Nacka södra kyrkogård

Nacka södra kyrkogård Nacka församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Erstavik 6:5, Nacka socken och kommun, Stockholms län, Södermanland

1

Nacka södra kyrkogård är skyddad enligt 4 kap kulturmiljölagen och ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Nacka ström AB53.

TEXT: Martina Berglund, Stockholms läns museum 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2012 Omslagsbild: Kyrkogårdens ingång i söder.

Foto. Mattias Ek ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Nacka södra kyrkogård Nackaområdet var länge glest bebyggt beroende på att den bergiga terrängen inte lämpade sig för åkerbruk. Ett undantag var dock Erstavik som tidigt blev traktens största gods. En bofast befolkning fanns dock ännu tidigare vilket gravfälten vid Järla och Källtorp visar.

Under 15- och 1600-talen växte flera industrier upp längs den eftertraktade energikällan Nacka å och 1566 hade Nacka bruk tre vattendrivna stångjärnshammare igång samt en krutkvarn. År 1625 anlades ett mässingsbruk på platsen av Gustav II Adolf och fler och fler människor flyttade dit. Så småningom behövde man således ha en plats för gudstjänst och begravning. År 1642 byggde man ett kapell. Det var en enkel byggnad som dömdes ut bara 50 år senare. I närheten av kapellet bildades en begravningsplats. År 1689 beslöt man att bygga ett nytt korsformat kapell i brädfodrat timmer, som stod klart 1697 intill platsen för den nuvarande södra kyrkogården.

Huruvida detta var en ombyggnad eller nybyggnad är dock oklart. Kapellet stod länge utan reparationer och skicket blev allt sämre. År 1902 revs kapellet efter att ha sålts på auktion och inköpts av lantbrukaren H af Trolle, vilken sedan använde virket till att bygga sin egen villa, villa Sågtorp i Duvnäs. År 1887 bildades Nacka församling genom en sammanläggning av Nacka, Erstaviks och Sickla (Erstaviks) församlingar och 1891 invigdes nya Nacka kyrka i Finntorp.

Nacka södra kyrkogård ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Området utmärks förutom av platsen för Nacka kapell med kyrkogård av Nacka ström och dess olika lämningar av en månghundraårig industriell verksamhet.

HISTORIK Nacka södra kyrkogård är den äldsta kyrkogården i Nacka och man får anta att begravningar ägde rum på platsen från att kapellet var byggt, kring mitten av 1600-talet. En minnessten som berättar om detta finns intill kyrkogårdens ingång i söder. Där kapellet en gång stod, en bit nordöst om kyrkogården finns

idag en grustäkt. Bryggarsläkten Neumüller, som har sitt gravkor på kyrkogården, ägde Nacka gård under slutet av 1800-talet. De ägde därför även den mark där kyrkogården ligger, men 1894 överlämnades marken som gåva till församlingen.

Vid 1800-talets slut blev kyrkogården dock för liten och man sökte därför efter en plats för en ny kyrkogård. Den södra kyrkogården hade då också hamnat lite i skymundan eftersom de flesta nu bosatte sig vid Sicklaön och dessutom hade gudstjänsterna redan flyttats till Nacka kyrka. Några år efter att kyrkan invigts Nacka södra kyrkogård 1891, anlades den nya är den äldsta kyrko­ kyrkogården och de flesgården i Nacka. An­ta begravningarna skedde tagligen ägde be­­grav­ istället där.

Eftersom kapellet inte ningar rum där redan hade något torn fanns en klockstapel intill. Stapeln i mitten av 1600-talet. var en enkel öppen bockkonstruktion med ett skyddstak för klockan som antagligen var brukets gamla vällingklocka. Stapeln byggdes troligen 1712, men på flöjeln stod årtalet 1796, vilket kan ha varit året för en ombyggnad.

Klock­stapeln stod kvar till 1916 och var då i väldigt dåligt skick. Innan detta hade en ny spånklädd klock­stapel byggts 1895, vilken ännu står kvar på den övre ­norra delen av kyrkogården.

