Oscarskyrkans kyrkotomt

Oscarskyrkans kyrkotomt Oscars församling, Östermalms, Stockholms stift kv Stallmästaren 1, Narvavägen 6, Östermalm, Stockholms kommun och län, Uppland

1

Oscarskyrkans kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Kyrkotomten gränsar till en värdekärna inom riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården, som ger uttryck för 1800talets stads­planestruktur och esplanader.

TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: Oscarskyrkan och kyrkotomten från söder.

Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Oscarskyrkans kyrkotomt Oscarskyrkan ligger i stadsdelen Östermalm, nära Djurgårdsbron, och uppfördes mellan åren 1897 och 1903. Arkitekt var Gustaf Hermansson (1864– 1931) som ritade det vinnande förslaget i en arkitekttävling, utlyst1895 av Hedvig Eleonora församling. Hermansson ritade ett flertal andra kyrkor runtom i landet, bland annat Gustaf Adolfskyrkan i Sundsvall, invigd 1889, där han även verkade som stadsarkitekt under flera år. Av hans övriga kyrkobyggnader kan särskilt nämnas Sofia kyrka i Stockholm, invigd 1906 och Arvidsjaurs kyrka, invigd 1903. Kyrkotomten präglas av sin öppna övergång till Narvavägen och Fredrikshovsgatan och är med sin parkkaraktär, ett viktigt och positivt inslag i områdets stadsbild.

HISTORIK

Under 1800-talets sista decennier expanderade Hedvig Eleonora församling kraftigt. Vid 1900- talets början var det Stockholms största församling, både räknat till ytan och till antal församlingsmedlemmar. När församlingen delades 1906 bildades Oscars, Hedvig Eleonora och Engelbrekts församlingar. Den snabba utbredningen av stads­delen Östermalm hade under 1890-talet aktualiserat frågan om en ny, större kyrkobyggnad i närheten av Djurgårdsbron. År 1895 lade kyrkorådet fram ett förslag om inköp av ett antal tomter i kvarteret Stallmästaren vid Narvavägen, som tillkommit i samband med att stora delar av Fredrikshovs slott revs. Andra förslag på placering av den nya kyrkan var vid Vallhallavägen, mellan Sturegatan och Sofiahemmet samt vid den nyanlagda Karlaplan. Det slutgiltiga valet föll på tomterna vid Narvavägen som, tillsammans med bland annat Strandvägen, var en av de nya paradgator som anlagts efter Albert Lindhagens generalplan för Stockholm från1866. I januari 1897 påbörjades schaktningsarbetet för den blivande Oscarskyrkan.

När kyrkan invigdes 1903 var granntomterna i kvarteret Stallmästaren 4 och 11 fortfarande obebyggda. Församlingen som hade ett behov av för-

samlingshus, tog tillfället i akt när granntomternas ägare, Isaac Hirsch, bjöd ut en av dem till försäljning. Här uppfördes församlingshuset 1906–1907 ritat av arkitekterna J O Grindström och Ludvig Peterson. På kyrkotomten, i hörnet mellan Storgatan och Fredrikshovsgatan, hade ett mindre begravningskapell uppförts 1903, ritat av kyrkans arkitekt Gustaf Hermansson. Trots kyrkotomtens begränsade storlek fick kyrkan en relativt fri placering på grund av de breda gator som omgav Trots kyrkotomtens den. Tomtgränserna markebegränsade storlek rades med låga stödmurar av fick kyrkan en relativt granit som enligt ritningar kompletterades med ett deko- fri placering på grund rativt staket i smidesjärn mot av de breda gator som Fredrikhovsgatan, borttaomgav den. get i senare tid. Ett system av mjukt svängda grusade ytor och gångvägar lades ut som förband den norra och södra delen av kyrkotomten. De första åren ordnades även växt- och trädplanteringar kring kyrkan och begravningskapellet.

I slutet av 1960-talet installerades fasadbelysning kring kyrkan. År 2009 återplanterades två hästkastanjer, en i söder mot Narvavägen och en i nordost mot Fredrikshovsgatan.

BESKRIVNING Omgivningen Oscarskyrkan ligger i den sydöstra delen av Östermalm i korsningen Storgatan-Narvavägen.

Kyrkotomten upptar den södra delen av kvarteret Stallmästaren och gränsar i norr till flerbostadshus samt till Oscars församlingshus, uppförda samtidigt som kyrkan. På motsatt sida om Fredrikshovsgatan ligger Oscars församlingshem byggt 1933 efter ritningar av Lars Israel Wahlman. I väster och söder ligger de stora trädplanterade esplanaderna Narvavägen respektive Strandvägen, anlagda i slutet av 1800-talet. Paradgatorna kantas av pampiga bostadshus från sent 1800-tal och tidigt 19003

Kyrkotomten sedd från Narvavägen 1962.

Dagens täta oxelhäck var ännu inte planterad och den norra delen av kyrkotomten hade en öppen kontakt med Narvavägens trädallé. (Foto Siv Rahm, SSM)

tal. Närmast kyrkotomten i väster ligger före detta kaserner och stallbyggnader för Kungliga Livgardet till häst från början av 1800-talet, numera lokaler för bland annat Riksantikvarieämbetet, samt Historiska museet från slutet av 1930-talet. Närmast österut ligger resterna av det gamla Fredrikshovs slott med anor från 1660- och 1770-talen.

