Lidingö kyrkogård

Lidingö kyrkogård Lidingö församling, Solna kontrakt, Stockholms stift Lidingö 9:147, Kyrkvägen 1, Lidingö socken, Lidingö stad, Stockholms län, Uppland

1

Lidingö kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen.

TEXT: Albin Uller, Stockholms länsmuseum 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2012 Omslagsbild: Lidingö kyrkogård sedd från ovan med Kyrkviken strax intill. Stockholms stift. ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Lidingö kyrkogård Lidingö har varit bebott sedan 600-talet. Det har troligtvis haft åtminstone en föregångare till dagens kyrka. Det är dock oklart var den tidigare ­kyrkan eller kapellet var placerat men det gick under benämningen S:ta Anna kapell och det finns en kyrkklocka kvar med årtalet 1607. Lidingön var delad mellan Solna och Danderyd vid sockenindelningen på 1300-talet men 1653 blev Danderyd eget pastorat och där ingick Lidingö. Gårdarna på Lidingö tillhörde under lång tid Djursholms gods och det var dåvarande ägarna Svante Gustafsson Banér med maka Ebba Grip som lät uppföra nuvarande Lidingö kyrka mellan 1617 och 1623.

Sedan 1907 är Lidingö församling eget pastorat.

HISTORIK Lidingö kyrka förekommer första gången på en karta från 1661. På kartan är även några utav de gårdar och boställen som fanns på ön vid den här tiden markerade.

Runt kyrkan och kyrkogården uppfördes en bo­gårds­mur 1755 som delvis är bevarad. Trädkransen av lind runt kyrkogårdens äldsta del planterades ca 1810. Kyrkogården utvidgades 1854 söder och öster ut och kompletterades då med nya rader av lindar.

De snedställda murarna utanför bogårdsmuren åt väster tillkom 1818 och vid kyrkobesöken bands hästarna fast i ringar som fortfarande sitter kvar i murarna.

1856 ersattes bogårdsmurens västra sträckning av ett smidesstaket som köptes från Ulriksdals slott. 1860 uppfördes bårhuset i kyrkogårdens n ­ ordöstra hörn.

Kyrkogården fortsatte att utvidgas i omgångar både söder och öster ut 1905, 1909. Då tillkommer den så kallade Kyrkbacken.

1917 tillkom delarna söder om kyrkan som kallas Terrassen och Kvarteren runt dammen efter ritningar av arkitekt Gustaf Améen.

1918 byggdes trädgårdsmästarbostaden, nuvarande församlingsexpeditionen, söder om kyrkogården.

1931–1945 tillkom utvidgningsetappen som kallas för Dalénaxeln. Även denna gång efter ritningar av Gustaf Améen.

1945–1952 anlades områdena som kallas Bakom kolumbariet, De övre terrasserna och Halvmånen.

Alla är placerade söder om kolumbariet.

1952 invigdes de nyare delarna av kyrkogården samt kolumbariet som då stod klart. 1990 fick kolumbariet sin nuvarande utsmyckning av skulptören Helge Lundström.

1964 byggdes den första etappen av området Åsen som ritades av Inger Wedborn.

1965 ritades området Nedanför kranskullen av Inger Wedborn. Det är De snedställda beläget norr om kolumbariet. Inger Wedborn ritade murarna utanför även grundförslagen för bogårdsmuren tillden fortsatta utvidgningen österut som av någon kom 1818. Vid kyrkoanledning senare kom att besöken bands ändras. Områdena öster hästarna fast i ringar och norrut invigdes i omgångar under 1970- och som fortfarande 1980-talen. sitter kvar i murarna.

Minneslunden mitt på kyrkogården anlades 1974 och smyckades med Milles-statyn Ängel 1999.

De senast tillkomna områdena är Vilokullen samt kvarteren norr om Norra gångvägen mot Kyrkviken.