Det vita träkapellet som står på den södra kyrkogården idag uppfördes troligtvis kring år 1900 och restes som minne när församlingen flyttade till den nyuppförda Nacka kyrka i Finntorp.

På en arealmätningskarta från 1871 syns Nacka kapell med begravningsplatsen en bit sydöst om denna. Kyrkogården var då omgiven av skogsmark, betesmark och ett potatisland. På en karta över Nackas ägor 1905 anges istället skog och åker kring kyrkogården och potatislandet har förvandlats till ett grustag.

1938 lämnades två områden i anslutning till begravningsplatsen som gåva till Nacka församling av Fastighetsaktiebolaget Nacka. Det ena, ett område på 198 kvm, var beläget vid den södra sidan medan det andra låg i norr och var 431 kvm stort.

3

Historisk karta från 1871

Detta var för att kunna ordna en uppfart och dike till kyrkogården i söder och möjliggöra ”för församlingen att sätta sin gamla kyrkogård i värdigt skick”. Året innan hade arkitekten Olof Hult upprättat ett förslag till ordnande av uppfart och inhägnad av begravningsplatsen eftersom ”nuvarande inhägnadsoch entréanordningar icke ansetts motsvara rimliga anspråk ur estetisk och praktisk synpunkt”. På fotografier syns ett enkelt stängsel och en trägrind.

Olof Hult ansåg att kyrkogården var både vacker och karaktäristisk och att den hade en prägel av orörd idyll. Syftet var att framhäva och understryka platsens naturliga egenskaper, ”dess inneboende skönhetsmoment”. I samband med detta anlades den mur som vetter mot Ältavägen, trappan, grinden och den så kallade åsnestigen upp mot kapellet. Även Gunnebostängslet som delvis finns kvar idag, sattes upp. Ett problem var dock det angränsande grustaget som kom allt närmare begravningsplatsen och skapade en tvär brant på den östra sidan. Här försökte man därför skapa en bastionsliknande slänt med planteringar för att förta denna verkan.

Få förändringar har skett på kyrkogården sedan dess. Några av gångarna och åsnestigen upp till

4

kapellet har asfalterats och en ny grusgång har ordnats på kyrkogårdens östra sida. För ungefär 15 år sedan sattes ett trästaket på den västra sidan upp, medan staketet på den östra sidan anlades i samband med den nya grusgången. I början av 2000-talet rustades begravningskapellet, då det målades interiört och exteriört.

Under en lång tid har kyrkogården utnyttjats sparsamt och idag upplåts inga nya gravrätter.

Det sker några få begravningar om året i de redan befintliga gravarna

BESKRIVNING Omgivning Nacka gamla kyrkogård ligger vid Ältavägen, mellan Älta och Sickla, intill Dammtorpssjön och Nackareservatet. Kyrkogården ligger i en brant slänt och omges i norr, väster och öster av blandskog, medan en mindre parkering angränsar till kyrkogården i söder intill landsvägen och sjön. En bit norr om kyrkogården ligger Nacka kvarn och Nacka gård.

Ingång i väster.

Omgärdning och ingångar Längs kyrkogårdens södra sida finns en mur av granit, uppbyggd av sprängd och huggen sten fogad med cement. Muren är delvis beväxt med sedum.

En muromgärdad bred trappa med trappsteg av granit leder upp till en enkel järngrind flankerad av två grindstolpar. Stolparna utgörs av murad huggen granit som kröns av små järnkors. Nedanför muren finns en grässlänt som sluttar ner mot infarten till parkeringen.

På kyrkogårdens västra sida finns ett trästaket med stående spjälor och en ingång med dubbla trägrindar. På den östra sidan står ytterligare ett trästaket och mellan dessa och längs kyrkogårdens norra del finns ett Gunnebostängsel med en grind i det nordöstra hörnet.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

Från ingången i söder löper två asfalterade gångar, varav en så kallad åsnestig leder upp till kapellet med breda asfalterade trappsteg och stenkanter av huggen granit. En enkel ledstång av svartmålat rundjärn följer gången upp mot platån.

