Gustaf Adolfskyrkans kyrkotomt

Gustaf Adolfskyrkans kyrkotomt Oscars församling, Östermalms kontrakt, Stockholms stift kv Fältprästen 15, Wittstocksgatan 26, Östermalm, Stockholms kommun och län, Uppland

1

Gustaf Adolfskyrkans kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet Kulturmiljölagen.

TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: Gustaf Adolfskyrkan och kyrkotomten från sydväst.

Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Gustaf Adolfskyrkans kyrkotomt Gustaf Adolfskyrkan byggdes som garnisonskyrka för Svea livgarde mellan år 1890 och 1892. Kyrkotomten lades ut på Ladugårdsgärdet där de stora öppna ytorna fungerade som militärt övningsfält redan under 1670-talet. Kyrkan ritades av arkitekten Carl Möller (1857–1933) som ritat flera andra kyrkobyggnader, däribland S:t Johannes kyrka och Stefanskyrkan i Stockholm samt stadskyrkan i Eslöv. Kyrkan och kyrkotomtens ursprungliga användning av Stockholmsgarnisonens regemente påverkade placeringen och utformningen av tomten, som från början även användes som skådeplats för soldaternas träningsaktiviteter.

HISTORIK Kyrkotomtens placering på Ladugårdsgärdet hänger samman med platsens långa användning som övningsfält för Stockholmsgarnisonens regemente.

Under andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet förlades flera militära förband till Ladugårdsgärdet, där kaserner uppfördes för soldaternas inkvartering. Denna koncentration av militär personal ökade behovet av särskilda gudstjänst­lokaler för de olika förbanden. Under lång tid hade mindre träkyrkor, bland annat på Blasieholmen och Östermalm, använts för ändamålet. I slutet av 1800-talet fick frågan en slutgiltig lösning för hela garnisonen genom att Gustaf Adolfskyrkan uppfördes.

Kyrkotomten lades ut på den så kallade Ekbacken i södra delen av Ladugårdsgärdet som vid den tiden var helt obebyggt, med karaktär av ren landsbygd.

På platsen växte ett antal äldre ekar som kompletterades med nya planteringar när kyrkan anlades.

Parkmiljön försågs med ett system slingrande gångvägar och har under 1900-talet utvidgats och blivit vad som idag benämns som Gustav Adolfsparken Redan 1890 restes en minnessten för Svea livgarde en bit sydväst om kyrkan. Den militära anknytning påverkade kyrkotomtens funktion, som delvis användes för soldaternas exerciser och idrottsaktiviteter. Gustaf Adolfskyrkan fungerade som garnisons­kyrka fram till 1928. Under 1930-talet

förändrades kyrkotomtens öppna omgivningar dramatiskt när Gärdets bostadsbebyggelse utvidgades norr om Valhallavägen, och de funktionalistiska bostadshusen kröp nära inpå kyrkotomten. År 1938 upptogs kyrkan i Oscars församling som stadsdelskyrka för den framväxande stadsdelen på Ladugårdsgärdet. Församlingen hade bildats 1906 när Ladugårdslands församling delades. År 1951 övergick nyttjanderätten av kyrkan till Oscars församling som 1964 förvärvade kyrkan genom köp.

I slutet av 1960-talet monterades stolpbelysning för fasadbelysning av kyrkan. Vid en yttre restaurering 1982 tillkom en handikappramp vid den sydöstra entrén. År 1993 gjordes en renovering av minnesstenen och de omgivande mörsarna.

BESKRIVNING Omgivningen Gustaf Adolfskyrkan ligger i Gustaf Adolfsparken på Östermalm, nära gränsen till Ladugårdsgärdet. KyrkoDen militära tomten och parkmarken är i anknytning har flera väderstreck omgiven av flerbostadshus i 6–7 våningar påverkat kyrkofrån mellan- och efterkrigstomtens funktion, tiden. Söder om Karlavägen som delvis använts ligger den storskaliga kontorsbyggnaden Garnisonen, för soldaternas byggd omkring 1970. I väster exerciser och idrottsligger Östermalmskolan (f d Lyceum för flickor) och i norr aktiviteter. det s k Oscarshemmet, båda uppförda under slutet av 1930talet. Kyrkans närmaste granne i väster är ett daghem från tidigt 1980-tal som upptar en del av parkmarken.

Omgärdning Kyrkotomten ligger fritt placerad i parkmiljö och övergår utan tydlig gräns i Gustaf Adolfsparken i öster och söder. I norr möts kyrkotomten av Rigagatan och i väster av Wittstocksgatan.

3

Situationsplan över Svea Livgardes tilldelade parkområde på Ladugårdslandet 1890. På ritningen syns de mjukt svängda grusgångar som lades ut på kyrkotomten. Norr är uppåt i bild. Ritning från ATA, Oscars församling, Gustaf Adolfs kyrka F1aa, S.261

Gångsystem, belysning m.m.

