Görvälns griftegård

Görvälns griftegård Järfälla församling, Sollentuna kontrakt, Stockholms stift Görveln 7:1, Järfälla socken, Järfälla kommun, Stockholms län, Uppland

1

Görvälns griftegård och Pilgrimskapellet är sedan 1996 ­skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen.

TEXT: Martina Berglund 2014 FOTO: Mattias Ek 2013 Omslagsbild: Kvarter med en enkelt utformad viloplats.

Foto: Mattias Ek ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Görvälns griftegård Görvälns griftegård anlades 1966–77 efter ritningar av landskapsarkitekt Per Friberg. På platsen finns också Pilgrimskapellet, ritat av samme arkitekt och invigt 1977 av biskop Ingmar Ström. Kapellet är en lokal för begravningsceremonier, och det saknar religiösa symboler.

Befolkningen steg kraftigt i Järfälla under 1900talet och Järfälla församling delades i fyra församlingar 1992. Görvälns griftegård tillhörde då Jakobsbergs församling. De fyra församlingarna, Barkarby, Jakobsberg, Viksjö och Kallhäll utgjorde egna pastorat och ingick i Järfälla flerpastoratssamfällighet. 1 januari 2010 upplöses flerpastoratssamfälligheten och de fyra församlingarna och pastoraten lades samman till en församling, Järfälla församling.

framkant ersattes med nya. Även gångtrapporna från ekonomigården till minneslunden renoverades liksom de två översta trapploppen vid vattentrappan som fick raka fribärande trappor av prefabricerad gjuten betong. År 2011 ordnades ett nytt rum för minnesstunder Från minneslunden som förlades under ett av går en 300 meter de utskjutande taken i Pillång vattentrappa grimskapellet. Ytterväggen behölls och en glasvägg sat- med elva vattenfall tes upp i den tidigare arkaden för att bilda ett rum likt längs vägen. en veranda, med utsikt över fälten. För detta svarade Tengbom arkitektkontor.

Skogen som omger minneslunden har under 2013 glesats ur för att ge ett öppnare och ljusare intryck.

HISTORIK Görvälns griftegård tillkom 1966–77 och ritades av arkitekt Per Friberg (1920–2014). Arkitekten lade stor vikt vid att utnyttja det befintliga landskapet, som består av både låg- och höglänta delar. Här anlades också en minneslund, inbäddad i skogen på den högst belägna platsen. Senare ordnades en 300 meter lång vattentrappa från minneslunden, med elva vattenfall längs vägen. Denna utformades av konstnären Helge Lundström, och tillkom 1991.

Platsen där begravningsplatsen ligger bestod vid anläggandet av åkermark och ett skogsbeklätt åkerparti. Gravplatser ordnades både i skogsmark och inom anlagda kvarter på den öppna marken.

På grund av ett ökat intresse för urngravar, ändrades kvarter nr 12 under 2005 för att användas för detta. Tidigare var kvarteret planerat för kistgravar.

I och med detta ordnades en gräsvall på tre sidor av kvarteret och en tidigare grusgång mellan kvarter 12 och intilliggande kvarter iordningställdes bland annat genom asfaltering. Dessutom sattes belysning upp längs vägen. Nya planteringar gjordes även, i form av en trädrad av ek och häckar av liguster i anslutning till kvarteret.

Under 2006–2008 renoverades minneslundens trappor i flera etapper. Debändrad steglängd för en mera naturlig gång. Betongkantstöden i stegens

BESKRIVNING Omgivning Görvälns griftegård har ett lantligt läge där den ligger omgiven av skog, öppna åkrar och ängar. I närheten ligger Görvälns slott från 1679. I närområdet finns även bostadsområden med främst villor.

Omgärdning och grindar Entrén till begravningsplatsen ligger i sydost där en gräsyta omges av två murar av brädgjuten betong.

