Huddinge kyrkogård

Huddinge kyrkogård Huddinge församling, Huddinge-Botkyrka kontrakt, Stockholms stift Huddinge klockargården 5, Kommunalvägen 21, Huddinge socken, Huddinge kommun, Stockholms län, Södermanland

1

Huddinge kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kul­turmiljölagen.

TEXT: Martina Berglund 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Huddinge kyrka och kyrkogård från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2017 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Huddinge kyrkogård Sockennamnet Huddinge är ett gammalt bygdenamn som kommer av Uddunge och uddungar som betyder de som har sin mötesplats vid udden. ­Troligen menas en udde i närheten av Vårby. H:et har tillkommit senare.

Huddinge är rikt på fornlämningar, såväl fornborgar, runstenar och gravfält förekommer. De härstammar från tiden strax före Kristi födelse och fram till 1000-talet. Under 800-talet var det område som idag utgör Huddinge, befolkat i byar. I slutet av 1000-talet skänkte byarna Fullersta och Stuvsta jord till uppförandet av en kyrka. Kyrkjorden fick namnet Tomtberga. Kyrkan kom att ligga centralt i en tätbefolkad kulturbygd eftersom den uppfördes intill en öst-västlig farled som förband Östersjön (Drev­ viken) med Mälaren.

Huddinge och Brännkyrka utgjorde ett pastorat fram till 1562. Därefter var Huddinge eget pastorat fram till 1588, varefter man återigen utgjorde ett pastorat tillsammans med Brännkyrka. Mellan åren 1630 och 1887 utgjorde Huddinge ett pastorat tillsamman med Brännkyrka, Nacka och Erstavik (som 1873 införlivas i Nacka). Från 1899 utgjorde återigen Huddinge och Brännkyrka ett pastorat. Från 1914 är Huddinge eget pastorat.

Huddinge kyrka uppfördes under första hälften av 1200-talet i romansk stil och ersatte troligtvis en tidigare träkyrka på samma plats. Kyrkans fasader är idag slätputsade i brutet vitt och taken är täckta med spån och svartmålad plåt.

HISTORIK Huddinge var till stor del landsbygd innan järnvägen drogs fram och bebyggelsen bestod mest av gårdar och torp. I början av 1900-talet bodde inte mer än drygt 1 800 personer i kommunen, men järnvägen bidrog till en stark expansion. Tidigare låg den ­gamla landsvägen strax utanför tornet i väster. ­Denna ändrades i och med anläggandet av järnvägen på 1870-talet, men i kyrkomuren finns ett inmurat runstensfragment som berättar om att vägen fanns redan för 900 år sedan.

Bogårdsmuren löpte från början i en fyrkant kring Huddinge kyrkogård, men av den ursprungliga _­muren finns idag endast den östra delen kvar. ­Muren var rappad och försedd med tak och omnämns tidigast i räkenskaperna 1648. År 1746 fördelades underhållsansvaret och varje mantal fick åtta alnar av den drygt 306 alnar långa bogårds­ muren på sin lott. År 1957 sattes den betongmur upp som skärmar av kyrkogården mot järnvägsspåret. Muren tillkom efter förslag av ingenjören B Romson från Huddinge.

Fram till 1700-talet skedde begravningarna i kyrko­gårdens bykvarter, varefter man senare övergick till att begrava ”i varv”, i ordning efter varandra, för att spara plats. Kyrkogården delades således upp i 24 lotter för olika gårdar. Lotterna var olika stora, men den största tillhörde Vårby och var 20 alnar lång och 12 alnar bred. Över gravarna byggdes små kapelliknande hus eller timrade upphöjningar. Vid en domprostvisitation 1746 beslöts dock att dessa skulle tas bort eftersom de ansågs vara missprydande och gav upphov till fara för eldsvåda.

Inga nya fick då byggas, utan gravplatserna skulle I början av 1900istället skiljas av med sten talet bodde inte eller timmer.

