Ingarö kyrkogård

Ingarö kyrkogård Gustavsberg-Ingarö församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Ingarö kyrkväg, Ingarö socken, Värmdö kommun, Stockholms län, Uppland

1

Ingarö kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Kyrkan och kyrkogården ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, Ingarö AB55. TEXT: Lisa Sundström 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Ingarö kyrka och kyrkogård sedd från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2017 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Ingarö kyrkogård Ingarö kyrka, i äldre tider kallat Pilhamns kapell, uppfördes under åren 1790–1792. Kapellet byggdes som en salkyrka med rödfärgade timmerfasader och täcktes av ett spåntak. Vid 1800-talets mitt kläddes fasaderna in med stående brädpanel och vitmålades. Baron Anders Cederström på Beatelunds gård var initiativtagare till kapellet som skulle användas som bönehus för de underlydande på Beatelunds gård men även Brunn och Bergvik gårdar. År 1810 fick alla boende på Ingarö lov att delta i gudstjänster i bönehuset och 1822 begärde Ingaröborna hos kungen att ”Bönehuset må förvandlas till ett ordentligt Capell” för Ingarö. Detta ledde till att Ingarö år 1825 blev församling under Värmdö. År 1902 bröts Ingarö ur Värmdö och bildade en självständig församling i Gustavsbergs pastorat. År 2010 bildades Gustavsberg-Ingarö församling och pastorat genom en sammanläggning av de båda församlingarna. Ingarö kyrka och kyrkogård ingår som en viktig del av Ingarö sockencentrum tillsammans med prästgård och skolbyggnader.

HISTORIK Beslut om att anlägga en kyrkogård vid Pihlhamns kapell fattades år 1796. Kyrkogården som anlades vid kapellet var mycket mindre än idag och utgjordes bara av kvarteret närmast söder intill kyrkan. Därefter har kyrkogården vid flera tillfällen utvidgats. Den första utvidgningen utfördes redan år 1811. År 1815 hägnades kyrkogården av ett målat trästaket. Ytterligare utvidgningar utfördes åt väster år 1853 och år 1902 vidare söderut. År 1928–29 vidgades kyrkogården även åt öster och inkluderade nu även området för klockstapeln. Utvidgningen bekostades av Häradshövding Carl Frisk och hans maka som även skänkte ett gravkor som sprängdes in i berget under klockstapeln. Vid anordnandet av den utvidgade delen anlades trappor och en stenmur mot den gamla kyrkogården. Den nya kyrkogården invigdes av ärkebiskop Nathan Söderblom 1929.

Området norr om kyrkan planerades för utvidgning redan under 1960-talet men denna genomfördes inte förrän omkring 1975 då även minneslund anlades här. Minneslunden invigdes på Kristi himmelsfärd 1976 av kyrkoherden Nils Ahlberg. 1986 utvidgades kyrkogården med de allra sydligaste kvarteren.

BESKRIVNING Omgivning Ingarö kyrka och kyrkogård ligger intill Kolström där för inte så länge sedan den gamla Ingarövägen sträckte sig med bro över strömmen. Ingarövägen ligger nu söder om kyrkan intill vilken ett nytt församlingshem uppfördes 2010. Öster om kyrko­ gården ligger bebyggelse som hört till det gamla sockencentrat och utgörs av före detta skolbyggnader, klockargård, Pilhamns skola, före detta lärarbostad och ekonomibyggnader från 1800-talets början och framåt. Prästgården och den så kallade Ödmannska skolan ligger 1822 begärde väster om kyrkan där Kolströms torp och krog låg Ingarö­borna hos i äldre tider. Direkt väster kungen att ”Böne­intill kyrkogården står en äldre rödfärgad timrad huset må förvandlas loge som idag används som till ett ordentligt kyrkans förråd. Intill logen Capell” för Ingarö. har en plats anordnats där gamla gravvårdar borttagna från kyrkogården placerats. Vid ingången till kyrkogården är en asfalterad parkeringsplats anlagd intill strömmen. Från denna leder en gångväg ner till vattnet och Ingarö brygga som nås med reguljär båttrafik från Stockholm.

Omgärdning och grindar Kyrkogården inhägnas av ett grönmålat trästaket i väst, öst och söder. I norr gränsar kyrkogården till den vassbeväxta Kolström. Kyrkogårdens entré ligger i höjd med kyrkans västra ingång och är försedd med grönmålade trägrindar mellan gråmålade grind-

3

stolpar med spetsig avslutning. Entrén flankeras av två nyplanterade lindar. Ingångar utan grindar finns även i öster, söder och två i väst.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. Kyrkogårdens gravkvarter söder om kyrkan har regelbundna rätvinkliga former och avgränsas av gångar i nord-sydlig och väst-östlig riktning. De syd­­ligaste kvarteren har ej ännu tagits i anspråk för gravar. I kvarteret öster om kyrkan har den natur­liga höjden med klockstapeln inkorporerats i kyrkogården och kompletterats med gångar, trappor lagda med sten, det insprängda gravkoret och ett litet antal gravvårdar kring höjden. Kvarteret norr om kyrkan utgörs av en grässlänt som sluttar svagt ned mot strömmen. Där är kyrkogårdens minneslund anlagd en kvarteret har i övrigt inte tagits i anspråk för gravar. Från kyrkogårdens entré i väst löper en gång fram till en grusad plan vid kyrkans västportal och runt kyrkan. Gångar är även anlagda till kyrkogårdens samtliga ingångar i öst, väst och söder. Kyrkogårdens gångar är lagda med grus. För belysning av kyrkan under dygnets mörka timmar finns belysningsstolpar på kyrkogården.

