Gustavsbergs nya begravningsplats

Gustavsbergs nya begravningsplats Gustavsberg-Ingarö församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Gustavsberg 1:45>1, Kyrkogårdsvägen, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Stockholms län, Uppland

1

Gustavsbergs nya begravningsplats är skyddad enligt 4 kapitlet ­kulturmiljölagen.

TEXT: Lisa Sundström 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Gustavsbergs nya begravningsplats från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2017 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Gustavsbergs nya begravningsplats Gustavsbergs nya begravningsplats ligger ca en km sydöst om Gustavsbergs samhälle och kyrka.

Efter det att Gustavsbergs porslinsbruk startat sin verksamhet här år 1828 växte orten fram till ett noga planerat brukssamhälle. Socknen hörde då till Värmdö församling och då det var långt dit anställdes en brukspredikant vid porslinsbruket för anställda och deras familjer. Efter det att socknen, efter påtryckningar av brukets ägare brukspatron Wilhelm Odelberg, brutits ut ur Värmdö och bildat egen församling 1902 uppfördes Gustavsbergs kyrka som stod klar 1907. Fram till 1923 var församlingen eget pastorat. Därefter införlivas Ingarö församling i pastoratet. Genom en sammanläggning av de båda församlingarna 2010 bildas GustavsbergIngarö församling och pastorat.

HISTORIK År 1834 hade en mindre begravningsplats anlagts intill samhället då en koleraepidemi utbrutit vid fab­ riken. När en ny epidemi bröt ut år 1856 blev den gamla för liten och Gustavsbergs nya begravnings­ plats anlades i skogen inte långt därifrån.

Den första som begravdes här på den nya begrav­ ningsplatsen var en man vid namn Per Erik Lund­ berg. Han kallades även ”Bocken” varför namnet på begravningsplatsen i folklig mun blev ”Bockens backe”. Hans gravvård finns inte kvar idag.

Efter det att Gustavsberg bildat egen församling 1902 och byggt en kyrka i centrala Gustavsberg blev begravningsplatsen församlingens kyrkogård. År 1909 anlade brukspatron Wilhelm Odelberg vid Gustavsbergsfabriken en gravkrypta för sig och sin familj i en bergvägg där han anlitade Ferdinand Boberg, en av tidens största arkitekter för utform­ ning av port och kistor. Wilhelm Odelberg anlitade även Ferdinand Boberg till att utföra ritningarna till en ingångsportal 1910 och begravningsplatsens ­kapell som stod klart år 1925.

Begravningsplatsen blev snart för liten och år 1936 utförs den första utvidgningen av kyrkogår­ den. År 1958 utvidgas kyrkogården med ytterligare mark efter förslag av trädgårdsarkitekten Walter Bauer. År 1981 anläggs en minneslund.

Gustavsbergs nya begravningsplats som ursprungli­ gen var liten har sedan socknen bildat egen försam­ ling och genom uppförande och utförande av murar, kapell, utvidgningar och minneslund vuxit fram till en väl planerad stor begravningsplats.

BESKRIVNING Omgivning Kyrkogården ligger i området Hästhagen strax utan­ för Gustavsbergs centrala samhälle. Från Gustavs­ bergs gamla begravnings­ plats går Kyrkogårdsvägen fram till Gustavsbergs nya 1834 hade en bebegravningsplats. Intill gravningsplats an­lagts Kyrkogårdsvägen ligger efter att en koleraepikyrkogårdsförvaltningens byggnader uppförda under demi utbrutit vid 1990-talet inredda med porslinsbruket. När kontor, vilrum, omkläd­ en ny epidemi bröt ut ningsrum och maskinhall uppförda under 1990-ta­ 1856 blev den gamla let. Vid kyrkogården ligger för liten och Gustavsen gulfärgad trävilla från tidigt 1900-tal som utgörs bergs nya begravningsav kyrkogårdsföreståndar­ plats anlades. ens bostad.

