Nacka norra kyrkogård

Nacka norra kyrkogård Nacka församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Sicklaön 133:1, G:a Värmdövägen 14, Finntorp, Nacka socken och kommun, Stockholms län, Södermanland

1

Nacka kyrka och norra kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. TEXT: Martina Berglund, Stockholms läns museum 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2012 Omslagsbild: Nacka norra kyrkogård sedd från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Nacka norra kyrkogård 1887 bildades Nacka församling genom en samman­ läggning av Nacka, Erstavik och Sicklaö församlingar. Den nya församlingen sträckte sig från Danvikstull till Baggensfjärden. Idag är Nacka norra kyrkogård för­ samlingens största begravningsplats. I den nybildade församlingen hade det gamla kapellet på Nacka södra kyrkogård, som hade använts sedan 1697, inte längre ett lika centralt läge. Diskussioner fördes parallellt ifall det gamla kapellet skulle renoveras eller om man skulle bygga en ny kyrka vid Järlasjöns norra sida. En arkitekttävling utlystes men inget av de fem bidragen blev aktuella. Istället fastnade man för ett förslag som arkitekten Gustaf Wickman ritat. Nacka kyrka invigdes 1891. Kyrkan är uppförd i rött hårdbränt tegel med en sockel av granit, byggd i jugendstil med spetsbågiga fönster. De branta taken är klädda med kopparplåt och i norr ansluter ett tillbyggt församlingshem med vinterträdgård till ­kyrkan, uppfört 1983–84 och ritat av Carl Nyrén.

HISTORIK Den södra kyrkogården i Nacka, som ligger vid Dammtorpssjön mellan Älta och Sickla, hade vid 1800-talets slut blivit för liten och därför sökte man efter en lämplig plats för en ny kyrkogård. Befolkningen växte snabbt och den södra kyrkogården hade också hamnat litet i utkanten eftersom de flesta nu bosatte sig vid Sicklaön. Dessutom hade gudstjänsterna redan flyttats till den nya kyrkan. Intresset riktades först mot en plats vid Stor­ängen, men marken visade sig inte vara lämplig för begravningsändamål. Istället bestämde man sig för eklunden vid kyrkan som hade de rätta markförhållandena och stora möjligheter att kunna utvidgas vid behov. Nacka norra kyrkogård färdigställdes åren närmast efter att kyrkan invigts. Kyrkogården har en parkliknande karaktär och har fått en långsträckt form i och med utvidgningar österut 1924 efter förslag av arkitekt P Benson och ytterligare 1935 i öster efter ritningar av arkitekt Olof Hult. Området längst i öster bestod av ett ”flackt gärde utan trädvegetation” och den lätta stigningen i norr blev en naturlig

gräns. Här sattes också ett smidesstaket upp. 1958 utvidgades kyrkogården i nordväst efter förslag av stadsträdgårdsmästare Nils Yngvesson. Det relativt lilla området delades i två delar, terrasserades med stenmurar och häckar ovanpå dessa för att ge bättre rumsverkan och avskildhet. Området ordnades för såväl urngravar som familjegravar. För att harmoniskt ansluta till det gamla kyrkogårdsområdet lät man den befintliga huvudvägen i kyrkogårdens längdriktning fortsätta in på det nya området. 1909 byggdes ett gravkapell nordost om Kyrkogården har en kyrkan i samma stil som parkliknande karaktär denna, arkitekt var G A Nilsson. Under många och har fått en lång­år fördes en diskussion sträckt form i och med om gravkapellet skulle flera utvidgningar kunna byggas om till krematorium, även om genom åren. man var medveten om att lösningen inte var optimal. Krematoriefrågan fick dock en helt annan lösning när man så sent som 1944 tog initiativ till en inventering av befintlig möjlig kyrkogårdsmark. Denna resulterade i en helt ny kyrkogård och ett nytt krematorium men på en annan plats, nämligen Storkällans begravningsplats i Älta. Kyrkogården utvidgades så småningom både åt sydost genom markförvärv och senare åt nordväst genom förvärv av en del av den trädgårdsmark som tillhörde kyrkoherdebostället. Under första världskriget blev kyrkogården inhägnad med ett järnstaket och i och med att Värmdövägen breddades 1936 tillkom betongmuren som inhägnad mot söder, efter ritningar av arkitekten Olof Hult. En minneslund anlades öster om kyrkan 1983 och 2010 invigdes en askgravplats i kyrkogårdens mitt.