4

Ingarö kyrkogård med ingång flankerad av lindar.

Gravplatser och gravvårdar På Ingarö kyrkogård är personer från traktens gårdar och många andra kända personer gravsatta. De äldsta gravvårdarna är belägna på kyrkogården intill kyrkans södra sida. Av dessa gravplatser är flera gravplatser grusade och hägnade. Längs med gången söder om kyrkan ligger flera stora gravhällar. I de sydligaste gravkvarteren står små låga gravvårdarna från tiden 1900-talets mitt och framåt placerade i raka rader. Av gravvårdarna på den äldsta delen av kyrkogården går att utläsa att flera är resta över personer med anknytning till traktens gårdar såsom medlemmar ur familjerna Cederström från Beatelund och Leuhusen från gårdarna Säby och Lemshaga. En av dessa är gravplatsen rest över Kaptenen och riddaren, friherre Gustaf Leuhusen (1781–1850). Friherre Gustaf Leuhusen var en drivande kraft på Ingarö och ägare till Säby och Lemshaga gårdar. Han flyttades från familjegraven i Värmdö kyrka till Pihlhamns kyrkogård när hans maka Beata Gyllenhaal dog 1856. Graven är försedd med en gravvård av polerad grå granit med hägnad av fyra gråstenspelare sammanhållna med järnkedjor.

Några av kyrkogårdens gravvårdar resta över personer med koppling till kyrkan. Tre präster från församlingen är gravsatta här men även kyrkvärdar, kyrkovaktmästare och en organist. Av kända personer gravsatta på kyrkogården kan nämnas formgivaren vid Gustavsbergs porslinsfabrik Stig Lindberg (1918–1975), filmfotografen Sven Nykvist (1922–2006), grundaren och vd vid Salénrederierna Sven Salén (1929–69) och Maj Fant, främst känd som författare och journalist (1930–1995). På höjden intill klockstapeln utmärker sig den påkostade gravplatsen över Carl Frisk (1865–1944) med familj. Gravplatsen är grusad och inhägnad av en låg stenmur med järnurnor och prydd med rododendron och två stora tujor. En annan påkostad gravplats är rest över Victor Odelberg, ättling till brukspatron Odelberg på Gustavsbergs porslinsfabrik. Gravvården utgörs av ett marmorkors på polerad granitsockel med gravplats hägnad av granitpelare med järnkätting. En minnesvård värd uppmärksamhet är uppförd över ”flygbaronen” baron Carl Cederström. Han var Sveriges första flygare och omkom vid ett flyghaveri över Ålandshav år 1918. Gravvården kröns av en örn,

utförd av skulptören Carl Fagerberg (1878–1948). En av kyrkogårdens äldsta gravvårdar utgörs av en gråstenshäll över Abraham Grönberg från Forsvik (1727–1808). Grönberg arrenderade stora fiskevatten kring Ingarö och blev välbärgad. Han ska ha skänkt ett exemplar av Karl XII:s bibel från 1703 till kyrkan. Strax intill Grönbergs gravhäll står en vård av röd kalksten med så kallat horn rest över systrarna Ulrica Fredrica Heidtman (d. 1849) och Maria Margareta Heidtman (d. 1852). De var döttrar till trädgårdsmästaren Wilhelm Heidtman vid Beatelund.Han blev senare blev krögare vid Kolström, en syssla som sedan övertogs av dottern Ulrica.

Minneslund Minneslunden ligger på kyrkogårdens norra del i sluttningen mot Kolström. Minneslunden utgörs av en grusad rundel hägnad av en låg betongstensmur. Intill minneslunden står ett kors av trä, ­hitflyttat från kyrkogårdens äldsta del, på en sockel av ­betongsten.

5 Kyrkogårdens gångar är grusade.

I kvarteren närmast söder om kyrkan finns de 6 äldsta gravplatserna varav några är inhägnade med smidesstaket eller liknande.

Längs med gången söder om kyrkan ligger flera gravplatser täckta med stora hällar.

De sydligaste gravkvarteren har tagits i anspråk för gravar i sen tid vilket avspeglar sig i de små låga gravvårdarna ställda i rader typiskt för det7 sena 1900-talet.

I gravkvarteret i väster har flera gravplatser hägnats med stenramar.

Två gravvårdar resta över personer med anknytning till kyrkan. Gjutjärnskorset 8på granitsockel är rest över kyrkvärden Lindblads (d.1899) grav.

Stig Lindbergs gravvård i form av en liggande stenhäll.

