Issuu

Muskö kyrkogård Västerhaninge-Muskö församling, Haninge pastorat, Södertörns kontrakt, Stockholms stift Muskö kyrka 1:1, Muskö socken, Haninge kommun, Stockholms län, Södermanland

Muskö kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. TEXT: Hedvig Bellberg, Stockholms läns museum, 2014 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum, 2013 Omslagsbild: Muskö kyrka och kyrkogård sedd från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Muskö kyrkogård Muskö kyrka invigdes 1630. Kyrkan fick sin nuvarande form 1876–1877 då den genomgick en omfattande ombyggnad efter ritningar av en byggmästare vid namn Andersson. 1952 genomgick kyrkan ytterligare en stor ombyggnad under ledning av slottsarkitekten Ove Leijonhufvud. Kyrkan, som är en träkyrka, har en rektangulär form med ett tillbyggt tegelgravkor från sent 1700tal vid södra långsidan, det Levinska gravkoret. Gravkoret nås via en ingång från kyrkorummet. Muskö församling bildades ut Västerhaninge församling 1731. Från början betraktades Muskö församling stundom som kapellförsamling för att 192204-28 bli förklarad som annexförsamling av Kunglig Maj.t. Västerhaninge och Muskö församlingar har utgjort ett pastorat hela tiden sedan församlings delningen 1731. 1 januari 2002 sammanläggs de båda församlingarna och bildar Västerhaninge- Muskö församling. Sedan 1 januari 2018 ingår Västerhaninge-Muskö församling i nybildade Haninge pastorat tillsamman med Österhaninge församling och Dalarö-Ornö-Utö församling.

HISTORIK Muskö socken omfattar Muskö, de mindre öarna Långgarn, Märsgarn, Vitsgarn, Björnholmen samt de öar som bildar Älvsnabbens hamn. Hamnen är känd sedan medeltiden, och nämns redan 1442. Hamnen var välanvänd på grund av sitt djup och skyddade läge. Den låg dessutom lämpligt intill den gamla segelleden söderifrån upp till Stockholm. Socknen har tagit namnet efter huvudön Muskö där kyrkan ﬁnns. Förleden sammanhänger med det bland annat i Södermanland påträffade dialektordet musk, som betyder ”mörker eller skugga” (jämför adjektivet svartmuskig). Inget närmare är dock känt om bakgrunden till namnet. Den första kända kyrkan på Muskö byggdes förmodligen av ett byalag och stod på kapellgärdet, cirka 200 meter nordväst om den nuvarande kyrkan. Riksamiral Carl Carlsson Gyllenhjelm, som hade Arbottna som förläning, lät riva den kyrkan

på 1620-talet och gav order om ett nytt kyrkobygge. Det sägs att Gustav II Adolf var med vid invigningen av Muskö nya kyrka innan han drog till Tyskland för att delta i det trettioåriga kriget 1630. Under 1800-talet förföll den nya kyrkan varpå Överintendentsämbetet 1868 godkände ritningar till ytterligare en ny kyrka på platsen. Ritningarna som var utförda av byggmästare Oskar Eriksson föreställde en kyrka med torn. Av ekonomiska skäl genomfördes inte bygget. Istället genomgick den beﬁntliga kyrkan en kraftig ombyggnad efter ritningar av byggmäsBegravningar har tare Andersson. Det är förekommit sedan oklart hur mycket av den gamla kyrkan som kyrkans första tid, bevarades vid ombyggmen de äldsta bevanaden. Bevarat från den rade gravvårdarna är tidigare byggnaden är dock det Levinska gravfrån 1800-talets mitt. koret från sent 1700-tal, uppfört för brukspatronen på Arbottna herrgård, Adolf Ludvig Levin och Maria Becher. Levin, som även ägde godset Ludvigsberg som han uppförde på 1780-talet och namngav efter sig själv. Han var enligt traditionen god vän med Carl Mikael Bellman. som vid flera tillfällen besökte Levins Ludvigsberg för att där vila upp sig. Adolf Ludvig Levin har varit en betydelsefull person på ön. Han köpte södra Muskö 1769 och kom snart att äga hela ön. De två herrgårdarna Arholma och Ludvigsberg gjordes till två fideikommisser att ärvas vardera av hans yngsta söner. Vid 1800-talets mitt fanns totalt 33 torp, varav 17 hörde till Arholma och 16 till Ludvigsberg. Då fisket bidrog till försörjningen förlades många av torpen i närhet till vatten. Torparna var ålagda att göra dagsverken vid herrgårdarna. De bägge gårdarna stannade i släkten Levins ägo fram till 1900-talets början, då bland annat marken på Ludvigsberg såldes till AB Hem på landet. 1797 ﬁck Muskö en egen präst, också tack vare brukspatron Levin, som upplät bostad åt kapellpredikanten. Den före detta prästgården, Sveden, är belägen söder om kyrkan, men den såldes på 1960-talet. 3

