Engelbrektskyrkans kyrkotomt

Engelbrektskyrkans kyrkotomt Engelbrekts församling, Östermalms kontrakt, Stockholms stift kv Korsnäbben 1, Östermalmsgatan 20, Östermalm, Stockholms kommun och län, Uppland

1

Engelbrektskyrkans kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Kyrkan ligger inom Lärkstaden som är utpekad som riksintresse för kulturmiljövården.

TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet

Omslagsbild: Engelbrektskyrkan och kyrkotomten från sydväst.

Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Engelbrektskyrkans kyrkotomt Engelbrektskyrkan uppfördes åren 1910–1914 och var resultatet av en arkitekttävling som vanns av Lars Israel Wahlman, professor vid Kungl. Tek­ niska Högskolan. Han ritade även det intillig­ gande församlingshemmet, färdigt 1911. Wahlman har ritat ett flertal kyrkor runtom i landet, bland annat Nynäshamns kyrka (1919–1929), Ansgars­ kapellet på Björkö (1930) och Östersunds kyrka (1940). Han har även varit arkitekt till ett fler­ tal större omdaningar av kyrkor i Stockholm såsom Oscarskyrkan (1921–1923), S:ta Maria Magdalena (1926–1927) och Sofia (1948–1951). Kyrkotom­ ten samplanerades med kyrkan och fick en medve­ ten utformning av Wahlman. Den välbevarade och samstämmiga helhetsmiljön med sina naturstens­ murar, trapparrangemang och planteringar är ett stycke landskapsarkitektur med höga kulturhisto­ riska och upplevelsemässiga värden.

HISTORIK

Platsen för den blivande kyrkotomten, den högsta höjden i det kuperade Eriksberg,och området däromkring, var i stort sett obebyggd fram till 1880talet då Karlavägen och Östermalmsgatan drogs fram. Den stadsplan för Eriksberg och Lärkstaden som utarbetades av PerOlof Hallman under 1900-talets första år präglades av de nya stadsplaneidéer som börjat få genomslag i Europa. Istället för att spränga fram gatusträckningarna rakt genom Eriksbergshöjden, anpassades de efter höjden, Under slutet av 1800-talet hade stadsdelen Öster­ malm genomgått en kraftig befolkningstillväxt.

Detta ledde till en delning av Hedvig Eleonora församling 1906, då Engelbrekts och Oskars församlingar bildades. Flera av innerstadens stora församlingar genomgick liknande delningar vid den här tiden, vilket inledde en expansivkyrkobyggnadsepok. Mellan 1902–1918 byggdes fler kyrkor i Stockholms stift än under hela 1800-talet.

Redan två år före delningen hade kyrkorådet ansökt hos Stockholms stad om tomtplats för en ny

kyrka, till den blivande Engelbrekts församling. Ett kontrakt om tomtbyte tecknades 1904. Det innebar att församlingen fick tomten på Eriksbergshöjden mot att staden fick församlingens markområden i kvarteret Björken, nuvarande Stureparken.

I december 1905 utlystes en arkitekttävling för kyrka och församlingshus i kvarteret Domherren och i maj 1906 tilldelades Lars Israel Wahlmans förslag första pris.

I boken ”Den vill vara ny och stark – Engelbrektskyrkan 100 år” gör konstvetaren Catharina Nolin en utförlig beskrivning av kyrkans omgivningar, i sin helhet gestaltade av Lars Israel Wahlman.