Vegetation Alla gravkvarter på kyrkogården är täckta utav gräs. Vegetationen är i övrigt relativt sparsam, förutom de flertaleet högväxta björkarna som är utmärkande. Intill några gravvårdar växer tujor, ofta i par, och formklippt buxbom. På höjden vid klockstapeln växer förutom björk även rönn och gullregn samt ek och lönn. Vid kyrkogårdens entré står två lindar på vardera sidan om grusgången, nyplanterade som ersättning för ett par äldre lindar. Vid gången fram till kyrkans västportal finns en rabatt med säsongsväxter.

Övriga byggnader och anläggningar Ett gravkor anordnades år 1929 i berget under klockstapeln. Koret skänktes till församlingen av häradshövding Carl Frisk och hans maka. Grav­ koret är utfört som en fogad naturstensmur försedd med portal utförd av kolonner huggna av röd granit. Porten är utförd av koppar med förgyllda kors. Gravkoret fungerar idag som förråd.

9 Minneslunden ligger norr om ­kyrkan med utsikt över Kolström.

10 Gravkor insprängt i berget under klockstapeln uppfÜrt 1929.

Klockstapel Den nuvarande klockstapeln, som föregåtts av två öppna klockbockar, är byggd 1871 och står på en ­liten bergshöjd sydost om kyrkan. Den har fasader av rödfärgad locklistpanel och täcks av ett svart plåttak krönt med kula och en stjärna.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Ingarö kyrkogård ingår tillsammans med bland ­annat prästgård och skolbyggnader, som en viktig del av ett tidigare sockencentrum. Miljön visar ­också genom sin historia på de stora herrgårdarnas betydelse för bygdens utveckling. Kyrkogården har en enkel lantlig skärgårds­ karaktär som präglas av närheten till vattnet med strandpartiets vassruggar och av den omgivande naturens skogspartier. Kyrkogårdens enkla trästaket, de grusade gångarna och de höga björkarna ingår som värdefulla inslag i miljön. Höjden sydost om kyrkan är planerad i ett sammanhang med gravkor, trappor, mur och gravplats i högkvalitativa material och utformning. Den utgör ett intressant inslag på kyrkogården. Många av kyrkogårdens gravplatser/gravvårdar är resta över personer med anknytning till kyrkan, till traktens gårdar eller över andra välkända personer vilket gör att den omfattas av person- och lokalhistoriska värden. ­Äldre gravvårdar utförda i ovanliga material eller med en konstnärlig utformning omfattas av kulturhistoriska värden och bidrar till kyrkogårdens särpräglade miljö.

Att särskilt tänka på i förvaltning ­ och användning av kyrkogården •K yrkogårdens närmiljö med äldre välbevarade byggnader, det vattennära läget och omgivande växtlighet. •K yrkogårdens inhägnad med trästaket, de grusade gångarna och de höga björkarna. •G ravkor, murar och trappor på höjden med klockstapeln. •K yrkogårdens kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar, varav ett flertal nyare liggande stora g­ ravhällar.

KÄLLOR ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum Andersén, Ingegärd, Välkommen till Ingarö kyrka, folder utgiven av Ingarö församling, 1996. Andersén, Ingegärd m fl, Ingarö kyrka 1792–1992, En jubileums­ skrift från Ingarö Församling och Ingarö Hembygdsförening, ­Gustavsberg, 1992 Karlsson, Ann Mari, Ingarö kyrka, Upplands kyrkor, 1987 Nilsson Christina, Kyrkguiden, Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Gunilla Nilsson, Ingarö kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Kultur­ historiskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, Stockholm 2008 Sven Brandel, Erik O. Johansson och Johnny Roosval m.fl., Sveriges kyrkor, vol. 62, Värmdö Skeppslag, Stockholm 1949

Kronologi 1790–92 Kyrkan byggs (Nilsson 2008) 1811 Kyrkogården utvidgas (Andersén m fl 1992) 1815 Staket sätts upp kring kyrkogården och målas (Andersén m fl 1992) 1853 Kyrkogården utvidgas åt väster (Andersén m fl 1992) 1871 Klockstapel uppförs (Andersén m fl 1992) 1902 Kyrkogården utvidgas söderut (Andersén m fl 1992) 1907 Klockstapelns spåntak ersätts med plåttak ­(Andersén m fl 1992) 1928–29 Kyrkogården utvidgas österut och gravkapell sprängs in berget under klockstapel (Nilsson 2008) 1949 Klockstapelns yttre panel, dörrar och luckor ­nytillverkas (Andersén m fl 1992) 1963–64 Förslag till utvidgning av kyrkogård efter ritningar av trädgårdsarkitekt Gösta Reuterswärd. 1974 Kyrkogården utvidgas i norr efter ritningar av Stockholms läns Hushållningssällskap (Nilsson 2008) 1975 Minneslund anläggs öster om kyrkan (Nilsson 2008) 1986 Kyrkogården utvidgas åt söder (Andersén m fl 1992) 2002 Förändring och nyanläggning av minneslund enligt förslag från Nova Markkonsult AB (SLM) 2011 Renovering och målning av klockstapeln (SLM)

11