyrka och kyrkogård sedd från ovan Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Roslags-Kulla kyrkogård Roslags-Kulla kyrka är uppförd på platsen för en tidigare kyrka. Den uppfördes troligen under 1600-talets första hälft av den dåvarande ägaren till Östanå gård, Peder Erlandsson Bååt. Kyrkan revs vid 1700-talets början. Nuvarande Roslags-Kulla kyrka bekostades och uppfördes som slotts- och sockenkyrka av greve Fabian Wrede, ägare till Östanå, gift med friherrinnan Brita Krus. Wrede ägde flera gårdar i Finland och det har antytts att kyrkan kan ha importerats därifrån. Byn Kulla (1402 Kulla, 1476 Culla i Rialle socn) är känd från medeltiden. Tre socknar har hetat Kulla, pluralformen av kull eller kulle, men de har efter hand fått särskiljande förleder. Socknen Roslags-Kulla är bildad genom en utbrytning ur Riala socken. Trakten var attraktiv för bosättning redan under bronsåldern vilket antyds av gravrösen strax norr om Mälby. Gravfält från järnåldern belägna intill de stora gårdarna visar att de bebyggdes under yngre järnåldern. Bygden kring Roslags-Kulla kyrka har sedan 1600-talet styrts av herrgårdar, och huvudsakligen Östanå. Östanå är den äldsta sätesgården i socknen, och nämns första gången redan under 1430-talet. Sätesgården är betydande för tillkomsten av Roslags-Kulla kyrka. År 1800 gjordes Östanå och de därtill hörande Mälby säteri och Wira bruk till fideikommiss. Mälby säteribyggnad uppfördes av Claes Fleming, grundare till Wira bruk, omkring 1629. Roslags-Kulla tillhörde tidigare Riala socken. Fram till 1961 tillhörde församlingen Riala pastorat, för att mellan åren 1962 till 1976 tillhöra Länna pastorat. Från 1977 tillhör församlingen Ljusterö pastorat. 1988 bildas Ljusterö-Kulla församling genom en sammanläggning av Ljusterö och Roslags-Kulla församlingar. Från och med 1 januari 2018 ingår Ljusterö-Kulla församling i Österåkers pastorat tillsamman med Österåker-Östra Ryd församling. Roslags-Kulla kyrka invigdes 1706. Kyrkan är byggd av liggtimmer med en gråstenssockel och är nästintill oförändrad sedan uppförandetiden. Byggnadstypen har få bevarade motsvarigheter i Sverige och var vanligare förekommande i bland annat Finland. Kring kyrkan ligger den tillhörande sammanhållna och intima kyrkogården.

Kyrkoanläggningen omfattas av kyrkan, den muromgärdade kyrkogården samt en klockstapel som står på kyrkogården. Till anläggningen hör även en minneslund anlagd utanför bogårdsmuren i sydost samt en rödfärgad ekonomibyggnad. Kyrkan och kyrkogården ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövården och Roslags-Kulla sockencentrum belyses för den märkliga träkyrkan. Roslags-Kulla kyrka betecknas som särskilt betydande, som uppförd i en för Sverige ovanlig arkitekturstil hemmahörande i Finland, med en före detta kommiKyrkogården kring nisterbostad och två äldre skolhus i närheten. I omgiv- Roslags-Kulla kyrka ningarna finns även bevahar funnits sedan rade herrgårdsanläggningar kyrkan uppfördes i som speglar olika delar av 1700-talets herrgårdskultur. början av 1700-talet. Betydande är bland annat Östanå herrgård. Alléer och gamla vägsträckningar finns kvar från godsdriften och präglar kulturlandskapet.

HISTORIK Kyrkogården kring Roslags-Kulla kyrka har funnits sedan kyrkan uppfördes. Bogårdsmuren som omgärdar kyrkogården är uppförd som en kallmur av kluven gråsten och kullersten omkring 1715, då den ersatte ett plank. Muren är endast lagad på några få ställen. Mellan åren 1733–1805 fanns på platsen för huvudingången till kyrkogården en stiglucka, uppförd av tegel och sandsten. Ett par spritputsade grindstolpar av tegel ersatte år 1805 den äldre stigluckan. Trädkransen kring muren är till viss del ursprunglig. Redan det tidigare Kulla kapell hade en klockstapel, som stod kvar fram till 1753, alltså en bit efter det att den nya kyrkans uppförts. Den nuvarande stapeln är uppförd 1752–1753 av byggmästaren Gabriel Biström. Klockstapeln var ursprungligen öppen, men brädfodrades och tjärströks omkring 1761. Klockstapeln står intill bogårdsmuren på kyrkogårdens södra sida. Flöjeln från 1753 är tillverkad av smeden Olof Wirström vid Wira bruk.

