Orkesta kyrkogård

Orkesta kyrkogård Vallentuna församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Vallentuna Orkesta by 9:1, Orkesta socken, Vallentuna kommun, Stockholms län, Uppland

1

Orkesta kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Kyrkan ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården, Markim-Orkesta AB74.

TEXT: Martina Berglund, Stockholms läns museum 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2012 Omslagsbild: Orkesta kyrka och kyrkogård sedd från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Orkesta kyrkogård Trakterna kring Markim-Orkesta är de fornlämningsrikaste i länet och flera runstenar vittnar om att bygden tidigt var befolkad. De äldsta bosättningslämningarna i området finns i Orkesta. Gustav Vasas födelsegård Lindholmen ligger sedan senmedeltid i Orkesta socken. Lindholmens gård ägde så gott som alla gårdar i socknens södra del.

Orkesta kyrka uppfördes i slutet av 1100-talet och byggdes på mark som tillhörde Orkesta by, därav namnet på kyrkan och socknen. Kyrkan nämns första gången 1303, då ”Orcuste” visiterades av ärkebiskop Nils Alleson. Den har en karaktäristisk romansk planform bestående av ett långhus med smalare kor med absid. Kring kyrkan finns en kyrkogård. Kyrkans fasad är slätputsad i en vit kulör och taken täcks sedan 1977 av cortenplåt, vilket ersatte en korrugerad plåt.

Orkesta var eget pastorat fram till 1961, då Orkesta tillsammans med Frösunda och Markim församlingar tillika egna pastorat genom en sammanläggning införlivades med Vallentuna och bildade ett gemensamt flerförsamlingspastorat. 1 januari 2006 sammanlades de fyra församlingarna och bildade Vallentuna församling.

Orkesta kyrka och kyrkogård ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården. Förutom av kyrkorna i Orkesta och Markim utmärks riksintresset bland annat av det ålderdomliga vägnätet och ett öppet odlingslandskap med många och ovanligt stora gravfält från järnåldern

HISTORIK Kyrkogården kring Orkesta kyrka har sannolikt funnits sedan kyrkan uppfördes. Den omgivande muren har lagts om flera gånger under tidens lopp, bland annat 1846 för att ordna arbete åt några av socknens fattiga.

En stiglucka från 1790 finns i söder, men tidigare fanns tre stigluckor i muren. Den västra reparerades och revs under 1800-talet. Den norra revs 1817 och ersattes med en öppning med grind som dock sattes igen 1858. Ett par trägrindar sattes upp i stigluckan 1859.

År 1852 planterades en trädkrans av lönnar kring kyrkogården. Av denna finns dock bara några få träd kvar längs den västra sidan av muren. På 1970-talet planterades istället oxlar som ersatte flera träd. År 1972 utvidgades kyrkogården väster om bogårdsmuren efter förslag från Lundqvist & Jacobsson Markkonsulter AB. Denna del hade tidigare varit skolträdgård till skolan som ligger intill och här fanns även två uthusbyggnader. Marken grävdes upp och fylldes ut, så av skolträdgården Kyrkogården kring syns numera ingenting.

Orkesta kyrka har I samband med detta uppfördes även en sannolikt funnits ekonomibyggnad och sedan kyrkan uppett grusat parkeringsområde anlades öster fördes i slutet av om kyrkogården. Två 1100-talet. av grusgångarna som ursprungligen fanns på denna del, togs bort under 2011 och ersattes av rader med hängaplar.

Två stycken runstenar ställdes upp väster om kyrkan 1977. Den ena hade hittats vid grundmuren efter en byggnad i Yttergärde 1868. Där hade den troligen använts som tröskel. Den andra hittades på kyrkogården då man grävde en grav på 1860-talet.

Denna flyttades runt på och utanför kyrkogården för att sedan ställas på sin nuvarande plats. Sannolikt har den från början, av ristningen att döma, stått på gården Bårrestas mark. År 1994 anlades en minneslund på kyrkogården, även den efter förslag av Lundqvist & Jacobsson Markkonsulter AB. Efter att minneslunden omgetts av enbart måbärshäckar, togs det mesta av dessa bort för några år sedan och ersattes med blomsterrabatter.