Omgärdning Den femkantiga och svagt kilformade kyrkotomten, ligger i en svag sluttning mot söder och omges av gatusträckningar i flera väderstreck. Den begränsas i väster av Narvavägen, i söder av Storgatan och i öster av Fredrikshovsgatan. I norr möts kyrkotomten av den övriga bebyggelsen i kvarteret Stallmästaren. Kyrkotomten ligger något högre än den omgivande gatunivån och har en tydlig omgärdning i form av en låg granitmur, genombruten av tre breda trappor. Mot församlingshuset i norr avgränsas tomten av ett ursprungligt, dekorativt staket i smides­järn.

4

Gångsystem, belysning m.m.

Gångsystemet har i stort sett en välbevarad utformning från början av 1900-talet och är mestadels belagt med grus. Gångvägarna utgår från tre granittrappor, i anslutning till de omgivande gatorna. Den södra trappan mot Storgatan artikuleras av stora granitklot på vardera sidan om trapploppet. I väster, mot huvudentrén, flankeras trappan av rikt dekorerade gjutjärnskandelabrar med glober av opalglas.

En sekundär handikappramp vid den norra entrén har barriärer av granit och ytbeläggning av storgatsten. Marken närmast fasadmurarna och flera gångvägar norr om kyrkan, är lagda med små- och storgatsten. Kyrkotomten är kvällstid upplyst av stolpbelysning med glasglober. Här finns också fasadbelysning i form av strålkastare på höga stolpar.

Vegetation Kyrkotomten har en parkkaraktär med öppna gräsytor, friväxande träd samt buskar mellan gångstråken. Från söder markeras entrépartiet av två karakteristiska prydnadsekar. På denna del av kyrko-

tomten växer även en stor blodlönn mot Narvavägen, hästkastanj liksom olika typer av blommande buskar. Den norra delen av tomten avskärmas mot Narvavägen av en tät oxelhäck och präglas av ett parti med låga kvadratiska buxbomshäckar med örtaträdgårdar. Här växer även flera asiatiska träd, bland annat körsbär samt apel. Utmed gångvägarna finns krukor och planteringstunnor utplacerade med blandade vår- och sommarblommor samt buxbom och kryptujor. Ett karaktäristiskt inslag är även de små planteringar som finns insprängda i svicklarna mellan kyrkans strävpelare. Där är rosor mest framträdande, men även cypress, idegran, vårlök och lavendel förekommer.

Kulturhistorisk karakteristik Oscarskyrkan och kyrkotomtens tillkomst hänger nära samman med utbyggnaden av Narvavägen under 1800-talets sista år. Utmed gatan uppfördes pampiga bostadshus, parker och offentliga byggnader, däribland Oscarskyrkan. Kyrkomiljön med sin placering i korsningen mellan tre gator illustrerar genomförandet av Lindhagenplanen, som i stor utsträckning formade Stockholms moderna stadsbild. Inramningen i form av låga granitmurar upprätthåller samspelet mellan kyrka och gaturum, ett av platsens viktigaste karaktärsdrag.

Miljöns parkkaraktär med grusade gångvägar, öppna gräsytor och planteringar har stor positiv betydelse för stadsbilden. Den stora blodlönnen mot Narvavägen och den avskärmade gården i norr, med sina asiatiska träd och buxbomshäckar, har viktiga miljöskapande värden och en lång historisk förankring på platsen.

Från söder möts besökaren av två karakteristiska prydnadsekar som växer på vardera sidan5 om den breda granittrappan.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Kyrkotomtens relation till omgivande gator.

• Platsens parkkaraktär med enkla grusade gångvägar, friväxande träd och planteringar.

• Omgärdningen med låga stödmurar av granit, genombrutna av breda trappor.

Planteringarna mellan kyrkans strävpelare har stora estetiska kvaliteter och är betydelsefulla för helhetsmiljön. Rosorna dominerar men på 6 bilden syns bland annat cypresser, vårlök och lavendel.

• De karaktärsskapande träden: blodlönnen mot Narvavägen och de asiatiska träden i norr.

• Planteringarna intill kyrkans yttermurar.

Den norra delen av kyrkotomten har en mer sluten karaktär och avskärmas från Narva­vägen av en hög häck. De låga buxbomshäckarna liksom körsbärs- och äppelträden har stora 7 miljöskapande värden för platsen.

Översiktskarta Karta över del av Östermalm och kvarteret Stallmästaren 1 med Oscarskyrkan och kyrkotomten. Norr är uppåt i bild.

Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kronologi 1897–1903. Kyrkan uppförs. (Lindhagen) 1903. Begravningskapellet, numera Oscars Lillkyrka,

byggs på den södra delen av kyrkotomten. (Malmström)

1967. Fasadbelysning av kyrkan installeras på kyrkotomten. (ATA)

2009. Återplantering av ett par hästkastanjer söder om kyrkan. (Församlingen)

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Muntliga uppgifter från församlingen Lindhagen, S, Oscarskyrkan, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008 Malmström, K, Oscarskyrkan, Sveriges Kyrkor Band IX:2, vol 160, Stockholm 1975 Malmström, K, Oscarskyrkan, Stockholm 2003 Rengmyr Lövgren, B mfl, Oscars församling 100 år. Minnesskrift 1956-2006, Stockholm 2006 Östermalm I och II, Byggnadsinventeringar, Stockholms stadsmuseum, Stockholm 1973 resp 1985.

8