Dess invigdes under 1990- och 2000-talen.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Omgivning Lidingö kyrka och kyrkogård är centralt belägna på ön på en höjd invid Kyrkvikens södra strand. Sydväst om kyrkan ligger Hersbyholms gård och söder ut på andra sidan Ekholmsnäsvägen ligger ett av Lidingös välkända radhusområden, Hersby Gärde.

På andra sidan Kyrkvägen nordväst om kyrkan ligger församlingsexpeditionen S:ta Anna.

Omgärdning och grindar Bogårdsmuren kring kyrkogårdens äldsta del är delvis bevarad åt norr. Den västra sträckningen är ersatt med ett svartmålat smidesstaket där smidesgrindarna utgör kyrkogårdens huvudentré. Åt söder och öster 3

Utsnitt ur karta från 1661. Lantmäteriet

Utsnitt ur ekonomisk karta från 1846. Lantmäteriet

är muren borta och avgränsningen här utgörs nu av stödmurar mot de senare utvidgningarna. Den norra sträckningen entré utgörs även den av svartmålade smidesgrindar fästade i stolpar av fogad natursten alldeles intill bårhuset i det nordvästra hörnet.

Kyrkbacken öster om kyrkan avgränsas norrut mot Klubbvägen av en Tujahäck med en entré med en liten svartmålad smidesgrind ungefär mitt på sträckan. Förbi Tujahäcken öster ut fortsätter en Berberishäck fram till ekonomibyggnader placerade på en liten kulle vid vilken även kransuppläggning förekommer. Längre österut finns ingen direkt avgränsning av kyrkogården utan här löper låga stödmurar en bit in från vägen med en helt öppen entré strax innan Vilokullen. Längs området som kallas terrassen söder om kyrkan löper en stödmur av kluven granit mot Kyrkallén och mot kyrkogårdsexpeditionen i söder löper ytterligare en stödmur. I terrassen sydvästra hörn finns en entré med låga kvadratiska grindstolpar av sprängsten avtäckta med trähuvar. Grindparet här utgörs av svartmålade smidesgrindar dekorerade med solkors. Längs kyrkogårdens hela sträckning mot Ekholmsnäsvägen i söder löper en låg ofogad skalmur av huggen granit avtäckt med gräs och snöbär. Den södra sträckningen har två entréer som utgörs av förhöjda murpartier med svartmålade smidesgrindar.

Längs med kyrkogårdens östra del löper en låg gräsbevuxen mur av granit. Entréerna gestaltas genom att muren etappvis blir högre och av bearbetad sten med en smal plantering i mitten. Båda

entréerna har svartmålade dekorativa smidesgrindar.

Entrén närmast Vilokullen har en så kallad informationsportal med interaktiva skärmar där man bland annat kan söka efter information om gravvårdar och deras placering på kyrkogården.

4

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

Den äldsta delen söder om kyrkan finner man något så ovanligt som gräsgravar istället för hela kvarter.

Gräsgravarna separeras av smala grusgångar som löper rätvinkligt på hela den södra sidan. Norr om kyrkan sträcker sig rektangulära kvarter i nord-sydlig riktning. Även här är gångarna grusade men det finns även sekundära gångar av röda kalkstensplattor. Kalkstensplattor har även ersatt de häckar som tidigare separerade gravarna från varandra. Belysningen runt kyrkan utgörs av svarta lyktstolpar med klotformade armaturer. Denna del av kyrkogården saknar sittplatser.

En kort granittrappa med svarta smidesräcken leder ner till utvidgningen öster om kyrkan som kallas Kyrkbacken. Den tillkom genom sprängning och utfyllning för att möjliggöra kistgravar även här. De övre delarna där lutningen är som störst är terrasserade med låga stödmurar som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Kvarteren är gräsbevuxna förutom de längst åt nordost som är grusade. Kyrkbacken har en mittaxel som sträcker sig rakt öster ut från kyrkan. Både mittaxeln och de gångar som korsar den är grusade. Vid toppen av backen finns bänkar placerade med utsikt över Kyrkbacken.

Bilden visar entrén i kyrkogårdens sydvästra hörn.