Kyrkogården som var mer än drygt 1 800 grund och sumpig fylldes ­personer i Huddinge ut med mer jord i början av kommun. Järnvägen 1780-talet. Utfyllnaderna gjorde så småningom att bidrog till en stark marken höjdes och muren har på vissa ställen blivit en expansion. terrassmur. 1840 planterades 34 träd, lönn och ask, innanför kyrkogårdens murar. År 1645 rasade kyrkans medeltida torn och året därpå byggdes därför en klockstapel på en höjd söder om kyrkan. Stapeln bestod av tre upprättstående stockar som i sin tur stöddes av tre bjälkar på var sida. 1871 kläddes klockstapeln in, strax innan den blev borttagen då ett nytt klocktorn byggdes 1878.

Kyrkogården ansågs länge vara för liten. År 1855 skänktes ett stycke jord i nordväst till kyrkan av Fullersta gård. Marken användes dock aldrig eftersom

3

Utsnitt ur karta från 1636. Riksarkivet

järnvägen kom att dras just där bara några år senare.

1859 revs Klockaregården som låg på andra sidan den gamla vägen och detta markområde i sydväst kom sedan att införlivas med resten av kyrkogården. Året därpå utvidgades kyrkogården även i norr.

Ingången genom muren skedde tidigare genom en

4

stiglucka framför ingången till kyrkan i söder. Då kyrkogården utvidgades mot söder och nordost i mitten av 1800-talet revs också kyrkogårdsmuren.

Vid den södra ingången till kyrkogården finns två kraftiga grindstolpar, vilka murades upp 1914. Grinden i smide som tillkom samtidigt gjordes av konst­ smeden Carlsson i Huddinge. Grindstolparna ersatte enkla trästolpar som pryddes av smidda järnkors. Innanför denna ingång, på platsen för den tidigare muren, fanns en medeltida stiglucka vilken revs omkring 1810. År 1942 anställdes arbetslösa för att lägga om muren på kyrkogårdens östra och södra sida. Detta gjordes enligt ritningar av arkitekten Erik Fant.

På 1930-talet anlades ett terrasserat urngravsområde strax innanför ingången i söder. År 1963 utvidgades kyrkogården ytterligare i öster och söder och en minneslund och ännu ett urngravsområde anlades efter förslag av trädgårdsarkitekt Gunnar Martinsson. Tio år senare tillkom skulpturen ”Koral” av Bertil Berggren-Askenström där och en utsmyckningsplats med en damm anordnades. Dessa finns dock inte kvar idag. 2001 anlades en ny utsmyckningsplats intill minneslunden i öster.

BESKRIVNING Omgivning Huddinge kyrka ligger i Huddinges södra del, mitt i centrum, omgiven av bostadshus och nyare bebyggelse som kommunalhuset, centralskolan och församlingshemmet. Direkt nordväst om kyrkogården går järnvägen. Nordöst om kyrkogården ligger Rådsparken, som tillsammans med kyrkogården bildar en grön oas i den annars tätbebyggda förorten. I Rådsparken finns en liten djurpark, lekplats och aktivitetspark.

Omgärdning och grindar En del av den äldsta muren kring kyrkogården är delvis bevarad i öster. Där har marken fyllts på under åren och muren bildar nu en terrassmur. Den södra delen av kyrkogårdsmuren är kallmurad av gråsten och från mitten av 1800-talet. Ovanpå denna finns ett svartmålat smidesstaket som i sin form ansluter till grindarnas utförande. Muren i väster längs med järnvägsspåret består av ca 1,5 m höga gjutna beton-

gelement med betongpelare emellan. I dennas södra sträckning har en häck av idegran planterats. Innanför muren i söder och väster finns en trädkrans.

De putsade grindstolparna i söder från 1914 har spånklädda tälttak och kröns av svartmålade järnklot. Ytterligare en ingång finns i söder.

En entré finns även i norr i anslutning till Rådsparken, där dubbla järnsmidesgrindar flankeras av grindstolpar i granit. Här har även en låg kallmurad mur av huggen granit anlagts, vid vilken det in mot kyrkogården växer en häck bestående av dubbla häckrader.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

Kyrkogårdens kvarter är gräsbevuxna och marken är delvis kuperad. Kvarterens former är oregelbundna och skiljs åt av gångar som samtliga är asfalterade. På några ställen finns inslag av gatsten. ­Gångarna på kyrkogården är relativt få. Gångvägen från huvudentrén i söder förgrenar sig och går bland annat i en cirkel kring kyrkobyggnaden och urngrav­­grupperna.