Klockstapeln står mitt på kyrkogården, strax söder om kyrkan. När den byggdes är okänt, men den uppfördes möjligen under 1600-talet, då som en öppen klockstapel. Detta framkommer av spår på hjärtstockarna efter spåntäckning. Idag är den inklädd med målade bräder, vilket troligen gjordes i slutet av 1700-talet då den genomgick en ombyggnad. Klockstapeln reparerades även 1844 samt 1975 3

Utsnitt ur redovisningskarta från 1690.

Källa: Lantmäteriet.

efter program av arkitekterna Bertil Engstrand och Hans Speek. År 2005 och 2008-2009 reparerades den återigen då panelen målades med rödpigmenterad tjära.

BESKRIVNING Omgivning Orkesta kyrka och kyrkogård omgärdas av ett odlat slättlandskap omgivet av skogar. Utmärkande för bebyggelsen är ensamgårdar och mindre byar med bevarad karaktär från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Dessa återfinns på impedimenten i det öppna landskapet och på de omkringliggande skogssluttningarna. Landsvägarna i socknen har en i hög grad bevarad ålderdomlig karaktär och de äldre sträckningarna från 1600- och 1700-talen är i huvudsak oförändrade.

4

Omgärdning och grindar Kyrkan och kyrkogården omges av en kallmurad gråstensmur vilken ger en tydlig inramning.

Den utvidgade delen av kyrkogården i väster nås genom en järnsmidesgrind vid landsvägen i söder eller från en öppning i bogårdsmuren i väster.

Utvidgningen ligger utanför muren och trädkransen som omgärdar den äldre delen av kyrkogården och utnyttjas ännu sporadiskt. Även denna del omges av en kallmurad bogårdsmur i söder, medan en häck av idegran ramar in i väster. Ingången har dubbla smidesgrindar flankerade av grindstolpar i granit.

I söder finns en stiglucka från 1790-talet som föregicks av en stiglucka i trä. Denna är den enda ingången till kyrkogårdens äldsta del. Stigluckan som är av vitputsat tegel, har ett tunnvalv och stickbågiga nischer i murarnas insidor. Stigluckans tak är liksom kyrkans täckt med cortenplåt. De dubbla grindarna är av smidesjärn, men här har tidigare suttit ett par gulmålade trägrindar.

Kyrkogården har en trädkrans med träd som har planterats vid olika tillfällen. Dock är trädkransen inte helt sluten, utan i söder mot landsvägen, är kyrkogården öppen.

Stigluckan med smidesgrindar i sรถder.

5

Kvarter och grusade gångar samt belysning i söder.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

Gravplatser och gravvårdar

Orkesta kyrkogård är något kuperad och sluttar uppåt kyrkan. På den norra sidan finns inga gravar eftersom marken är för grund och berget således gör att det inte går att gräva tillräckligt djupt.

Kyrkogården har ett rätvinkligt gångsystem med grusade gångvägar som skiljer de grästäckta gravkvarteren från varandra. Gravvårdarna står i raka rader och på några ställen finns häckar, men i övrigt ger kyrkogården ett öppet intryck.

Den utvidgade delen består av två större grästäckta kvarter. En bred grusgång leder från ingången bort mot ekonomibyggnaden i norr och korsas av en gång som leder till den gamla delen av kyrkogården.

Där ytterligare två stycken grusgångar tidigare fanns har nu planterats rader av träd för att öka rumskänslan.

På den nya delen av kyrkogården finns ingen belysning, medan det på den gamla delen står svarta stolpar med glasklot på rad längs gången upp mot kyrkan.

På kyrkogården finns ett antal äldre gravvårdar bevarade vilka inhägnas av stenram eller järnstaket.

De flesta äldre gravarna återfinns längs den västra sidan. I övrigt är övervägande delen från sekelskiftet 1900 och därefter, vilka står blandade i kvarteren. I väster finns ett kvarter med enklare gravvårdar som är rester kvar från det så kallade Allmänna varvet då kostnadsfria gravplatser uppläts och begravningar skedde på rad efter varandra där nästa lediga plats fanns. Där kom således det mindre bemedlade folket att vila.

