Ljusterö kyrkogård

Ljusterö kyrkogård Ljusterö-Kulla församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Österåker Mellansjö 3:3, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Stockholms län, Uppland

1

Ljusterö kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen.

TEXT: Hedvig Bellberg, Stockholms läns museum, 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum, 2012 Omslagsbild: Ljusterö kyrka och kyrkogård sedd från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Ljusterö kyrkogård Ljusterö (Lyustro, Lyustra 1322) leder tankarna till ljustring. Öns form kan också påminna om ett ljuster. Troligare är dock att Ljusterö är en gammal önamnsbildning med -stra till grundordet ljus, med betydelsen ”den ljusa ön”. Norra Ljusterö hörde till Riala socken fram till år 1869 då Södra Ljusterö införlivas med Norra Ljusterö och Ljusterö bildade eget pastorat. 1977 förs Roslagskulla församling till Ljusterö pastorat och det bildas en pastoratssamfällighet. Då utgör Ljusterö församling ett gemensamt pastorat tillsammans med Roslags-Kulla församling.

1988 sammanläggs Ljusterö församling och Roslags-­ Kulla församling till en församling, Ljusterö-­Kulla församling. Från och med 1 januari 2018 utgör Ljusterö-Kulla församling ett pastorat tillsamman med Österåker-Östra Ryd församling.

Ljusterö kyrka är resultatet av en ombyggnad av ett kapell från 1750-talet. 1894 byggdes det äldre kapellet om och fick en helt ny gestaltning. Ombyggnaden utfördes efter ritningar av stockholms­ arkitekten Hjalmar Kumlien (1837–1897). Den nya kyrkan utformades med den gamla grundplanen och timmerstommen i behåll och kläddes in med en polykromt färgad träpanel i omväxlande liggande och stående brädor och försågs med ett torn som ersatte den gamla klockstapeln. Kyrkan fick ett nygotiskt formspråk, men sedan 1923 fram till 2013 var fasaderna monokromt vita. 2013 återgick man till ett polykromt färgtema. Kring Ljusterö kyrka ligger den muromgärdade kyrkogården med en omfångsrik trädkrans.

HISTORIK Norra Ljusterö fick sitt första kapell under 1600-talet, eller möjligen redan på 1500-talet. Kapellet byggdes intill Mittensjön. Ett nytt kapell ersatte det äldre under 1750-talet. Det förlades cirka 250 m nordost om det gamla, vid Mittensjön – sedermera Kyrksjön. Mot slutet av 1800-talet fattades beslut om en ombyggnad av kapellet, som helt omgestaltades till dagens kyrka.

Kring kyrkan fanns tidigare ett kyrkligt centrum med en prästgård och en skola. Prästgården uppför-

des år 1870, och finns kvar öster om kyrkan. Kyrkskolan finns också kvar och ligger på andra sidan landsvägen, men har genom flera ombyggnader förlorat sin äldre karaktär. Till kyrkomiljön tillkom under 1980-talet en parkeringsplats intill kyrkans västra ingång samt en rödpanelad ekonomibyggnad.

Kyrkogården är anlagd före den nuvarande ­kyrkan från 1894 och syns tydligt på en karta från 1820-talet. Den kallmurade bogårdsmuren som omger kyrkan och kyrkogården tillkom under 1750-talet, i samband med det äldre kapellets uppförande. Kyrkogården har efterhand utvidgats både åt öster, väster och norr. De äldsta delarna av kyrkogården sträckte främst ut sig söder om kyrkan.

Kyrkogården är I minneslunden norr om kyrkan, anlagd 1989, ligger anlagd före den ett före detta bårhus eller nuvarande ­kyrkan gravkapell, som nu används från 1894 och syns som minneskapell. Byggnatydligt på en karta den är uppförd 1930 efter ritningar av arkitekten Sigge från 1820-talet.

Ullén (1898–1983).

BESKRIVNING Omgivning Kyrkan ligger intill landsvägen som leder till Gärdsvik och Åsättra. Norr om kyrkan sluttar det brant ned mot Kyrksjön. Prästgården återfinns öster om kyrkan. Den gamla kyrkskolan ligger på andra sidan landsvägen. Parkeringsplatsen samt en ekonomibyggnad är belägna intill kyrkans västra ingång.

Ljusterö kyrka har ett dominerande läge i landskapet på en höjd intill Kyrksjön. Områdets kulturlandskap har till stora delar bevarat sin sekelskifteskaraktär med små gårdar med karaktäristiska lägen på höjdpartier i landskapet. Vägsträckningarna är de ursprungliga och områdets öppenhet är i stort sett densamma som under tidigare århundraden.

Vägarna har dock rätats ut något och asfalterats och modern bebyggelse har vuxit upp här och där i området.