På kyrkogårdens övre del finns enbart upptrampade gångstigar, en av dem löper längs platåns kant och möter en trappa med kanter av huggen granit.

Stigen kantas av ett svartmålat räcke i rundjärn. En annan stig går från grinden i det nordöstra hörnet, förbi klockstapeln och ner mot kapellet. På kyrkogårdens övre del finns bara några få gravvårdar utplacerade i den svagt sluttande terrängen där marken är beväxt med mossa, gräs, blåbärs- och lingonris.

Kyrkogården sluttar kraftigt och är terrasserad i söder. Här står gravvårdarna utplacerade i avlånga raka gräsytor med grusgångar emellan i väst-östlig riktning. Vid gravkoret finns en grusad gång mot en trappa som leder upp till den övre platån. I mitten av den undre platån finns en trappa belagd med gatsten som slutar nedanför gravkoret. Längre upp i backen är gravvårdarna större och flera skiljs åt av grusgångar medan andra står samlade på större gräsytor. Vid den östra sidan har ytterligare en trappa av huggen granit anlagts.

Kyrkogården saknar belysning.

5

Översiktsbild på den södra delen.

6

Översiktsbild från nordöst.

Gravplatser och gravvårdar På kyrkogården förekommer ett 40-tal gravvårdar i olika storlek och skilda utföranden. På den övre delen är gravvårdarna enklare, några i form av naturstenar. I mitten av kyrkogårdens nedre del och på den sydöstra sidan finns de mer påkostade gravplatserna med stenramar och gjutjärnsstaket.

Några omges av stolpar av granit eller gjutjärn sammanlänkade med kättingar och några är gravtumbor utsmyckade med järnringar och runda ventiler. Två stycken gravvårdar är i form av lutande vapensköldar.

Släkten af Petersens, gården Erstaviks fideikommissariesläkt har många gravvårdar på den södra kyrkogården, av varierande storlek och utförande.

En annan person som vilar på kyrkogården är skriftställaren Carl Gustav von Brinkman (1764-1857), som bland annat var ledamot av Svenska Akademien 1828-1847. Den ursprungliga gravstenen är försvunnen men ersattes av en minnessten som sattes upp av Svenska Akademien 1968.

Bryggaren Friedrich Rudolph Neumüller (18241892) har sitt gravkor på den nedre delen av kyrkogården. Gravkoret är en medeltidsinspirerad byggnad med en fasad av grovhuggna kvaderstenar med rundfogar, slät sockel och hörnkedjor. Trappstens-

Enkla gravvårdar på kyrkogårdens övre del.

Släkten af Petersens har många gravvårdar på7 kyrkogården.

8

Det NeumĂźllerska gravkoret.

Begravningskapellet.

gaveln har infällda stenar med ekbladsutsmyckningar och ett tympanonfält med ett nedsänkt kors och en ängel i relief. Den dubbla ornamenterade porten är av koppar liksom taket. Upp till gravkoret leder en trappa av huggen granit och framför porten ligger gatsten.

Begravningskapell Uppe i sluttningen vid kyrkogårdens västra sida står ett litet begravningskapell på en murad stensockel.

Kapellet är byggt i nygotisk stil med tureller i alla fyra hörn. Den vitmålade träfasaden av liggande fasspontpanel har utskurna detaljer kring fönster och längs takfall. Den originellt utformade dubbla dörren pryds av lister i ett snedställt rutmönster.

Sadeltaket och turellernas svängda kägeltak är täckta av grönmålad plåt.

Vegetation, väsentliga planteringar, biologisk mångfald

björkar på rad. Några lönnar finns också på kyrkogården liksom ett antal tallar vid kapellet och gravkoret. På den södra delen finns även ett stort kastanjeträd, en tuja och en snöbärsbuske.

I det sydöstra hörnet växer en låg granhäck bakom en uppställd bänk.

Kyrkogårdens övre del utgörs av en ren naturtomt.