Här finns gravvårdar med titlar som soldat, stationsföreståndare, mjölnare, nämndeman, trädgårdsmästare, lantbrukare och lärarinna. Även många gårdsnamn förekommer, som Vaxtuna, Granby, Kulla, Hästberga och Borresta.

En gravvård som utmärker sig är familjen Lunds, som finns strax innanför stigluckan. Denna är en krattad grusgrav som omges av både stenram och måbärshäck, vilket inte hör till vanligheterna i gravvårdssammanhang.

6

Kvarter i sydv채st med ryggh채ckar.

Del av den utvidgade delen av kyrkog책rden i 7 v채ster.

Familjen Lunds gravv책rd, en grusgrav omg채rdad av b책de stenram och h채ck.

8 Grusgrav med ovanligt utsmyckad stenram runt.

En något annorlunda utformad gravvård från 1933 i nordväst, omges av ett enkelt smidesstaket och kring den upphöjda liggande stenen täcks marken av frodig murgröna. På kyrkogården finns också två stycken grusgravar omgivna av en stenram, som utsmyckats på ett ovanligt sätt genom ett antal stenklot.

Runstenar Intill vapenhuset finns två stycken vikingatida runstenar i granit. Den närmast ingången, som hittades i Yttergärde, har en inskrift som lyder: Men Ulv har i England tagit tre gälder. Den var den första som Toste gäldade. Sedan gäldade Torkel.

Sedan gäldade Knut.

Den andra som återfanns på kyrkogården, har inskriften: Ulv lät resa denna sten efter Onäm, sin farbroder, de bodde båda i Bårresta.

Minneslund och askgravplats En minneslund finns väster om kyrkan med en grustäckt åttkantig stenram av granit med inskriptionen Minneslund. Intill denna finns ett sorgeträd av sorten hängapel. Där tidigare endast måbärshäckar växte, har nu en stor rabatt med blommor planterats.

Här växer bl.a. ölandstok, rudbeckia, vidjehortensia och prydnadstistel. En blomsterhållare i smide och en ljusbärare i smide med en åttkantig lykta i glas står intill. I kanten av den prydligt krattade grusytan står en stenformation som är ett porlande vatten‑ spel.

Marken intill är delvis täckt med gatsten och längs grusgången till och från minneslunden ligger kantsten.

Vegetation Kyrkogården omges av en trädkrans med träd av olika sorter och ålder. På den östra delen växer oxlar, medan det på den västra och norra finns några äldre lönnar och lindar samt ett antal nyplanterade sådana. Lönnarna är kvar sedan planteringen på mitten av 1800-talet.

På kyrkogårdens västra sida finns tre stycken häckar av cotoneaster i ryggen på rader av gravvårdar och intill minneslunden växer två buskar av idegran. I övrigt är det relativt sparsmakat med växtlighet på kyrkogården och det som finns växer utspritt. Vid vissa gravar växer kärleksört, enstaka måbärs- och spireahäckar och formklippta tujor.

På den utvidgade delen i väster har sex stycken

Del av den utvidgade delen av kyrkogården i 9 väster.

Minneslunden.

10 Några av lönnarna på den västra sidan är från planteringen på 1800-talet.

hängaplar planterats i två rader där det tidigare var grusgångar. Detta för att skapa mindre rum på den annars öppna och plana ytan. Längs muren i söder har rabatter ordnats efter att ett buskage med måbär tagits bort. I rabatten växer vita tulpaner och scilla på våren och bland annat rudbeckia, allium, näva och funkia sommartid. Två stycken oxlar flankerar ingången. Längs grusgången som leder över till den gamla delen av kyrkogården har också blommor planterats, liksom vid en träbänk i slutet av denna gång där alunrot och ormbunkar växer.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården • Bogårdsmur med stiglucka.

• Trädkransen med bevarade lönnar från 1800-talet.

• Kvarter i väster med rester kvar av det Allmänna varvet.

• Äldre gravvårdar av kulturhistoriskt- konstnärligt eller lokalhistoriskt intresse.

