Issuu

Järfälla kyrkogård Järfälla församling, Sollentuna kontrakt, Stockholms stift Järfälla Kyrkbyn 3:1 och 2:1, Kyrkvägen 8, Barkarby, Järfälla socken och kommun, Stockholms län, Uppland

Järfälla kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. TEXT: Martina Berglund 2014 FOTO: Mattias Ek 2013 Omslagsbild: Järfälla kyrka och kyrkogård sedda från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Järfälla kyrkogård Järfälla var tillsammans med Spånga under lång tid en större sammanhängande järnåldersbygd vilken sedan delades i två socknar i och med den medeltida sockenindelningen. Länge var jordbruk och boskapsskötsel järfällabornas viktigaste näringsfång. Vid förra sekelskiftet skapades Järfällas första villasamhälle genom tomtavstyckningar på Barkarbys och Kyrkbyns ägor. Där byggdes ett 25-tal villor innan kronan köpte upp marken att användas som militärt övningsområde på Järvafältet och Barkarby flygfält. Befolkningen steg kraftigt i Järfälla under 1900-talet och Järfälla församling delades i fyra församlingar 1992. Järfälla kyrka tillhörde då Barkarby församling. De fyra församlingarna, Barkarby, Jakobsberg, Viksjö och Kallhäll utgjorde egna pastorat och ingick i Järfälla flerpastoratssamfällighet. 1 januari 2010 upplöses flerpastoratssamfälligheten och de fyra församlingarna och pastoraten lades samman till en församling, Järfälla församling. Järfälla kyrka uppfördes under 1100-talets sista fjärdedel, på en av de förhistoriska gårdarnas mark, invid häradsvägen. Kring kyrkan finns en kyrkogård som har utvidgats vid ett flertal tillfällen. Intill kyrkan ska också två runstenar ha stått. Kyrkan, som saknar torn, har putsade fasader avfärgade i vitt och taken täcks av skiffer. Fönstren har blyspröjs och tjärade träbågar.

HISTORIK Den äldsta delen av kyrkogården tillkom troligen i samband med att kyrkan byggdes under senare delen av 1100-talet. Den ligger söder om kyrkan och inhägnas även idag av en bogårdsmur av gråsten. Samtidigt som muren anlades tillkom den östra stigluckan. I slutet av 1700- och början av 1800-talet ville man att kyrkogården skulle se prydlig ut och många sockenstämmoprotokoll handlar om plantering av träd och bortforslande av sten. År 1799 planterades en trädkrans av allehanda ”vilda träd” av vilka några lönnar och lindar ännu står kvar. Samtidigt togs spåntaket som fanns ovanpå muren bort, vilket hade föreskrivits i ett kungligt brev redan 1764. År 1899 revs den äldre stigluckan i öster och en ny uppfördes på samma plats. Samti-