3

Ljusterö kapell, på platsen för nuvarande kyrka, och kyrkogård 1820, utsnitt (Lantmäteriets arkiv: Storskifte)

Omgärdning och grindar

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

Kyrkan och kyrkogården omges av en kallmurad bogårdsmur. Utefter muren löper en trädkrans som utgörs av lindar men även av enstaka askar. I väster, norr och öster står träden i trädkransen innanför muren, medan de i söder står utanför muren. Muren är från kyrkans uppförande, men omlagd efter ett ras i det nordvästra hörnet på 1980-talet. Muren har ett särskilt utseende med stora rundade stenar i botten och mindre rundade stenar i de övre lagren.

Det finns ingångar till kyrkogården i samtliga fyra murlängor. Huvudingången är belägen i den västra murlängan. Ingångarna är försedda med järnsmides­ grindar och grindstolpar av granit vilka kröns av smideslyktor med frostat glas.

Kyrkogården består av grästäckta gravkvarter och grusade gångar, med undantag för de västra och södra gångarna fram till kyrkan som har a­ sfalterats.

Gångstråken är gruslagda mellan alla kvarteren samt utmed murens insida. Till kyrkan går en asfalterad väg och närmast kyrkväggen ligger en grussträng.

Söder om kyrkan finns de öppna kvarteren, m ­ edan kvarteren norr om kyrkan skyddas av häckar.

Topografiskt ligger kyrkan och kyrkogården på en platå och miljön är mestadels flack. Kyrkogården är något lägre på sydsidan än på norrsidan. Dock lutar marken i minneslunden som är belägen utanför murens norra sträckning ned mot sjön. Det finns två lyktstolpar med spartansk belysning i kyrkogårdens sydöstra, respektive sydvästra hörn. Utöver denna belysning finns lyktor vid kyrkogårdens alla ingångar genom bogårdsmuren. Lyktorna har fyra sidor och toppiga tak med utsmyckning och vitt glas i sidorna.

Gravplatser och gravvårdar

Ljusterö kapell 1894, före omgestaltningen till kyrka (RAÄ, ­antikvarisk-topografiska arkivet, Foto Waldemar Jensèn)

4

Det finns drygt 1100 gravplatser på Ljusterö ­kyrkogård. På kyrkogårdens södra del finns de ­äldsta gravvårdarna, varav flera utgörs av grusade gravplatser med stenram, men även ett antal gravplatser omgärdade av kraftiga järnsmideshägnader.

Till höger om gången fram till kyrkan, finns också kyrkogårdens äldsta bevarade gravvård av röd sandsten från år 1848 över J Andersson-Österman.

Det nordvästra hörnet av bogårdsmuren.

Grindarna till kyrkogården från söder.

5

Kyrkogårdens sydvästra delar.

Gravvårdarna är i de äldre fallen 1800-tal, äldst är de i kvarter A, därefter följer de i åldersordningen C, B, D. Kyrkogårdens gravbestånd utgörs främst av låga stenar, här och var med uppstickande höga ­stenar. Det finns en hög modern runsten söder om kyrkan. På den södra delen av kyrkogården, i kvarteren C respektive D, finns två gravvårdar med järnstaket, i kvarter D finns även en vård med järnkedjor och pollare. Titlar som förekommer är till exempel fyrvaktaren, eldaren, lotsförmannen, häradsdomaren, hemmansägaren och handlaren.

Gårdsnamnen och yrkena speglar framförallt skärgården och sjöfarten. På kyrkogården finns många gravar med inskriptioner och verser.

Utmed murens västra sträckning, på den södra delen av kyrkogården, står en gravsten med ett högt kors med blomsterslingor tillhörande C W Åkerströms familjegrav. Strax till höger om denna finns en gravvård över familjen Söderman samt ännu en familj Åkerström. Vården är utförd som ett träskåp som går att öppna, vari det sitter en bricka med namn. Över vården står en hängkaragan. Strax väster om kyrkan, vid den västra ingången, finns en grav6

sten med inskriptionen Vilh. Anderson Marum med en skulptur av en manstorso med ett upplyft barn.

I det östra hörnet av kyrkogården finns en gravvård med ett rikt utformat gjutjärnsstaket över familjen Hesselgren. Mot mitten av samma gång, söder om kyrkan i riktning mot öster finns ett än mer sirligt gjutjärnsstaket kring J P Janssons familjegrav. Gravstenar utformade som tempel med två flankerande kolonner och ett tympanonfält är också frekvent återkommande på kyrkogården.

Minneslund En minneslund anlades 1989 utanför den norra murens öppning, där en trappa leder ner i lunden.

I lundens sydöstra hörn ligger ett minneskapell, utgörande ett före detta bårhus från 1930, som besökaren kan gå in i. I kapellet finns en liggare med namnen på de omkring 300 personer som är begravda i lunden. Från platsen har besökaren utsikt över Kyrksjön nedanför. I lunden finns en plattsättning och ett stort ankare på ett stenfundament samt en rad med hållare att sätta blommor i.

Utsmyckad hög gravsten.

JP Janssons familjegrav utmed den södra muren.

Grav med skulptur på den västra delen av kyrkogården.

Flankerande kolonner och olika utformade tympanonfält förekommer ofta på7grav­ vårdarna på Ljusterö kyrkogård.

