Markuskyrkans kyrkotomt

Markuskyrkans kyrkotomt Skarpnäcks församling, Enskede kontrakt, Stockholms stift kv Väckelsen 1, Malmövägen 51, Björkhagen, Brännkyrka socken, Stockholms kommun och län, Södermanland

1

Markuskyrkans kyrkotomt är skyddad enligt Riksantik­ varieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 paragrafen Kulturmiljölagen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och kyrkotomten.

TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson Omslagsbild: Markuskyrkan och kyrkotomten från sydost.

Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Markuskyrkas kyrkotomt Markuskyrkan med tillhörande kyrkotomt uppfördes i stadsdelen Björkhagen mellan åren 1958–1963 men invigdes redan 1960. Arkitekt var Sigurd Lewerentz (1885–1975) som är en av Sveriges internationellt sett mest uppmärksammade arkitekter. Särskilt hans religiösa byggnader har lyfts fram. Bland dessa räknas, utöver Markuskyrkan, S:t Petri kyrka i klippan och Uppståndelsekapellet på Skogskyrkogården. År 1962 erhöll Markuskyrkan Kasper Sahlin-priset, det första som någonsin utdelats. Precis som i Lewerentz övriga produktion var gestaltningen av kyrkotomten en viktig del av helheten.

HISTORIK Arkitekten Sigurd Lewerentz fick uppdraget att rita kyrkan, efter det att hans förslag vunnit den arkitekttävling som utlysts för en kyrkobyggnad i den nybildade Skarpnäcks församling. Under mellanoch efterkrigstiden pågick en dramatisk befolkningstillväxt i Stockholms söderort, och ur den växande Enskede församling bröts Skarpnäck ut år 1957 som en egen församling.

Den nya kyrkan skulle byggas på en tomt med ung björkskog som Stockholms stad hade upplåtit för ändamålet. Lewerentz var den enda av de tävlande arkitekterna som utnyttjade den befintliga naturmiljön som en integrerad del av anläggningen.

Anläggningen bestod av kyrka, församlingslokaler och pastorsexpeditionsbyggnad samt en mindre rund byggnad för scouternas lekar, den så kallade Igloon. Byggnadernas skala hölls medvetet nere som en anpassning till platsens terrängförhållanden. Kyrkotomten låg i en dalsänka mellan berg med högre bebyggelse, och en låg byggnadshöjd gjorde det möjligt att på ett intimt sätt ansluta byggnaderna till den öppna och omväxlande vegetationen i Nackareservatet. De befintliga björkarna som gett stadsdelen Björkhagen dess namn fick fortsätta att prägla platsen.

På gårdsplanen mellan expeditionsbyggnaden och församlingslokalerna anordnade Lewerentz en spegeldamm med en skulptural fontän i brons av konstnären Robert Nilsson (1894–1980). Gårdsplanen

och kyrkotomtens gångytor belades i huvudsak med mönsterlagda tegelplattor i olika former, från Helsingborgs Ångtegelbruk, som även tillverkade teglet till kyrkobyggnadernas fasader. De utvändiga granitarbetena, däribland yttertrappan till sakristian, gjordes av gulgrå Idefjordsgranit.

Mellan kyrkan och pastorsexpeditionen tillkom år 1967 ett staket av svartmålat cortenstål som specialtillverkades av Domnarvet. Omkring 1969 tillkom en ny handledare av svartmålat stål vid entrévägens granittrappa nära klocktornet.

Den låglänta och sanka marken på kyrkotomten innebar redan tidigt problem med sättningar. År 1980 genomfördes en omfattande grundförstärkning av gårdsplanen och markytorna kring kyrkan återställdes till 1960-års nivåer. De omfattande markarbetena innebar att delar av kyrkotomtens trädbestånd fälldes och nya växt- och trädplanteringar gjordes. Samtidigt revs en ursprunglig tegelmur norr om gårdsplanen som var sammanbyggd med expeditionsbyggnaden.

