Gustaf Vasa kyrkas kyrkotomt

Gustaf Vasa kyrkas kyrkotomt Gustav Vasa församling, Domkyrkokontraktet, Stockholms stift kv Syrenen 1, Karlbergsvägen 5, Vasastaden, Stockholms kommun och län, Uppland

1

Gustaf Vasa kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Stockholms innerstad med Djurgården utgör ett riksintresse för kulturmiljövården, där kyrkorna med sina kyrkogårdar och tomter är ett av många viktiga karaktärsdrag.

TEXT: Lena Lundberg BILD: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Omslagsbild: Vy över Gustaf Vasa kyrka och kyrkotomt mot nordost. Foto: Leif Gustavsson

2

Gustaf Vasa kyrkas kyrkotomt Gustaf Vasa kyrka uppfördes mellan åren 1901– 1906 efter ritningar av slottsarkitekten Agi Lindegren (1858–1927). Den monumentala centralkyrkan i nybarock var Lindegrens andra uppförda kyrka, och han hade bland andra arbeten inrett och restaurerat ett flertal kyrkor inom och utom Stockholm. Kyrkotomten samplanerades med kyrkan och tomtens disposition stod klar vid invigningen.

HISTORIK Kyrkotomten till Gustaf Vasa kyrka tilldelades Adolf Fredriks församling år 1896, i utbyte mot bland annat de delar av Adolf Fredriks kyrkogård som staden behövde för breddningen av Sveavägen. I den snabbt växande Adolf Fredriks församling hade sedan några år tillbaka funnits förslag till en ny kyrkobyggnad och omedelbart efter tomtbytet tog planerna mer fast form. Efter olika förslag initierades kyrkobygget 1901 och fem år senare kunde kyrkan invigas. Samma år genomfördes en delning av Adolf Fredriks församling i tre, då förutom Gustav Vasa församling även S:t Matteus församling bildades.

Den lätt triangulära tomten låg i kilen mellan mötet av två breda alléer, den gamla Karlbergsvägen respektive Odengatan. Fastigheten var utlagd på gammal odlingsmark och tomten var relativt liten.

Den obearbetade tomtmarken var lätt sluttande.

Efter utfyllnad och avjämning kringgärdades tomten av en terrassmur, med undantag mot nordväst där den låg i den omgivande gatumarkens nivå. På terrassmuren placerades ett gjutjärnsstaket av klassiserande modell, med öppningar i staketet framför kyrkans fyra entréer samt en bredare öppning för transporter till kyrkan i det nordvästra hörnet.

I söder och öster byggdes breda trappor i öppningarna. Den monumentala centralkyrkan var placerad förskjuten mot väster på tomten. Detta hängde samman med ett krav från staden att den östra delen, som vette mot en liten parkyta vilken senare skulle komma att ingå i Odenplan, skulle lämnas obebyggd som en förgård.

Inget av tomtens tidigare växtlighet bevarades.

Förutom omgärdningen var den vid invigningen ordnad med breda, grusade gångar från staketets öppningar mot kyrkan respektive runt kyrkan. Dessutom löpte en smal gång alldeles innanför staketet, undantaget på ett par begränsade sträckor på den västra sidan. Partier som inte hade gruslagts var utlagda som gräsytor och koncentrerade till kyrkotomtens hörn, mer eller mindre triangulära till formen. I det nordvästra hörnet skar infarten till kyrkotomten dock igenom grästriangeln.

Redan året efter, 1907, initierades en plantering av träd, bland annat av lindar, och buskar. Ett ritningsEfter olika förslag förslag till planteringar runt kyrkan visar gräsytorna plan- initierades kyrkoterade med träd och buskar. I bygget 1901 och tomtgräns finns en trädkrans av mindre träd och på var sida fem år senare kunde om huvudentrén finns parträd kyrkan invigas. och ”parbuskar”, i övrigt är träden fritt placerade.

På fotografier från 1935 syns tomten planterad med ett flertal lövträd vilka under 1940-talets första år beskrivs som en ”skärm av diffusa lövmassor” framför kyrkans fasader. På bilderna syns både trädkrans av mindre träd och mer fritt planterade träd. En mindre rensning uppges ha företagits på 1940-talet, och ytterligare gallring skulle utföras ”i medvetet arkitektonisk anda”.

På 1980-talet planterades dagens exemplar av rosenhagtorn längs tomtens utsidor mot norr, söder och delvis mot väster. Efter att församlingen startat caféverksamhet sommartid har hörnet mot korsningen Odengatan/Västmannagatan strax efter år 2000 ramats in genom en tätare plantering av syren, i syfte att skapa en känsla av berså.

BESKRIVNING Omgivningen Gustaf Vasa kyrka ligger centralt i Vasastan, strax väster om Odenplan som är en öppen platsbildning och betydelsefull knutpunkt för kommunika3

tion. I mötet mellan alléerna Karlbergsvägen och Odenplan bildas en kil, där Odenplan ligger i spetsen och kvarteret Syrenen med Gustaf Vasa kyrka lite högre upp, särskild från Odenplan genom Upplandsgatan. I väster gränsar kyrkotomten till Västmannagatan. Området präglas av bebyggelse från 1800-talets senare del och 1900-talets första år. I norra tomthörnet mot Västmannagatan står en femvånig byggnad från 1909, uppförd för församlingen och som fortfarande rymmer församlingslokaler.

