Enskede kyrkas kyrkotomt

Enskede kyrkas kyrkotomt Enskede-Årsta församling, Enskede kontrakt, Stockholms stift Enskede Gård 4:1, Björkvägen 18–20, Gamla Enskede, Brännkyrka socken, Stockholms kommun och län, Södermanland

1

Kyrkotomten till Enskede kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Kyrkotomten ligger inom den del av Gamla Enskede som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården.

TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: Enskede kyrka och kyrkotomten från nordväst.

Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift

Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Enskede kyrkas kyrkotomt Enskede kyrka uppfördes mellan åren 1913–1915 efter ritningar av Carl Bergsten (1879–1935).

Tidigare hade Bergsten ritat kyrkan i Hjorthagen, in­vigd 1909. Bland hans mest kända profana byggnadsverk kan Liljevalchs konsthall särskilt nämnas.

Utformningen av kyrkobyggnaden och kyrkotomten genomsyrades av nationalromantikens formspråk och hämtade inspiration från den traditionella svenska sockenkyrkan. Trappor och terrassmurar anordnades närmast kyrkan. I övrigt gavs kyrkotomten en enkel utformning med naturmark och berg i dagen som i stor utsträckning är välbevarad idag.

HISTORIK

Stockholms stad förvärvade lantegendomen Enskede gårds ägor 1904 och en ny stadsplan av Per Olof Hallman (1869–1941) fastställdes 1908. Hallman var vid början av 1900-talet en av Sveriges främsta planarkitekter och hämtade inspiration från engelska och tyska trädgårdsstäder. Gamla Enskede blev Stockholms första trädgårdsstad med villabebyggelse, radhus och småstugor. Bebyggelsen anpassades efter platsens befintliga terräng och vägnätet fick en organisk utformning med mjukt svängda gator. I stadsplanen lämnades utrymme för större grönytor och höglägena i terrängen reserverades för parker och offentliga byggnader. En av dessa höjder var förbehållen den blivande kyrkotomten. Kyrkobygget blev verklighet genom en insamling av Sällskapet för främjandet af kyrklig själavård som tillsammans med privata donationer finansierade uppförandet. Kyrkomiljön utformades i sin helhet av arkitekten Carl Bergsten och stod färdig vid invigningen 1915.

Bergsten hade en strävan att ge kyrkan och omgivningen en karaktär av äldre landsortskyrka. Den ojämna naturmarken med nakna berghällar bevarades tillsammans med flera befintliga löv- och barrträd, som gav kyrkan en naturlig inramning. Trädbeståndet bestod i huvudsak av tall och björk, men i viss mån även gran fick sätta sin prägel på omgiv-

ningarna kring kyrkan. Valet av ”vild” natur i gestaltningen av kyrkotomten kan troligtvis ses som ett uttryck för tidens nationalromantiska strävanden. Kyrkan placerades på fast berg och för att ta upp nivåskillnaderna anlades en terrass med stödmurar mot huvudingången på kyrkans norra sida.

BESKRIVNING Omgivningen Kyrkotomten är belägen på en bergsklack mitt i Gamla Enskede vid Björkvägen. Mot väster höjer sig kyrkan över den omgivande villabebyggelsen, som i huvudsak är tillkommen omkring 1910. Sydväst om kyrkan ligger några av Sveriges första radhus som började byggas 1908. Nordost om tomten på Fågelkärrsberget ligger Enskede församlingshus, numera nyttjad som skola, uppfört i sluI stadsplanen läm­tet av 1940-talet efter ritningar nades utrymme för av Cyrillus Johansson (1884– 1959). större grönytor och

Omgärdning

höglägena i terrängen reserverades för parker och offentliga byggnader. En av dessa höjder var förbehållen den blivande kyrkotomten.

Kyrkan är belägen på en mind­re höjd i den så kallade Kyrklunden. Den snäva fastighetsgränsen följer i stort kyrkobyggnadens fasader och terrassen i norr. Kyrkotomtens placering är starkt relaterad till Hallmans stadsplan för Gamla Enskede, vilket gör att det anslutande grönområdet kring kyrkan – Kyrklunden – både uppfattas och fyller funktionen som kyrkotomt.