Roslags-Kulla kyrka, strax över mitten till vänster i bild 1844, utsnitt (Lantmäteriets arkiv: Ekonomisk karta)

Minneslunden, belägen sydost om kyrkan, är anlagd 1989. Utanför den sydöstra sträckningen av muren finns en rödfärgad ekonomibyggnad uppförd under 1990-talet.

BESKRIVNING Omgivningen Landskapet kring Roslags-Kulla kyrkomiljö präglas av bygdens herrgårdar med alléer, godsdrift och gamla vägsträckningar. Genom området rinner Loån som är Losjöns utlopp i Östersjön. Gårdsanläggningarna Östanå herrgård (med betydelsen öster om ån) och Mälby herrgård dominerar bygden. Till Östanå hör en barockträdgård som

Roslags-Kulla kyrka och kyrkogård 1901, utsnitt (Lantmäteriets arkiv: Häradsekonomiska kartan)

sträcker sig ner till Östersjön, samt välbevarade arbetarbostäder, ekonomibyggnader och andra anläggningar som visar på verksamheten vid herrgården. Roslags-Kulla kyrka ligger på en höjd vid landsvägen mot Riala och Norrtälje och utgör tillsammans med en före detta komministerbostad och två äldre skolhus det gamla sockencentrumet. Vid avfarten till kyrkan finns rester efter en äldre landsvägsbro över Loån och vid uppfarten till kyrkan står en milstolpe från 1770-talet.

Omgärdning och grindar Kyrkan är belägen på kyrkogårdens norra del, och den ena korsarmen ingår i bogårdsmurens nordvästra sträckning. Muren är uppförd som en kallmur av kluven gråsten och kullersten. Huvudingången till kyrkogården genom bogårdsmuren finns i murens nordvästra del mot norr och utgörs av ett par spritputsade grindstolpar av tegel. Grindstolparna har profilerade krön och täcks av tälttak av svart plåt krönta med kors. Öppningen är försedd med järnsmidesgrindar. En ingång finns även i bogårdsmurens nordöstra del, försedd med grindar av trä. I bogårdsmurens sydöstra sida finns en öppning i muren utan grindar, denna leder mot ekonomibyggnaden samt ner mot minneslunden i sydost. Runt muren växer en trädkrans av lindar som på flera ställen är mycket gles. Vissa av träden är omplanterade och därför unga. Träden hamlas, de yngre träden extra varsamt för att bevara växtkraften. Tre träd i öster är av en annan trädsort.

Roslags-Kulla kyrka och omgivande kyrkog책rd sedd fr책n nordv채st.

Kyrkog책rdsbelysningen samt kvarteren sydost om kyrkan.

Kyrkogården med utsikt mot väster.

Kyrkogårdens södra och östra delar.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. Kyrkogården präglas av öppna gravkvarter som endast avgränsas av gångstråken. Kyrkogården är beväxt med gräs och har gruslagda gångar. Topografin är mestadels platt, även om någon liten lutning förekommer ned mot öster. Kvarteren är orienterade från sydväst till nordöst enligt märkningen A–G. Längs gångarna finns belysningsarmatur av smide på svarta lyktstolpar. Lamphållarna har gult bubbligt glas.