digt revs en stiglucka som fanns i väster, vilken finns omnämnd under 1600-talet. Kyrkogården har ändrat form genom ett flertal förändringar genom åren. År 1898 utvidgades den äldsta delen en bit åt öster och invigdes 1902. Området alldeles intill kyrkobyggnaden började användas för gravsättning under början av 1700-talet, medan den norra delen inte togs i bruk förrän på 1800-talet. Den norra delen utvidgades också 1898 samt under slutet av 1920-talet. I och med detta flyttades en del av muren på den norra sidan och även en del av den västra muren eftersom även denna del gjordes större. Ritningarna gjordes av arkitekt Sven Markelius och invigningen ägde rum 1929. Samma år uppfördes en stiglucka i norr, efter ritningar av arkitekt Sven Brandel. Kyrkogården kom sedan att utvidgas ytterligare söder och sydväst om den äldsta delen av kyrkogården med Karl Martin Westerberg som arkitekt. Dessa delar invigdes 1955. Området hade dessförinnan utgjorts av mark som tillhörde Kronan. Det inhägnades med murar i Den äldsta delen granit där fem stycken nya öppningar utan grindar av kyrkogården gjordes för att skapa lättilltillkom troligen i gänglig förbindelse mellan de gamla och nya delarna. samband med att Norr om 1929 års utvidkyrkan byggdes gning ordnades ett mindre område med urngravar som under senare delen togs i bruk 1972. Kyrkogår- av 1100-talet. dens yta kom sedan att öka ytterligare åt väster i början av 1980-talet, på mark som varit en del av prästgårdens trädgård. Här fanns ett stort antal äppelträd varav ett finns kvar än. Den del som vetter mot kyrkan togs i bruk först på 1990-talet. Klockstapeln i kyrkogårdens nordvästra hörn restes 1783. År 1798 brädfodrades den nedre delen av stapeln och kläddes med tjärade spån 1818, då också flöjeln sattes upp. Mellan klockstapeln och kyrkan ligger en bisättningskällare i betong med okänt byggnadsår. Den används idag som förråd, då en ny bisättningskällare byggdes utanför kyrkogården i norr 1974. Denna uppfördes efter ritningar av L O Torstenssons arkitektkontor. 3

Utsnitt ur karta från 1636. Källa: Lantmäteriet.

Tidigare fanns ett gravkor på kyrkogårdens södra del, det Berndeska gravkoret, vilket uppfördes år 1898 av bruksägaren Gustaf Fredrik Berndes på Jakobsberg. Koret, som var en antikiserande putsad byggnad, revs 1973 och de begravda i koret flyttades då till en gravplats öster om kyrkans sakristia. Det Adlerbergska gravmonumentet strax söder om kyrkans kor har en monumental utformning och är med sin pyramidform ett framträdande inslag på kyrkogården. Det uppfördes 1757–1762 och restaurerades 1980 samt 2005. År 1920 hittades ett fragment från en gravsten, ornamenterad med koncentriska cirklar, vilket kan härstamma från den äldsta kyrkan. Fragmentet hittades intill vapenhuset och förvaras nu där. Norr om kyrkogården invigdes en helt ny, dock separat del av kyrkogården under 2013. I nordväst finns ytterligare mark som ägs av församlingen och kan komma att införlivas med kyrkogården framöver.

BESKRIVNING Omgivning Järfälla kyrka med kyrkogård ligger i Barkarby, nordväst om Stockholm, med närhet till både pendeltåg och motorväg. Den tidigare Bällstaån har reducerats till ett öppet dike. I kyrkans när-het ligger församlingshem, bisättningskapell och prästgård. Bebyggelsen längs Kyrkvägen utgörs av villor med stora trädgårdar från tidigt 1900-tal. Området har 4

förtätats med enfamiljshus från sent 1900-tal och grupphusbebyggelse för seniorboende. Öster om kyrkan byggs bostadshus och på den öppna marken väster om kyrkan planeras ytterligare bostäder. I norr har en utvidgning av kyrkogården gjorts med flera nya gravkvarter, en askgravplats och en askgravlund. Den utvidgade delen invigdes under 2013. Genom att Barkarby centrum utvecklats söder om järnvägen, har området kring kyrkan behållit sin karaktär av kyrkby.

Omgärdning och grindar Kyrkogårdens äldsta del i söder inhägnas i öster, söder och väster av en bogårdsmur av gråsten. Här finns en rad av gamla träd, ursprungligen planterade som trädkrans. Delar av muren är beväxt med gräs och sedum. Framför kyrkans västportal finns grindstolpar utan grindar och en gångväg leder mot den nyare delen av kyrkogården. Den östra stigluckan är byggd av gråsten och tegel med en hög sockel av gråsten. Väggar och valv är slätputsade i samma vita kulör som kyrkan. Stigluckan har grindar i smidesjärn och brant skiffertäckt sadeltak över den rundbågeformade öppningen. Öppningen kröns av ett genombrutet träkors. Fram till stigluckan leder en trappa med plansteg av grus, sättsteg av granit och smidesräcke. På vardera sida finns unga träd av lind. Efter stigluckan fortsätter gråstensmuren fram till en öppning med grindstolpar av sten, där en mur av huggen fogad sten tar vid, täckt av rektangulära stenblock. Denna fortsätter längs den utvidgade södra sidan där det även,