Tvärs över gräsytan finns ett smidesstaket med två grindar och här står även ett kors av stål. Gräs­ ytan ramas in av betongplattor och gatsten. I övrigt omgärdas begravningsplatsen i öster av ett enkelt trästaket, medan den i övriga väderstreck begränsas av gräsvallar och trädplanteringar.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

Gravkvarter finns både i skogsmarken och på den öppna marken i nordväst. Från entrén i sydost leder en asfalterad körväg mot kapellet i väster och kring hela anläggningen. Härifrån finns även en rak asfalterad gångväg upp mot minneslunden kallad ”Suckarnas gång”. Den går i en rak linje mot norr och 3

fortsätter delvis i form av en trappa med asfalterade plansteg och sättsteg av granit. Trapporna har rostfria ledstänger.

Gravkvarteren i nordväst är grästäckta och ansluter till det omgivande landskapet med sin öppna karaktär. De omges av meterhöga gräsvallar och är sparsamt utsmyckade. Vid varje kvarter finns en plats för vattenkannor med mera tillsammans med en bänk för vila. Dessa platser är något olika utformade, med olika slags betongsten som markbeläggning och varierande typer av bänkar. I några kvarter utgörs sittplatsen av en pergola av träribbor, medan andra endast har en fristående vägg av brädgjuten betong med tillhörande fast bänk. Några enstaka planteringar av olika slags buskar och träd förekommer i kvarteren och mellan dem finns asfalterade gångar.

Kvarteren på den skogsbeklädda kullen nedanför minneslunden är mer intimt utformade, med skog intill, tätare planteringar och smalare slingrande gångar. Gångarna är antingen asfalterade, grusade eller lagda med gatsten.

Modernt utformad belysning finns längs vissa gångvägar och vid viloplatserna i form av rostfria stolpar med kon- och klotformade lyktor.

4

Öppna kvarter med pergola vid viloplatsen.

Gravplatser och gravvårdar Gravplatser har ordnats både i skogsmark och inom anlagda kvarter i den låglänta öppna marken.

Gravvårdarna har liknande storlek och är vanligtvis stående eller liggande men är ändå individuellt utformade. I nordväst finns övervägande kistkvarter, men ett kvarter med urngravar anlades här 2005. I skogspartiet är alla gravplatser urngravar.

I de öppna kvarteren är gravvårdarna placerade i långa raka rader och samtliga är vända åt söder.

I skogskvarteren har vårdarna en något friare ­placering anpassade efter kvarterens form och här är vårdarna vända åt flera väderstreck.

På 1960- och 1970-talen blev det mindre vanligt än tidigare att skriva ut titlar på gravvårdarna och därför hittar man relativt få sådana på denna begravningsplats. Några titlar som ändå förekommer är elektriker, vägmästare och komminister.

Ett monument i trä till minnet av de omkomna vid Estoniakatastrofen 1994 finns i skogskvarteren väster om minneslunden.

Minneslund och asklundar Minneslunden, som är anlagd på en skogsbeväxt kulle på begravningsplatsens östra del, kan ses som dess centralpunkt. Platsen är den högsta på hela området och omgiven av skog. Den är uppbyggd i två cirkelformer och kring hela minneslunden finns en mur av brädgjuten betong. I den ena cirkelformen som är täckt av gräs gräver man ner askan och här finns även en stor ljushållare av smide. Inom den andra cirkeln finns både gångvägar av gatsten och gräsytor samt blombärare av smidesjärn utplacerade. Längs muren har träbänkar ställts upp. I väster börjar vattentrappan med en rund bassäng varifrån vattnet fortsätter att falla längs en ränna av betong och med jämna mellanrum landa i ytterligare bassänger. Den första bassängen består av två cirklar. Olika höga vaser för buketter är placerade i den yttersta cirkeln. Vattentrappan mynnar slutligen ut i en konstgjord sjö på åkermarken och vattnets rörelse från källan, ner över de många stegen i trappan och tillslut ut i sjöns fria stillhet, kan ses som en symbol för människans väg genom livet.

Entré med staket och kors. I bakgrunden syns gångvägen kallad ”Suckarnas gång” upp mot minneslunden.

Kvarter i skogspartiet.

5

Vegetation Görvälns begravningsplats består dels av ett större skogsparti i den sydöstra och östra delen och dels mer öppna ytor som sträcker sig från norr till väster och söder. Här är kvarteren öppna och skärmas av med långa trädrader av ek. I väster växer små dungar av björk.

