Färentuna kyrkogård

Färentuna kyrkogård Färingsö församling, Birka kontrakt, Stockholms stift Färentuna, Färentuna socken, Ekerö kommun, Stockholms län, Uppland

1

Färentuna kyrka och kyrkogård är skyddade ­enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Området är av riks­intresse för kulturmiljövården enligt 3 kapitlet miljöbalken TEXT: Hedvig Bellberg 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Färentuna kyrka och kyrkogård från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2017 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Färentuna kyrkogård Färentuna är den äldsta socknen på Färingsö och hade i slutet av järnåldern och under tidig medeltid en ledande ställning i svearnas militära organisation.

Färentuna kyrka tillhör Färingsö församling, tillsammans med Hilleshög, Skå och Sånga kyrkor.

Färentuna utgjorde på medeltiden ett eget pastorat för att därefter utgöra ett pastorat tillsamman med Hilleshög. Från 1942 benämns pastoratet Färentuna och Hilleshög. Från 1943 utgör Färentuna och Hilleshög ett pastorat tillsammans med Sånga församling, benämt Sånga pastorat. Färingsö församling bildades 1991 genom sammanläggning av Färentuna församling, Hilleshög församling, Skå församling och Sånga församling och utgör sedan dess ett eget pastorat.

Färentuna kyrka med tillhörande kyrkogård är ­belägen på Färingsö på Mälaröarna, utmed Färentunavägen i höjd med avtaget mot Kungsberga.

Kyrkan, uppförd i gråsten, dateras till 1100-talets andra hälft och uppfördes på kungsgårdsmark. Den representerar den närmast unika typ av kyrkor som har ett östtorn. Kungsgårdskyrkor har tornet i öster över koret, till skydd för altaret, och kungen markerade genom denna utformning att han tog det heligaste i sitt beskydd. De rymliga övervåningarna i det kraftiga tornet användes som reträttplats under orostider. Färentuna kyrka utgör tillsammans med Norrsunda, Husby-Ärlinghundra och Skånela kyrkor i Sigtuna kommun, gruppen östtornskyrkor som betraktas som de äldsta landskyrkorna i Mälardalen.

Området utgörs av en centralbygd som har sitt ursprung i yngre järn­åldern och trakten speglar det gamla jordbrukssamhället med socknen som gemenskap och kyrkan i centrum. Utmärkande för riksintresset är bland annat den komplexa fornlämningsbild med gravfält och storhögar som finns i trakten.

Kring Färentuna kyrka ligger sammanhållna sockencentra och ett bevarat system av gamla vägar finns.

Byar och gårdar ligger framför allt på de mindre moränhöjderna ute i åkermarken.

HISTORIK Kyrkogården omges av en bogårdsmur som fick sin nuvarande sträckning under 1700-talets första hälft.

Tidigast omnämns bogårdsinhägnaden 1634 i ett sockenstämmoprotokoll, där beslut om att var och en skulle freda sin del nämns. Under 1700-talet påminns i detsamma flera gånger om nödvändigheten att reparera och täcka bogårdsmuren. I ett protokoll från 1725 kan man läsa att kalk skulle köpas från Stockholm och att muren skulle kalkslås, vitlimmas och förses med tak.

Bogårdsmuren är försedd Kyrkogården omges med två stigluckor, en åt norr, byggd under 1600-taav en bogårdsmur let och en åt söder, ursom omnämns sprungligen från 1700-talet, första gången 1634 men nerriven och återuppbyggd 1953. I räkenskai ett sockenstämmo­ perna kallas den norra för protokoll. stora stigluckan och uppfördes troligen efter 1636, då enligt sockenstämmoprotokoll en ny klockstapel skulle byggas. I räkenskaperna kan man också läsa att en kyrkobyggare fick betalt för byggandet av en stiglucka 1640. 1738 diskuterades enligt sockenstämmoprotokoll nedtagning av gamla stigluckan, som skulle ersättas med en ny. Antagligen är resultatet den södra stigluckan med korsblinderingar på båda gavlarna och tjärstruken port. Den revs 1953, på grund av av stora sprickor i murverket, men återuppbyggdes samma år. Under sent 1980-tal gjordes en öppning med grindar och grindstolpar i bogårds­ murens västra del. Under 2004 har ytterligare en öppning gjorts i muren mot söder.