En viktig komponent i Wahlmans förslag var utnyttjandet av platsens topografi, där kyrkotomtens höjdskillnader betonades av terrassmurar och trappor av natursten. Målet var att skapa en mjuk övergång mellan kyrkan och klippan. I sin analys skriver Nolin att Wahlman utformade trappan mot Karlavägen ”… så att den under vandringen uppåt presenterar kyrkan för den gående ur varierande aspekter men också erbjuder pauser i närmandet, liksom tillfälle till kontempla- Platsen för den tion vid olika sittplatser och i blivande kyrkosmå trädgårdar”. tomten, den högsta När Wahlman utformade Engelbrektskyrkan var han höjden i det kuperade präglad av den helhetssyn på Eriksberg var i stort arkitektur som vunnit mark i arkitektkretsar under början av sett obebyggd fram 1900-talet. Ambitionen var att till 1880-talet. skapa sammanhängande miljöer som omfattade allt från enskilda byggnadsdetaljer till hela landskap. För Wahlman var trädgården en självklar och likvärdig del av ”allkonstverket”. Redan före Engelbrektskyrkan hade han skapat sig en bred erfarenhet av trädgårdsanläggningar och utvecklat ett särskilt intresse för medeltida trädgårdar. Dessa kunskaper tillämpade han på ett tydligt sätt i sin medvetna gestaltning av Engelbrektskyrkans omgivningar.

Wahlmans förslag hade gått under mottot ”En blomma med kvist”. Liknelsen med vildrosen fick 3

Generalplan av kyrkotomten signerad L I Wahlman, ur Arkitektur nr 2 1914.

genomslag även i arkitekturen. Utformningen av kyrkans valvbågar och dekor inspirerades av rosens växtformer, som också blev den dominerande växten i kyrkotomtens planteringar. Under början av 1900talet var rosen en särskilt uppmärksammad kulturväxt i svensk trädgårdskonst och arkitektur.

I sina ritningar till kyrkotomten gav Wahlman upplysningar om växtlighetens typ, utseende och karaktär medan underentreprenörerna, bland annat Stockholms stads parkförvaltning, fick besluta om de specifika växtsorterna. Delar av platsens befintliga vegetation sparades och kompletterades av planteringar med blommande buskar, större buskar med delade stammar, perenner, lökväxter och inte minst rosor, ofta av inhemskt slag. Fasad- och terrassmurar täcktes delvis av klängväxter och klängrosor. Träden fick en särskilt viktig plats i gestaltningen av miljön. Här valdes sorter med smala, arkitektoniskt formade spiror som kompletterades av lägre hängträd och barrträd. Enligt Catharina Nolin är växtvalen typiska för Wahlman och återkommer i flera andra av hans trädgårdar från samma tid.

Sedan uppförandet har kyrkotomten genomgått flera stegvisa förändringar. Detta är särskilt tydligt vid trappans terrasserade partier, där planteringar 4

Den nedre terrassen i trappan mot Karlavägen 1964. Vid den här tiden var Wahlmans ursprung­ liga utformning av platsen fortfarande synlig, med rosenbuskar inramade av grusade gångytor.

5 Särskilt planteringsytorna i trappan har genom­ gått flera förändringar sedan uppförandet.

och markbeläggningar har ändrats i större omfattning, medan övriga delar av tomten framstår som mer oförändrade.

Mellan åren 1958 och 1961 inrättades ett kolumbarium i ett före detta skyddsrum insprängt i berget under kyrkotomten, med ingång från Karlavägen.

Omgivningen Engelbrektskyrkan är belägen i Stockholms innerstad, i södra delen av Lärkstaden, på Östermalm.

Området stadsplanerades 1907 och kyrkan är integrerad med de omgivande kvarterens enhetliga bebyggelsemiljö. Bostadsbebyggelsen, som uppfördes ungefär samtidigt som kyrkan, består i huvudsak av enfamiljshus eller hyreshus i nationalromantisk stil med mörka tegelfasader. Kyrkan är ett utpräglat fondmotiv i gatubilden, framförallt från Bragevägen. Vid foten av klippan i söder går den breda esplanaden Karlavägen, och i norr löper Östermalmsgatan. I nordost, vid Vallhallavägen, ligger Engelbrektsskolan som uppfördes 1901 av dåvarande Hedvig Eleonora församling. Som närmaste granne i öster ligger Arkitekturskolans brutalistiska betongbyggnad från 1969.