BESKRIVNING Omgivning Nacka norra kyrkogård är församlingens största kyrkogård och ligger i Finntorp, öster om Stockholm, belägen i en tidigare eklund norr om Järlasjön. Kyrkobyggnaden med tillbyggt församlings3

Kyrkogårdens ingång i öster, med omgivande murar.

hem är väl synlig genom en trädridå som växer i slänten ner mot Värmdövägen. Kyrkogården ligger insprängd mellan denna numera starkt trafikerade väg och Gamla Värmdövägen som idag är cykelväg. På den andra sidan cykelvägen finns bostadsbebyggelse av varierande ålder, med en blandning av bland annat stora trävillor från tidigt 1900-tal och höghus från 1900-talets senare del.

Omgärdning och grindar En brädgjuten betongmur målad i grått och avtäckt med svart plåt löper längs kyrkogårdens södra och östra sida. På murens insida växer vildvin. I öster finns en ingång genom muren med dubbla grindar med spjälor av rundjärn. Ytterligare två ingångar med likadana grindar finns i muren varav den mittersta är något mindre. Längs kyrkogårdens norra sida står ett staket med spjälor av smidesjärn mellan granitstolpar. En ingång finns på denna sida vid kyrkogårdens mitt, där sirliga smidesgrindar flankeras av granitstolpar. Ytterligare en öppning finns i nordväst där en trappa i granit leder till och från kyrkogården. 4

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. Kyrkogården har ett parkliknande utseende med ett nät av stigar mellan kvarteren. Gångarna är mestadels täckta med grus medan de närmast kyrkan är belagda med asfalt. De flesta gångarna följer ett rätvinkligt system. I kyrkogårdens mitt löper en gångväg som förbinder smidesgrinden i norr och en av öppningarna i den södra muren. De flesta kvarteren har en långsträckt rektangulär utformning. De äldsta kvarteren närmast kyrkan har snarare en friare form som ansluter till topografin och gångarna slingrar sig kring dessa. I de östra delarna växer ett stort antal raka rader av klippta buskar som ger stöd åt gravvårdarna. Längst i öster har kvarteren en avsmalnande nästan triangulär form. Gravarna är placerade i övervägande raka rader på de stora gräsytorna. Kyrkogårdens äldre delar har en lundkaraktär där de ligger i en dalgång med kyrkan på höjden, och skuggas av de stora höga lindarna. Kyrkogården mynnar därefter ut i en mer öppen yta i öster, där framför allt häckarna skapar olika rum av kvarteren. I nordväst finns ett stort svagt terrasserat k ­ varter

De äldre kvarteren norr om kyrkan.

5

Utvidgade gravkvarter i norr.

6 Gravkvarter i Ăśster, raka grusgĂĽngar samt belysning.

Äldre gravvårdar med George och Hanna Paulis gravvård i förgrunden.

Oscar F Carlssons familjegrav.

7

Minneslund.

8

LindallÊer och sorgeträd.

med stödmurar av huggen sten där långa rader av gravar täcker gräsytan. Raderna är dubbla och varannan dubbel rad består av liggande respektive stående gravvårdar i samma höjd. Mellan de stående vårdarna har rosenspirea planterats, medan oxbärshäckar omsluter hela kvarteret. Belysningen på kyrkogården är sparsam och förekommer i form av gatlyktor längs huvudaxeln som sträcker sig från den östra ingången mot kyrkan. De svarta gatlyktorna med cylinderformad glaslykta och plåtskärm finns även längs infarten mot kyrkan i väster.