I kvarteren är gravvårdarna mestadels stående, men enstaka liggande förekommer. Vårdarna är vända åt olika håll och står i relativt raka rader. På några

Huvudentrén.

5

Gravkvarter i v채ster, med belysning.

6

Gravkvarter och muren l채ngs sp책ret i v채ster.

ställen i gräskvarteren ligger trampstenar. Här och var längs gångvägarna finns gröna träbänkar utplacerade.

Belysning av modernt snitt finns på kyrkogården i form av svarta lyktstolpar med öppen skärm.

Gravplatser och gravvårdar På Huddinge kyrkogård är gravarna relativt blandade, med såväl nyare som äldre gravvårdar som är placerade intill varandra. Här står 1800-talets icke industriellt tillverkade gravvårdar intill 2000-talets mer fritt utformade vårdar. Några enkla järnkors förekommer på kyrkogården, liksom några enstaka gjutjärns- och smidesstaket. På framför allt kyrkogårdens norra sida finns flera stenramar bevarade kring gravvårdarna.

Vissa av gravvårdarna är märkta med en skylt som anger ”Kulturgrav”, vilka har valts ut av en inom församlingen tillsatt kulturgrupp. Dessa gravar anses vara särskilt intressanta på olika sätt då de berättar om kända personer i bygden eller har en utformning som är värd att lägga märke till. Många olika titlar anges på kyrkogårdens gravvårdar, såsom direktör, ingenjör, mjölkhandlare, nämndeman, skogvaktare, bagerimästare, löjtnant, änkefru, ­kassör, flaggun-

derofficer, kamrer, järnvägstjänsteman och kantor.

På kyrkogårdens östliga del finns en urnlund där gravarna är placerade i grupper, kallade urngravgrupper, vilka anlades i samband med utvidgningen 1963. Här är de stående gravvårdarna samlade i grupper som tillsammans bildar kvadratiska murar där måbär och idegran är planterade. Kring dessa finns en rabatt för planteringar, kantad av betong­ sten. I de stora grupperna finns plats för 32 st gravvårdar, medan det i de små ryms 20 stycken. Grupperna har kompletterats efter behov och nyligen har ytterligare två stycken mindre och tre stycken större urngravgrupper anlagts.

De äldsta gravvårdarna på kyrkogården är från 1800-talet. Norr om kyrkan, intill muren mot järnvägen, finns två stora stenar med inskrifterna Mörnerska och Bungerska familjegrafven. Här ligger kistor som flyttades ut ur det gravkor som tillhörde kyrkan och som revs 1877, i samband med byggandet av det nya tornet.

Vid kyrkporten finns en gravvård till minne av August Sohlmanoch hans son Harald Sohlman. De var båda politiker och redaktörer på Aftonbladet i slutet av 1800-talet.

Gravkvarter i nordväst.

7

Majoren och riddaren Carl Albrekt Friesenheim (1754–1821) ligger begravd strax framför ingången till kyrkan tillsammans med sin maka friherrinnan Johanna Maria Stiernstedt (1768–1848) och son och dotter som båda dog unga. Gravvården är hög och smal med en bruten rundad topp. Friesenheim var riksdagsledamot för ridderskapet och adeln under mitten av 1800-talet och ägde Fullersta och ­Flemingsbergs gårdar.

Minneslund och asklundar En minneslund i form av en gräsyta kantad av en kulle med fri växtlighet finns på kyrkogårdens östra sida. Intill minneslunden har en ny smyckningsplats anlagts. Här står två stycken bänkar på en cirkulär plats belagd med gatsten, ett ljusträd/vashållare i smide och marktäckande planteringar i form av bland annat vintergröna.

Vid kyrkogårdens huvudentré finns ett terrasserat

8

Urngravgrupper i nordöst.

urngravsområde med unrnnischer, med plats för 18 gravar, anlagt i början av 1930-talet. De två terrasser­ na­är uppbyggda av skifferplattor varpå enkla stenar för inskription sitter. Bakom dessa finns en nisch med plats för icke förgängliga urnor. Framför terrasserna ligger ytterligare stenar där plats finns för urngrav­ kammare, vilka dock inte används idag. En trappa av skifferplattor med ett räcke av svart smidesjärn leder till terrasserna och upp mot en gräskulle. En träbänk för kontemplation står uppställd mellan de två terrasserna.