Kyrkotomten från Karlavägen. Klippans slutt­ ningar formas av terrassmurar och trappor och täcks av grönska under sommarhalvåret.

6

Omgärdning Kyrkotomten upptar hela kvarteret Korsnäbben och är utlagd på en klippformation med kyrkan placerad på dess högsta punkt. I söder, väster och öster är marken terrasserad med naturstensmurar och trappor av grovhuggna granitkvadrar. Murarna har kraftiga överliggare av granit med dekorativa spår från stenhuggarens mejsel. Kyrkotomten är tydligt avgränsad av omgivande gator, i sydväst av Karlavägen, i sydost av Uggleviksgatan, i nordväst av Engelbrekts Kyrkogata och i nordost av Östermalmsgatan.

Kyrktorget i norr, mellan kyrkan och församlingsbyggnaden, har en tydlig inramning som förstärks av naturstensmurar och dekorativa skyddsräcken i smidesjärn.

Gångsystem, belysning m.m.

På kyrkotomten finns ett komplext system av trappor, gång- och körvägar som är välbevarade från byggnadstiden. Markbeläggningen är av asfalt, gatsten samt i mindre utsträckning av grus. Från Karlavägen i söder leds besökare upp till kyrkans huvudentré via en monumental trappa i granit med dubbla trapplopp. På trappans barriärer står

ursprungliga armaturer i form av plåtlyktor på granitstolpar. Trappans terrasseringar är belagda med grus och/eller gatsten. På den övre terrassen är marken lagd i ett ursprungligt rutmönster av är gräs och smågatsten. I hörnet Engelbrekts Kyrkogata-Karlavägen leder en mindre trappa av granit upp mot kyrkan. Vid Östermalmsgatan och församlingsbyggnadens souterrängvåning finns ytterligare en terrasserad trappa med ursprungliga armaturer i form av dekorerade plåtlyktor på granitsocklar.

Större delen av räcken och handledare är ursprungliga och utförda i smidesjärn, ofta med karakteristiska volutformade avslutningar.

Två körvägar i norr och öster leder upp till den asfalterade kyrktorget mellan kyrkan och församlingsbyggnaden, samt till parkeringsplatsen i söder.

Kring kyrkan och församlingshuset finns stolpbelysning av varierande ålder och karaktär.

Vegetation Engelbrektskyrkans omgivningar präglas av en frodig växtlighet av naturmarkskaraktär, sida vid sida med mer strikta planterade partier. Från väster reser sig kyrkan ur en skärm av grönska, som till stor del täcker sluttningen. Här växer olika typer av blommande buskar, nyponbuskar, malva och syren samt enstaka träd. Vid sidan av dubbeltrappan står en grupp höga popplar, och några knotiga hagtornsträd markerar ingången till kolumbariet. Även sluttningen i öster präglas av en ”vild växtlighet”, med bland annat en, bergtall och forsythia.

Kyrkotomtens planteringar är koncentrerade till trappornas terrasseringar och kyrkans yttermurar.

På dubbeltrappans terrasser finns gräsytor och planteringar med olika typer av perenner, blommande buskar och lökväxter, som exempelvis mahonia, rododendron, pärlhyacint och rosor. Trappor och murar samt delar av fasader täcks delvis av kraftiga klängväxter. Planteringar intill kyrkans yttermurar domineras av rosor. Runt kyrkan och på terrasserna växer flera ursprungliga träd, där hängalm är en av de mer förekommande sorterna.

På trappornas terrasseringar finns små plante­ rade rum. Här syns en grupp hängalmar och en 7 karakteristisk markbeläggning av smågatsten lagd i rutmönster – allt utformat av L I Wahlman.