Omgärdning och grindar Gustavsbergs nya begravningsplats omges av skogs­ bevuxen hällmark och gränsar i norr mot en hög bergvägg beväxt med klängväxter. Begravningsplat­ sens entré är utförd med en ingångsportal försedd med svarta järngrindar och intilliggande höga mu­ rar. Muren uppfördes av sten från sprängningen av den Odelbergska gravkryptan och utfördes efter ritningar av Ferdinand Boberg 1909–10. Muren är fogad och täcks av svartglaserat enkupigt tegel till­ verkat vid Gustavsbergs porslinsfabrik. Ingångspor­ talens krönsten har inskriptionen 1910. De utvidga­ de delen hägnas mot den omgivande skogen av en låg gråstensmur.

3

Gravkvarter och gångsystem

Gravplatser och gravvårdar

Från huvudportalen leder i en rak axel en asfalte­ rad gång fram till gravkapellet efter ritningar av ­Ferdinand Boberg. Gången kantas av glesad allé.

Tre stenbänkar av röd granit har placerats längs gången som viloplatser. Övriga gångar är rätvinkliga och grusade.

Kvarteren längst mittgången är de äldsta och i sö­ der breder begravningsplatsens delar som utvidgades under 1930- och 1950-talen ut sig. Norr om mitt­ gången ligger ett långsmalt kvarter mot bergsväggen och söder om gången ett par stora rätvinkliga gräs­ beväxta kvarter.

Mellan den äldre delen av begravningsplatsen och den del som utvidgats under 1950-talet löper en as­ falterad bilväg som avslutas vid gravkapellet.

De utvidgade gravkvarteren är gräsbevuxna med rätvinkliga former med grusade gångar i öst-västlig riktning. De ännu inte använda delarna av utvidg­ ningen utgörs av en stor gräsbevuxen yta utan gångar.

Gravkvarteren på båda sidor om huvudgången hör till de äldre delarna av begravningsplatsen och beva­ rar flertalet gravplatser med grusad yta med stenram eller järnstaket. Här finns ett stort antal familjegra­ var med gravvårdar med tidstypisk utformning från i huvudsak sent 1800-tal fram till omkring 1950-ta­ let. Titlar som förekom vid Gustavsbergsfabriken såsom maskinist finns på flera gravvårdar men även titlar som slöjdlärare, skogvaktare, snickare och snickarmästare förekommer. Några gravplatser är försedda med de små porslinskors som tillverkades vid Gustavsbergs porslinsfabrik under 1970-talet.

Ett stort gräsbevuxet gravkvarter direkt höger om ingången är helt avsatt för Odelbergs ättlingar.

Kvarteret har endast en gravplats försedd med en stor röd granithäll i grus omgärdad av granitram.

Gravsatta är Wilhelm Odelbergs ättlingar, bl. a. civilingeniör Axel Samuel Wilhelm Odelberg 1875– 1950 och A.H.R. Odelberg 1910–1911.

Gravvårdar bevarade från begravningsplatsens äldsta tid är få. Två järnkors från 1890-talet finns bevarade varav den ena är rest över H.H. Maski­ nisten A.G. Ölander, 1833–1899. En annan äldre

Entréportalen till Gustavsbergs nya begravningsplats är utförd efter ritningar av 4 Ferdinand Boberg 1909–10. Huvudgången löper i en rak axel från entréportalen.

gravvård är en marmorvård med förgylld inskrip­ tion rest över ”formmaren” Carl Johan Hagström (1849–1882).

Begravningsplatsen avspeglar även den arbets­ kraftsinvandring som skett till Gustavsberg för ar­ beten vid fabriken. Dels de engelsmän som arbetade vid fabriken kring sekelskiftet, dels de yrkesskickliga italienare som kom hit från 1940-talet och framåt.

Av kända personer gravsatta på Gustavsbergs Nya begravningsplats kan skådespelaren Allan Edwall (1924–1997) nämnas. Av gravsatta av lokalhisto­ riskt intresse kan nämnas författarinnan av lokal­ historia, Edla Sofia Arvidssons (1916–2000), grav.

Gravvårdarna på den utvidgade delen är typiska för 1900-talets kyrkogårdar, resta i raka rader och av små format, ibland med oregelbunden form.

Vegetation Begravningsplatsens äldsta del är väl beväxt med höga träd, framförallt lönnar. Gamla träd som ekar, tall och gran har sparats ut. Den asfalterade mitt­ gången fram till kapellet kantas av en gles allé. I övrigt växer här flera höga björkar. I ett av de stora gravkvarterens mitt växter ett stort vårdträd i form

Marmorvård rest över ”formmaren” Carl Johan Hagström (1849–1882).