Längs muren växer en tidigare hårt hamlad trädkrans av lövträd. Den första uppgiften om plantering härstammar från 1722 års sockenstämmoprotokoll, då det beslutades att ha tjänliga vackra lövträd på båda sidor om kyrkogårdsporten.

Tidigare fanns en klockstapel på kyrkogården, nordväst om den norra stigluckan. Den revs i samband med att klockorna flyttades till tornet, 1735, och dess utseende är okänt.

I kyrkogårdens sydöstra hörn ligger ett bårhus och i det sydvästra hörnet finns en materialbod. De 3

Kyrkogården sedd från öster

4

Kyrkogården sedd från väster

Färentuna socken med kyrkan uppe till höger i bild 1630 (Lantmäteristyrelsens arkiv: Redovisning)

är till utseendet lika. Båda byggnaderna uppfördes 1740. I kyrkogårdens sydvästra hörn finns en minneslund som anlades 1999.

BESKRIVNING Omgivningen Färentuna kyrka och omgivande kyrkogård präglar tillsammans med åkermarken landskapet som karak­­täriseras av en vidsträckthet med mjuka kullar och flacka partier. Området har utpräglad slätt­ karaktär med enstaka moränpartier. Ett fåtal hus ­ligger i kyrkans direkta närhet. I övrigt är bebyggelsen samlad i små byar på de trädbevuxna höjdpartierna. Kyrkogården är ovanligt stor för att inte ha blivit utvidgad i nyare tid och även kyrkan är av imponerande storlek.

Fastigheten sträcker sig utanför bogårdsmuren i söder motsvarande en yta ungefär lika stor som den befintliga kyrkogården. I väster finns församlingshemmet innanför fastighetsgränsen. Både i norr och i öster, utanför muren, tillhör mark av mindre omfång fastigheten.

Omgärdning Bogårdsmuren är murad i vald och kluven gråsten, delvis med murbruk, men nyare partier av kallmur finns runt hela muren. Arbetet med att lägga om muren pågår i etapper årligen; bönder i trakten har blivit duktiga på hantverket och engagerar sig i arbetet. Det finns en ingång från norr, tillika huvud­

Kyrkogårdsplan uppmätt av John Söderberg 1948; skolan uppe t.h. i bild riven. (Färentuna kyrka, Stockholms stift 2008)

entrén till kyrkogården, som går genom den norra stigluckan. Denna har rundbågiga portöppningar, tjärstrukna träportar samt sittplatser på ömse sidor om infarten. En entré finns från väster och går genom ett grindpar med järngrindar. Två entréer finns i söder, där den ena går genom den södra stigluckan, som är grundare än den norra stigluckan och saknar bänkrader. Den östra går genom ett grindpar med järngrindar i samma utförande som den västra ingången. En äldre hamlad trädkrans av askar och lindar kringgärdar murens insida. Stigluckorna är uppförda av tegel som putsats och avfärgats i vit kulör belagda med tak täckta av kyrkspån. Den södra stigluckan har korsblinderingar på båda gavlarna.

Gravkvarter och gångsystem Gravkvarteren lyder under följande beteckning: A, B, C, D, E, F – i medsols riktning från kyrkogårdens nordvästra hörn till kyrkogårdens sydvästra hörn.

Det förekommer både jordbegravning och urnsättning på kyrkogården. I kvarter B finns urnrad. Gravkvarteren är gräsbeklädda och har en äldre prägel, mycket på grund av de cirka 30-talet stenar som står upp och är högre än breda.

Gångsystemen överensstämmer med en äldre plan från 1948 med undantag för två grusgångar som inte längre finns, mellan kvarter B och C, respektive D och E. Dessa kvarter är idag sammanväxta, även om det är synligt var gångarna tidigare funnits.

Gångarna är gruslagda.

5

6

Södra stigluckan sedd inifrån kyrkogården

Kyrkan har kvällsbelysning genom höga, relativt smäckra trästolpar med strålkastare på.

Gravplatser och gravvårdar På kyrkogården framträder de stående gravstenarna, några med stenram, uppställda i nord-sydliga rader.