Kyrkotomtens gångsystem är sammanlänkat med parken och består av mjukt svängda gångvägar belagda med grus. Även marken närmast kyrkan består av en grusplan, delvis utnyttjad som bil-

Kyrkotomten var ursprungligen nära knuten till Ladugårdsgärdets militära användning. En grusplan i anslutning till kyrkan användes under lång tid som exercisfält, samt för olika sportaktivi4 teter. Fotot visar ett startfält av unga män inför löpning omkring 1890.

parkering. Gångvägar strålar i riktning mot kyrkans entréer och ansluter till gatorna i väster och norr. Samtliga tre entrétrappor är av granit, med ursprungliga smidda handledare mot den västra porten. Vid vapenhuset i söder finns en sekundär handi-

kappramp av granit. Kyrkotomten är kvällstid upplyst av sentida, grönmålad stolpbelysning av samma typ som finns i Gustaf Adolfsparken. Kyrkan är även fasadbelyst.

arkitekt Carl Möller. Stenen omges av fyra mörsare och har inskriptioner med krigsskådeplatser där Livgardet deltagit mellan år 1521 och 1814.

Vegetation

Kulturhistorisk karakteristik

Kyrkotomtens växtlighet är i stort sett densamma som i den omgivande Gustaf Adolfsparken och domineras av ädellövträd och gräsytor. Några ekar, bland annat på den norra delen av tomten, är mycket gamla och har säregna former och grova stammar. På den norra delen närmast kyrkan växer rododendron och olika typer av ädelgran. I nordväst, där kyrkotomten sluttar mot bostadshusen och Wittstocksgatan, växer ett flertal storvuxna almar. På grusytorna vid kyrkans entré finns planteringslådor utplacerade med prydnadsbuskar och perenner.

Konstnärlig utsmyckning På en liten kulle sydväst om kyrkan i anslutning till kyrkotomten och tomten finns en minnessten över Svea Livgarde, rest 1890 och ritad av Gustaf Adolfskyrkans

Kyrkotomten har en stark historisk koppling till Ladugårdsgärdets funktion som militärt övningsfält och Gustaf Adolfskyrkans användning som garnisonskyrka. Trots att bostadsbebyggelsen krupit nära inpå kyrkan under 1900-talet, bevarar kyrkotomten sin ursprungliga karaktär av landskapspark, inte minst på grund av den fria övergången i Gustaf Adolfsparken. Samhörigheten med parken har även en kulturhistorisk betydelse, eftersom den ursprungligen anlades som en del av kyrkotomten. Kyrkomiljön präglas till stor del av storvuxna ädellövträd.

Flera träd är mycket gamla med grova stammar och säregna former, något som bidrar till platsens upplevelsemässiga kvaliteter. De enkla grusade gångvägarna är en viktig del av kyrkomiljöns ursprungliga karaktär.

Storvuxna träd, i huvudsak alm och ek, och mellanliggande gräsytor är kyrkotomtens viktigaste karaktärsdrag.

5

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Kyrkotomtens fria övergång i Gustaf Adolfs­ parken.

• Parkkaraktären med friväxande ädellövträd och mellanliggande gräsytor.

• Gångytornas sträckning och grusbeläggning.

• Kyrkotomtens visuella och kulturhistoriska relation till den närbelägna minnesstenen över Svea Livgarde.

Gångvägarna och marken närmast kyrkan har en bevarad ursprunglig beläggning av grus.

Planteringarna är få men närmast kyrkan finns 6 planteringslådor utplacerade med prydnads­ buskar och perenner.

Kyrkotomten ligger placerad i en parkmiljö och övergår utan synlig gräns i Gustaf Adolfsparken.7 Platsen omges av bostadsbebyggelse, i huvudsak från 1930-talet.

Översiktskarta Karta över del av Östermalm och kvarteret Fältprästen 15 med Gustaf Adolfskyrkan, kyrkotomt och intilliggande park.

Norr är uppåt i bild.

Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kronologi 1906. Oscars församling bildas. (Corin)

ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv

1928. Kyrkan upphör som garnisonskyrka. (Lindhagen)

Asker, B, Stockholms parker. Innerstaden, Stockholm 1986

1938. Kyrkan och kyrkotomten upptas i Oscars försam-

Corin, C-F, Oscars församling 50 år. Minnesskrift, Uppsala 1956

1890–1892. Kyrkotomten anläggs och kyrkan och

minnesstenen över Svea Livgarde uppförs. (Lindhagen)

ling. (ATA)

1968. Stolpar för fasadbelysning monteras på kyrko­ tomten. (ATA)

1982. Handikappramp tillkommer vid vapenhuset i söder.

(ATA)

1993. Minnesstenen och marken kring kullen restau­reras.

(SSM)

8

KÄLLFÖRTECKNING

Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Lagerberg, S, Gustaf Adolfskyrkan. Kort historik och byggnadsbeskrivning, utan ort och år Lindhagen, S, Gustaf Adolfskyrkan, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008