Issuu

Hammarby kyrkogård Hammarby församling, Sollentuna kontrakt, Stockholms stift Hammarby socken, Upplands Väsby kommun, Stockholms län, Uppland

Hammarby kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Området är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kapitlet miljöbalken. TEXT: Hedvig Bellberg 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Hammarby kyrka och kyrkogård sedd från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2017 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Hammarby kyrkogård Hammarby socken nämns första gången 1291, men Hammarby kyrka började uppföras redan om kring år 1200. Förleden ”hammar” i sockennamnet Hammarby är ett dialektalt ord i Uppland och bety der ”stenig backe” eller liknande. Vid sjön Fysingens södra del, norr om Hammarby kyrka, har ett stort antal runristningar påträffats. De vittnar om män niskans aktivitet på platsen redan under forntiden. En av dessa runristningar, ingår i den förhistoriska väg som belades från Hammarby och norrut genom Skånela socken. Under 1600-talet grundades tretton säterier i Upplands Väsby, varav huvuddelen i Hammarby och Ed. Hammarby socken dominerades främst av herrgårdarna Stora Väsby, Lövsta och Torsåker. Socknens östra del däremot, karakteriserades av skogsbygd med ensamgårdar och småbyar. 1809 grundades Löwenströmska sjukhuset strax nordväst om Hammarby kyrka. De tre medeltida socknarna Ed, Hammarby och Fresta tillhörde Uppsala ärkestift till dess Stockholms stift bildades 1942. Hammarby och Fresta utgjorde tidigare ett pastorat. Sedan 1982 utgör Hammarby församling ett eget pastorat. Hammarby kyrka är från omkring år 1200 och är uppförd av gråsten. Idag har kyrkan ljust bruna spritputsade fasader och slätputsade vita f önsteroch dörromfattningar. Kyrkan är formad som en enskeppig salskyrka med fullbrett korparti och rakt avslutad altarvägg. Kyrkan täcks av ett brant sadeltak, belagt med spån. Kyrkan ligger i öst-västlig riktning med sakristian i norr och vapenhuset i söder. Kring kyrkan ligger kyrkogården, dels den gamla delen närmast kyrkan, dels den utvidgade delen mot söder och öster. Hammarby kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet Kulturmiljölagen. Området är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kapitlet miljöbalken. Miljön utgör en centralbygd bl.a. med rötter i en gammal stormannabygd med anknytning till kungamakten. Den tidigmedeltida sockenbildningen och 1600-talets säterier har fortfarande ett sammanhang i dagens agrarlandskap. Hammarby kyrka har en bevarad enkel medeltida karaktär typisk för

upplandskyrkan, genom avsaknaden av fönster på norrsidan. I området ligger också Löwenströmska sjukhuset vars äldsta delar, från 1800-talets början, har sin upprinnelse i familjen Ankarströms donation till svenska staten för mordet på Gustav III 1794.

HISTORIK Kyrkvallens utsträckning fastställdes 1471 och gavs då formen av en något ojämn kvadrat med en längre sida mot norr. Kyrkogården består av en äldre och en nyare del. Bogårdsmuren är lagd av gråsten, i den gamla delen av vald gråsten och i den nyare delen mest av sprängsten. Den gamla delen är täckt med torv. Bogårdsmuren nämns första gången 1471 i samband med kyrkvallen. 1635 omtalas spån till bogårdsmurens tak i räkenskaper och 1706 köptes 3000 spån, samt spånspik och stockar till takhuvar. Den gamla bogårdsmuren finns bevarad mot norr och mot väster. Den södra gränsen för kyrkogårdens äldre del gick tidigare längs den ännu bevarade trädraden i väst – östlig riktning, söder om kyrkan. Omkring 1920 utKyrkogården har vidgades kyrkogården åt söanlagts i etapper. der. En ny stenmur uppfördes då kring kyrkogårdens Invid kyrkväggen nya del. Under 1900-talets söder om kyrkan andra del har kyrkogården utvidgats ytterligare med ligger den allra bl.a. en minneslund längst i äldsta delen. öster. Det har funnits två stigluckor på de nuvarande kyrkogårdsportarnas ställen. 1626 omtalas de båda i samband med en renovering. Ytterligare reparationer nämns 1656, 1689 och 1691. 1722 sattes en ny eller en liten stiglucka in, vilken beskrivs i räkenskaper. Var den funnits är okänt. Arbeten på den stora stigluckan nämns sista gången 1728. Stigluckorna ändrades till att bli portstolpar under 1700-talets andra hälft. Kyrkogården anlades i etapper och delarna kring kyrkan är de äldsta – den allra äldsta delen ligger söder om kyrkan invid kyrkväggen samt strax öster om kyrkan. 3