I flera av gångarna står gravstenarna i dubbla rader med ryggarna mot varandra. Trots det är kyrkogården återhållsamt nyttjad med gott om utrymme mellan gravvårdarna. Det finns tankar på att återanvända både äldre stenar och gravplatser till nya gravsättningar. Flera äldre gravstenar är graverade med den avlidnes namn samt titel.

Bland äldre gravvårdar på kyrkogården kan nämnas en gravhäll av grå kalksten öster om kyrkan som bär initialerna N.N.S/I.O.D/R.N.D och årtalet 1707. Många gravar är från 1800-talet, ett fåtal från 1700-talet. Sannolikt har några mycket gamla stenar försvunnit sedan 1950-talet, då skriftserien S­ veriges kyrkor som beskriver kyrkogården skrevs. Från texten kan uttydas att två hällar av kalksten med ut­ plånad skrift söder om kyrkan skall ha funnits. Dessutom nämns gravvårdar från 16- och 1700-talet i form av s.k. stele, resta stenar dekorerade i relief, en typ av gravvård som utgjort tradition i Färentuna.

1700-tals gravhäll av grå kalksten

7

StĂĽende gravstenar

8 Minneslunden med kantorsbostaden i bakgrunden.

Minneslund En minneslund finns i kyrkogårdens nordöstra hörn invid bogårdsmuren. Minneslunden är enkel och omgiven av en låg ligusterhäck. Det står en vilobänk invid muren och två ljuslyktor i olika utförande finns inne i lunden.

Vegetation I den välbevarade trädkransen som följer bogårds­ murens insida finns idag 31 stycken stora träd.

Trädsorterna i trädkransen utgörs av lindar och ­askar. En ask i den norra längan har fällts på grund av sjukdom. Askarna har lidit av sjukdom bland annat efter den kraftiga hamling som skett traditionsenligt. Idag är de inte lika hårt hamlade, men beskärs kontinuerligt för att minska kronomfånget.

Det finns inga stora träd inne på kyrkogården, däremot står två mindre syrenträd direkt innanför den norra stigluckan och huvudingången till kyrkogården. I övrigt förekommer syrenbuskar invid bogårdsmurens östra del. På kyrkans östsida finns två nyponbuskar på var sida om mittgången och på ­kyrkans norrsida fyra enar på en privat grav. Det förekommer även mindre buskar som dekoration kring några av gravarna.

Övriga byggnader och anläggningar

Två kvadratiska bodar finns infogade i bogårds­ muren i det sydvästra respektive det sydöstra hörnet av kyrkogården. Båda används som förråd, men det finns tankar på att återinföra den gamla funktionen av bårhus i den sydöstra boden. De båda byggnaderna har identiskt utseende, med hög gråstensockel och rödfärgat liggtimmer i ett fåtal varv samt tegellagda tälttak. Övre delen täcks av tälttak, belagt med enkupigt lertegel. På den sydvästra boden är timringen till viss del förstärkt med en brädfodring.

I den sydöstra bodens tak är målat en akantus­ ornamentik tillsynes med en kniv och en skalle i svart mot vit bakgrund. Den är utförd 1740 av ­initialerna P E S. Dateringen torde motsvara byggnadsåret för de båda bodarna. Öster om kyrkan, utanför kyrkogården, ligger den gamla kantorsbostaden, uppförd 1905. T ­ idigare fanns här Färentuna gamla skola och lärarbostad, som dock är riven. I vinkel, väster om kyrkan, också utanför bogårdsmuren, ligger församlingshemmet från 1986. Det är uppfört och ritat av Ralph Erskines arkitektkontor. Denna långsmala byggnad har vitputsade fasader och täcks av ett flackt sadeltak.

Den norra stigluckan inramad av två syrenträd

9

Konstnärlig utsmyckning Belägna intill den östra murens mitt på en m ­ indre plats i änden av mittgrusgången finns ett n ­ yare träkors, som ersatt ett äldre, uppställt under 2000-­talet. Det mäter cirka 3 meter i höjd. På ­platsen finns också en liten konstgjord damm i sten placerad framför korset.