Här ser man gräsgravarna på den södra sidan om kyrkan. Lindarna på bilden tillhör den 5 ursprungliga trädkransen från 1810.

Nedanför den höga stödmuren söder om kyrkan på den del som kallas Terrassen utgörs huvuddelen av gruskvarter som sträcker i en öst-västlig riktning och även en bit förbi Kyrkbacken. Varje gravvård i gruskvarteren omgärdas av häckar. Kvarteret längst västerut närmast muren mot Kyrkallén är gräsbevuxet och har endast rygghäckar. Ned till terrassen från kyrkan leder en granittrappa med svarta smidesräcken.

Kvarteren söder om Terrassen sträcker sig längs en grusad mittaxel som startar åt väster med en halvcirkelformad plats där två bäckar är utplacerade.

Axeln sträcker sig genom nästa utvidgningsetapp åt öster ända fram till Kolumbariet där den sista biten har lagts igen med gräs. Ungefär mitt på axeln är en kvadratisk plats med en cirkulär damm skapad mitt i. Platsens fyra hörn har sittplatser i form av bänkar som skuggas av pyramidalmar. Söder om dammen finns en före detta likkällare som ersattes av bisättningbyggnaderna uppe vid kyrkan. Likkällaren är uppförd som en gräsbeväxt kulle. Konstruktionen utgörs av betongvalv klädda med natursten på entrésidan mot kyrkogården. På denna etapp finns även enkla träbänkar utplacerade under träd i kvarteren.

Väster om kolumbariet finns en etapp som utgår från nobelpristagaren Gustaf Daléns familjegrav i

På bilden ser man några av de pelarekar som står på terrasseringarna högst upp i Kyrk6 backen.

I bakgrunden skymtar bårhuset och bisättningslokalerna.

söder omgärdad av en bågformad Tujahäck. Från graven leder en grusad tväraxel rakt norrut som även sträcker sig genom Kyrkbacken och den lilla entrén i Tujahäcken ut mot Kyrkviken. Kvarteren på denna etapp är symmetriskt förlagda i en nord-sydlig riktning. Kvarteren närmast Daléns familjegrav är gruskvarter, övriga är gräsbeväxta men separeras av grusgångar.

Norr om kolumbariet och nedanför Kranskullen finns ett område för urngravar. Området avgränsas mot Kyrkbacken och kvarteren som tillhör området kring Gustaf Daléns grav av skal- och stödmurar av granit samt en hög Tujahäck som sträcker sig i räta vinklar åt både öster och söder. Detta ger området en asymmetrisk form med ett smalare parti på mitten. Hela ytan är gräsbeväxt men har stenplattor utlagda. En grusad gång som följer murens sträckning bort mot kolumbariet där den möter en gång som kröker sig bort mot platsen för kransuppläggning intill ekonomibyggnaderna.

Kolumbariets urnmurar av betong avtäckta med kopparplåt som åt söder, väster och norr omsluter en meditationsplats som utgörs av stenar och perenner kring en damm som omgärdas av en grusad yta.

Genom kolumbariet löper även två grusade gångar

Söder om kyrkan hittar man områden med gruskvarter omgärdade av oxbärshäckar. I bakgrunden syns Kyrkallén och till vänster i bild församlingsexpeditionen.

Här öppnar kolumbariet upp sig österut mot minneslundens gräsyta som skymtar i förgrunden. Lindarnas hårt beskurna kronor skuggar 7 murarna och hortensiorna som klättrar på den.

åt öster där kolumbariet öppnar sig mot minneslunden. Övriga ytor utgörs av gräs. Urnnischerna i murarna är täckta med olika sorters stenskivor där även möjligheten att fästa en liten vas finns.

Söder om minneslunden och kolumbariet finns ett område med terrasser som tillsammans med ett plant parti i en sänka övergår till att bilda formen av en halvmåne. Två grusgångar sträcker sig genom området på varsin sida av sänkan. Ungefär hälften av kvarteren här, de norra, har rygghäckar.