Gravplatser och gravvårdar Det finns drygt 600 gravplatser på Roslags-Kulla kyrkogård. Överlag förekommer släkter från trakten i gravarna på Roslags-Kulla kyrkogård. Tidigt fanns gravar inne i kyrkan, men av hygieniska skäl flyttades dessa ut till en omärkt massgrav någonstans på

kyrkogården. Stenarna på kyrkogården är företrädesvis låga. Här och var finns uppstickande höga stenar, dessutom förekommer flertalet udda former, såsom rundade stenar, naturstenar, tornformade stenar och hjärtan. Även stenmaterialen varierar. Kyrkogårdens äldsta gravvårdar är från 1800-talet och återfinns dels väster om kyrkan på Wirakullen, där personer med anknytning till Wira bruk ligger begravda, dels söder om kyrkan där kyrkogårdens största gravplats finns. Av kyrkogårdens gravvårdar är ett flertal resta över smeder, särskilt på den så kallade Wirakullen väster om kyrkan. På kullen finns också en spännande sten över kantor Petre och hans hustru Wera. Stenen är, enligt uppgift från församlingen, en meteorit och har ett mönstrat utseende på ytan. På Wirakullen finns också en 2000-talssten över tre generationer

Wirakullen i nordväst.

Boströms familjegrav sett från väster.

8 Sylwander/Tejes gravvård återfinns mot kyrkogårdens sydmur.

Gudmundsson, omkomna i tsunamin 2004 i Thailand. På stenen finns fotografier. Nära kyrkan finns smedgravar över C F Dahlgren och sonen John Dahlgren, den siste smeden vid Wira bruk. Han arbetade där till sin död 1948. Nära kyrkan vilar även Carl Johan Törnberg, kallad Plåtkalle. Kyrkogårdens största gravplats som är omgiven av ett järnstaket i smide, är över ägarfamiljerna till fideikommisset Östanå; Hebbe, Fredenheim, och Boström. Bland släkten Boström, finns den före detta statsministern (1891–1900, 1902–1905) Erik Gustav Boström. Hans son Gustav Samuel Boström var den siste privatägaren till Wira bruk. Intill denna grav, nära den sydöstra muren, söder om klockstapeln finns en släktgrav för familjen Sylwander, bland dem Tora Teje (1893–1970), stumfilmsaktris och svensk teaters stora tragedienne, knuten till Dramaten 1923–1962. När hon blev tillfrågad om att bli Dramatenchef svarade hon ”Nej tack, jag vill dö en naturlig död”. Graven är omgärdad av ett järnkedjestaket vid stenpollare och på gravvården står det en stensoffa som en del av omgärdningen. Strax öster om Tejes grav, nära klockstapeln, är skådespelaren Jarl Kulle (1927–1997) begravd under en obeliskformad sten. I det östra hörnet av kyrkogården finns också en äldre grav med en hög tidig 1900-talssten, som utgör familjegrav över makarna Sander. Intill kyrkans södra hörn står ytterligare en äldre hög gravvård, omgiven av en nedgrävd stensockel. Gravvården tillhör familjen Burmeister. Som trappsteg vid den södra sidoentrén ligger en gravhäll.

Övriga byggnader och anläggningar En rödfärgad träpanelad ekonomibyggnad för bland annat redskap för kyrkogårdens skötsel och en toalett finns utanför den sydöstra muren, öster om klockstapeln. Tvärs över landsvägen ligger kyrkans rödfärgade församlingshem, en parstuga i en våning. På samma tomt ligger en jordkällare och en liten röd stuga som kallas kullstugan. Den är till stilen några hundra år gammal och invändigt finns ett dalamåleri, kurbits måleri, från 1900-talets förra hälft som två kullor som kom till trakten och bodde och verkade där utförde. Tvärs över vägen, ovanför parkeringen, finns en äldre likbod med källare och övervåning. I boden finns lavastenar kvar som användes för att värma marken vid gravsättning på vintern. Det låg tidigare även ett stall på höjden där hästar som drog vagnen med de avlidna stod. Fram till 1993 ägde församlingen också en vaktmästarbostad som finns i området.

Minneslund Sydost om kyrkan finns minneslunden. I minneslunden finns bänkar vid en damm satt med kullersten som omges av en cirkelformad häck. Intill dammen är rest ett cirka tre meter högt kors av trä, tillverkat av en lokal båtbyggare.

Vegetation Trädkransen utgörs nästan uteslutande av lindar. Flera av träden är gamla, särskilt utmed den västra sträckningen av muren. De kompletteras av många unga träd kring de resterande delarna av bogårdsmuren. Som skydd för vattenkannor och spadar finns intill klockstapeln ett häckparti av snöbär. Vid minneslunden finns häckoxbär i en båge. En rönn och två björkar finns också vid minneslunden. Marken i kvarteren är gräsbevuxen. Avsaknaden av häckar och annan högväxt vegetation är betecknande för kyrkogårdsmiljön. 9

Jarl Kulles grav mot den södra mursträckningen.