I slutet av 1990-talet Den nya kyrkan återuppfördes Igloon med skulle byggas på en nytt tegel, på grund av skador som uppkommit tomt med ung björkskog efter att byggnaden hade som Stockholms stad blivit påkörd av en bil. hade upplåtit för ändaGårdsplanens spegelmålet. damm genomgick 2006 återigen en omfattande renovering, som innebar att den befintliga stenläggningen demonterades för att möjliggöra reparationer/en översyn av det underliggande tätskiktet. Skadade tegelplattor ersattes av likvärdiga innan de återmonterades till sitt tidigare läge och förvanskade partier av dammen återfördes till ursprungligt utseende. År 2010 beslutade Länsstyrelsen om en trädförnyelse av delar av björkbeståndet och återplantering av ett antal tallar kring Markuskyrkan. Beslutet grundade sig på ett förslag av Klaus Stritzke, Sven A Hermelin AB. I åtgärderna ingick även nyplantering och komplettering av befintliga planteringsytor intill byggnaderna.

3

BESKRIVNING Omgivningen Markuskyrkan är belägen i stadsdelen Björkhagen i södra Stockholm. Kyrkotomten ligger lågt i förhållande till stadsdelens omgivande bebyggelse, bestående av olika typer av flerfamiljshus i huvudsak byggda under 1940- och 1950-talen. Närmast kyrkan i norr ligger Björkhagens skola med byggnader i gult tegel från sent 1940-tal. Norrut och västerut präglas kyrkotomtens omgivningar av putsade smalhus i tre våningar och i öster ligger grönområdet Nackareservatet. I söder markeras stadsdelens centrum av ett 16 våningar högt lamellhus ritat av arkitekt Georg Varhelyi 1954.

Omgärdning Byggnaderna ligger fritt placerade i naturen och kyrkotomten övergår utan tydlig gräns i den omgivande naturmarken. Väster om kyrkan reser sig ett antal tallar som skärmar av kyrkotomten mot Malmövägen och den gångväg som löper parallellt. I söder fungerar Björkhagsplan och den till kyrkan hörande parkeringsplatsen som en gränsmarkör.

Mot norr och öster är gränserna otydliga mot det anslutande Nackareservatet och Björkhagens skola.

Gångsystem, belysning m.m.

Gångsystemet på kyrkotomten är fritt utlagt med gångvägar som förbinder byggnaderna med varandra och med den omgivande parken. Tomtens markytor uppvisar en stor variation, ofta omsorgsfullt anpassade till arkitekturen, både vad gäller form och material. Det hårdbrända markteglet förekommer både på gården och på gångvägarna söder respektive väster om byggnaderna. Tegelplattorna är mönsterlagda med individuella former och präglat mönster. Stora ytor på gården är även belagda med storgatsten.

En körbar väg söder om kyrkan mot uppfarten och huvudentrén är asfalterad, medan övriga gångvägar i regel är belagda med grus.

Kyrkotomtens trappor, vid porten till klocktornet samt vid de norra portarna till kyrkorum och sakristia, är alla av granit. Svartmålade räcken av stål löper utmed trappan vid klocktornet. Framför gårdens entréer finns fyra fristående skärmtak med stomme av svartmålat limträ och taktäckning av målad plåt. Kvällstid belyses tomten närmast kyrkan av ursprunglig stolp­belysning designad av Sigurd Lewerentz 1960 med en karakteristisk

4

”knäck” på stolpen. Parkbänkar av olika karaktär är utplacerade på kyrkotomten. Den ursprungliga typen av grönmålat gjutjärn med ormbunksmotiv står bland annat på gården vid spegeldammen.

Vegetation Kyrkotomten till Markuskyrkan är integrerad i den omgivande naturmiljön och karakteriseras till största delen av det omgivande björkbeståndet. Väster om kyrkan dominerar tall som avskärmar tomten mot Malmövägen. Körsbärsträd är planterade på gården invid spegeldammen, som även kantas av rönnspirea och häckar av svartaronia.