Från minneslundens södra del löper en ås som byggdes för att minska de naturliga höjdskillnaderna på denna del av kyrkogården. Åsen sträcker sig genom de senare tillkomna kvarteren i en svag s-kurva åt sydöst. I stort sett samtliga kvarter i kyrkogårdens sydöstra del skapades för kistgravar.

Kvarteren här är gräsbevuxna och följer åsens kurvatur liksom de grusgångar som skiljer kvarteren åt. Rygghäckar är karaktärsbärande på denna del.

Ett av de senare tillkomna kvarteren i kyrkogårdens 8nordöstra del. Till höger i bild skymtar Vilokullen med sin stödmur och himalayabjörkar.

Kvarteret längst åt sydost är för muslimska begravningar. Uppe på Åsens högsta punkt mot minneslunden finns en stensatt plats med en åttkantig bassäng i mitten och bänkar utplacerade. Denna del av Åsen är den enda med gravkvarter.

Kyrkogårdens nordöstra del utgörs av fyra stycken gräskvarter som ligger på varsin sida om gången som leder genom entrén ut till Norra gångvägen.

Två av dem vänder sig söderut mot kyrkogården och de andra två mot Kyrkviken.

Norr om Norra gångvägen i anslutning till Kyrk­ viken återfinns de två senast tillkomna kvarteren där det västra har urngravar och det östra är en askgravlund med stensättningar och planteringar med olika färgteman.

På de nyare delarna av kyrkogården finns bänkar utplacerade längs med grusgångarna och belysningen utgörs av stenpollare. Det är även stenpollare som fungerar som skylthållare för de olika kvarteren.

Söder om kolumbariet sträcker sig området som fått namnet Halvmånen. På bilden är det lätt att förstå varför. Till höger i bild anar man terrasserna som sträcker sig längs muren i väst och till vänster syns den hagtornsinbäddade Åsen.

9

Gravplatser och gravvårdar Lidingö kyrkogård uppvisar en stor mångfald både vad gäller utformning av gravvårdar, titlar samt personer begravda här. Närmast kyrkan finner man de mest iögonfallande gravvårdarna med stora bearbetade stenar omgärdade av smidesstaket eller kättingar som löper mellan stenpelare samt stora liggande hällar i gräsgravarna. Övriga delar av kyrkogården uppvisar en mer enhetlig utformning av stenarna vad gäller storlekar och utsmyckning typisk för 1900-talets mitt och andra hälft. Störst variation finner man på de östra delarna där det finns gravvårdar utformade som små japanska trädgårdar samt organiskt formade stenkors.

Exempel på personer som ligger begravda här är nobelpristagaren och industrimannen Gustaf Dalén (1869–1937) och J A Zetterberg (1810–1878) som kallades Lidingö-kungen på grund av sitt stora mar-

Gustaf Daléns grav smyckad med en porträttmedaljong. Här syns även gruskvarteren och den 10 mittaxel som utgör grunden för denna etapputvidgning.

kinnehav på ön. Zetterberg var även riksdagsman och vice talman i riksdagen. Båda dessa iögonfallande gravvårdar har porträttmedaljonger. Det finns även många stora kulturpersonligheter begravda på Lidingö kyrkogård. Som exempel kan nämnas musikunderhållaren Povel Ramel, författaren och regissören Tage Danielsson, konstnärinnan Siri Derkert och skådespelerskan och regissören Mimi Pollak. Men här vilar även många arkitekter, tv-personligheter och idrottsmän. Titlar som förekommer på gravvårdarna är häradshövding, sjökapten, konstnär, landskapsarkitekt, läroverksadjunkt samt fabrikör.

Minneslund och asklundar Minneslunden som är belägen mitt i kyrkogården utgörs i huvudsak av en stor gräsyta med en plats i söder med bänkar som avgränsas från gräsytan av ett smidesräcke med möjlighet att fästa blommor

J A Zetterbergs familjegrav smyckad med en porträttmedaljong. I bakgrunden anar man smidesstaketet längs den ursprungliga bo11 gårdsmurens västra sträckning som kommer från Ulriksdals slott.

och ljus. Från åsens högsta punkt som vetter åt detta håll rinner vatten ner i en liten bassäng. En bit ut på gräset är statyn Ängeln av Carl Milles placerad.