Kulturhistorisk karakteristik Kyrkan med kyrkogården ligger inom ett riksin­ tresse för kulturmiljövården och är således av dignitär kulturhistorisk betydelse. Platsen ingår i ett tämligen välbevarat sockencentra med fornlämningar som återkopplar till traktens äldre historia. Kyrkans ­position, med stora flacka åkermarker kring ägorna, upplevs viktig och förtydligar en stillhet som känns på platsen.

En bevarad ålderdomlig rumsupplevelse förnims på kyrkogården, med trädkrans, bogårdsmur med stigluckor och bodar från 1700-talet, samt ett äldre gravstensschema. Kyrkogårdens praktfulla välbevarade hamlade trädkrans bidrar till att ge miljön en rofylld avskildhet och bogårdsmurens inramning av kyrkogården bör värnas då den ger en upplevelse av ett skyddat hägn innanför murarna.

10 Den sydvästra boden

Träkorset

Den sydöstra bodens innertak.

Församlingshemmet från 1986 skymtar ­utanför11 bogårdsmuren i väster.

På kyrkogården framträder de stående gravstenarna starkast och skänker en ålderdomlig prägel till platsen. Stenarna är uppställda i nord-sydliga rader.

Några har stenram. Äldre stående gravvårdar, samt äldre stenar generellt, bör bevaras för att vidmakthålla kyrkogårdens säregna prägel. Att det inte finns några täta häckpartier på kyrkogården bidrar också till att stenarna syns tydligt och till att kyrkogårdsrummet definieras av bogårdsmurarna.

De gamla gångsystemen och de gruslagda gångarna bevarar kyrkogårdsmarken öppen.

Stigluckor samt bodar har betydelse som historiska inslag för upplevelsen av kyrkomiljön. I den ena boden finns ett unikt måleri i innertaket.

KÄLLFÖRTECKNING Litteratur Curman, S, Roosval, J, Sveriges kyrkor, Färentuna härad, västra ­delen, vol 73, Stockholm 1954 Legars, Niss Maria, Färentuna kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. ­Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm 2008 Färentuna kyrka, sammanställning av kyrkorådet i Färingsö ­församling, Bromma 1995

Att särskilt tänka på vid förvaltning och ­användning av kyrkomiljön • Kyrkogårdens hamlade trädkrans • Bogårdsmurens inramning av kyrkogården • Stigluckor samt bodar med målning i innertak • Att bevara kvarteren öppna utan avdelande häckar • Äldre stående gravvårdar, samt äldre stenar generellt • Gångsystemen och de gruslagda gångarna

Kronologi Omkring 1175 Färentuna kyrka uppförs. Curman 1954 1640 Norra stigluckan byggs. Tuulse 1954 1700-talets första hälft. Kyrkogården får sin nuvarande utsträckning. Samtidigt uppförs bogårdsmuren istället för den äldre inhägnad som fanns tidigare. Tuulse 1954 1722 Lövträd planteras på kyrkogården. Curman 1954

Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Färentuna kyrka, Stockholm 2001.

1735 Klockstapeln rivs i samband med att tornet repareras och klockorna flyttas till tornet. Tuulse 1954, Curman 1954

Tuulse, Armin, Färentuna kyrka, Upplands kyrkor, Uppsala 1954

1738 Den södra stigluckan byggs. Tuulse 1954

Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län 1997

1740 Bårhus samt materialbod uppförs. Tuulse 1954

Arkiv ATA Antikvarisk-topografiska arkivet ABLM Stockholms läns museum Lantmäteristyrelsens arkiv Muntliga källor Kyrkogårdsföreståndare Kjell Hedin Internet Riksintresseutbredning – www.fmis.raa.se

1793 Koret får nytt golv av tegel och gravarna i kyrkan fylls igen. Curman 1954 1953 Södra stigluckan tas ned pga av skador men byggs upp igen. Tuulse 1954 1966 Bårhus uppförs söder om kyrkogårdsmuren och den sydvästra boden. ATA 1969 Utvidgning av kyrkogården. ATA 1989 Öppning i kyrkogårdsmuren med ny grind och grindstolpar. ATA 1999 Minneslund inrättas i kyrkogårdens nordöstra hörn.

Församlingen 2004–2005 Öppning i bogårdsmuren tas upp mot söder.

Nya grindstolpar. ABLM

12