Gravplatser och gravvårdar Närmast kyrkan ligger de äldsta kvarteren och gravarna. Längre österut finns senare gravkvarter, skapade i olika skeden av kyrkogårdens utveckling. Stilidealen skiftar således mellan de olika kvarteren. Dels finns de senare kvarteren där gravstenarna är mindre och enklare och där de begravdas titlar sällan anges på stenarna. Dels de äldre kvarteren där det finns gravmonument som har massiva gravstenar och som omgärdas av staket eller kantsten. Det finns ett stort antal äldre, stora gravmonument på kyrkogården och här vilar flera kulturpersonligheter. Bland annat är konstnärsparet Georg och Hanna Pauli (1855–1935 respektive 1864–1940) begravda på kyrkogården liksom dragspelskungen Calle Jularbo (1893–1966). Makarna Paulis gravvård är en liggande stenhäll utsmyckad med bland annat ekblad och en palett med penslar i relief samt frimurarnas symboler kompassen och vinkelhaken. En medeltidsinspirerad gravtumba över disponent Oscar F Carlsson (1844–1916) och hans hustru Bertha Carlsson finns strax öster om koret. Carlsson var bergsingenjör och engagerad i den nya kommunbildningen och det nya kyrkobygget. Han var också den som 1871 startade den första moderna industrin i Nackaområdet, vid Gäddviken. Företaget hette Stockholms Superfosfat AB och finansierades delvis med kapital från industri- och tidningsmannen Lars Johan Hierta. Öster om kyrkan finns Johan Viktor Svenssons familjegrav. Johan Viktor Svensson var fabrikör och grundade J V Svenssons automobilfabrik vid Augustendal i Nacka 1898. Fabriken fick stor betydelse från 1900 i och med tillverkningen av tändkulemotorn och Svensson blev även förmögen genom utvecklingen av primusköket. Gravvården är stor och påkostad i form av en hög granitsten med rundat avslut. Kring denna finns en kvadratisk plattform uppbyggd av huggen granit med stolpar med

kättingar emellan. I två av hörnen finns plats för planteringar och på vardera sida om stenen finns en inbyggd stenbänk. Hela gravvården är upphöjd och till denna leder en bred trappa i huggen granit.

Minneslund och askgravplats På kyrkogårdens södra sida på en gräskulle strax bakom kyrkan, ligger minneslunden. I mitten av minneslunden har en stensatt plats anlagts med träbänkar kring en kvarnsten där vatten rinner över kanten. Platsen omges av låga markplanteringar, rhododendronbuskar och en halvcirkelformad mur av fogad gatsten med plåtavtäckning. På kyrkogården finns även en askgravplats kallad Tidevarv, utformad av kyrkogårdsmästaren Ulf Jansson. Askgravplatsen har formen av ett kvarnhjul, vilket ska stå som symbol för det gamla Nacka. Askgravplatsen är uppbyggd av murad gatsten med en planteringsyta i mitten, där de utskjutande delarna fyllda med grus fungerar som gravsättningsplats. I mitten av askgravplatsen finns en stenkulle krönt av en stenskulptur i form av en fågel formgiven av konstnären Anders Jansson. Kring gravlunden har några paraplyalmar planterats och träbänkar ställts upp på grusade ytor.

Vegetation Den nuvarande växtligheten på Nacka kyrkogård har många likheter med den ursprungliga. Här finns flera olika trädslag, som pyramidek och lindar utmed muren i söder, björk i öster samt på rad längs staketet i norr som tillsammans med annan vegetation ramar in kyrkogården och skapar olika rum. Fortfarande står flera stora ekar kvar som omger kyrkan främst i väster och söder. Här ges snarast intrycket av en lund i en nedsänkt dalgång med skuggtåliga växter som funkia och myskmadra. Närmast kyrkan dominerar de höga träden och alléer med äldre lindar skär genom kyrkogården, bort mot öster där kyrkogården öppnar upp sig. Här får kvarteren ett annat uttryck, med träd mestadels längs kanterna. Samtliga gravkvarter är täckta av gräs. Här och var växer höga tujor som gravdekorationer och flera olika sorters sorgeträd växer på kyrkogården, till exempel gullregn, paraplyalm, hängbjörk och hängask. Även ett stort antal långa formklippta häckar dominerar kvarteren. Dessutom förekommer många olika planteringar av perenner, som rosenspirea i långa rader, funkia och myskmadra. I de östra delarna av kyrkogården är det yngre 9

gravkvarter som speglar olika stilar och med stor spridning av olika växter. Här finns raka rader av klippta häckar med bland annat syrén, måbär och aronia och i ett kvarter växer flera prydnadsaplar. Ett kvarter har planteringar i mer modern stil med bland annat magnolia, lavendel och japanskt gräs.

Övriga byggnader och anläggningar Gravkapellet från 1909 finns strax nordöst om kyrkan, en tegelbyggnad med murad stensockel och koppartäckt tak. Fönstren är svagt spetsbågiga och en hög granittrappa leder upp till den stora dubbla träporten. Byggnaden kallas idag Nacka kapell och används bland annat till mindre andakter. En materialbod byggdes 1913–1915. Denna grönmålade bod med stående träpanel och tegelklädda säteritak står fortfarande kvar på kyrkogårdens nordöstra sida. Strax väster om kyrkobyggnaden finns det gamla kyrkoherdebostället, uppfört 1902. Det är en gulputsad byggnad i jugendstil med kopparklätt valmat tak som numera fungerar som pastorsexpedition. År 1955 byggdes en mindre tegelbyggnad väster om kyrkan. Denna har byggts om och till sedan dess och används idag för diakoni. Nordväst om kyrkan finns en vitputsad byggnad, byggd under 2000-talet, som inrymmer kyrkogårdsförvaltningen och delar av församlingens administrativa funktioner. Denna ersatte då en byggnad från 1950-talet.

KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK Nacka norra kyrkogård speglar tydligt hur Nackas centrum förflyttades under slutet av 1800-talet i och med att befolkningen började bosätta sig vid Sicklaön. Den södra kyrkogården hade också blivit för liten till följd av den snabbt ökande befolkningen och anläggandet av den norra blev därför en naturlig följd av detta. Nacka norra kyrkogård är praktfull med sin variationsrika växtlighet, ett nät av gångstigar med mestadels grusbelagda gångar och en tydlig parkkaraktär. Särskilt den västra delen av kyrkogården domineras av stora höga träd av flera olika sorter, främst ek och björk, vilka ger ett lummigt intryck. Denna del har också en lundkaraktär med skuggtåliga växter i en nedsänkt dalgång som ger rumskänsla. Eftersom kyrkogården utvidgats under åren har de äldre delarna hållits intakta. Variationen på kyrkogården är tydlig och karaktärsskapande genom 10

såväl växtlighet, gravvårdar och byggnader. Dessa delar skapar tillsammans en värdefull helhet. Begravningskapellet från 1909 står som en pendang och korresponderar arkitektoniskt med kyrkobyggnaden. Den grönmålade materialboden är en annan äldre byggnad som genom sin utformning utmärker sig på kyrkogården. Byggnaderna är viktiga för förståelsen av kyrkogårdens utveckling. På kyrkogården finns ett stort antal kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar med kultur- och personhistoria från de senaste hundra åren i Nackas utveckling. Minneslunden och askgravplatsen är de senaste tilläggen i kyrkogårdsmiljön och här kan många tidslager skönjas.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården • Kyrkogårdens gestaltning med sin variationsrika växtlighet och karaktär av park. • Den västra delens lundkaraktär. • Ekarna och björkarna • Kulturhistoriskt intressanta gravmonument från de senaste hundra åren av Nackas historia. • Nacka kapell från 1909.

Materialboden. Bild 214

Nacka kapell frĂĽn 1909.

11

Kronologi 1900-talets början Kyrkogården invigs 1903 Det gamla träkapellet vid Nacka södra kyrkogård rivs (Schnell 1948) 1909 Ett gravkapell uppförs efter ritningar av arkitekt Georg A Nilsson (Schnell 1948)

1935 En betongmur på södra sidan av kyrkogården upp­ förs efter ritningar av arkitekt Olof Hult (ATA) 1958 Kyrkogården utvidgas efter förslag av stadsträd­ gårdsmästaren Nils Yngvesson (ATA) 1961 Taket på begravningskapellet byts (ATA)

1924 Kyrkogården utvidgas (Nilsson 2008)

1983 En minneslund anläggs (Lindqvist 2010)

1930 Värmeledning sätts in i kyrka och gravkapell (ATA)

1983–84 En ny församlingslokal uppförs (ATA)

1932 Kyrkogårdens sydöstra del dräneras och en vat­ tenledning med elektrisk pump från Järlasjön anordnas (Hallgren 1987)

2010 En askgravplats anläggs, utformad av kyrkogårds­ mästare Ulf Jansson (Ulf Jansson)

1935 Kyrkogården utvidgas utmed Värmdövägen (ATA)

Källförteckning ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet Ulf Jansson, Kyrkogårdsmästare Nacka församling Broschyr om Nacka norra kyrkogård utgiven av Nacka kyrkogårds­ förvaltning, utgivningsår saknas Hallgren, Birgitta, Nygren, Ann-Sofie (red). Nackaboken 1987. Nacka 100 år. Årsbok för Nacka kommun. Nacka 1987 Lindqvist, Peter, På upptäcksfärd i Nackas kyrkogårdar (sic), Nacka kyrkogårdsförvaltning, 2010 Nilsson, Gunilla, Nacka kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008. Schnell, Ivar (red), Sörmländska kyrkor, Nacka kyrkor och Erstaviks kapell, Eskilstuna 1948 www.wikipedia.org

12