Gribbylunds kapells kyrkotomt Täby församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Gribbylundsvägen 45, Gribbylund 24:7, Täby, Täby socken och kommun, Stockholms län, Uppland
1
Gribbylunds kapell och kyrkotomt är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. TEXT: Martina Berglund, Stockholms läns museum 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2012 Omslagsbild: Gribbylunds kapell med kyrkotomt. Foto: Leif Gustavsson. ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
2
Gribbylunds kapells kyrkotomt Gribbylund hette före 1800-talets slut Grydby, vilket är ett vikingatida ortsnamn då det slutar på -by. Ordet gryd kommer från gryt som betyder stenig, blockrik mark. Gribbylunds kapell invigdes 1937 och uppfördes av en alliansförening för kristna samfund. Kapellet skänktes 1985 till Täby församling och genomgick i samband med detta en större renovering och nyinredning utformad av arkitekt Uno Söderberg (1924–2009). Söderberg var verksam som kyrko- och restaureringsarkitekt under flera decennier och var bland annat med vid interiöra restaureringar av de medeltida kyrkorna i Täby och Solna. Vid Täby kyrka ritade han även Eviga ljusets kapell.
HISTORIK 1919 köpte Kristna egnahemsföreningen Gribbylunds gård. Gårdens ägor i form av åkrar och skog styckades successivt av till tomter och såldes för egnahem och sommarboställen. Tomtexploateringen fortsatte under hela 1900-talet och fler och fler människor flyttade till Gribbylund. Så småningom uppstod ett behov av lokaler för föreningsverksamhet. 1925 bildades Gribbylunds alliansförening som bestod av åtta olika samfund och organisationer. Föreningen syftade bl a till att ordna en lokal för gudstjänster. Föreningen höll till en början till i en av byggnaderna på Gribbylunds gård eller utomhus i närheten då friluftsgudstjänster hölls. Behovet av en egen lokal ökade dock och med insamlade pengar och frivilliga krafter kunde ett kapell börja uppföras under 1935. Kapellet invigdes 1937 och blev en samlingspunkt för olika kristna samfund. Här bedrevs sedan många olika aktiviteter förutom gudstjänster, som söndagsskola och scoutverksamhet. I Gribbylund fortsatte byggandet av nya villor under 1950-, 60- och 70-talen. När Gribbylunds centrum skulle byggas under 1980-talet fanns en kyrkobyggnad med i planerna och en tomt reserverades nära Gribby gård, där bland annat skola, bibliotek och sporthall sedan byggdes. Efter att Täby församling förhandlat med alliansföreningen kunde försam-
lingen istället ta över kapellet 1985 och någon ny kyrka behövde aldrig byggas. Kapellet återinvigdes efter renovering 1990. Sydost om kapellet Nordost om Gribbyligger församlingsgården som också har lokalunds kapellet finns ett ler för kyrkans förskoaltare och några sittla. Även denna ritades platser, vilka minner av Uno Söderberg, liksom klockstapeln intill. friluftsgudstjänster på Församlingsgården upp1920-talet. fördes i samband med kapellets nyinvigning medan klockstapeln invigdes 1993. I en skogssluttning strax nordost om kapellet finns ett altare och några sittplatser, vilka minner om alliansföreningens friluftsgudstjänster på 1920-talet. Bänkarna och altaret rustades upp 2009.
BESKRIVNING Omgivning Gribbylunds kyrkotomt ligger mitt i ett villaområde, inte långt från Gribbylunds centrum. Närmast kyrkan domineras bebyggelsen av byggnader som är tillkomna under 1900-talets andra hälft. Kyrkotomten nås via två avtagsvägar från Gribbylundsvägen i väster och korsar en cykelbana som löper parallellt med denna. Mellan Gribbylundsvägen och cykelbanan finns en gräsklädd kulle med träd av bland annat ask som skärmar av mot gatan.
Gångsystem och belysning m.m. De grusade gångarna från infartsvägarna leder till kapellets entréer i söder och norr och strålar samman längs dess västra fasad. Gångvägen leder även runt på kapellets östra sida där den är asfalterad och ligger innanför församlingshemmets staket. Runt församlingshemmet och en lekplats i anslutning till församlingshemmet, löper ett grönt Gunnebostängsel som har grindar i väster och norr.
3
Kyrkotomten från söder.
4 Bänkar och altare.
Klockstapel och flaggstång samt församlings hemmet som skymtar i bakgrunden.
Vegetation
Övriga byggnader och anläggningar
Mot norr sluttar kapellets tomt kraftigt uppåt i form av ett skogsparti med framför allt björk, tall och gran. Nedanför detta växer bl.a. rosenbuskar och rhododendron I anslutning till församlingshemmet växer björk och ask och mot norr gran och tall. Längs gunnebostaketet finns häckar av spirea och vid kapellets västra fasad en rabatt med rosenspirea samt en perennrabatt vid huvudentrén. Framför församlingshemmet finns en större gräsyta och rabatter.
Församlingshemmet ligger öster om kapellet och är byggt i vinkel med en gård i mitten. Byggnaden har en vitmålad träfasad med locklistpanel och grå detaljer. I nordost står en redskapsbod med vit liggande träpanel och sadeltak täckt med plåt. På tomtens nordöstra del finns fem stycken bänkar i skogspartiets sluttning. Mot kapellet och med en rad av granar som fond står ett enkelt altare i betong.
5
Klockstapel Klockstapeln som står på en gräsyta omgiven av kantsten i betong är kvadratisk med snedsträvor och klädd med vitmålad locklistpanel. Det öppna klocktornet har ett korstak täckt med vitmålad plåt som pryds av ett smideskors. Intill stapeln finns en flaggstång.
Kronologi 1925. Gribbylunds alliansförening bildas och friluftsgudstjänster hålls (Sjörin) 1937. Gribbylunds allianskapell invigs (Nilsson 2001) 1985. Kapellet skänks till Täby församling (Nilsson 2001) 1990. Gribbylunds kapell återinvigs och en ny församlingsgård invigs (Nilsson 2001)
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK
Gribbylunds kyrkotomt har närmast karaktären av en enkel villaträdgård som korresponderar med kapellets anspråkslösa utformning. Ett altare och sittplatser finns i en sluttning på den nordöstra delen av tomten. Dessa berättar om alliansföreningens tid, då platsen användes vid friluftsgudstjänster på 1920-talet, innan kapellet byggdes. Klockstapeln är ett tidstypiskt exempel på 1990-talets arkitektur och formspråk och ansluter med församlingshemmet intill som tillsammans bildar en sammanhållen miljö.
1993. Klockstapeln invigs (Legars 2008) 2009. Sittplatserna och altaret rustas upp (Christer Nordin)
KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum FMIS Fornminnesregistret Christer Nordin, Kyrkogårds- och fastighetschef Täby församling
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten
Kilström, B, Bengt Ingmar, Kyrkorna i Täby I: Upplands kyrkor: konsthistorisk vägledning. Stiftsrådet i Uppsala ärkestift. Uppsala 1985
•A ltare och sittplatser på den nordöstra delen av kyrkotomten •K lockstapel, församlingshem och kapell som en sammanhållen miljö.
Legars, Niss Maria, Gribbylunds kapell. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008 Sjörin, Kerstin (red) Kyrkor och kapell i Täby församling. Uå Täby församlings hemsida
6