Planteringsytorna är organiskt utformade och i huvudsak koncentrerade till byggnadens fasader med marktäckande växter, perenner och buskar. Vid expeditionsbyggnadens västra fasader växer bland annat vit flocknäva, träjon och murgröna. Ytorna öster och söder om kyrkobyggnaden är bland annat planterade med storfryle, hasselört, guldazalea och koreatry. Det är dock ormbunkarna som dominerar och bäddar in tegelfasaderna i grönska.

Konstnärlig utsmyckning Vid spegeldammen, på gårdsplanen mellan expeditionsbyggnaden och församlingslokalerna, finns en skulptural fontän i brons av konstnären Robert Nilsson.

Kulturhistorisk karakteristik Markuskyrkans kyrkotomt präglas av en stor omsorg och konstnärlig medvetenhet, både vad gäller markbehandling, vegetation, material och form.

Sigurd Lewerentz utformade byggnaderna i ett nära växelspel med den omgivande naturen. Detta kommer bland annat till uttryck i det sätt som muren, med sitt mörka tegel och brett utstrukna fogbruk, återspeglar ytan och strukturen hos de omgivande björkstammarna och barkens mörka fläckar. Trots naturmarkens fria gestaltning lämnades ingenting åt slumpen. Kyrkotomten är en viktig del av allkonstverket Markuskyrkan, som rönt både nationell och internationell uppmärksamhet och som tillhör en av landets märkvärdigaste moderna kyrkor.

Växtplanteringarna förstärker likaså byggnadernas arkitektoniska uttryck, särskilt vegetationen i direkt anslutning till murarna. Dessa planteringar är medvetet utlagda för att täcka byggnader-

Markuskyrkan och kyrkotomten från sydost.

Den omgivande björkdungens samspel med arkitekturen är ett av miljöns mest särpräglade drag.

Spegeldammen med sin dekorativa fontän i brons ramas in av storgatsten och tegelplattor5 och i bakgrunden växer två körsbärsträd.

Gångytorna intill kyrkan är delvis mönster6 med tegelplattor från Helsingborgs lagda Ångtegelbruk.

nas socklar och bidra till kyrkans tidigkristna och ruinlika formspråk, med slutna murar som reser sig ur grönskan. Sammantaget är Markuskyrkans kyrkotomt välbevarad sedan uppförandetiden och har en karaktär som fortfarande präglas av Sigurd Lewerentz ursprungliga gestaltning.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten

• Samspelet mellan byggnaderna och den omgivande naturen, särskilt björkbeståndet.

• Kyrkotomtens planteringar med låg vegetation som täcker murarnas socklar och som är koncentrerade till byggnadernas fasader.

• Det omsorgsfulla valet av varierande markbeläggning med grus, storgatsten respektive hårdbrända tegelplattor.

Översiktskarta Karta över del av Björkhagen och kv Väckelsen 1 med Markuskyrkan och kyrkotomten. Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv. Norr är uppåt i bild.

Kronologi 1956. Arkitekttävlingen om Markuskyrkan vinns av Sigurd Lewerentz. (Caldenby)

1957. Skarpnäcks församling bildas. (Jermsten) 1958–1963. Kyrkan uppförs. (Jermsten )

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSM Stockholms stadsmuseums arkiv SSA Stockholms stadsarkiv Caldenby, C m.fl, Two churches: Två kyrkor. Stockholm 1997

1969. Svartmålade handledare i stål tillkommer intill

Jermsten, E, Markuskyrkan, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 20072008

1980. Grundförstärkning av gårdsplanen p g a marksätt-

Lewerentz, S, Markuskyrkan i Skarpnäck, Arkitektur, nr 9 1963

klocktornet. (ATA)

ningar. Markytor kring kyrkan återställs till tidigare utseende och nivåer. (ATA)

1997. Den skadade Igloon återuppförs i enlighet med originalet. (Jermsten )

Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Olsson, P-O, Fenomenet Lewerentz, Arkitektur, nr 9 1963

2005. Spegeldammen och stenläggningen genomgår en omfattande renovering. (SSM)

2010–2011. Föryngring av trädbeståndet och nyplan-

tering av buskar, perenner och marktäckande växter intill kyrkan. (SSM)

7