övrigt är gravstenarna glest utspridda över de stora öppna gräsytorna. Minneslunden från 1979 är den första i sitt slag i Stockholms innerstad. Många av de äldre gravvårdarna har stora kulturhistoriska, konstnärliga och personhistoriska värden. Kungsholms kyrkogård har en tydlig parkkaraktär som historiskt hör hemma i det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets parktradition. Gångsystemet är delvis mycket gammalt, möjligen redan från tiden när kyrkogården planlades, och delvis ett resultat av 1940-talets förändring som gav de stora grässlänterna mot söder. Kyrkogården präglas i hög grad av de många stora träd som under sommarhalvåret ger den ett mycket lummigt intryck. Här finns ett
stort antal trädarter. Träden har en viktig roll både i form av trädkransar av lind och hästkastanj och som solitärer, varav några är rester från den gamla allén i söder eller har kantat numera borttagna gångar. Med sina storvuxna träd ger kyrkogården tillsammans med sina byggnader, kyrkan från sent 1600-tal och det f.d. fattighuset från mitten av 1700-talet och dess ekonomibyggnad, ett ålderdomligt intryck. Till detta bidrar även de gamla gjutjärnsstaketen och entréerna med sina putsade grindstolpar och dekorativa gallergrindar. Den höga muren i nordost är den enda mur av denna typ som finns bevarad i Stockholms innerstad som tidigare omgärdade många av stadens äldre kyrkogårdar.
Kyrkogårdens minneslund, utformad av landskapsarkitekten Walter Bauer 1979, är den första i sitt slag i Stockholms innerstad. Minnesplatsen har försetts med en liten springbrunn vid den 13 gamla stenmuren och ett stort träkors. Askorna placeras i grässluttningen till höger i bild.