Hammarby kyrka och kyrkogård 1685, med klockstapeln synlig till vänster i bild. Utsnitt ur lantmäterikarta. (Lantmäteriets arkiv: Geografisk avmätning)

Den äldre delen av kyrkogården sträcker ut sig mot öster och även mot norr. Kyrkogården är senare utvidgad i etapper både mot söder och öster. Närmast kyrkan påträffades gravar med flera individer vid en gravsättning 2010. Kvarlevorna fanns på en och en halv meters djup. Benresterna tycktes inte ha flyttat sig över tid. Gravplatsen fanns inte nedtecknad i gravboken, varav den äldsta är från 1870. De gravsatta var alla vuxna individer. De funna kvarlevorna blev återbegravda i samma grav, tillsammans med den nya gravsättningen. Klockstapeln som står väster om kyrkan och kyrkogården ska ha funnits redan 1626. 1643 blev

stapeln spånklädd och tjärstruken och 1677 gjordes en större reparation. Nästa stora, genomgripande reparation ägde rum 1716–1718, då även flöjeln monterades. Av konstruktionen att döma var stapeln ursprungligen formad som en klockbock. Från denna finns hjärtstockarna kvar, medan snedsträvorna togs bort när stapeln fick sin nuvarande form. När detta skedde finns det ingen uppgift om. Stapeln har även genomgått reparationer på 1900-talet, bl.a. 1921 och 1959. Kyrkboden på den västra sidan om infartsvägen fick sitt nuvarande utseende på 1920-talet, men det är okänt när boden uppfördes. Ett bårhus byggdes 1682, men det finns inte kvar. På västsidan om Kyrkvägen ligger även Hammarby kapell, ett gravkapell som uppfördes 1961 efter ritningar av arkitekt Hans Thunell. Det blev tillbyggt med väntrum, kök och kontor i en lätt svängd byggnadskropp, ritad 1978–1979 av arkitekt Folke Hederus (1912–2003). Den nyuppförda byggnaden ersatte ett gravkapell från 1931 som störtat samman. I källaren till kapellet finns bisättningslokaler.

BESKRIVNING Omgivning

Hammarby kyrka och kyrkogård 1760, med klockstapeln till vän ster i bild, utsnitt (Lantmäteriets arkiv: Storskifte)

Hammarby kyrka och kyrkomiljö har sin placering ovan en sluttning söder om en vik av sjön Fysingen och öster om den gamla landsvägen mellan Stockholm och Uppsala. Strax väster om kyrkan passerar

Kyrkogården sedd från väster med kyrkan skymtandes t.v. i bild.

Huvudingången till kyrkogården väster om kyrkan, med klockstapeln synlig på berget i fonden. Söder 5 om grinden står en familjegrav med en marmors kulptur i form av en ängel.

motorvägen. Nordost om kyrkan ligger den gamla prästgården, uppförd 1791. På Brunkebergsåsen, nära den gamla Uppsalavägen, ligger kyrkbyn med enkla bostadslägenheter från 1800-talet samt Hammarbys f.d. fattigstuga. Fortfarande ligger kyrkan i en lantlig miljö, trots den expanderande tätorten som ger sig till känna i söder. Annars är det främst det avlägsna trafikljudet som skvallrar om tätortens och det moderna samhällets närhet. På en höjd väster om kyrkan står klockstapeln.

Omgärdning och grindar Ingångar till den gamla delen av kyrkogården finns i väster och i norr i form av murade pelare försedda med grindar av smidesjärn. Grindarna har raka ribbor som avslutas i en svag s-form som smalnar av i en spets. De två huvudingångarna, tillika de äldsta, har fyrkantiga murade pelare av murens bredd, är spritputsade i samma nyans som kyrkans fasader samt täckta med små pyramidformade huvar med platt avslutning av svart järnplåt. Från den gamla delen av kyrkogården nås de nyare delarna via öppningar i muren i söder och öster. En hamlad trädkrans av framförallt lindar, där vissa av träden är åldriga omgärdar den äldre delen av kyrkogården. Den norra delens sydliga gräns markeras av en rad höga träd, som fortsätter kring den gamla murens sträckning. Det finns också träd utefter de nyare murpartierna. Vissa partier saknar helt trädkrans, men har spridda träd utefter omgärdningen.

porten från muren i norr, där en asfaltslinga lagts ut kring ingången till kyrkan. På kyrkogårdens nyare delar ligger en asfaltbeläggning på gångarna. Belysningen på kyrkogården utgörs av runda transparenta glasglober på svarta lyktstolpar.