Klockstapel Klockstapeln är belägen i sydost på kyrkogården. Upptill är stapelhuset kvadratiskt och nedtill breddar sig stapelbotten i en sexsidig form. Stapeln har röd stående locklistpanel och en ursprunglig klockad huv med en lök längst ner på spiran. Huven är klädd med tjärstruket kyrkspån och på krönet sitter en vindflöjel genombruten med årtalet 1753.

Konstnärlig utsmyckning Ett ungefär tre meter högt träkors står i minneslunden, väl synligt över platsen.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Roslags-Kulla kyrka och kyrkogård ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövården och är således av nationell kulturhistorisk betydelse. Roslags-Kulla sockencentrum belyses särskilt för den märkliga träkyrkan. Roslags-Kulla kyrkomiljö med klockstapel, bogårdsmuromgärdade kyrkogård och trädkrans, samt lokal- och personhistoriskt intressanta gravvårdar utgör en samlad miljö av ålderdomlig karaktär. Helheten är av högt kulturhistoriskt värde. Helhetskaraktären är välbevarad och den starka kopplingen till Östanå herrgård och Wira bruk är synlig i gravvårdarna på kyrkogården och av betydelse på platsen. Det finns också några gravvårdar av omfattande storlek och det förekommer järnstaket och smidesdetaljer. Gravkvarteren präglas av en öppenhet och åtskiljs av grusgångarna, medan hela kyrkogården präglas av en intim småskalighet. Avsaknaden av avgränsande häckpartier är karaktärsskapande.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården • Kyrkogårdens inramande bogårdsmur och trädkrans. • Äldre kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar. • Klockstapeln. • De öppna kvarteren utan häckar. • De grusade gångarna och gångarnas sträckningar. • Gravvårdar med staket samt gravvårdar med lokalhistoria, men också gravvårdar i olika utförande. • Lyktor, järnstaket med tillhörande smidesdetaljer.

Minneslunden.

Kronologi 1600-talets mitt. Kyrka uppförs. Vennberg, Bohrn 1950 1683. Klockstapel spånkläs och tjäras. Bohrn 1950

1752–53. Klockstapeln uppförs av byggmästaren Gabriel Biström och förses med flöjel tillverkad av smeden Olof Wirström vid Wira bruk. Bohrn 1950

1706. Kyrka rivs. Bohrn 1950

1761. Klockstapeln brädfodras. Bohrn 1950

1705–06. Roslags-Kulla kyrka uppförs bekostnad av greve Fabian Wrede på Östanå. Bohrn 1950

1805. Grindstolpar av vitrappade tegelpelare uppförs istället för stiglucka. Bohrn 1950

1715. Bogårdsmur uppförs och ersätter ett plank. Bohrn 1950

1966. Nordvästra bogårdsmuren fasas av. ATA

1733. Stiglucka byggs av tegel och sandsten. Bohrn 1950

1989. Minneslunden anläggs. ATA 2009. Trädvårdsplan upprättas av Skärgårdsarkitekterna AB, Åkersberga. Församlingen

Källförteckning Sundström, Lisa, Roslags-Kulla kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008 Boëthius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980 Kilström, Bengt Ingmar, Upplands kyrkor, XI, 144, Eskilstuna 1991 Nilsson, Christina, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholms stift, Stockholm, 2001 Prenzlau-Enander, Gabriele, I Roslagen, Kulturhistoriska miljöer i Österåker, Borås 1998 Vennberg, Erik och Bohrn, Erik, Sveriges kyrkor, Kyrkor i Åkers skeppslag, band I, häfte 4, Stockholm 1950

12 Familjen Burmeisters gravvård med utblicken mot väster.

Åstrand, Göran, Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar, Ordalaget, Bromma, 1998 Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län 1997 ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet ABLM Stockholms läns museum, arkivet Riksintresseutbredning – www.fmis.raa.se Kyrkokamrer, fastighets- och kyrkogårdsansvarig Anna Nedergård