Issuu

Frösunda kyrkogård Vallentuna församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Fastighetsbeteckning, Frösunda socken, Vallentuna kommun, Stockholms län, Uppland

Frösunda kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen och ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Frösunda AB75. TEXT: Lisa Sundström, Stockholms läns museum, 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum, 2012 Omslagsbild: Frösunda kyrka och kyrkogård sedd från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Frösunda kyrkogård Sockennamnet Frösunda består av en äldre benämning för härad, ”sund”, vilket tyder på den tidigare viktiga rollen i regionen som ett mindre rätts- och förvaltningsområde inom landskapet. Ortnamnet kan även syfta på ordet frö som i ”frodig” eller ”fruktbar”, som kan ha att göra med sundets tendens att växa igen. Den farled som tidigare förband Uppsala med Östersjön passerade bygden och bidrog sannolikt till dess betydelse. Det äldsta kända dokumentet där Frösunda kyrka nämns är från 1291, men möjligen fanns en kyrka på platsen redan under 1100-talet. Till kyrkan ordnades också en kyrkogård men när detta skedde är okänt. Den nuvarande kyrkan byggdes under 1400-talet och är till sin form mycket litet förändrad sedan dess. Kyrkans fasad är av kluven gråsten med tegelblinderingar i alla gavelrösten. Det branta sadeltaket var tidigare täckt av spån, men är sedan 1970-talet belagt med cortenplåt. Frösunda var eget pastorat fram till 1961, då Frösunda, Markim och Orkesta församlingar tillika egna pastorat genom en sammanläggning införlivades med Vallentuna och bildade ett gemensamt flerförsamlingspastorat. 1 januari 2006 sammanlades de fyra församlingarna och bildade Vallentuna församling. Frösunda kyrka och kyrkogård ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Detta utmärks förutom av Frösunda kyrka bland annat av den omgivande öppna odlingsbygden, fornlämningar med kontinuitet från järnåldern och framåt samt välbevarade 1800-talsgårdar och äldre vägsträckningar.

HISTORIK Den kallmurade stenmuren kring kyrkogården uppfördes 1637 och syns på en geometrisk uppmätning från samma år. Muren var tidigare täckt av ett spånat och tjärat tak. De murade grindstolparna vid kyrkans entréer tillkom 1810. Mellan dessa sattes nyinköpta smidesgrindar upp, vilka dock redan hade tillverkats under 1600-talets senare hälft. Grindarna, som från början

egentligen var en dubbelgrind, fördelades sedan på de båda öppningarna. Klockstapeln byggdes innan 1631, då det i räkenskapsböckerna anges att klockstapeln reparerades. Huven byggdes möjligen om vid en restaurering 1693 och brädkläddes senare. Klockstapeln syns dock inte på kartan ovan från 1637. År 1950 byggdes ett gravkapell, kallat S:t Olofs kapell, i kyrkogårdens nordvästra hörn efter ritningar av arkitekten Einar Lundberg. Byggnaden placerades där det tidigare hade funnits en stiglucka eller Den kallmurade grind. Kapellet bekostades till stor del av stenmuren kring riksdagsmannen Edvard kyrkogården uppThorell och hans maka. fördes 1637 och syns År 1975 renoverades kyrkan och samtidigt på en geometrisk gjordes förändringar uppmätning från på kyrkogården efter samma år. program av arkitekterna Bertil Engstrand och Hans Speek. Klockstapeln reparerades och fasaden och det spåntäckta karnisformade taket ströks med tjära. Spåntaket hade tidigare lagts om 1961. Vid den västra ingången revs grindstolparna ner till grunden och återuppbyggdes högre och med längre avstånd dem emellan. Grindstolparna täcktes sedan, liksom taket på kyrkan, med cortenplåt. Den gamla grinden av smide gjordes om och öppningen kompletterades med ett smalare parti för att passa den nya bredare öppningen. I norr lagades, målades och putsades stolparna om och även dessa täcktes med cortenplåt. I samband med reparationerna på kyrkobyggnaden gjordes en 6 meter bred öppning i den västra muren, söder om den södra grindstolpen. Efter arbetena byggdes muren upp igen. Den norra delen av kyrkogårdsmuren lades om i mitten av 1980-talet. Hela kyrkogården har länge varit vattensjuk och 1990 fylldes en bit av den östra delen av kyrkogården upp med en halv meter jord på grund av problem med dräneringen. Flera gravstenar som togs bort i samband med detta grävdes ner i jorden. Samtidigt kompletterades även belysningen på kyrkogården

