Finska kyrkans kyrkotomt

Finska kyrkans kyrkotomt Finska fÜrsamlingen, Domkyrkokontraktet, Stockholms stift kv Europa 13, Slottsbacken 2 C, Gamla stan, Stockholms kommun och län, Uppland

1

Finska kyrkans kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Stockholms innerstad med Djurgården utgör ett riksintresse för kulturmiljövården, där kyrkorna med sina kyrkogårdar och kyrkotomter är ett av flera viktiga karaktärsdrag. Gamla stan är likaså ett särskilt utpekat område inom riksintresset och området ingår i fornlämning 103.

TEXT: Lena Lundberg BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet

Omslagsbild: Vy mot sydost med Finska kyrkan centralt i bild. Förgårdsplanens lätt koniska form bevaras från den tid då förgården var ett gårdsrum mellan två byggnader. Åtminstone sedan Finska kyrkans första verksamhetstid, 1700-talets förra del, har det funnits mindre tillbyggnader mot norrfasaden. I dag fungerar de som sakristia och kapell. Till vänster i bild syns Tessinska palatset med palatsträdgård. Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Finska kyrkans kyrkotomt Byggnaden som inrymmer Finska kyrkan förvärvades av Finska församlingen år 1725. Samma år byggdes den om och inreddes till kyrka efter ritningar av arkitekten Göran Josuae Adelcrantz (1668–1739), slotts- och stadsarkitekt. Till förvärvet hörde gårdsrummet norr om kyrkan och en liten gård med ett par mindre hus söder om kyrkan. Genom rivningar i slutet av 1700-talet kom det tidigare slutna gårdsrummet att bli till en öppen förgård, som i dag utgör Finska kyrkans kyrkotomt.

HISTORIK

Då Finska kyrkan invigdes år 1725 var det Finska församlingens första egna kyrka i Stockholm. Byggnaden hade uppförts på kunglig trädgårdsmark redan 1648–1653 och kallades Lilla bollhuset, en tillbyggnad till Stora bollhuset lite längre norrut på Slottsbacken. De två bollhusen användes av hovet för bollsporter, men kunde även fungera som exempelvis teaterlokaler. År 1729 förvärvade församlingen även huset öster om och i vinkel mot kyrkan med gavel mot Slottsbacken, ett äldre bostadshus som hade bebotts av bollmästaren.

I Finska kyrkans tomt ingick den lätt konformade gården mellan de två bollhusen och en smalare tomtremsa väster om husgaveln, genom kvarteret till Trädgårdsgatan i söder. På situationsplaner från tiden anges ”kyrkans tillhörige plats” för bollhusgården norr om kyrkan. Mot östra delen av kyrkans norrfasad markeras för ”små tillbyggda logementer”, med andra ord tillbyggnader med bostadsrum. Från Stora bollhusets östgavel och i rak linje mot Finska kyrkan markeras för mur eller plank med port, vilket betyder att gården till största delen var kringbyggd av husfasader eller mur. På tomtdelen söder om kyrkan fanns två mindre byggnader använda av församlingen till kyrkoherdeboställe respektive köksbyggnad. 1767 byggdes tillbyggnaderna i vinkeln mellan kyrkans nordfasad och den gamla bollmästarbostaden ut till dagens utsträckning.

I förvärvet av Lilla bollhuset 1725 hade ingått en överenskommelse om att begravning inte fick ske,

vare sig i kyrkan eller på den tillhörande tomten, varför det vid Finska kyrkan i Stockholm aldrig har funnits någon kyrkogård. Istället uppläts plats för församlingsmedlemmarnas begravning på Katarina kyrkogård, och från 1800-talet på Norra begravningsplatsen.

I samband med ordnandet av slottets omgivningar i slutet av 1700-talet revs Stora bollhuset år 1792.

Därigenom kom Finska kyrkans norrsida att stå direkt mot Slottsbacken och förgården kom utan inramning. Fotografier från sekelTrots kyrkotomtens skiftet 1900 visar att kyrkotomten mot norr var helt begränsade storlek stensatt, i nivå med och utan fick kyrkan en gränsmarkering mot Slottsbacken. relativt fri placering Fastigheten med Finska kyrpå grund av de breda kan kom att ingå i det progator som omgav den. jekt för sanering av Gamla stan som inleddes 1936. Från 1940-talet förekommer förslag till rivning av bebyggelsen söder om kyrkan och i dess ställe anlägga en planterad gård, i association till den kungliga trädgård som en gång hade legat där.

