Hagalunds kyrkas kyrkotomt

Hagalunds kyrkas kyrkotomt Solna församling, Solna kontrakt, Stockholms stift Solna Sunnan 12, Hagalundsgatan 6, Råsunda socken, Solna stad, Stockholms län, Uppland

1

Hagalunds kyrka och kyrkotomt är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen.

TEXT: Albin Uller, Stockholms läns museum 2014 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2014 Omslagsbild: Hagalunds kyrka och kyrkotomt sedd från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Hagalunds kyrkas kyrkotomt Hagalunds kyrka är ritad av arkitekt Sigge Cronstedt. Kyrkan uppfördes i municipalsamhället Nya Hagalund av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård. Vid denna tidpunkt utgjordes Hagalund av trähusbebyggelse. Hagalund var municipalsamhälle från 1899 och fram till 1943 då det kom att införlivas i den nybildade Solna stad.

HISTORIK Hagalunds kyrka uppförs mellan 1904–1906 i jugendstil.

BESKRIVNING Omgivning Hagalunds kyrka och kyrkotomt är belägna i den västra delen av stadsdelen Hagalund på en höjd nära den västra infarten till området. Kyrkan, som byggdes när Hagalund bestod av låg trähusbebyggelse, står nu som en solitär omgiven av miljonprogramsbebyggelse i 14 våningar från 1973 ritad av arkitekterna Ragnar Westin och Stefan Szejnman. Bygg-

naderna närmast kyrkan och kyrkotomten är dock något lägre, vilket ger den öppna ytan en viss rymd.

Omgärdning och grindar Öster om kyrkotomten löper en betongmur med tydliga formmärken. Den sträcker sig även en bit längs den norKyrkotomten med ra och södra sidan. Åt norr symmetriska grusövergår muren till ett lågt smidesräcke och åt söder i ett och stengångar och Gunnebostängsel, som fortsparsmakad växtligsätter runt den västra sidan och möter smidesstaketet i det het, skiljer sig marnordvästra hörnet. Åt söder kant från kyrkan som är stängslet placerat på en stödmur av betong med deko- har en tydlig jugenrativt gjutet rastermönster och darkitektur. åt väster står det direkt på berget, som sluttar brant ner mot den omgivande bebyggelsen, för att sedan åter stå på en stödmur av betong.

Kyrkotomten har två entréer, en åt öster och en åt söder. Båda entréerna har samma typ av dekorativa och svartmålade smidesgrindar. Åt öster är grindarna fästa direkt i betongmuren med två svartmålade

Kyrkotomtens östra entré med sina smidesgrindar och dekorativa solkors fästade direkt i betongmuren. Här syns även den stenlagda gången som löper upp till kyrkan. Kontrasten mellan jugendkyrkan och 3 miljonprogramsbebyggelsen är tydlig.

Den rumsliga gestaltningen i kyrkotomtens nordöstra hörn med sin pergola, bänkar altarsten och grusyta i form av ett solkors. Här ser man även kyrkotomtens svarta lyktstolpar.

solkors av järn som markerar de fiktiva grindstolparna. Vid entrén åt söder är grindarna fästade i två kvadratiska, svartmålade och ihåliga järnstolpar med likadana svartmålade solkors på toppen.

Troligtvis tillkom både den östra delens betongmur samt stödmuren av betong längs den södra och västra sidan vid restaureringen av kyrkan 1965. I samband med detta togs den södra grinden bort men den sattes tillbaka 1981.

Gångsystem, belysning m.m.

Innanför den östra entrén finns en grusad entréplan som avgränsas av en stensatt yta mot kyrkan och en grässträng åt norr. Den stensatta ytan binds samman med den stensatta gång som leder från den östra entrén till kyrkan samt gången som följer betongmurens östra och norra sträckning. Samtliga stensatta ytor utgörs av betonggatsten i olika grå nyanser.

Från den södra entrén och runt kyrkan löper en grusad gång som endast bryts av den stensatta gången som leder mellan den östra entrén och kyrkan.

I kyrkotomtens nordöstra hörn finns en rektangulär öppen yta med en tydlig rumsgestaltning. En brunmålad pergola omger ytan åt tre håll och under 4

pergolan löper stensatta gångar. Ytan i mitten är gräsbeväxt med en cirkulär grusbelagd cirkel i mitten med grusgångar som leder till den från fyra håll.

I gruscirkeln är bänkar placerade och en sten vilket för tankarna till ett rum för andakt. Ytan med gruscirkeln och grusgångarna har formen av ett solkors.

Kyrkotomten har svarta lyktstolpar med glasklot utplacerade runt hela kyrkotomten samt vid den öppna ytan innanför pergolan.

Vegetation Kyrkotomten har sparsmakad växtlighet och är i huvudsak gräsbevuxen. Förutom de små avgränsade gräspartierna på den östra sidan och en större sammanhängande gräsmatta väster om kyrkan står det tre stora lönnar placerade på rad mellan kyrkan och pergolan samt två lönnar på gräsytan väster om kyrkan. Här är även en nyplanterad björk placerad.

Vid den södra entrén står en häck och längs med stängslet åt söder och väster växer buskar. Utmed betongmuren i nordöstra hörnet är rosbuskar oregelbundet utplacerade. Innanför betongmuren åt söder finns det en smal rabatt.

På gräsytan söder om pergolan är tre små tallar placerade i en trekantsformation.

Kyrkotomtens västra del med sin gräsyta och grusgång. Här syns även en av de stora lönnarna.

Övriga byggnader och anläggningar I kyrkotomtens nordöstra hörn står en liten gulmålad förrådsbyggnad av trä.

golan förstärker. Även rumsgestaltningen i tomtens nordöstra hörn är typisk för den friare liturgin som hör 1960-och 1970-talet till.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkotomten

Kyrkotomtens karaktär, med sin strama gestaltning med symmetriska grus- och stengångar och sparsmakad växtlighet, skiljer sig markant från kyrkan som har en tydlig och utpräglad jugendarkitektur. Kyrkotomtens gestaltning hör snarare samman med den omgivande miljonprogramsbebyggelsen vilket de tidstypiska materialen med betongmurar och träper-

Kronologi

• Kyrkotomtens öppna och strama karaktär • Betongmurarna och Gunnebostängslet • Rumsgestaltningen med den omgärdande pergolan i det nordöstra hörnet • Den sparsmakade växtligheten

Källförteckning

1904 –1906. Kyrkan uppförs

ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum

1965. Kyrkan restaureras

Bonnier, Ann Chaterine, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987

1981. Den södra entrégrinden återplaceras

Lilja, Kersti, Hagalunds kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm stift 2008

1996. Förrådsbyggnaden uppförs

5