Resarö kapells kyrkotomt Vaxholms församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Ytterby 4:175, Överbyvägen 1B, Resarö, Vaxholms socken. Vaxholms stad, Stockholms län, Uppland
1
Resarö kapell och kyrkotomt är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. TEXT: Albin Uller, Stockholms läns museum, 2013 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum, 2013 Omslagsbild: Resarö kapell och kyrkotomt sedd från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
2
Resarö kapells kyrkotomt Resarö kapell är skapat i ett samarbete mellan arkitekt Rolf Bergh, teologie doktor Olov Hartman och Sigtunastiftelsen som en så kallad studioeller vandringskyrka.
HISTORIK Kapellet byggdes 1968 till världskyrkomötet i Uppsala och flyttades sedan till Resarö. Resarö kapellstiftelse hade då verkat i tio års tid för att få en egen kyrka till ön. Som ett led i denna strävan uppfördes redan 1962 en klockstapel på den blivande kapelltomten.
BESKRIVNING Omgivning Resarö kapell och kapelltomt ligger på en höjd bredvid Resarö skola alldeles intill Resarövägen och ett mindre centrum med livsmedelsaffär. Omgivningen har fortfarande delvis en lantlig karaktär men med en bostadsbebyggelse som växer och förtätas successivt.
utgörs av galvaniserade lyktstolpar med både klotoch konformade armaturer.
Vegetation Huvudentrén flankeras av lönnar och strax innanför grinden till höger står ett lärkträd. Mellan kapellet och klockstapeln står en stor björk. Ytterligare två björkar växer bakom kapellet. På gräsmattan bakom församlingsgården står ett äppelträd. I övrigt präglas kapelltomten av naturmark som bäddar in Kapelltomten har platsen med tallar, björkaraktären av natur kar och rönn åt nordost tomt som bäddar in och nordväst. Ut mot Resarövägen längs kapellet och staketet växer syrener nästan döljer det och lönn och i slänten åt nordväst växer hagfrån omgivningen. torn, en och nypon.
Övriga byggnader En rödmålad bod med svartmålade knutar och foder är placerad mittemot kapellet och bakom församlingsgården står en rödmålad lekstuga.
Omgärdning och grindar
Klockstapel
Kapelltomten omgärdas åt tre håll av ett rödmålat spjälstaket av trä med sågade toppar. Staketet har två entréer, en åt sydväst och en åt nordost, med enkla trägrindar. Den sydvästra entrén som är huvudentré har dubbelgrindar där en kort asfalterad infart leder till en grusad yta framför kapellet som binder ihop det med en bod som står mittemot. Åt nordväst avgränsas kapelltomten av ett Gunnebostängsel där marken stupar brant ner mot en förskola.
Nils Winblad ritade klockstapeln som stod på platsen redan innan kapellet uppfördes. Klockstapeln är en öppen klockbockskonstruktion som täcks av en huv som sträcker sig ner över nästan en tredjedel av stapelns höjd. Huven utgörs av lockplanel och är avtäckt med kopparplåt med ett dekorativt solkors på toppen.
Gångsystem, belysning m.m. Kapellet och församlingsgården omges i huvudsak av gräs med endast små korta grusgångar som leder mellan kapellets och församlingsgårdens entréer. Från den nordöstra entrén leder en så kallad åsnestig med steg av syllar flankerad av ett enkelt träräcke uppför slänten från parkeringen till den grusade ytan utanför kapellet. Kapelltomtens belysning 3
Den nordĂśstra entrĂŠn med ĂĽsnestigen som leder 4 parkeringen genom naturmarken upp till frĂĽn kapellet.
5
Den grusade ytan framför kapellet. Här syns den stora björken som nästan helt skymmer klockstapeln i bakgrunden.
Lekstugan och äppelträdet bakom försam-
6 lingsgården.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Kapelltomten har en tidstypisk och karaktäristisk naturtomtskaraktär som bäddar in kapellet och nästan döljer det från omgivningen. Växtligheten är dock mer ordnad och sparsam närmast kapellbyggnaden.
Kronologi 1962. Klockstapeln uppförs (ATA) 1968. Kapellet uppförs (ATA) 1986. Församlingsgården byggs (ATA)
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården • Kapelltomtens naturkaraktär. • Den enkla omgärdningen med lågt trästaket. • Klockstapelns utformning och material.
Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet ABLM Stockholms läns museum Legars, Niss Maria, Resarö kapell, Låt kyrkorna berätta, Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, Stockholms stift 2008 Nilsson, Christina, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
7