Utsnitt ur geometrisk avmätning upprättad 1637. Kyrkan markeras med A och prästgården med B. Källa: Lantmäteriet.

som satts upp på 1980-talet och ett lapidarium med uppställda, borttagna gravstenar ordnades i den nordöstra delen. Minneslunden anlades även den på 1990-talet efter förslag av arkitekt Kaj Svensson. 1991 påträffades en runsten på kyrkogården, som sedan restes på gräsplanen strax väster om kyrkans sydvästra hörn. Stenen har inskriptionen ”… Björn de läto göra minnesmärket efter Forne (?), sin fader.”. År 2003 byggdes en ekonomibyggnad på den norra sidan om muren. 2004 togs några träd i trädkransen ner och ytterligare några togs ner 2012. Nya lindar har successivt återplanterats i mellanrummen.

Omgärdning och grindar Kring kyrkogården löper den kallmurade stenmuren som på några ställen är beväxt med sedum. Öppningar i muren finns i väster och norr vilka båda omges av putsade grindstolpar med tälttak av cortenplåt. I öppningarna sitter likadana spaljémönstrade smidesgrindar från 1600-talet med blomdekorationer, varav den västra är dubbel och den norra enkel. Den trädkrans som omger kyrkogårdenär på flera ställen är gles och nyare träd varvas med äldre. Vid den västra entrén flankerar två stora gamla lindar de vitputsade grindstolparna.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

BESKRIVNING Omgivning Frösunda är en dalgångsbygd som varit brukad och bebodd sedan förhistorisk tid. Området präglas än idag av ett öppet odlingslandskap med äldre vägsträckningar och fornlämningar som visar på en kontinuitet från järnåldern till dagens agrara bebyggelse. I området finns ett flertal gårdar med välbevarade 1800-talsmiljöer. Här finns även Frösunda järnvägsstation från Rimbobanans tillkomst 1885 (idag Roslagsbanan) och Bergs herrgård från 1870-talet. Kyrkan och kyrkogården som ligger i kanten av en dalsänka omges av ett flackt och öppet odlingslandskap. Direkt öster om kyrkogården passerar järnvägen och norr om kyrkan ligger den gamla prästgården. 4

Kyrkogården är enkelt utformad och förutom något enstaka träd och buskar står gravvårdarna i öppna gräskvarter. Flera smala grusgångar, både raka och slingriga, finns på kyrkogården. Gångsystemet är detsamma sedan länge, däremot har materialet under senare år bytts från singel till stendamm och gångarna har breddats. En gångväg löper kring hela insidan av muren medan övriga gångvägar på olika sätt korsar den öppna gräsytan. Gravvårdarna står mestadels i raka rader i de öppna gräskvarteren. I väster är kvarteren mindre medan de är större i öster. Marken är ganska plan förutom i söder där marken är böljande och sträcker sig upp i höjd med murens övre kant. Belysningsstolpar av gammaldags karaktär med svart stolpe och sexkantiga glaslyktor finns utplacerade på några ställen längs kyrkogårdens gångvägar.

Grindarna i vĂ¤ster.

Gravkvarter i sydvĂ¤st.

Kvarter i norr.

Kvarter i sydost.