I kyrkogårdens nordöstra del i anslutning till den norra av de båda östra entréerna finns en askgravlund kallad Vilokullen. Den har en muromgärdad oval form med trädbeväxt kulle längst öster ut. I övrigt utgörs den av en gräsyta uppdelad i sektioner separerade av en rad med smågatsten strålar samman i mitten vid en stor sten. Vilokullen är mindre anonym än den stora minneslunden då anhöriga kan bestämma i vilken sektion som askan ska gravsättas.

Vilokullen tillkom efter önskemål från församlingsmedlemmarna. Den låga muren omges av en stensatt gång med bänkar utplacerade läng hela sträckan.

I anslutning till muren finns möjlighet att plantera

Från Åsens nordligaste och högsta punkt över12 man minneslunden med sin staty Ängel blickar av Carl Milles.

växter samt placera ljus i de svarta ljusbågarna av smide som hör till varje sektion. I anslutning till entrén åt öster finns tavlor med de gravsattas namn.

Vegetation Runt kyrkan står 24 lindar kvar från trädkransen som planterades 1810. En bit österut står en rad med åtta lindar mot Kyrkbacken och markerar den första utvidgningen av kyrkogården. Samtliga lindar är hamlade. På den södra muren mot Terrassen växer det snöbär. Kvarteren norr om kyrkan har rygghäckar av oxbär. Här står även några tujor.

På Kyrkbackens västra del i höjd med bisättningsbyggnaderna omgärdas några av kvarteren av måbärshäckar på båda sidor om mittaxeln. En oxbärshäck växer även rakt över områdets östra del

och markerar den tidigare yttre gränsen för kyrkogården. På Kyrkbacken växer även lind, pelarekar samt vårtbjörkar och syren.

Terrassens grusgravar är omgärdade av oxbärshäckar. Mot Kyrkbacken växer en rad med lindar och syren. Några lindar står även på muren i väster som i övrigt är beväxt med rosentry. På den södra delen växer pyramidalmar i rad samt en pelarek.

I den västra delen av området söder om Terrassen dominerar oxbärshäckarna samt trädraderna med pyramidalmar. I kvarteren precis väster om dammen växer fyra stora björkar och vid de små bänkarna under träden växer små spireabuskar. Kvarteren öster om dammen har måbärshäckar samt pyramidalmar. En häck av häggmispel avgränsar fruktträdgården nedanför församlingsexpeditionen från kyr-

kogården. Vid den halvcirkelformade platsen med bänkarna längst åt väster växer rosentry, olvon och jasmin. Mitt i halvcirkeln står en blodlönn.

Utvidgningsetappen som är uppbyggd kring Gustaf Daléns familjegrav domineras av oxbärshäckar men det förekommer även måbär- och tujahäckar.

Daléns grav omges av en tujahäck. I de östra kvarteren står lindar och i de västra finner man pyramidalmar. De södra kvarteren har både lindar och pyramidalmar.

Innanför kolumbariets murar står 24 formklippta lindar på smala gräsremsor. På muren bakom varje lind växer klätterhortensior. Öster om kolumbariet i den angränsande minneslunden står en stor 700-årig ek på gräsytans norra sida. Två mindre ekar samt en flerstammig rönn står i slänten upp mot Åsen. Tre

13

lönnar växer i en dunge mot området kallat Halvmånen. I övrigt utgörs minneslundens växtlighet kring gräsytan av rosenhagtorn, brudspirea, rosenrips, slån samt en flock oxbär åt söder.