Samtidigt planerades för ordnandet av förgården norr om kyrkan. De första förslagen, utarbetade av arkitekten Erik Stark (1915–2010), innehöll plantering av en rad popplar och gräsytor mot Slottsbacken. Efter omarbetningar, i vilka man uteslöt vegetation för att uppnå en ökad stramhet och anpassning till Slottsbacken, genomfördes arbetet 1955. I åtgärderna ingick en sänkning av marknivån till den som gällde under 1700-talets förra del, före rivningen av Stora bollhuset. Genom sänkningen och en inhägnad av kraftig kätting på plintar framstod förgårdsplanen klarare och kopplades tydligare till Finska kyrkan. På gården lades kullersten med bredare gångpartier av gatsten. På var kortsida byggdes korta stentrappor. I ombyggnaden utökades förgården något genom inkorporering av gatumark mot både norr och öster, och förgårdsplanens gräns mot Slottsbacken kom därmed i liv med Tessinska 3

Utsnitt ur situationsplan över Finska församlingens tomter i Gamla stan, daterad 1812. Norr är uppåt i bild. Kyrkofastigheten markeras mot Slottsbacken med en heldragen linje och texten Öppen plats.

Den norra tomtlinjen motsvarar läget för det Stora bollhusets sydfasad. Byggnaden märkt A är det gamla bollhusmästarehuset. (Designation i SSA.) (Om den ska användas får en bättre bild beställas, Församlingsritningar SSA, 701:28)

palatsets norrfasad. Starks omdaning av förgården är den i dag gällande. Till del fungerar förgården i dag som parkeringsplats.

Planerna på en sanering av grannfastigheten söder om Finska kyrkan fanns kvar. Fotografier från 1959 visar en sliten miljö med ålderdomliga hus och en liten, stensatt gård. 1960 revs bebyggelsen på denna sida om kyrkan och den lilla parken Bollhustäppan anlades av Stockholms stad. Även en äldre byggnad vid Bollhustäppans östra sida, med gavel mot det gamla bollmästarehuset, revs sedan församlingen förvärvat den från staden, för att ersättas med ett nytt hus för församlingen.Det nya församlingshuset uppfördes 1973–1975 efter ritningar av arkitekten Peter Celsing (1920–1974).

BESKRIVNING Omgivningen Finska kyrkan ligger i Gamla stan i Stockholm, på höjden av ön, där den medeltida stadsplanen med sina smala gränder är välbevarad. I norr gränsar 4

kyrkotomten till den öppna och anslående Slottsbacken, kantad av byggnader som Kungliga slottet rakt över backen i norr, Storkyrkan på krönet i nordväst och Tessinska palatset i öster, samtliga exempel på några av Sveriges främsta byggnadsverk.

I söder, in mot den gamla stadskärnan, möter Finska kyrkan den lilla parken Bollhustäppan och därpå tätt placerade flerbostadshus, varav ett flertal med medeltida ursprung, men vilka i dag exteriört präglas av 1600-, 1700- respektive 1800-talet.

Omgärdning och grindar Kyrkotomten omfattar den nedsänkta förgården norr om kyrkan. Gården kantas av en låg terrassmur som klätts med en slät, rödaktig natursten som även täcker murens ovansida. På gatunivån kantas muren av en kraftig, svartmålad kätting på runda pollare av huggen granit. På västra sidan närmast kyrkan är istället för mur en liten slänt och en enkel körgrind av svartmålade järnrör.

Gångsystem, belysning m.m.

Från vardera kortsida av gården finns stentrappor om tre steg, utförda i samma röda sten som terrassmurens inklädning. Vid trapporna finns enkla handledare av svartmålade järnrör, lika körgrinden.

Gården är helt stensatt med kullersten respektive storgatsten. Gatstenen är utlagd som gångar från kortsidornas trappor mot kyrkans entré samt som en plats framför huvudentrén. Alldeles framför muren i norr står två flaggstänger. Slottsbackens gatlyktor längs terrasskanten i norr lyser även upp kyrkans förgård, tillsammans med ett par lyktor på kyrkofasaden.