Omgärdning och grindar Kyrkotomten omfattar knappt en halv hektar och utgör hela kvarteret Syrenen. Av tomtytan står kyrkan på en dryg tredjedel, med förgården framför huvudentrén i öster som den största obebyggda ytan. Utom mot nordväst ligger tomten något högre än omgivande gator, och omgärdas av en terrassmur med ett meterhögt järnstaket i en utformning inspirerad av smidesräcken från 1700-talet. I hörnen samt mot omgärdningens öppningar står staket-

”Förslag till ordnande av planteringar omkring Gustaf Wasakyrkan”. Ritning till kyrkotomten från tidigt 1900-tal, i SSA. Planen följdes i huvudsak, med undantag av planteringarna intill kyrkans sockel. Norr är till höger i bild.

4

Vy mot den breda granittrappan till huvud­ entrÊn i Üster.

5

stolpar av huggen granit, utformade med markerad bas och markerat krön. Såväl muren som staketet är samtida med kyrkan. I staketets öppningar mot norr och nordväst har senare kompletterats med staket och grindar snarlika originalet, men i enklare utförande. I entréerna från öster och söder finns breda granittrappor till förgårdarna, den östra med handledare av plattjärn och den södra med rörformade handledare av koppar mitt i trappan. Från väster är ett par granitsteg i omgärdningens öppning med enkla handledare av järn på staketstolparna.

Gångsystem, belysning m.m.

Stora partier runt kyrkan är grusade, men delar av ursprungligen grusade partier har närmast kyrkan ersatts med asfalt. Platsen mellan trappan i öster och kyrkans huvudentré är belagd med kvadratiska

Vy österut över tomtens nordöstra del. Till vänster i bild skymtar en av trädkransens rosen6 hagtorn och rakt fram en av de drygt hundraåriga almarna.

betongplattor med ingjuten singel och på var sida om den plattsatta entréplatsen står flaggstänger.

Framför kyrkans entréer i söder och väster ligger storgatsten. Den västra entrén ligger i gatunivå, och vid sidan om kyrkoporten finns granittrappor åt norr och söder, upp till tomtens högre marknivå.

I tomtens nordvästra hörn finns en bilparkering, av detta skäl står två järnpollare i grusgången mot öster. Kyrkan är fasadbelyst från öster.

Vegetation Två stora almar markerar entrésidan i öster, motsvarad av två pelarekar på var sida om ingången från söder. Längs staketet mot norr, söder och delvis mot väster fyller rader av rosenhagtorn funktionen som trädkrans. Tomtens sydvästra hörn inramas av syrener och rosenhagtorn. Utanför den mer

strikta planeringen av parträd och trädkrans finns några solitärträd, som ett äldre gullregn öster om den södra entrén och ett par lindar och en pelarek mot nordväst. De två tomthörnen mot öster samt det mot sydväst är utlagda som mjukt triangelformade gräsytor i enlighet med den ursprungliga planen för tomten, distinkt särskilda från grusytan genom kantjärn. På våren blommar vårlökar i samtliga gräsytor.

Kulturhistorisk karakteristik Gustaf Vasa kyrkas kyrkotomt planerades samtidigt som kyrkan byggdes och kyrkotomten präglas fortfarande av den ursprungliga planen, vilket ger den arkitekturhistoriska värden. Dessa uttrycks genom

indelningen av tomten i grusytor kring kyrkan samt triangulära gräsytor i tomthörnen, genom järnstaketet på terrassmuren och genom entréerna framför var och en av kyrkans fyra portar. Med planens arkitektoniska prägel ville man framhäva kyrkans arkitektur.

Tomtens träd och buskar förstärker delvis den arkitektoniska prägeln, i synnerhet parträden vid entréerna och raderna av rosenhagtorn längs större delen av tomtens utsidor. Trädraderna samspelar även med raderna av alléträd vid gatorna mot norr och söder, vilket ger en förstärkande effekt. Sammantaget ger tomtens ordnade träd både arkitektoniska värden av betydelse och bidrar till värdefull grönska i Vasastaden. De gamla almarna mot öster bidrar dessutom till en upplevelse av tidsdjup.

Vy västerut över kyrkans södra entré och tomtens sydvästra del. På var sida om entrén 7 står pelarekar och i fonden rakt fram kantas tomtgränsen av syrener.

Översiktskarta Situationsplan över Gustaf Vasa kyrka med tomt. Norr är uppåt i bild.

Utsnitt ur DP/Map, Stockholms stads digitala kartarkiv.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten

Kronologi

• De grusade partiernas karaktärsskapande betydelse och distinkta gräns mot triangulära gräsytor.

• Trädrader längs staketen samt parträd vid entréerna, som förstärker den arkitektoniska struk­ turen.

• Tomtens omgärdning av terrassmur och järn­ staket, samt entréer med trappor av granit.

1896. Kyrkotomten motsvarande kv Syrenen tilldelas Adolf Fredriks församling. (Hedlund)

1901–1906. Gustaf Vasa kyrka uppförs och tomten planeras. (Hedlund)

1906. Gustaf Vasa församling bryts ut från Adolf Fredriks församling. (Hedlund)

1907. Kyrkotomten planteras med lindar, almar och buskar. (Hedlund, Uppgift från församlingen)

1940-talets första år. Kyrkotomten gallras från träd.

(Hedlund)

1980-tal. Plantering av en trädkrans av rosenhagtorn.

(Uppgift från församlingen).

8

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Uppgifter från församlingen Jermsten, Elisabet, Gustaf Vasa kyrka, Låt kyrkorna berätta.

Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008 Hedlund, S, Gustav Vasa kyrka, ingår i serien Sveriges kyrkor, Band V, häfte 2, Stockholm 1943

9