Mariakyrkans kyrkotomt Trångsund-Skogås församling, Huddinge-Botkyrka kontrakt, Stockholms stift Valvet 2, Skogåstorget 10, Skogås, Huddinge socken och kommun, Stockholms län, Södermanland
1
Enligt beslut av Riksantikvarieämbetet 2001, är Mariakyrkan med tillhörande klockstapel och kyrkotomt skyddade enligt bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § kulturmiljölagen. TEXT: Martina Berglund 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Mariakyrkan med tomt från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2017 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
2
Mariakyrkans kyrkotomt Genom en avstyckning från Huddinge församling bildades Trångsunds församling 1974. I Skogås centrum fanns då ett församlingshem medan den närmaste kyrkan, Tacksägelsekyrkan från 1957, låg i Trångsund. Kyrkan kom dock att ligga för isolerad från de bostäder som byggdes i Trångsund och västra Skogås under 1960- och 70-talen, vilket gjorde att en ny kyrka blev aktuell. Kyrkan skulle ligga nära församlingshemmet i Skogås för att fungera som ett kyrkcentrum för Trångsunds församling.
Arkitekten ville anpassa byggnaden till den om givande naturen och det var denna som fick styra utformningen, vilket även ledde till väggarnas svängda form. Byggnadens naturstenssockel är i samma färg som berget intill, vilket gör att de knyts ihop.
BESKRIVNING Omgivning
Trångsunds församling var eget pastorat inom Huddinge kyrkliga flerpastoratsamfällighet fram till 2014, då man genom en pastoratsreglering blev en församling inom det som då blev Huddinge pastorat. Sedan 1 januari 2012 heter församlingen Trångsund-Skogås församling. Mariakyrkan som planerades som ett kyrkcentrum uppfördes 1986–87. Den är ritad av den tysklandsfödde arkitekten Fritz Voigt (1911–2006), som även ritat Baptistkyrkan i Södertälje och Vårfrukyrkan i Täby. Kyrkans välvda fasader består av rött tegel och har en hög sockel i granit. De sluttande taken täcks av kopparplåt.
Mariakyrkan ligger mitt i Skogås kommundelscent rum, med bibliotek och kommersiell service alldeles intill. Kyrkan omges av flerbostadshus från 1960talet, såväl i söder som i öster och norr. På torget intill bedrivs torghandel i mindre skala. Kyrkan är placerad vid Bodängens vändplan med entré från Skogåstorget. Torget är stensatt med omväxlande betongplattor och gatsten och i det sydvästra hörnet finns en enkel rund scen omgiven av ett smidesräcke. Framför denna står några fasta bänkar i betong med träsits utplacerade. På motsvarande sida torget ligger en mindre, rund fontän omgiven av lätt böjda fasta I maj 1986 togs bänkar. Här och var på torget står också stora klot- första spadtaget till formade askkoppar målade kyrkoanläggningen i en lila kulör.
HISTORIK
Omgärdning och grindar
Frågan om uppförande av en kyrkoanläggning väcktes 1976. En arbetsgrupp tillsattes som redovisade ett program där kvarteret Valvet framstod som det bästa alternativet för val av plats för den nya kyrkan. 1981 godkändes köpekontraktet med Huddinge kommun och samfälligheten blev ägare till fastigheten. Det första spadtaget togs i maj 1986 och hela anläggningen stod klar 1987. Den kuperade tomten är 3 500 kvm stor och större delen av den upptogs av berg och en stor del av detta lämnades orört. Kyrkan tar upp 1 320 kvm av tomten och är väl anpassad efter dess förutsättningar. Kyrkan lades bredvid berget som byggnadens svängda form ansluter naturligt mot Stor omsorg lades även på planteringar och grönytor.
Mariakyrkans tomt består av en granitklippa som delvis har bevarats. Framför kyrkans fasad mot torget har några stora granitblock placerats. Kyrkan är byggd i en våning i nivå med torget. Församlings delen är byggd i souterräng i anslutning till berget och har därmed entréer i tre olika plan. Strax intill entrén finns en cirkelformad stensatt plats som omsluts av en stenmur. Här finns en flaggstång och i mitten av platsen har en rabatt ordnats, med bland annat rosbuskar och lökväxter. Stenmuren återkommer på flera ställen kring kyrkobyggnaden, av huggen fogad granit i olika storlekar. Flera stensatta platser med betongsten i olika format finns också i norr i anslutning till entréer. Kring naturtomten i norr finns ett grönt gunne-
som stod klar 1987.
3
bostängsel med en grind in till en stensatt uteplats längs med kyrkans fasad. På den högsta punkten står några enkla träbänkar utplacerade.
Gångsystem, belysning mm. På torget finns belysning i form av svarta stolpar med fyra hängande lyktor. Enklare lyktor finns placerade kring kyrkobyggnaden och på berget i norr. Framför kyrkan finns ett antal rektangulära planteringslådor i betong, halvvägs förskjutna från varandra. Lådorna är gjutna med ett räfflat mönster på sidorna och målade i en orange kulör. I dessa är mindre buskar och perenner planterade. Några bänkar i samma utformning står också utplacerade på torget.
4
Del av berget i norr, med naturtomt och uteplats.
Vegetation På berget i norr består vegetationen av naturtomt. Växtligheten är blandad och består av bland annat björk och tall. Längs den västra fasaden växer gräs och buskar mellan ytterligare två entréer som nås via stensatta gångar. Mellan kyrkan och skolbyggnaden mittemot växer en häck av blandade buskar. Vid kyrkans östra sida finns rosenbuskar planterade. På torgets södra sida samt i anslutning till fontänen i öster växer hamlade lindar på rad.
Klockstapel Vid huvudentrén till kyrkan reser sig ett fristående klocktorn i tegel med ett vitputsat valv och krönt av ett kors.
Huvudentrén med klockstapel och planteringslådor.
Kyrkotomten i nordöst.
5
Kulturhistorisk karakteristik
KÄLLFÖRTECKNING
Kyrkans monumentala läge vid Skogåstorget är med dess genomtänkta anpassning och anslutning till berget intill slående. Kyrkoanläggningen ingår i en sammanhållen miljö i form och färg där natur tomt med yvig, otuktad växtlighet blandas med det strikta genom planterade lådor och hamlade träd. Just denna blandning är det mest framträdande och tongivande gällande kyrkotomtens karaktär.
ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten •D en sammanhållna miljön gällande form, färg och växtlighet. •N aturtomten på berget i norr
SLM, Stockholms läns museum, arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet Nilsson, Gunilla, Mariakyrkan. I: Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm 2008. Nilsson, Christina, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift. Stockholm 2001
Kronologi 1986–87 Kyrkan byggs efter ritningar av arkitekten Fritz Voigt. Nilsson 2008 2001 Kyrkan skyddas enligt 4 kapitlet KML ATA
6