Den östra stigluckan

Ingången till den södra delen av kyrkogården.

utanför muren, växer björkar på rad. En bit av den äldre muren finns dock kvar i söder med en öppning från vilken en grusgång leder upp mot kyrkans södra entré. Mellan dessa två murar finns en asfalterad gångväg i öst-västlig riktning. Den norra stigluckan är av kalkputsat tegel med årtalet 1929 i järn på gaveln. Stigluckan har sittnischer på sidorna och en grind av smide.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. Kyrkogården består av flera olika delar då den utvidgats vid flera tillfällen under åren. De mestadels grusade gångarna binder dock samman delarna, vars huvudstråk alla leder mot kyrkan. De flesta kvarteren är stora till ytan men delas av med långa häckar, vilket gör intrycket av dem mindre. Med undantag av kyrkogårdens äldsta delar är gravvårdarna placerade i raka rader i kvarteren och samtliga kvarter är täckta av gräs. Den sydligaste delen av kyrkogården domineras av höga formklippta tujahäckar i nord-sydlig riktning som delar in den i långsmala kvarter. Dessa fungerar

Gravkvarter i söder.

även som rygghäckar åt gravvårdarna. I kvarteren finns inga gångvägar, vilket dock förekom tidigare. Den västra utvidgningen består dels av en grässlänt nedanför prästgården där lövträd växer fritt i terrängen, men även av kvarter med raka häckar i nord-sydlig riktning. Längs den asfalterade gången från den sydöstra entrén finns belysning i form av gjutjärnslyktor av historiserande modell med glasskärm, vilka även förekommer på några andra ställen på kyrkogården.

Gravplatser och gravvårdar På Järfälla kyrkogård finns ett stort antal gravvårdar bevarade från 1700-talet och framåt. De äldsta finns i närheten av kyrkobyggnaden medan vårdar främst från 1900-talet med sinsemellan liknande utformning lokaliseras till kyrkogårdens södra och västra sidor. Norr om kyrkan finns ett kvarter där flera av gravvårdarna omges av stenram och även några med järnstaket. Vårdarna är över lag placerade i räta rader. Kyrkogårdens äldsta bevarade gravvård bär årtalet 1717, rest över Anders Olofson (1655–1720)

och hans hustru Kerstin Jansdotter (födelseår okänt–1722). Anders Olofson tillhörde en gammal järfällasläkt som ägt gården Kalvshälla sedan 1500-talets början och Äggelunda gård sedan början av 1600-talet. Gravvården, som är en liggande häll, finns strax sydost om kyrkans södra ingång. Det Adlerbergska gravmonumentet som uppfördes 1757–1762 ligger intill korets södra mur. Det har formen av en fyrsidig pyramid klädd med sandsten och är troligen utformat av arkitekten Jean Eric Rehn, med Cestiuspyramiden i Rom som förebild. Gravkammaren byggdes för greve Olof Adlerberg (1699–1757) på Säby, av änkan Anna Sofia Gyllenborg (1711– 1766). Olof Adlerberg tjänstgjorde som kornett vid Karl XII:s livregemente, för att sedan bli ryttmästare och kammarherre. Det gifta paret gjorde stora donationer till Järfälla kyrka, bland annat ett dopbord, ljuskronor och pengar till kyrkans reparation. På kyrkogården öster om koret finns en gravkulle med stele som restes 1781 över riksrådinnan och riksgrevinnan Catharina Ebba Horn (1720–1781). Hon var konung Fredrik I:s morganatiska gemål,

senare gift med riksrådet greve Ulrik Bark. Intill muren längst i norr har ett lapidarium ordnats, där tidigare borttagna gravvårdar har ställts upp.