Bakom kolumbariets södra mur står tre lindar på rad samt en brudspirea och mot minneslunden står en oxbärshäck. Vid stigen mot terrasserna ovanför halvmånen växer en äppelros. Längs gången som leder från entrén vid Terrasserna växer parkolvon på båda sidor. Bogårdsmuren följs här av en måbärshäck åt väster samt hagtorn åt öster. På gravområdet står spireahäckar och mot Halvmånen nedanför gränsar en oxbärshäck. I Halvmånen står fem lönnar utplacerade och mot nästa område öster ut avgränsar några hörholmsalmar. I kvarteren växer oxbärshäckar. I naturmarksområdet som sträcker sig innanför muren bort till expeditionsbyggnaden växer ask, ek, rönn, lind, björk, gran och tall. Framför expeditionsbyggnaden står en rad med askar och bakom byggnaden mot kyrkogården finns både äppel- och päronträd.

Kvarteren söder om Åsen mot Ekholmsnäsvägen karaktäriseras av en öppenhet med relativt få häckar i kvarteren och glest placerade träd i utkanterna av området. Häckarna utgörs av oxbär och träden kring kvarteren är ek, hägg och lönn. Mot muren står måbärshäckar och flockoxbär.

Kvarteren norr om Åsen följer en svag s-form som rygghäckar av oxbär också följer. Här är träden placerade mer gruppvis eller korta rader och utgörs främst av olika sorters lönn. Solitära buskar och mindre träd finns också i form av hägg. Mot parkeringen samt mot Åsen växer avenbokshäckar Åsen som går genom den sydöstra delen av kyrkogården har endast gravkvarter i sin norra del som gränsar mot minneslunden. Här innesluts kvarteren längs åsens sidor av hagtorn och avenbok. Längst åt norr står en flerstammig hägg samt en alm.

Ytterligare ett naturmarksområde återfinns längst österut på kyrkogården kallat Östra hagmarken i anslutning till den stora hage som ligger mitt i denna del. Här står bland annat Lidingös näst största ek samt asp och rönn. Runt ekonomibyggnaderna i norra delen växer som avgränsning mot kyrkogården körsbär, lönn, goliatpoppel, asp och ek.

På delen norr om kolumbariet står björkar och en rönn symmetriskt utplacerade i hörnen av det största kvarteret i mitten. I övrigt återfinns här även hägg, lind, lönn och apel samt buskar i form av forsythia.

I kyrkogårdens nordöstra del i anslutning till Vilokullen ramas kvarteren på den vänstra sidan

14

om gången in av bok, lind och lönn. Här växer även ett bokbuskage med inblandning av goliatpopplar. Kvarteren på högra sidan av gången avgränsas från varandra av rosentry samt körsbär. Vid entrén mot Norra gångvägen växer hagtorn och mirabell.

Vilokullen har i delen längst öster ut en samlad klunga med träd som utgörs av ek, björk och hägg.

I anslutning till Vilokullen står tre himalayabjörkar samt uppstammade syrener.

Övriga byggnader och anläggningar Nordost om kyrkan strax utanför bogårdsmuren i anslutning till det före detta bårhuset som numera fungerar som väntrum finns en bisättningslokal som har formen av ett L och ligger med utsikt över Kyrkviken. Det före detta bårhuset står på en putsad och svartmålad naturstensgrund. Fasaderna är vita och slätputsade. Sadeltaket täckt med enkupigt lertegel. Bisättningsbyggnaden är även den putsad. Den vänstra delen med en finkorning spritputs och den högra med slamputs. Taket är täckt med kopparplåt.

Söder om kyrkan ligger församlingsexpeditionen som ursprungligen uppfördes som trädgårdsmästarbostad. Expeditionens tak är täckt med tegel och fasaderna är spritputsade. I anslutning till byggnaden finns en modern låg träutbyggnad innehållande kontor. På platsen för utbyggnaden stod tidigare ett växthus. Utbyggnaden har träfasader.