• Klockstapeln från 1600-talet

Övriga byggnader och anläggningar I norr finns en ekonomibyggnad som uppfördes i samband med utvidgningen av kyrkogården på 1970-talet. Byggnaden har rödmålad träpanel med svarta detaljer och sadeltak täckt av betongtegel.

Klockstapel Klockstapeln från 1600-talet står mitt på kyrkogården, strax söder om kyrkan. Stapeln är inklädd med bräder målade med rödpigmenterad tjära. Taket är täckt med svartmålad plåt, liksom huven.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Orkestas muromgärdade kyrkogård med klockstapel, stiglucka och trädkrans bildar tillsammans en sällsynt samlad ålderdomlig kyrkomiljö. I trädkransen finns några bevarade lönnar från planteringen 1852. Det omgivande slättlandskapet med ett ålderdomligt vägnät bidrar ytterligare tillsammans med den välbevarade bebyggelsen till en säregen kulturmiljö.

På kyrkogården står nyare och äldre gravvårdar mestadels blandade i kvarteren, några fortfarande omgärdade av stenramar och i väster finns ett kvarter med rester kvar från det Allmänna varvet. Dessa har ett kulturhistoriskt värde genom att de berättar om tidigare gravskick och traditioner.

Klockstapeln uppfördes under 1600-talet, men har senare klätts med panel. Däremot är den äldre konstruktionen bevarad och har byggnadshistoriskt värde. Som byggnadstyp har klockstapeln varit en viktig och självklar del i den gamla kyrkomiljön och har förutom de miljö¬skapande värdena även pedagogiska värden för förståelsen av socknens historia.

Klockstapeln.

11

Kronologi 1790. Den södra stigluckan tillkommer och ersätter en äldre av trä. Svanberg 1998 1791. Klockstapeln byggs om och kläs troligen med bräder. Svanberg 1998

1970-tal. Belysning på den äldre delen av kyrkogården sätts upp. Ekonomibyggnad uppförs och oxlar planteras.

Församlingen

1800-tal. Två stigluckor rivs. Svanberg 1998

1972. Kyrkogården utvidgas västerut efter förslag från Lundqvist & Jacobsson Markkonsulter AB. Ekonomibyggnad uppförs. ATA

1817. Norra stigluckan rivs och ersätts av en öppning med grind. Den södra och västra stigluckan repareras.

Josephson och Wilcke- Lindqvist 1920

1975–77. Stigluckans plåttak byts till cortenplåt.

Reparation av klockstapeln efter program av arkitekter Bertil Engstrand och Hans Speek. ATA.

1844. Klockstapeln repareras. Svanberg 1998

1977. Två runstenar ställs upp väster om kyrkan. ATA

1846. Bogårdsmuren läggs om. Svanberg 1998 1852. Lönnar planteras. Svanberg 1998

1980-tal. Del av kyrkogårdsmur mot öster läggs om.

Församlingen

1858. Norra grinden sätts igen. Josephson och Wilcke-Lindqvist 1920

1990-tal. Belysning sätts upp på den nyare delen av kyrkogården. Församlingen

1860-tal. Två stycken runstenar hittas, varav en inom kyrkogården. De ställs senare upp väster om kyrkan.

Jansson och Wessén 1943

1994. En minneslund anläggs. ATA

Källförteckning ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet SLM Stockholms läns museum, arkivet Jansson Sven B F och Wessén, Elias, Upplands runinskrifter.

Kungliga vitterhets historie och antikvitetsakademien. Sjunde bandet. Uppsala 1943 Josephson, Ragnar och Wilcke-Lindqvist, Inge¬borg, Orkesta kyrka, Sveriges kyrkor, Uppland, Band IV, Häfte 2, Stockholm 1920 Sundström, Lisa, Orkesta kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008 Svanberg, Jan, Orkesta kyrka, Upplands kyrkor 121, Eskilstuna 1998 Mia Andersson, Vallentuna kyrkogårdsförvaltning

12

2011. Två grusgångar på den utvidgade delen läggs igen och ersätts av hängaplar. Församlingen