Muskö kyrka och kyrkogård syns i kartans absoluta mitt 1873, Ludvigsberg är utsatt ovanför och Arbottna nedanför, utsnitt (Lantmäteriets arkiv: Generalstabskartan)

Muskö kyrka och kyrkogård 1901–06, klockarbostaden och skolhuset står utskrivna, utsnitt (Lantmäteriets arkiv: Häradsekonomiska kartan)

Kyrkogården breder ut sig kring hela Muskö kyrka och då den är av liten storlek upplevs den som intim. Begravningar har förekommit sedan kyrkans första tid, men de äldsta bevarade gravvårdarna är från 1800-talets mitt. Kyrkogårdens nuvarande kallmurade, låga bogårdsmur har funnits sedan restaureringen av kyrkan på 1800-talet, förutom mot öster. Nya grindstolpar av granit och ett nytt staket sattes upp mot öster i samband med omläggning av bogårdsmuren öster om kyrkan 2010. Tre nya lindar planterades samtidigt på kyrkogården i anslutning till muren öster om kyrkan. Tidigare stod där några mycket stora gamla lindar. Klockstapeln på höjden nordväst om kyrkan är av 1600-talstyp och kan ha funnits på platsen mycket länge. Dock är det inte känt när den mer exakt är uppförd.

BESKRIVNING

Muskö kyrka och kyrkogård 1926, med gravkoret nedtill i bild, utsnitt (Lantmäteriets arkiv: Gränsbestämning)

Omgivning Muskö är en ö i Stockholms södra skärgård, cirka 6 mil söder om Stockholm. Muskölandet begränsas i norr av Horsfjärden och i söder och väster av den större havsfjärden Mysingen. Vägen från fastlandet till Muskö går under vattnet i en 3 km lång tunnel som invigdes 1964. Det ﬁnns en stor örlogsbas på Muskö som delvis är insprängd i berget under ön. Ett omfattande jordbruk och stora naturområden ger ön sin karaktär. Muskö har sedan länge dominerats av herrgårdarna Arbottna och Ludvigsberg med underlydande gårdar och torp. Båda gårdarna byggdes av brukspatron och möbelhandlare Levin i slutet av 1700-talet. Ön har drygt 250 bofasta, men även en omfattande fritidshusbebyggelse. Vid kyrkbyn har ett samtida område med helårsbostäder vuxit upp bestående av villor, radhus och ﬂerbostadshus. Muskö kyrka och bebyggelsen i dess närhet har fram till modern tid varit öns centrum. Vid landsvägen öster om kyrkan ligger Muskös gamla sockencentrum med komministerbostad från omkring 1800, en före detta tiondebod, ett brygghus, ett fattighus från 1890-talet, en skola som invigdes 1925 och det före detta båtsmanstorpet Vallknopp. Vid avtagsvägen upp till kyrkan ligger den före detta klockarbostaden från 1903 och Muskös gamla folkskola som uppfördes på 1840-talet i samband med att skolplikten infördes. Byggnaden har tillhört kyrkan sedan slutet på 1960-talet och fungerar bland annat som församlingshem.

Kyrkan och kyrkogården sedda från öster. Till vänster syns en ny lind uppepå kyrkogårdsterassen.

Muskö kyrka står vid en liten öppen plats i skogen på öns östra sida. Nordväst om kyrkan, på en av öns högsta punkter står kyrkans klockstapel. Ett stycke öster om kyrkan ligger församlingshemmet. Öster om församlingshemmet ligger den före detta klockarbostaden som inte längre tillhör kyrkan.

Omgärdning och grindar Kyrkogården är liten. Kyrkan omges av en plan kyrkogård vilken avgränsas av en häck innanför ett Gunnebostängsel. Längs den östra sträckningen löper en låg kallmurad bogårdsmur som är i höjd med kyrkogårdsterassen, då kyrkogårdsmarken är högre än marken utanför. Ett Gunnebostaket avgränsar kyrkogården i detta väderstreck, och sträckan saknar häck. Till kyrkogården kommer man genom tre ingångar med smidda järngrindar. En i väster i mitten av sträckningen, en i söder i mitten av sträckningen och en i öster i det nordöstra hörnet. Grindarna har raka smala järnribbor och en böj upptill med en vacker formation som liknar vattenvågor där man greppar för att öppna.