Tomten är placerad mitt i bostadsområdet och avgränsas åt samtliga väderstreck av villabebyggelse samt åt öst, väst och norr av gator. Det gamla trädbeståndet med högvuxna tallar och björkar har en avskärmande effekt gentemot den anslutande bostadsbebyggelsen och vägarna. Kyrkans upphöjda läge i terrängen tas delvis upp av terrassmurar i norr och väster, vilka skapar en plan yta framför huvud­

3

Stadsplan för Gamla Enskede signerad Per-Olof Hallman 1907. I planen reserverades större ytor för monumentalbyggnader (röda) och parker (gröna). Platsen för Enskede kyrka och kyrkotomt är den röda byggnaden längst ned i bild med omgivande parkmark. Stockholms stadsbyggnadskontor

Kyrkotomten från nordost. De högresta tallarna

4 som ramar in kyrkobyggnaden har ett stort miljöskapande värde för platsen.

entrén för enstaka parkeringsplatser och parkbänkar. Murarna är av natursten med ojämna skift, fogad med bruk.

Gångsystem, belysning m.m.

Gångsystemet består av mjukt svängda stigar och asfalterade körbanor, i huvudsak lokaliserade till tomtens östra och västra del. Från Björkvägen i öster leder en asfalterad uppfart mot kyrkans huvudentré.

En trappa av råhuggen granit följer kyrkans gavel till långhusets västra port och ansluter även till gångvägarna på den västra delen av tomten. I det sydöstra hörnet, vid entrén till det södra vapenhuset, löper sockeln ut i en terrassmur och en trappa ned till uppfartsvägen. Samtliga trappor har enkla handledare av järn, delvis med smidda ursprungliga detaljer.

Gångsystemet på den västra delen av tomten består av mjukt svängda, grusvägar som förbinder kyrko-

tomten med de anslutande gatorna. Gång- och körbanorna lyses kvällstid upp av stolpbelysning av sentida modell. Parkbänkar finns utplacerade framför kyrkans huvudentré och längs de grusade gångstigarna.

Vegetation Kyrkan ligger insprängd i naturmark som domineras av björk, tall och rönn. Resliga tallar avtecknar sig mot kyrkans vitkalkade murar mot öst och syd och fyller en viktig upplevelsemässig funktion. På impedimentmarken i den nordöstra delen av tomten, och på bergsluttningarna intill kyrkan, växer lägre buskvegetation, bland annat snöbär och måbär med inslag av rosenbuskar. Väster om kyrkan, vid gångstigarna, växer hägg och ett solitärt körsbärsträd. Den södra delen av kyrkotomten ligger högre i terrängen med berg i dagen. Här är vegetationen mer slyartad och tomten har karaktär av baksida.

Hägg och ett körsbärsträd står i full blom vid de 5 grusade stigarna väster om kyrkan.

Kulturhistorisk karakteristik Enskede kyrka och kyrkotomt har ett stort kulturhistoriskt värde som en integrerad del i Sveriges äldsta trädgårdsstad. Kyrkotomten ligger centralt placerad på en liten höjd, mitt bland Gamla Enskedes villabebyggelse. Såväl placeringen, tomtens utpräglade naturmark och kyrkobyggnadens nationalromantiska gestaltning hämtar inspiration från den traditionella svenska sockenkyrkan. Kyrkotomten illustrerar på ett tydligt sätt tidens nationalromantiska ideal. Utformningen, med naturstensklädda terrassmurar och trappor nära kyrkan, och ”vild natur” däromkring, är typisk för tiden.

Naturen kryper nära inpå och de höga tallarna som omger kyrkan förstärker miljöns nationalromantiska formspråk. Det fullvuxna trädbeståndet bidrar till kyrkotomtens ålderdomliga prägel.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Kyrkomiljöns enkla karaktär, som hämtat inspiration från den traditionella svenska sockenkyrkan.

• Terrassmurar och trappor av natursten i anslutning till kyrkobyggnaden.

• Det omgivande trädbeståndets fullvuxna karaktär, särskilt de högresta tallarna som ramar in kyrkan.

• De grusade gångvägarna som slingrar sig fram genom kyrkotomtens vegetation.

6

Trappor och stÜdmurar av natursten utmed kyrkans västra gavel.

7

Översiktskarta Karta över del av Gamla Enskede med Enskede kyrka och kyrkotomt. Norr är uppåt i bild. Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kronologi 1908 Ny stadsplan fastställs för Gamla Enskede av Per

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet

Olof Hallman. (Söderström)

DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska

1913–1915. Enskede kyrka uppförs efter ritningar av

SBK Stadsbyggnadskontoret

arkitekt Carl Bergsten med Sällskapet för främjande af kyrklig själavård som byggherre. (Lindhagen)

1931 Enskede församling tillkommer när Brännkyrka församling delas. (Lindhagen)

SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Lindhagen, S, Enskede kyrka, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008 Lindqvist, G, Enskede kyrka, Sveriges kyrkor Stockholm VIII, Stockholm 1964 Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Söderström, G m fl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholm 2003

8