I kvarteren i nordväst finns enstaka planteringar av olika slags buskar och träd, såsom prydnadsapel, schersmin, liguster, måbär och blodhägg. Vissa av dessa kommer successivt att tas bort för att tydligare tillmötesgå arkitektens ursprungliga intentioner med en mer sparsmakad utformning av kvarteren.

På den stora skogsbeklädda kullen växer främst tall och gran och marken täcks av ormbunkar, blåbärs- och lingonris.

Längs vägen mot kapellet från entrén växer främst ek och björk men även lönn förekommer. I anslutning till kapellet växer flera planterade ekar och en dunge av lönn, ek och hassel.

Övriga byggnader och anläggningar På begravningsplatsens södra del ligger Pilgrimskapellet, med fasader klädda med stående, tjärad träpanel. Kapellet består av flera byggnadskroppar

6 Gravvårdarplacerade längs rundade linjer i skogspartiet.

i olika höjd och med olika takform. Besökarna når kapellet från söder genom en lång pelargång. Kapellet blir högre i norr och pulpettaket har därför en mycket stark lutning. Denna högdel dominerar och korresponderar med klocktornet intill.

På begravningsplatsens norra del finns en ekonomigård bestående av två parallellt stående byggnader. Dessa har fasader av svart skivmaterial och plåttäckta pulpettak. Kring hela ekonomigården löper en mur av brädgjuten betong som följer terrängen och som därför på några ställen är flera meter hög.

Klockstapel Ett klocktorn med en öppen konstruktion står intill kapellet. Stapeln består av sex stycken träpelare som hålls samman med två sektioner av korslagda limträbalkar mellan vilka klockorna sitter.

Konstnärlig utsmyckning Från den högt belägna minneslunden sträcker sig en ca 300 meter lång vattentrappa med elva vattenfall.

Fallhöjden är 40 meter. Vattentrappan har botten och rundade kanter av betong och mynnar i väster ut i en spegeldamm. Vattentrappan är utformad av Helge Lundström.

Minneslunden med den รถversta delen av vattentrappan.

Minneslunden.

7

Långa trädrader av ek kantar de öppna ­kvarteren.

8

Klockstapel och kapell.

9

Vattentrappan sedd frün väster.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Görvälns griftegård kan sägas bestå av två delar, där den ena har öppna vidsträckta kvarter med en striktare arkitektonisk utformning, medan den andra har skogsliknande karaktär med tätare växtlighet och mindre kvarter. Dessa bildar en intressant kontrast till varandra och skapar en spännande och omväxlande miljö. Den långsträckta vattentrappan från minneslunden ner mot kapellet är ett iögonenfallande och annorlunda inslag som med sitt porlande vatten skänker den storslagna platsen ett lugn. Även minneslunden har en särskilt utpräglad form där bågformade murar av brädgjuten betong ger inramningen mot det omgivande täta skogspartiet. Den sparsmakade växtligheten i de låglänta gravkvarteren med raka trädrader tillsammans med lika raka rader av gravstenar ger denna del av begravningsplatsen en modern prägel. Det moderna uttrycket förstärks av betongen som återkommer som material på flera ställen på begravningsplatsen.

Pilgrimskapellet i begravningsplatsen södra del sätter ytterligare sin prägel på miljön.

Kronologi 1966–77. Begravningsplatsen anläggs efter ritningar av arkitekt Per Friberg (Nilsson 2009) 2005. Iordningställande av kvarter 12 för urngravar (Nilsson 2009) 2006–2008. Etappvis renovering av trappor vid ­minneslunden (Nilsson 2010)

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet SLM Stockholms läns museum, arkivet Nilsson, Gunilla, Görvälns griftegård. Antikvarisk medverkan vid iordningsställande av gravkvarter nr 12. Rapport 2009:48. Nacka 2009.

Nilsson, Gunilla. Görvälns griftegård. Antikvarisk kontroll vid renovering av minneslundens trappor. Rapport 2010:24. Nacka 2010.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården

Järfälla församlings hemsida, 2013-05-27

• Naturtomten med till stor del skogskänsla som kontrast till de öppna låglänta kvarteren.

• Minneslunden • Vattentrappan med intilliggande gångtrappor.

• Betong som material.

Uppgifter från församlingen

10

Wikipedia, sökord Görvälns griftegård, 2013-05-27