Lindar kringgärdar glest kyrkogården främst i öster, söder och norr. Mot väster och delvis mot norr ligger ett berg där flertalet träd av olika arter växer fritt. Längs kyrkogårdens omgärdning mot väster växer en kastanj.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. Grusgångar leder från grindarna till kyrkans entré. Gången från ingången i väster är plattsatt med stenar med frilagd ballast. Ett inre grusgångsvarv kring kyrkan möter det yttre som löper längs häcken. Kyrkogården är gräsbeklädd och har en öppen plan utan häckavgränsningar mellan kvarteren. Gul belysning finns dels fästad på kyrkans vägg och dels i form av gula lyktor på stolpar på kyrkogården. På parkeringen utgörs belysningen av vita glober på stolpar.

Gravplatser och gravvårdar På Muskö kyrkogård begravs endast öbor, så det räcker inte att vara medlem i församlingen. Däremot kan församlingsmedlemmar som inte bor året runt 5

på ön få ligga i minneslunden. Det sker både kistbegravningar och urnbegravningar på kyrkogården, och cirka tio begravningsgudstjänster hålls i kyrkan per år. Över hela kyrkogården ﬁnns gravstenar, de äldsta är från mitten av 1800-talet. I det gamla skolhusets trappa finns flera gravhällar av kalksten som utan tvivel legat i kyrkan eller på kyrkogården tidigare. Karaktären på gravvårdarna varierar, men de flesta präglas av en enkelhet. Merparten står upp, antingen är de smala och ganska höga eller så har de en typiskt modern form och är något bredare än höga. Det finns också ett litet antal stora gamla hällar samt några naturstenar som utgör gravstenar. Några betydelsefulla öbor har sina släktgravar på kyrkogården och flera ligger i det sydöstra hörnet. En av Levins gravar som inhägnas av järnstaket finns utmed den östra sträckningen. Familjen Lönnbergs grav har en stenram. Det finns också en äldre häll på sydsidan öster om kyrkan. Familjen Hagman har sin grav norr om kyrkan, även denna släkt är en känd ösläkt.

Kyrkogården sedd från sydost.

På kyrkogården finns en gravsten som är en ballaststen från ett fartyg, rest över en Löjtnant H. Freeland R. M. Han dog i ett epilepsianfall ombord på brittiska HBMS Royal George när fartyget på våren/sommaren 1854 i den baltiska kampanjen under Krimkriget kustomseglade Sverige. Stenen har karaktären av ett monument och tycks komma från en fris. Löjtnantens far var enligt uppgift biskop i England. 2004 var därför Musköbasens militärer tillsammans med representanter ur engelska flottan och brittiska ambassaden på besök vid graven där det hölls ett hedrande tal. Det finns en gravvård i form av en stubbe i sten i väster på kyrkogården över Adolf Ludvig Levin, 1832–1915. Väster om kyrkan, strax nedanför minneslunden finns tre stenar med annorlunda utseende. Den vänstra är en kvadratisk kub, den mittersta en liggande stor häll och den högra en häll med ett kors som närmast liknar ett sjömärke. I den första graven ligger en person vid namn Björkman, död 1840, och under korset ligger kyrkoherde Helge Eriksson och hans hustru.

En av familjen Levins grav omges av ett järnstaket. Det finns flera äldre smäckra gravvårdar utmed den östra sträckningen.

Hedvigs foto. IMG_9869 Löjtnant Freelands 7 gravvård utgörs av en ballaststen från ett fartyg.

8 Stubbsten รถver Adolf Ludvig Levin (dy) 1832-1915.

Titlar som förekommer på kyrkogården är bland annat pastor, kyrkovärd och hemmansägare.

Minneslund Nordväst om kyrkan ﬁnns en liten minneslund innanför en låg buxbomshäck. I minneslunden finns fortfarande gott om plats för asknedsättning och församlingens medlemmar erbjuds plats där, då de inte kan få en egen gravplats om de inte är bosatta på Muskö. I minneslunden står ett par klassiskt målade gjutjärnbänkar. Här finns även en natursten som flankeras av ett lykthus och blomvaser. Lunden är gräsbeklädd och fram till ingången ligger en plattsättning av stenar med frilagd ballast.