Vegetation På Huddinge kyrkogård finns ett flertal olika sorters buskar och träd. Vid huvudentrén stoltserar en magnolia omgiven av en perennrabatt. Vid kyrkogårdens norra sida har en dubbel häck av skogslind och bohus­lind planterats.

Längs kyrkogårdens östra sida, i anslutning till

Mörnerska familjegraven samt familjen ­Friesenheims gravvård.

Gravvårdar i nordväst.

9

Minneslunden med skulpturen Koral i bakgrunden.

10

Urnnischerna frĂĽn 1930-talet.

urnnischerna och minneslunden, finns ett parti med friare växtlighet där bland annat tall, björk, ask, asp och kastanj växer. Kring några av gravarna har ­buxbomshäckar, tujor och liguster planterats. På ­kyrkogården förekommer också körsbär, syren, snöbär, en, ölandstok, mahonia och flera olika sorters spirea.

Övriga byggnader och anläggningar Ett församlingshem som byggdes under andra halvan av 1900-talet, ligger söder om kyrkan. ­ Här inryms administrativa lokaler för förvaltning, Huddinge församlingsexpedition och öppen för­ skola. Byggnaden har fasader i vitt mexitegel och ett platt tak täckt av svart papp och plåt. Intill l­igger två mindre ekonomibyggnader med grönmålad ­träpanel och svart plåttäckt sadeltak.

Konstnärlig utsmyckning I minneslunden finns skulpturen Koral i brons från 1973, I sitt uttryck liknar den en korall. Skulpturen är formgiven av Bertil Berggren-Askenström.

Kulturhistorisk karakteristik Huddinge kyrkogård har tillkommit i etapper, vilket präglar karaktären och gör tidslagren på kyrkogården tydligt avläsbara. Trädkransen av lönn i söder och väster tillsammans med de putsade grindstolparna vid den södra entrén är rester från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Dessa är viktiga för förståelsen av hur kyrkogården har sett ut och därmed värdefulla inslag i miljön. Minneslunden med sin bronsskulptur är typiska inslag från andra hälften av 1900-talet. Här finns en blandning av naturtomt och ordnad parkmiljö.

Den terrasserade urnnischen i söder från 1930-­talet, uppbyggt av skifferplattor, är ett annor­ lunda inslag i miljön liksom urngravgrupperna på den östra delen. Kyrkogårdens kulturhistoriskt ­värdefulla gravvårdar är av stor betydelse för kyrkogården som kulturmiljö.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården • Trädkransen mot söder och väster innanför ­kyrkogårdsmuren • De putsade grindstolparna vid sydingången • Den terrasserade urnnischen i söder • Gravvårdar med person- och lokalhistoriskt samt konstnärliga värden

KÄLLFÖRTECKNING ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet SLM, Stockholms läns museum, arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet Huddinge församlings hemsida Alm, Henrik, Huddinge kyrka, Sörmländska kyrkor 37, Eskilstuna 1944 Bennet, Robert, Huddinges kyrkor och präster. Huddinges historia 2. Huddinge 1982 Lilja, Kersti, Huddinge kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm 2008 Huddinge kyrka, Holmerin Nord, Maria (projektledare), broschyr, 1999

Kronologi 1200-talets första hälft Kyrkans äldsta delar uppförs. (Lilja 2008) 1646 En klockstapel uppförs söder om kyrkan på ­bergshöjden. (Alm 1944) 1859 Kyrkogården utvidgas åt söder och nordost. (Lilja 2008) 1877–1878 Klockstapeln från 1646 tas bort. (ATA) 1914 Grindstolparna vid kyrkogårdens sydliga ingång ­muras.

(Alm 1944) 1942 Muren läggs om i öster och söder enligt ritningar av arkitekt Erik Fant. (ATA) 1963 Omfattande utvidgning av kyrkogården åt öster och nordost. En minneslund och urnlund anläggs. (Alm 1944 och Blomqvist 1999) 1972 Skulpturen ”Koral” av Bertil Berggren-Askenström sätts upp intill minneslunden och en utsmyckningsplats anläggs. (ATA).

2001 En ny utsmyckningsplats anläggs intill minneslunden.

(Blomqvist 1999)

11