Gravplatser och gravvårdar Det finns drygt 2 000 gravplatser på kyrkogården och det sker omkring 160 gravsättningar per år, inräknat urnnedsättningarna. Ca 70 stycken utgörs av kistbegravningar, medan flertalet begraver sina anhöriga i minneslunden. Antalet kistbegravningar de senaste fem åren har enligt församlingen uppgått till cirka 20. Flera olika typer av gravstenar förekommer, i slipat utförande i sten och marmor samt obehandlade graverade naturstenar. Det förekommer även gravmonument i glas och många sorters järnkors. Vid grinden finns en grav för lasarettläkaren Carl Håkansons familj som kröns av en ängel i marmor i mänsklig skala. Ängeln har nedböjt huvud och händerna i en välsignande gest. Det finns tre rikt utformade järnkors med änglar vid foten och socklar av sten på den nordvästra delen av den gamla delen av kyrkogården. Namn som finns representerade på den gamla delen är bl.a. de Geer, Sylwander Åberg och Löwenström. På den äldsta delen av

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. Det finns sju gamla och tretton nya gravkvarter samt en minneslund från 1970-talet. På den gamla kyrkogården, är kvarteten numrerade 1–7, med början i öster. Kvarter 5 ligger som en krans kring hela den gamla kyrkogården och kvarter 7 ligger närmast kyrkan, kring hela byggnaden. De nya kvarteren går ungefärligen från norr till söder, men avslutas med kvarter 12 i rundeln norr om minneslunden samt med minneslunden som utgör kvarter 13. Utmed den södra omgärdningen, i kvarter 11, har gravarna fått en lutande position, då omgärdningen vid denna sida sluttar. Den äldre delen av kyrkogården är intim både till skalan och till kvartersstrukturen medan stora delar av den yngre kyrkogården är flack och öppen. På den äldre delen av kyrkogården samt kring minneslunden finns grusgångar, förutom till kyrk-

Längs kyrkans sydsida finns flera av kyrkogårdens äldsta gravar.

Kyrkogårdens norra del.

Sluttningen med liggande gravstenar mot den södra omgärdningen syns till höger i bild. Till 7 vänster i bild syns det muslimska kvarteret och flera av kyrkogårdens södra kvarter.

yrkogården, strax öster om kyrkan, finns flera tidik ga gravar som inte märkts ut. Grundaren till Löwenströmska lasarettet vilar i det nordöstra hörnet på den gamla kyrkogården. Gravvården omgärdas av ett järnstaket med raka ribbor och tre ovaler. Stenen, med en gjutjärnsöverdel, har inskriptionen ”Åt stiftaren av lazarettet i Hammarby socken ryttmästaren G.A. Löfvenström…”. På en platta därunder står ”Välgöraren dör men lefver uti minnet och i välsignelsen hans verk”. Samma år som Jacob Johan Anckarström mördade Gustav III, 1792, bytte ätten Anckarström namn till Löwenström. G.A. Löfvenström var bror till kungamördaren och lät bygga lasarettet som en soningsåtgärd. Bredvid den Löwenströmska graven finns en familjegrav över Gustav Johansson med texten ”Men för eder, I som frukten mitt namn skall rättfärdighetens sol gå upp med läkedom under mina vingar”. Mittemot finns tre utflyttade gravhällar från 1700-talet, som tidigare legat inne i kyrkan. På den mittersta av dem går att uttyda inskriptionsåren 1671–1747 över Jacob Nordencreutz. Direkt väster samt söder om kyrkan finns flera större gravvårdar av framförallt stående stenar, varav några är försedda med stenramar eller pollare och kättingar.

8 Kyrkogårdens utvidgade del, sedd från söder med utblick mot kyrkan i norr.

En gravsten, längs den västra muren på den nyare delen av kyrkogården, har hamnat bakom ett av träden i trädkransen. Graven är en familjegrav med 1800-talsinskription, rest över en urfabrikör och hans familj. På den nyare delen av kyrkogården finns en rik variation av gravvårdar, i olika former och stenmaterial. Utmärkande är bland annat det muslimska gravkvarter på kyrkogårdens södra del, där gravstenarna står riktade mot Mecka och speglar solens ljus på ett annat sätt. I dessa får gravsättas kvarlevorna efter en person i varje grav.