Här finns flera trädsorter, men övervägande förekommer tall och gran och marken täcks av ormbunkar, blåbärs- och lingonris.

Klockstapel Klockstapeln som står på kyrkogårdens övre platå är ett inbyggt torn med en 8-kantig fasad täckt av tjärade spån. Stapeln som är i nationalromantisk stil har ett karnisformat nedre och övre takfall, båda täckta av svartmålad plåt och krönt av en lanternin.

Under det övre taket hänger klockorna bakom en balustrad av fyrkantigt huggna stockar.

Nacka södra kyrkogård ligger väl inbäddad i terrängen och har karaktären av en skogskyrkogård.

Strax utanför och i den södra kanten växer flera 9

Klockstapeln.

10

KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK Nacka södra kyrkogård har funnits sedan 1600-talet och är Nackas äldsta begravningsplats. Kyrkogården minner om var det gamla Nacka kapell låg och dess läge visar också vad som tidigare var ortens centrala punkt. Därmed finns även kopplingar till Nackas långa och viktiga historia som industrisamhälle vilket sammantaget ger begravningsplatsen ett högt kulturhistoriskt värde.

Kyrkogården har en påtaglig ålderdomlig prägel, främst förmedlad genom de äldre gravvårdarna och de mycket få moderna inslagen. Den stora variationen mellan gravvårdarna som har tillkommit under alla år ger intressanta exempel på många olika slags stilar och begravningsskick. Den sluttande, delvis terrasserade naturtomten med fritt växande träd och skogsväxter där den övre delen liksom flyter ut i skogen runt omkring, ger en särskild och annorlunda karaktär.

Begravningskapellet i nygotisk stil är en viktig del av kyrkogårdens miljö, liksom den nationalromantiska klockstapeln. Även det Neumüllerska gravkoret med sina trappstensgavlar är ett iögonenfallande inslag på begravningsplatsen och har en stämningsskapande verkan.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården • Kyrkogården som en rest av Nackas tidigare centala punkt.

• Den delvis terrasserade naturtomten med stora träd och skogskänsla.

• Det Neumüllerska gravkoret, begravningskapellet och klockstapeln som är karaktärsskapande inslag på kyrkogården.

• De äldre gravvårdarna med kultur- och personhistoriska samt konstnärliga värden.

11

Kronologi 1642. Ett träkapell byggs (Schnell 1948).

1902. Kapellet säljs på auktion och rivs (Schnell 1948).

1697.Ett korsformat kapell står klart (Schnell 1948).

1916. Gamla klockstapeln i dåligt skick och rivs (Schnell 1948)

1712. En klockstapel byggs (Lindqvist 2010)

1894. Släkten Neumüller skänker mark till församlingen (ATA)

1937-38. Två markområden lämnas i gåva till församlingen.

Kyrkogården inhägnas med stängsel och en ny entré med mur anläggs i söder (ATA).

1895. Ytterligare en klockstapel som ännu står kvar på kyrkogården byggs (Lindqvist 2010)

1990-tal. Trästaketet med grind i väster sätts upp (Ulf Jansson).

1900-tal. Ett begravningskapell byggs på kyrkogården (Lindqvist 2010)

2000-tal. Begravningskapellet rustas upp. Trästaketet på den östra sidan sätts upp och en grusgång anläggs längs den östra kanten. (Ulf Jansson)

1796. Klockstapeln byggs om (Lindqvist 2010)

Källförteckning ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum FMIS Fornminnesregistret Ulf Jansson, Kyrkogårdsmästare Nacka församling Broschyr om Nacka södra kyrkogård utgiven av Nacka kyrkogårdsförvaltning, utgivningsår saknas Lindqvist, Peter, På upptäcksfärd i Nackas kyrkogårdar (sic), Nacka kyrkogårdsförvaltning, 2010 Nilsson, Gunilla, Nacka kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008 Schnell, Ivar (red), Sörmländska kyrkor, Nacka kyrkor och Erstaviks kapell, Eskilstuna 1948 Nacka församlings hemsida

12