Minneslunden med Kyrksjรถn i bakgrunden.

8 Ankaret och kapellet i minneslunden, med kyrkan skymtandes i fonden.

Vegetation Trädkransen består av 31 träd av sorterna lind, ask och sykomorlönn. Kransen löper tät och stor runt hela murens sträckning. Häckar kringgärdar kvarteren A och B och utgörs av häckoxbär. Inne på kyrkogården finns också små planteringar på gravvårdarna, på ett par gravvårdar finns små vårdträd, däribland hängkaragan som blommar i gult.

Övriga byggnader och anläggningar Prästgården ligger öster om kyrkogården. Väster om kyrkogården finns en parkering samt en rödfärgad ekonomibyggnad som rymmer bland annat redskap och arkiv. Minneskapellet i minneslunden har fasader klädda med vitmålad panel och taket täcks av svartmålad plåt.

Konstnärlig utsmyckning I minneslundens mitt finns ett ankare.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Ljusterö kyrka och kyrkogård med närhet till Kyrk­ sjön har ett högt och dominerande läge. Det kringliggande kulturlandskapet har tillsammans med kyrkobyggnaden en bevarad sekelskifteskaraktär, medan kyrkogården kring kyrkan anlades före kyrkan och därför återspeglar en ännu äldre karaktär genom bogårdsmurens uttryck. Den täta, jämna

trädkransen ger kyrkogården ytterligare en bestämd inramning. Bogårdsmurens ålderdomliga utseende, med de många runda stenarna, är också av stor vikt för karaktären på kyrkogården. Utgången genom den norra muren till minneslunden ligger i dunkel.

Den inger känslan av att gå in i en gömd sal som öppnar sig mot vattnet nedanför.

Gravkvarteren har en samlad prägel och de låga stenarna är i majoritet. Flera av de äldsta gravvårdarna utgörs av grusade gravplatser med stenram, men det förekommer även ett antal gravplatser, omgärdade av kraftiga järnsmideshägnader. Ett tydligt karaktärsdrag är också att i de olika kvarteren har gravrättsinnehavarna ofta valt lika eller mycket lika stenar, vilket syns både i form och i gravyr. Karaktärsskapande är just de många stenar som flankeras av kolonner. Flera gravvårdar har skulpturer.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården • Kyrkogårdens bogårdsmur och trädkrans • De öppna kvarteren söder om kyrkan • Grusade gångar och grusgravar • Öppningarna med ljuslyktorna i alla fyra ­väderstreck i muren • Utblickarna mot sjön ifrån minneslunden • Äldre kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar • Järnstaket med tillhörande smidesdetaljer • Gravvårdar med betydande konstnärlig ­utsmyckning eller flankerande kolonner

Kvarter B, norr om kyrkan.

9

Kronologi 1751–55. Kyrkobyggnad uppförs av liggande timmer, klädd med panel och med ett brädtak. Vennberg-Bohrn 1950 1776. Stiglucka omtalas. Vennberg- Bohrn 1950 1782. Ny klockstapel uppförs efter ritning av mjölnaren N Lennström på Loö på den äldre stapelns plats.

Vennberg- Bohrn 1950 1815. Stiglucka repareras och utförs lika den västra.

Vennberg- Bohrn 1950 1822. Kyrkogården utvidgas åt öster. Vennberg- Bohrn 1950 1894. Kyrkan byggs om efter ritningar av arkitekten ­Hjalmar Kumlien. Vennberg- Bohrn 1950

1894. Klockstapeln rivs och dess klockor flyttas till det nyuppförda kyrktornet. Vennberg- Bohrn 1950 1896. Kyrkogården utvidgas åt väster och norr. ­Vennberg- Bohrn 1950 1921. Kyrkogården utvidgas åt norr. Vennberg- Bohrn 1950 1930. Bod av trä med likkällare, gravkapell, uppförs efter ritningar av arkitekt S Ullén. Vennberg- Bohrn 1950 1989. Minneslund. ATA 2009. Trädvårdsplan, Skärgårdsarkitekterna AB, ­Åkersberga. Församlingen

Källförteckning Boëthius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980 Calissendorff, Karin, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986 Kilström, Bengt Ingmar, Upplands kyrkor 152, andra upplagan, Eskilstuna 1992 Nilsson, Christina, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholms stift, Stockholm, 2001 Prenzlau-Enander, Gabriele, I Roslagen, Kulturhistoriska miljöer i Österåker, Borås 1998 Sundström, Lisa, Ljusterö kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008 Vennberg, Erik och Bohrn, Erik, Sveriges kyrkor, Kyrkor i Åkers

10

skeppslag, band I, häfte 4, Stockholm 1950 Åstrand, Göran, Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar, ­Ordalaget, Bromma, 1998 Österåkers kommuns kulturmiljöprogram ATA Antikvarisk-topografiska arkivet ABLM Stockholms läns museum, arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet Kyrkokamrer, fastighets- och kyrkogårdsansvarig Anna Nedergård