Runstenar I Hammarby kapell väster om vägen finns bland annat en sten med ett ristat kors på. Den hittades i en stenhög utanför den östra muren och har antagligen stått på en grav på kyrkogården. Stenen tros vara tidigmedeltida. Framför stenen finns en stor grovkornig sandstenshäll med ett romanskt kors på ovansidan och en runskrift runt sidorna, formad som en kista. Den har suttit i sakristians norra yttervägg där den påträffades 1959. I mitten av korset, som är utfört i relief finns ett hål, som när stenen fanns i sakristieväggen var igensatt med en tegelbit fästad i kalkbruk. Stenen dateras till 1100-talet och tros ursprungligen ha legat på kyrkogården.

Tre järnkors står på den gamla kyrkogårdens nordvästra del, i mitten familjen Sylwanders grav.

G.A. Löwenströms grav finns i det nordöstra9 hörnet av den gamla kyrkogården.

Tre äldre gravhällar från 1700-talet på den gamla kyrkogårdens nordöstra del.

Minneslunden fotograferad från norr.

I kapellet finns ytterligare en gravsten, med ett klotformat toppstycke. I toppstycket är inristat ett solhjul eller ett solkors. Stenen har troligen stått på en grav från folkvandringstiden 400–500 e.Kr. Den påträffades vid en schaktning under Hammarby prästgård 1955. Vid minneslundens inträde står en runsten med en inskrift från 1000-talet.

Minneslund och asklundar En minneslund är belägen längst i nordost, utformad kring en mjukt rundad kulle, som i norr kringgärdas av ett kvarter med urngravar. Minneslunden är belagd med gatstensknott samt har en grusrundel i mitten och det finns en träbänk för vila vid kanten av denna. Ett antal trädformade ljushållare i svart stål finns placerade i lunden och några träd skänker skugga, bland annat en lönn. Det finns ett kvarter reserverat för askgravar strax öster om mitten av kyrkogården. Detta kantas i söder av enar.

redskap norr om kyrkan, utanför kyrkogården. Den är byggd av rödfärgat resvirke och har ett sadeltak med taktäckning av korrugerad plåt.

Klockstapel En klockstapel med tjärstruken stående locklistpanel nedtill samt brädpanel upptill och ett spånklätt tälttak krönt av en flöjel står högt belägen på en grusås väster om kyrkplanen, på andra sidan parkeringsoch infartsvägen. Stapeln har en kvadratisk form med en bredare botten och avslutas med ett kvadratiskt torn under taket. I stapeln hänger en storklocka och en lillklocka som båda är omgjutna på 1800-talets andra hälft.

Konstnärlig utsmyckning Högst upp på kullen där minneslunden ligger, står en hög monumental natursten.

Vegetation

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK

Den gamla, norra, delens sydliga gräns markeras av en gammal trädrad med höga träd – askar, lindar, almar och lönnar – som fortsätter kring den äldre murens sträckning. Planteringen utefter den nyare muren består av popplar och lindar. Vegetationen på kyrkogården är artrik. Häckar och buskage utgörs av måbär och oxbär och enar förekommer. Inne på kyrkogården finns också en mängd träd. Det finns flertalet arter av lövträd på kyrkogården, bland annat vissa mycket gamla lindar i trädkransen, samt oxel, ask, alm, lönn och poppel. Kvarteren är gräsbelagda och välklippta.

Hammarby kyrka och kyrkogård ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövården och är därför av nationell kulturhistorisk betydelse. Bygdens rötter i en gammal stormannabygd med anknytning till kungamakten avspeglar sig på kyrkogården, med personhistoriska gravvårdar. Hammarby medeltida och fortfarande lantliga kyrkomiljö, med den medeltida bogårdsmuren som ännu omger kyrkogården i norr och väster, utgör en miljö av höga kulturhistoriska värden. Även kyrkogårdens yngre delar omramas till stor del av stenmurar. Klockstapeln på höjden samt traktens öppna landskap bidrar till helhetsintrycket. Karaktären på den äldre kyrkogården är mer sluten medan den yngre delen av kyrkogårdsmiljön är mer öppen. Tvärsigenom kyrkogården som den ser ut idag höjer sig äldre lövträd, som minner om den tid då enbart den gamla kyrkogården fanns. Dessa träd ingår i trädkransen vilken har miljöskapande värden och till fullo omgärdar den äldre kyrkogården. Den äldre kyrkogården har fortfarande bevarade grusgångar att värna. Kvarteren är mindre till storleken. Äldre gravstenar, tillika mångfalden av utföranden på de yngre gravstenarna, betingar också bevarandevärden.