Frösunda kyrka, årtal och fotograf okänd. Jämför framför allt växtligheten med bilden ovan. 7 Källa: Vallentuna bildarkiv

Gravplatser och gravvårdar På Frösunda kyrkogård finns ett flertal grusgravar med stenram och enstaka med kätting. Tidigare fanns betydligt fler grusgravar på kyrkogården, men de har försvunnit i och med rationaliseringen av skötseln. Det finns också några enstaka sirligt utformade smideskors liksom några i gjutjärn. Gravvårdar är placerade längs stenmuren kring hela kyrkogården medan övriga står i både nord-sydliga och öst-västliga rader. Äldre gravvårdar som tidigare tagits bort, står nu uppställda bakom klockstapeln i ett så kallat lapidarium. På kyrkogårdens gravstenar är ett antal olika titlar ingraverade, såsom skogvaktare, nämndeman, mjölnare, hemmansägare, lantbrukare, kyrkovärd, riksdagsman, flaggjunkare och svärdsman, åkare, fil.dr och kommunalnämndsordförande. Vanligaste titlarna är lantbrukare och hemmansägare, vilket speglar vad som länge har varit den främsta sysselsättningen i den jordbruksdominerade socknen. På många stenar är gårds- eller bynamn utskrivna, såsom Ättesta, Solsta, Rolsta, Fogelsunda, Byle, Klippan, Stolp-Ekeby, Luttergärde, Granhammar och Eriksund. På kyr-

8 av få gravvårdar med omgivande En pållare och kättingar.

kogården finns också ett iögonfallande stort antal vårdar med texten Familjegrav, med olika utformning från olika årtionden. Längs häcken av cotoneaster i söder står två rader av urngravar, medan resten av gravarna på kyrkogården är kistgravar. Alla jordgravar är placerade i öst–västlig riktning, även om gravvårdarna i vissa fall är vända åt andra hållet. I ett av kvarteren i öster finns några rester av det så kallade Allmänna varvet, där människor som inte hade råd med annat begravdes på rad efter varandra, utan att kunna påverka var. Dessa gravvårdar är ofta mindre och oansenliga, vilket också är fallet på Frösunda kyrkogård. Här står ett antal enklare gravvårdar och ett träkors kvar, till synes fritt utplacerade i kvarteret. Den tunga lerjorden och den därmed långsamma förmultningsprocessen har resulterat i att kyrkogårdens kvarter har fått en spridning av gravvårdar från olika tidsepoker. Begravningar har helt enkelt skett där det funnits plats och tillgången på gravplatser har varit relativt god.

Kvarter med spĂĽr kvar av det AllmĂ¤nna varvet.

Minneslund I det nordöstra hörnet av kyrkogården, intill klockstapeln, ligger en minneslund som anlades på 1990-talet. Minneslunden är enkel och består av en mindre gräsyta där gräset klipps i cirklar. I mitten av denna rundel finns en mindre vattentrappa med planteringar runt om av bland annat ölandstok och funkia. Som avskiljare mot resten av kyrkogården har en lägre häck av cotoneaster planterats. Här finns även en blomsterhållare i smide som utgörs av två cirklar som sedd på håll i vissa vinklar bildar ett kors. Två träbänkar står uppställda i det nordöstra hörnet och här växer formklippta häckar av måbär.

Vegetation Kyrkogårdens dominerande växtlighet utgörs av trädkransen som består omväxlande av lönn, ask och lind. På flera ställen är trädkransen gles och nyplanterade lindar är varvade med de äldre. Vid entrén i väster är två stora gamla lindar som flankerar grindstolparna utmärkande. I ett kvarter söder om kyrkan finns en rak häck av cotoneaster och intill denna har två rabatter anlagts där det tidigare växt rosbuskar. Här finns nu planteringar med bland annat lavendel,

Minneslunden

dahlior och rudbeckia. Strax innanför grindarna på den västra sidan växer några buskar med vita vidjehortensior, tillkomna under 2000-talet. Tidigare hade även kyrkogården ett stort antal häckar som omgärdade gravvårdarna. Numera omges några enstaka gravvårdar av kärleksört, tuja eller måbärshäckar och även några formklippta buxbomsbuskar förekommer. På kyrkogårdens östra del står en stor hästkastanj och längs en av grusgångarna intill har en liten allé av stammad syrén planterats. Några fria ytor i kyrkogårdens kvarter sparas vid vissa tillfällen ut. När gräset inte klipps här växer då bland annat prästkragar, rödklint, gullvivor och snödroppar upp.