Vegetation Gården är helt utan vegetation.

Kulturhistorisk karakteristik

enkel och funktionell karaktär. I sin monumentalt anslående omgivning ger Finska kyrkans förgård ett relativt anspråkslöst intryck, i samspel med Finska kyrkans fasader.

Samtidigt som förgården ger ett intryck av gammaldags, stenlagd gård är detaljutformningen, som gångpartierna av storgatsten, terrassmurens inklädning, trapporna med handledare och körgrinden samt inramningen av kätting, av 1900-talskaraktär och uttrycker 1950-talets förhållningssätt till den gamla förgårdsmarken.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Den enkla, stensatta förgården som en del av kyrkobyggnadens äldsta historia, då den var ett gårdsrum mellan två hus.

• Kyrkotomtens inhägnad och korta trappor som 1950-talets tillskott till kyrkotomten.

Finska kyrkans kyrkotomt vittnar om ett ålderdomligt bebyggelsemönster i vilket gården inte sällan var oregelbunden till formen, lagd med natursten och av

Vy över förgården från väster och österut över Slottsbacken, till vänster i bild syns Kungl.

Slottet. Kyrkotomten närmast Slottsbacken används i stor utsträckning som parkeringsplats. På vardera sidan finns korta trappor till 5 den lägre gårdsnivån. Närmast till höger i bild skymtar en bred grind för infartstrafik.

Vy över Slottsbacken mot Finska kyrkan. Kyr­ kans förgård inhägnas genom en järnkätting upphängd på pollare av granit. Gårdens mark­ 6 nivå återställdes på 1950-talet till 1700-talets nivå, något lägre än dagens gatunivå.

7

Översiktskarta Situationsplan över Finska kyrkan med kyrkotomt och intilliggande kvarter. Utsnitt ur DP/Map, Stockholms stads digitala kartarkiv. Norr är uppåt i bild.

Vy över förgården till Finska kyrkan från öster mot väster. Gården är helt stensatt med dels kullersten dels slätare gångpartier av stor8 gatsten. I fonden syns Storkyrkan och Obelisken på Slottsbackens högsta parti.

Kronologi 1648–1653. Lilla bollhuset uppförs parallellt med och innanför Stora bollhuset vid Slottsbacken. (Jermsten)

1725. Finska församlingen köper Lilla bollhuset, som

samma år anpassas till kyrka efter ritningar av arkitekt Göran Josuae Adelcrantz. (Jermsten)

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Uppgifter från församlingen

1729. Finska församlingen köper det gamla bollmästarhu-

Asker, Bertil, Stockholms parker. Innerstaden. Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad 62:2, Stockholm 1986

1767. Församlingen bygger ut tillbyggnaderna i vinkeln

Jermsten, Elisabet, Finska kyrkan, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008

set, i vinkel mot kyrkan och med gavel mot Slottsbacken.

(Montell, ATA)

mellan kyrkans norrfasad och det gamla bollmästarhuset, till dagens utsträckning på förgården. (Jermsten)

1792. Stora bollhuset rivs och Finska kyrkans gård öppnas

Montell, Vilhelm, Finska församlingen i Stockholm och dess kyrka, Stockholm 1925

mot Slottsbacken. Sannolikt får gården ingen gränsmarkering mot Slottsbacken. (Montell)

1955. Finska kyrkans förgård ordnas efter ritningar av

arkitekt Erik Stark. Marknivån sänks och förgården inhägnas med kätting på pollare. Samtidigt utökas den något mot öster och mot norr genom inkorporering av gatumark.

(ATA)

1960. Bebyggelsen söder om Finska kyrkan rivs och på tomten anläggs parken Bollhustäppan. (Asker, SSM)

1970–1972. Ett 1600-talshus i vinkel mot kyrkans sydfasad och öster om Bollhustäppan rivs. (SSM)

1973–1975. Det rivna 1600-talshuset ersätts med ett

församlingshus för Finska kyrkan, efter ritningar av arkitekt Peter Celsing. (ATA, Jermsten)

9