Vegetation Häckarna som kringgärdar tre av kyrkogårdens sidor är av två sorter, liguster och buxbom. Öster om kyrkan finns ingen häck. Den östra sidan är entrésida från uppfartsvägen, varför det känns naturligt att den hålls öppen och separerad från häckar. I väster växer en kastanj och ett gullregn står strax utanför häcken. På berget mot nordväst växer flertalet träd av olika arter, bland annat björk och barrträd. På norrsidan står en ask och rhododendronbuskar växer ymnigt kring kyrkogårdens nordvästra hörn, nära minneslunden. Lindar är glest planterade i trädkransen kring kyrkogården, dock främst i öster, söder och norr.

Övriga byggnader och anläggningar En bit öster om kyrkogården ligger församlingshemmet som ursprungligen uppfördes som skola. Byggnaden är vit och bakom den finns ett rödfärgat sovannex. En liten vit materialbod finns på parkeringsplatsen som ligger söder om kyrkogården.

Klockstapel Nordväst om kyrkan, på en av öns högsta punkter står kyrkans klockstapel, en enkel, men stor bockkonstruktion av 1600-talstyp. Strävorna är brädfodrade och rödfärgade. Huven består av ett spånklätt sadeltak med brädbeslagna röda gavlar. Stentrappor leder upp till stapeln.

KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK Muskö kyrka i sin nuvarande form tillkom på 1870-talet. Kyrkogården fanns däremot redan kring den tidigare kyrkobyggnaden. Den samlade kyrkogården utan utvidgningar är viktig för en fortsatt 9

Tre udda gravvårdar på kyrkogårdens västra del.

10 Kyrkogårdens sydvästra del med klockstapeln som skymtar på berget i bakgrunden.

Kyrkog책rdens norrsida.

Minneslunden ligger i nordv채st p책 kyrkog책rden.

förståelse av kyrkomiljöns historia. Miljön kring kyrkogården är tämligen tät i tre väderstreck och platsen omges av berg och skog. De öppna kvarteren utan häckar, av troligtvis kontinuerlig tradition, är värdebärande i miljön. Att det inte finns några häckar mellan kvarteren bidrar till att gravstenarna syns tydligt och att kyrkogården tydligare definieras av bogårdsmuren. Gravstenarna varierar mellan upprätta och liggande. De flesta är av mindre omfång. Den strikta gravhistoriken med endast öbor är kanske det mest intressanta för Muskö kyrkogård, för att den så precist medför en avläsbarhet och uppfattning om bygdens personhistoria. Det Levinska gravkoret från 1700-talets senare del och dennes släktgravar klargör än mer denna historia. Klockstapeln av 1600-talstyp på öns högsta punkt utgör också en viktig post.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården • Platsen för kyrkan, kyrkogården och klockstapeln, samtliga med hävd sedan början av 1600-talet. • Kyrkogårdens ﬂertal gravstenar från mitten av 1800-talet, men även återstoden av gravar som värdebärare av en tydlig personhistoria på ön. • Klockstapeln med bockkonstruktion av 1600-talstyp. • Det Levinska gravkoret som utgör kyrkans äldsta synliga del är viktig för förståelsen av kyrkans byggnadshistoria och en viktig släkt på ön.

Kronologi 1630. Kyrkan uppförs. Lilja 2008 1700-talets senare del. Det Levinska gravkoret byggs till mot kyrkans södra långsida. Gravkoret ﬁnansieras av Adolf Ludvig Levin. Lilja 2008 1877. Kyrkogården avgränsas med ett målat spjälstaket. Lilja 2008

1982. Renovering av klockstapeln. Byte av rötskadat virke i stödben, bottenstockar och bottensyllar. ATA 2011. Omläggning av bogårdsmur mot öster samt plantering av tre nya lindar som ersätter två gamla. ABLM 2013. Omtjärning av klockstapelns tak. Församlingen

Källförteckning Litteratur

Arkiv

Andersson, Aron, Muskö kyrka. Sörmländska kyrkor band 6, [Nyköping], 1946

ATA Antikvarisk-topografiska arkivet

Lilja, Kersti, Muskö kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008 Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stock¬holms län, Uddevalla 1980 Nilsson, Christina, Kyrkguiden: vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Informationsenheten, Stockholms stift, Stockholm, 3:e rev. uppl. 2001 Sundström, Lisa, Kulturhistorisk bedömning av torpet Landängen med uthus, Landängen 1:43, Muskö socken, Haninge kommun, Södermanland, Rapport: 2009:19 Åstrand, Göran, Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar, Ordalaget, Bromma, 1998

ABLM Stockholms läns museum, arkivet Lantmäteriet – Historiska kartor Internet Löjtnant Freeland – http://www.hussards-photos.com/UK/ UK_14_CDV_Amherst.htm Muntliga källor Klockare Johan Johansson