Övriga byggnader och anläggningar Gravkapellet ligger införlivat i men till största delen utanför muren i kyrkogårdens nordvästra hörn. Porten på den ena gaveln nås via en stentrappa i en öppning i muren. Kapellet har en grund av huggen sten och beigegrå putsade fasader. Sadeltaket täcks av skiffer och ovanför entrén i form av en dubbelport i ek kröns taknocken av ett kors. Fönstret över

Allén av stammade syréner.

Gravkapell och gravkvarter i sydväst.

Klockstapel och kvarter i väster.

altaret har en glasmålning utförd av konstnären Gunnar Torhamn. I det nordöstra hörnet står en ekonomibyggnad som uppfördes under början av 2000-talet. Huset har en rödmålad locklistpanel, tvåkupigt tegeltak och dörrar målade i svart. På platsen stod innan dess en friggebod och längre tillbaka i tiden var det platsen för stallar.

Klockstapel Klockstapeln, som ursprungligen var öppen, byggdes under 1600-talet. Den äldre konstruktionen är bevarad även om delar av golven har bytts ut i senare tid. Idag är stapeln klädd med rödfärgad lockpanel, det karnisformade taket är täckt av spån och kröns av en takryttare med vindflöjel. Stapeln är placerad i det nordöstra hörnet i anslutning till ingången.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Kyrkomiljön i Frösunda speglar en för Uppland typisk senmedeltida landsortskyrka i anslutning till den under forntiden så viktiga Långhundraleden. Kyrkogården har än idag en välbevarad struktur med grusgångar och en omslutande stenmur. Trädkransen ger Frösunda kyrkogård höga miljöskapande värden liksom smidesgrindarna från 1600-talet i de båda ingångarna.

Kronologi

Klockstapeln uppfördes under 1600-talet, men har senare klätts med panel. Däremot är den äldre konstruktionen bevarad och har byggnadshistoriskt värde. Som byggnadstyp har klockstapeln varit en viktig och självklar del i den gamla kyrkomiljön och har förutom de miljöskapande värdena även pedagogiska värden för förståelsen av socknens historia. På kyrkogården finns ett stort antal gravvårdar med texten Familjegrav, vilket tydligt har varit något vanligt förekommande här under många årtionden vid valet av text på gravsten. De få kvarvarande gravarna med stenram och resterna av det så kallade Allmänna varvet är viktiga då de berättar om tidigare gravskick.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården • Kyrkogårdens välbevarade struktur med grusgångar, stenmuren med grindar och grindstolpar samt den omslutande trädkransen. • Klockstapelns betydelse som en del i kyrkomiljön samt dess byggnadshistoriska värde. • Resterna av det Allmänna varvet som berättar om tidigare traditioner på kyrkogårdar och förutsättningar för mindre bemedlade.

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet

1631. Klockstapeln uppförs. Legars, 2008

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet

1637. Kallmur uppförs kring kyrkogården. Legars, 2008

SLM Stockholms läns museum, arkivet

1693. Klockstapeln repareras. Josephson 1920

Legars, Niss Maria, Frösunda kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008

1950. Gravkapell/bårhus uppförs efter ritningar av Einar Lundberg. Legars, 2008 1975. Klockstapeln repareras. De västra och norra ingångarna repareras. ATA 1980-tal. Belysning sätts upp på kyrkogård och parkering. Församlingen 1990. Markuppfyllnad av den östra delen av kyrkogården efter program av Markkonsulter AB. Belysning på kyrkogård kompletteras. Legars, 2008, församlingen. 1991. Runsten påträffas på kyrkogården med inskriptionen ”… Björn de läto göra minnesmärket efter Forne (?), sin fader.”. Stenen reses på gräsplanen strax väster om kyrkans sydvästra hörn. Legars, 2008 2003. Ekonomibyggnad uppförs i norr. Församlingen 2004. Träd tas ned kring kyrkogården. SLM

Wilcke-Lindqvist, Ingeborg, Frösunda kyrka. I: Upplands kyrkor VI, Uppsala 1957 Samtal med församlingen