Övriga byggnader och anläggningar Hammarby kapell är beläget väster om kyrkan på andra sidan infartsvägen och hyser kontor, kök, väntrum och bisättningsrum. Byggnaden är uppförd i tegel och vitputsad med ett toppigt sadeltak med mörkt taktegel. Kapellet har en svängd tillbyggnad mot norr. Tillbyggnaden har också sadeltak, två takpartier som är olika höga, med mörkt taktegel och vita putsade fasader samt kolonner på huvudfasaden, mellan vilka kvadratiska fönsterpartier finns. En kyrkbod ligger också på andra sidan infartsvägen, alldeles norr om kapellet och har vit träpanelfasad med locklist och sadeltak med röd tegeltaktäckning. Det finns en stor ekonomibyggnad för

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården •D en gamla kyrkogårdens äldre mur och fylliga trädkrans •Ä ldre kulturhistoriskt och personhistoriskt värdefulla gravvårdar • Klockstapeln

• Grusgångarna och gångarnas sträckning på den äldre delen • Alla de små kvarteren • Gravvårdar med staket, men också gravvårdar i olika utförande • Järnstaket med tillhörande smidesdetaljer

Kronologi Tidigt 1200-tal. Kyrkan uppförs som salskyrka med två travéer och ett lågt och smalt kor. Karlsson 1986 1471. Kyrkvallens utsträckning fastställs. I samma doku ment omnämns bogårdsmuren. Henschen 1954 1626. Stigluckorna renoveras. Klockstapel omtalas. Dito 1716–1718. Genomgripande reparation av klockstapeln. Flöjeln sätts upp. Dito 1700-talets andra hälft. Stigluckorna ändras till portstol par. Dito 1920. Kyrkogårdens gamla del utvidgas. Dito 1931. Ett gravkapell uppförs efter ritningar av arkitekt Birger Borgström. ATA 1955. Upphittat gravklot från folkvandringstiden, omkring 400–500 e.Kr. Dito Juli 1959. Funna runristningar på tidigmedeltida gravsten som var inmurad i sakristians norra mur. Dito 1959. Upprustning av bårhus och klockstapel. Dito 1959. Gamla gravkapellet rasar. Dito

1959. Klockstapeln beslås med ny brädpanel. Dito 1960. Nytt gravkapell med bisättningsrum på botten våningen ersätter det äldre kapellet som rasat samman 1959 med anledning av bristfällig grund. Arkitekt Hans Thunell ritar det nya kapellet som smyckas med glasfönster av konstnären Folke Heybroek. Dito 1960-tal. Kyrkogårdsmuren omlagd. Dito 1970-tal. Utvidgning av kyrkogården, mot söder. Dito 1970. Upphittad ristning. Dito 1978. Tillbyggnad till gravkapellet ritad av Folke Hederus. Legars 2004 1991. Upphittad runsten. ATA 1991. Rivning av del av kyrkogårdsmuren. Dito 1993. Eventuell renovering av grindstolparnas täckning. Dito 1995 Trädplantering på kyrkogårdens södra del, den del som byggdes ut på 70-talet. Plantering av 19 skogslindar och 7 oxlar. Dito

KÄLLFÖRTECKNING Legars, Niss Maria, Hammarby kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm 2008

Åstrand, Göran, Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar, Ordalaget, Bromma, 1998

Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980

Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län, Länsstyrelsen i

Bonnier, A C, Kyrkorna berättar. Upplands kyrkor 1250–1350, Uppsala 1987

Stockholms län 1997

Henschen, I, och Tuulse, A, Sveriges kyrkor, vol 72, Vallentuna härad, västra delen, Stockholm 1954

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet

Karlsson, A M, Kyrkorna i Hammarby. Upplands kyrkor – 198, Katrineholm 1986 Nilsson, Christina, Kyrkguiden: vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Informationsenheten, Stockholms stift, Stockholm, 3:e rev. uppl. 2001

ATA Antikvarisk-topografiska arkivet ABLM Stockholms läns museum, arkivet Lantmäteriet – Historiska kartor 1:e vaktmästare Anne Israelsson Riksintresseutbredning – www.fmis.raa.se Hammarby kyrka – www.facebook.com/hammarbykyrka