Ett stort gravkvarter direkt höger intill ­ingången är avsatt för Odelbergs ättlingar. Här 5 finns också kyrkogårdens äldsta gravvårdar.

Gravvårdar av porslin tillverkades vid ­Gustavsbergs fabriker omkring 1970-talet.

6

Yngre gravvårdar på utvidgad del.

av en hängask. Intill begravningskapellet växer höga cypresser på var sida om portalen.

Gravkvarteren i den utvidgade delen av kyrko­ gården inhägnas av häckar av blandade arter såsom avenbok, ölandstok och brudspirea. Amerikansk rönn är planterad i symmetriska rader. På begrav­ ningsplatsen växer även bl.a. lönnar, björk, ek, tall och gran.

Övriga byggnader och ­anläggningar Odelbergska kryptan

Begravningsplatsen mest kända grav, den s.k. Odel­ bergska kryptan, är anlagd för brukspatronen vid Gustavsbergs porslinsfabrik Wilhelm Odelberg (1844-1924) och familj. Graven utfördes som en krypta som sprängdes in i berget år 1909. Kryptans ingång är försedd med en ornerad kopparport ritad av Ferdinand Boberg och tillverkad av AB Nordiska Kompaniet. Även gravkistorna ska vara ritade av Boberg. På bergsväggen kring kryptan växer mur­ gröna och vildvin.

Begravningskapell av Ferdinand Boberg

Begravningsplatsens gravkapell skänktes av bruks­ patron Wilhelm Odelberg och uppfördes av pors­ linsfabrikens eget folk mellan åren 1923 och 1925.

Ritningarna beställdes från arkitekten Ferdinand Boberg och räknas som ett av hans sista verk.

Gravkapellet uppfördes av granit som hämtades ifrån kyrkogårdens omedelbara närhet och det svartglaserade takteglet tillverkades vid bruket. Till sin form och stil ansluter kapellet till sydeuropeiska enkla kyrkobyggnader bl a genom sitt klocktorn och bysantinsk stil i Kristusbilden lagd med mosaik över entrén. Glasmålningen i korfönstret utfördes efter förlaga utarbetad av konstnären Einar Forseth. I kapellets sidomur finns namnen på de ansvariga för byggnadsprojektet inhuggna: ”Arkitekt Ferdinand Boberg, muraremästare G.E. Steen och Snickaremäs­ tare E. Eriksson”.

Kyrkoherde Normans gravkapell I ett eget kvarter på den äldsta delen av begravnings­ platsen står ett litet putsat kapell med rundat tak.

Kapellet är rest över kyrkoherden Teodor Norman och hans hustru. Över kopparporten står ”Kyr­ koherden J.T.W. Normans grafkapell”. Norman

Begravningsplatsens vårdträd, en hängask.

7

Den Odelbergska gravkryptan frĂĽn 1909 med kopparport utformad efter ritningar av Ferdinand Boberg.

8 Gravkapell uppfĂśrt 1923-25 efter ritningar av Ferdinand Boberg

Kyrkoherde Normans gravkapell.

Minneslund anlagd 1981 pĂĽ en bergshĂśjd. I 9 lunden har ett stenkors flyttat frĂĽn begravningsplatsen rests.

tjänstgjorde i församlingen under åren 1902 fram till 1928. Till historien hör att han lär ha varit en kyr­ koherde av den stränga gammeldags sorten och skall ha hållit ”svavelosande” predikningar. Han lät upp­ föra kapellet som sitt sista vilorum och lär en gång ha besökt kapellet och blivit inlåst. Norman försökte på­ kalla barn som lekte utanför, men de blev rädda och sprang hem och sa att det spökade. Han fick dock hjälp och blev utsläppt från kapellet. Kapellet har ett klassiskt formspråk med grå spritputsade fasader med vita slätputsade lister och kors. Taket täcks av svart plåt. Nischer i fasaderna har skulpturer i form av en fackla, ett timglas samt en bibel i marmor med hänvisning till Johannesevangeliet 3:16.