Minneslund och asklundar På den utvidgade delen i norr finns kyrkogårdens minneslund, invigd 1981. Platsen har en rund form och ramas in av hasselbuskar och frodiga rabatter med växter som ormbunke, stjärnflocka, funkia, daggkåpa, alunrot och rhododendron. Vissa planteringar finns inom runda upphöjda planteringskärl av granit varav ett fungerar som en mindre fontän med porlande vatten. Vid den stora gräsytan där askan grävs ner står en skulptur kallad ”Fågelflykt”. På kyrkogården finns även en askgravplats, strax söder om klockstapeln. Här har man intill en större gräsyta anlagt en droppformad grusad plats där det finns möjlighet att lämna blommor på ett särskilt angivet ställe. I anslutning till denna står ett antal träpelare som både fungerar som ett konstverk och en plats där plaketter med de avlidnas namn fästs.

Det Adlerbergska gravmonumentet från 1700-talet.

Kvarter med gravvårdar varav flera har stenram.

8 Minneslunden med skulpturen ”Fågelflykt”.

Vegetation Vegetationen på Järfälla kyrkogård är rik och varierad. Här finns både äldre träd från den tidigare trädkransen och nyare planteringar av träd och rabatter. Kring kyrkogårdens äldsta delar sträcker sig en trädkrans av lönn och lind. Den södra utvidgade delen av kyrkogården domineras av höga formklippta tujahäckar i nord-sydlig riktning som delar in den i långsmala kvarter. Vid varje ände åt norr växer en spireabuske samt en tuktad alm. I sydväst har en katsura planterats. Vid parkeringen i sydost finns ett antal lindar. Innanför muren i öst växer kastanjer medan en rad med björkar har planterats utanför muren längst i söder. På kyrkogårdens norra del förekommer ett stort antal låga, formklippta buxbom kring gravvårdarna, antingen som häckar eller som klot. Strax söder om kyrkan förekommer också formklippta häckar men av tuja. I väster finns cotoneasterhäckar i långa rader och ett antal oxlar och hängbjörkar. I delar av kvarteren har ligusterhäckar planterats i anslutning till vissa gravvårdar. Kring denna del av kyrkogården växer björkar som en trädkrans. Även i norr växer ett stort

antal björkar men där mer sporadiskt utplacerade. Intill gravkapellet i norr har rabatter anlagts med växter som alunrot och lavendel.

Övriga byggnader och anläggningar En bisättningskällare i betong ligger mellan klockstapeln och kyrkan. Den används idag till förråd och ligger precis i utkanten av den äldsta kyrkogården. Den välvda tunnelformade byggnaden täcks av klippt gräs och påminner därför om en jordkällare. Utanför kyrkogården i norr finns ett gravkapell i form av en kvadratisk vitputsad byggnad med pyramidtak täckt av skiffer. Kring huset ligger gatsten och fram till portarna av trä med kassettliknande utformning som finns på tre sidor av huset, leder grusade gångar. I nordväst finns några röda låga byggnader uppförda under 1970-talet, med stående rödmålad träpanel och pulpettak. Dessa används som ekonomioch personalbyggnader. I väster har en sittplats för kontemplation ordnats intill en anlagd damm som har en sten som central punkt.

Vegetationen på kyrkogården är rik och varierad.

Klockstapel Klockstapeln står på kyrkogårdens högsta punkt i det nordvästra hörnet och restes 1783. Den spånklädda, tjärade stapeln har en sexkantig form och sadeltak. På vindflöjeln finns årtalet 1818, vilket är samma år som stapeln kläddes med spån.

Konstnärlig utsmyckning Intill minneslunden finns skulpturen ”Fågelflykt” av skulptören Torolf Engström (1909–1987).