Konstnärlig utsmyckning Kyrkogårdens konstnärliga utsmyckning utgörs av statyn Ängel av Carl Milles som är placerad i ­Minneslunden.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Lidingö kyrkogård speglar förändringen i gravskick och gravvårdars utformning genom sin utveckling från sockenkyrka på landet under 1600-talet med sina lokalt förankrade och historiskt viktiga gravvårdar till en friare sentida gestaltning med kvarter avsatta även för icke kristna.

Lidingö kyrkogård har utvidgats flertalet gånger under årens lopp. De äldsta etapperna närmast kyrkan åt söder och öster präglas av en strikt symmetri med både gräs- och gruskvarter som genomkorsas av axlar som bildar medvetna siktlinjer och där gångar och kvarter ofta kantas av trädrader.

De nyare delarna av kyrkogården skärmas effektfullt av från de äldre genom det stramt och elegant

gestaltade kolumbariet med sina betongmurar och kopparplåt. Förbi kolumbariet öppnar kyrkogården upp sig åt öster och karaktäriseras av stora öppna ytor vid minneslunden och med gräsbevuxna kvarter som har böljande former. Här är växtligheten en lika medveten och självklar del av gestaltningen som på de äldre delarna men friare i sin placering med en inte alltid klar gräns till den naturmark som också finns sparad innanför murarna.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården • Bogårdsmur samt smidestaket runt äldsta delen av kyrkogården • Lindarna i trädkransarna kring kyrkan • Kolumbariets material och gestaltning • Kyrkogårdens stomplanteringar i form av ­beskurna häckar och träd • Bevara de olika utvidgningsetappernas karaktärer med kvartersindelning, gravvårdar och rumsgestaltande växtlighet • De strategiskt utplacerade stödmurarna över hela kyrkogården • De fritt placerade bänkarna under träd och i de rum som bildats av vegetationen och murarna

Kronologi 1620-tal. Kyrkan uppförs (Brandel 1918) 1755 Bogårdsmuren runt kyrkan uppförs (Brandel 1918)

1931–1945 Utvidgningsetappen som kallas för ­Dalénaxeln tillkommer (Palmqvist 2001)

1810 Första trädkransen planteras (Brandel 1918)

1945–1952 Kyrkogården utvidgas söder om kolumbariet (Palmqvist 2001)

1818 De snedställda murarna på kyrkbacken uppförs (Brandel 1918)

1952 Kolumbariet invigs (Palmqvist 2001)

1854 Kyrkogården utvidgas något åt öster och söder.

Den sekundära trädkransen tillkommer (Brandel 1918) 1856 Smidesstaketet ersätter den västra mursträckningen (Brandel 1918)

1964 Anläggandet av Åsen startar (Palmqvist 2001) 1965 Området norr om kolumbariet anläggs (Palmqvist 2001) 1974 Minneslunden anläggs (Palmqvist 2001)

1860 Bårhuset i kyrkogårdens nordöstra hörn uppförs (Brandel 1918)

1970–80 Kyrkogårdens östra delar samt de norra kvarteren vid Vilokullen tillkommer (Palmqvist 2001)

1909 Kyrkbacken öster om kyrkan anläggs (ATA. Brandel 1918)

1996 Vilokullen anläggs (Palmqvist 2001)

1917 Terrassen och kvarteren söder ut tillkommer (ATA. Brandel)

2000-talet Området norr om Norra gångvägen ­tillkommer (Palmqvist 2001)

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet

Lindkvist, Peter, En vandring på Lidingö kyrkogård, Stockholm 2011

SLM Stockholms läns museum

Nilsson, Gunilla, Lidingö kyrka, Låt kyrkorna berätta, Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, Stockholms stift 2007

Brandel, S, Lidingö kyrka. Sveriges kyrkor, Uppland, band 1:I, vol 7, Stockholm 1918 Lidingö kyrka. Rättelser. Sveriges kyrkor, Uppland band I:4, vol 64, Stockholm 1950

Palmqvist, Maria, Lidingö kyrkogård – Vårdplan, Stockholm 2001 Stenberg, R, Lidingö kyrka. Upplands kyrkor – 51, andra upplagan, Strängnäs 1977

15