Minneslund En minneslund anlades på en skogsbeväxt bergshöjd 1981. Till lunden leder från begravningsplatsen en grusad gång kantad av bl.a. cypresser. Minneslunden ligger invid ett berg i dagen, till en del ursprängt. På berget har ett granitkors, flyttat från begravnings­ platsen, med inskriptionen ”Jag är uppståndelsen och livet” rests. Marken har lagts med skifferplattor intill en mindre plantering med lågvuxna barrväxter.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Den än i dag omgivande skogen och klippan med dess växtlighet bevarar känslan av naturtomt. Ge­ nom gravkapellet, ingångsportalen och krypta med kopparport utformade efter Ferdinand Bobergs ritningar har begravningsplatsen har även national­ romantiska drag med byggnadsverkens materialbe­ handling i natursten. Hans verk på begravningsplat­ sen har arkitektoniska och konstnärliga värden.

Ett markant inslag på kyrkogården är brukspatron Wilhelm Odelbergs gravkrypta insprängt i berget och Odelbergska familjegraven som upptar ett helt gravkvarter. Begravningsplatsens koppling till bruks­ samhället och dess industrihistoria genom brukspa­ tronens storslagna krypta och gravvårdar med titlar och personer förknippade med samhället har stora lokalhistoriska värden.

Gravkapellet över kyrkoherden Teodor Norman har koppling till Gustavsbergs kyrka och samhälle och har ett lokalhistoriskt intresse. Gravkapellet har med sin tidstypiska klassicistiska utformning ett ar­ kitektoniskt värde.

Begravningsplatsen har ett stort antal gravar med grusade gravplatser och äldre tidstypiska gravvårdar som har ett kulturhistoriskt värde och bidrar till 10

begravningsplatsens karaktär. Ett antal gravvårdar har med titlar förkommande i ett brukssamhälle och andra gravvårdar över personer av vikt för bygden har personhistoriska värden.

Det stora antalet högväxta träd som bidrar till be­ gravningsplatsen lummiga och nationalromantiska karaktär har tillsammans med de grusade gångarna stora miljömässiga värden.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av begravningsplatsen • Gravkapellet och ingångsportalen av lokala mate­ rial, utformade av arkitekten Ferdinand Boberg.

• Den i berget insprängda gravkryptan över Wilhelm Odelberg, med kopparport och gravkistor.

• Gravkapellet över kyrkoherden Teodor Normans.

• Begravningsplatsens växtlighet med höga träd och bergets klängväxter som bidrar till platsens ­lummiga karaktär.

• Begravningsplatsens grusade gångar.

• Kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar.

Kronologi 1856 Begravningsplatsen anläggs (Wahrenberg 2002) 1909 Odelbergska familjegravens krypta utförs (Wahrenberg 2002) 1910 Kyrkogårdsmuren uppförs efter ritningar av ­Ferdinand Boberg (Wahrenberg 2002) 1923–25 Gravkapell uppförs efter ritningar av Ferdinand Boberg. Gåva av brukets ägare Wilhelm Odelberg, död 1924 (ATA) 1920-tal Kyrkoherde Normans gravkapell byggs (Wahrenberg 2002) 1933 Elektrisk värmeanordning med fläkt installeras i gravkapellet efter Martin Hedmarks förslag (ATA) 1936 Utvidgning av begravningsplatsen efter förslag av trädgårdskonsulent T. Skogström (ATA) 1958 Utvidgning av begravningsplatsen efter förslag av trädgårdsarkitekten Walter Bauer (ATA) 1982 Minneslund anläggs (Församlingen) 2010 Omläggning av tak på gravkapell (Församlingen)

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet FMIS Fornminnesregistret Wahrenberg B. (Red.), Gud i Gustavsberg 100 år, Gustavsbergs församling 1902–2002. Oskarshamn 2002 Nilsson Christina, Kyrkguiden, Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Sundström, Lisa, Gustavsbergs kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm 2008 Sven Brandel, Erik O. Johansson och Johnny Roosval m.fl., Sveriges kyrkor, vol. 62, Värmdö Skeppslag, Stockholm 1949 Tore Nilsson, Förvaltningsansvarig, kyrkogårdarna Rolf Häggström, f.d. kyrkogårdschef

11