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Järfällabygden har en förankring bakåt i tiden ända till järnåldern. Kyrkogården ligger i det gamla sockencentrat, där fortfarande Barkarby torg med det tidigare tingshuset och ett gästgiveri från 1600-talet finns kvar. Kyrkogården är därför en viktig del i förståelsen av Järfälla samhälles utveckling. De många utvidgningar som skett på kyrkogården under åren återspeglar tydligt socknens befolkningsökning och kan urskiljas genom olika murar och trädplanteringar. Rester av trädkransen från 1799

Gravkapellet i norr.

finns ännu kvar och träden tillsammans med murarna är därför viktiga informationsbärare och skapar en inramning som ger kyrkogården ett lummigt intryck. Klockstapeln från slutet av 1700-talet stod från början utanför kyrkogården, men har genom utvidgningar inlemmats med denna och står nu som ett självklart och centralt inslag på platsen. Den Adlerbergska pyramiden intill koret, sannolikt ritad av Jean Eric Rehn, är ett unikt gravmonument som skänker en särskild atmosfär och tyngd åt kyrkogården. Här finns även andra gravvårdar av betydelse genom sitt konstnärliga, kulturhistoriska eller lokalhistoriska värde.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården • Kyrkogården som en viktig del av det gamla sockencentrat • Bogårdsmurar och äldre träd • Klockstapeln • Det Adlerbergska gravmonumentet i form av en pyramid, troligen ritat av Jean Eric Rehn. • Gravvårdar med konstnärligt, kulturhistoriskt och lokalhistoriskt värde.

Bisättningskällaren har lånat sitt formspråk från en jordkällare.

Klockstapeln med askgravplatsen i förgrunden.

Kronologi 1100-talets senare del. Romansk gråstenskyrka med smalare absidförsett kor och sydportal byggs. Tuulse 1958 Äldre medeltid. Gravstensfragment av grå sandsten med inristat hjulkors. Bonnier 1987. Tuulse 1958 1757–1762. Adlerbergska gravmonumentet uppförs intill korets södra mur, troligen efter ritning av arkitekt Jean Eric Rehn, med Cestiuspyramiden i Rom som förebild. Tuulse 1958 1783. Klockstapeln uppförs utanför bogårdsmuren på höjden nordväst om kyrkan. Nilsson 2008 1799. Kyrkogårdens trädkrans planteras med allehanda “vilda träd”. Bogårdsmuren byggs om och överbyggnaden av trä försvinner. Tuulse 1958

1925. Plan för kyrkogårdsutvidgning utarbetas av arkitekt Sven Markelius. ATA 1928. Norra kyrkogårdsmuren flyttas norrut och del av västra muren flyttas. ATA 1929. Stiglucka uppförs i norr, arkitekt Sven Brandel. ATA, Tuulse 1958 1952. Kyrkogårdsutvidgning, arkitekt K M Westerberg. ATA 1973. Det Berndeska gravkoret rivs. ATA 1974. Den gamla bisättningskällaren tas ur bruk och ersätts av det nya, ritat av L O Torstenssons Arkitekt kontor. ATA

1818. Klockstapeln kläs med spån. Tuulse 1958

1980. Adlerbergska gravmonumentet restaureras. Församlingen

1898. Gravkor byggs på kyrkogården för släkten Berndes på Jakobsbergs gård. Tuulse 1958

2005–2006. Adlerbergska gravmonumentet restaureras. SLM

1899. Stiglucka i öster uppförs på platsen för äldre stiglucka. Stiglucka i väster, omnämnd under 1600-talet, rivs. Tuulse 1958

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet

Nilsson, Gunilla, Järfälla kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008

SLM Stockholms läns museum, arkivet

Tuulse, Armin, Järfälla kyrka. I: Upplands kyrkor. Del III. Uppsala 1951.

Gustafsson, Lars j:r, Gravar på Järfälla kyrkogård. Järfälla kyrkliga samfällighet. Järfälla 1993.

Uppgifter från församlingen.