Kulturhistorisk karakteristik Engelbrektskyrkan är ett framstående exempel på Lars Israel Wahlmans strävan att förena arkitektur och landskapsarkitektur. Terrassmurar och trappor formar klippans sluttningar och gör den omgivande terrängen till en del av byggnadsverket. Med Engelbrektskyrkan har Wahlman skapat ett allkonstverk där byggnad och utemiljöer framstår som likvärdiga.

Utformningen av kyrkans omgivningar markerar ett

Kyrktorget mellan kyrkan och församlingsbygg­ naden, med sin karaktärsskapande hängalm.

8 Trappornas armaturer med plåtlyktor på granit­ socklar är ursprungliga.

viktigt skifte i svensk trädgårdsgestaltning i början av 1900-talet, där Wahlman räknas till en av pionjärerna. Kyrkotomtens ursprungliga utformning är i stora drag välbevarad från uppförandetiden med stora kulturhistoriska och upplevelsemässiga kvaliteter.

Ett av platsens mest karakteristiska drag är kontrasten mellan vild växtlighet och strikta planterade partier. Naturmarken vid sluttningen i väster kompletteras, bland annat på trappans terrasseringar, av odlade träd och planteringar. Klängväxter på mur-

krön och delar av fasader är en viktig del av platsens ursprungliga utformning. Rosen har en särskild betydelse för kyrkans inramning och är ett återkommande motiv även i interiören. Klängrosor vid kyrkans väst- och sydfasad mjukar upp de kraftiga tegelmurarna och är ett viktigt karaktärsskapande inslag i miljön. Träden runt kyrkan och på terrasserna, med sina skulpturala och hängande grenverk, samspelar på ett medvetet sätt med arkitekturen.

Det avgränsade kyrktorget mellan kyrkan och för-

samlingsbyggnaden markerar byggnadernas samhörighet och delade funktion. Den öppna ytan som där bildas är ett viktigt karaktärsdrag för platsen.

Här finns planteringar och en ursprunglig hängalm med stor betydelse för upplevelsen av miljön. Kyrkotomten utgör också ett viktigt inslag Lärkstadens bebyggelsemiljö, utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Kyrkan och dess omgivningar är ett återkommande fondmotiv med stor positiv betydelse för stadsbilden, och en viktig del av områdets riksintressanta karaktär.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Kyrkotomtens kontrast mellan vild natur och planterade ytor.

• Klippans sluttningar mot omgivande gator, med terrassmurar och trappor av granit.

• Ursprungliga handledare, räcken, grindar och armaturer utformade av L I Wahlman.

• Kyrkotomtens terrasseringar, med bland annat: Klängväxter på murar, växtplanteringar, odlade träd, blommande buskar och öppna gräsytor samt ursprunglig markbeläggning på dubbeltrappans övre terrass med smågatsten i rutmönster liksom grusade partier.

• Kyrktorget med sin fria öppna yta, växtplanteringar och solitärträd.

• Rosor vid kyrkans fasader.

Trappor och terrassmurar av granit är hant­ 9 verksmässigt utformade med handledare, räcken och grindar av smidesjärn.

Översiktskarta Karta över del av Östermalm och kvarteret Korsnäbben 1 med Engelbrektskyrkan och kyrkotomt. Norr är uppåt i bild.

Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kronologi 1906. Engelbrekts församling bildas. L I Wahlman tillde­

las första pris i en arkitekttävling om ny kyrka med försam­ lingshus. (Åkerman)

1910–1914. Kyrkan uppförs. (Lindhagen)

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv

1958–1961. Kolumbarium inrättas i ett f d skyddsrum

von Ajkay, A m fl, Tidernas Stockholm. Kulturmiljöer av riksintres­ se, Stockholm 1990

1970. Ny stolpbelysning och fasadbelysning monteras på

Bergsten, C G m fl, Engelbrektskyrkan, Arkitektur nr 2 1914, Stockholm 1914

1981. Skyddsräcke i svartmålat stål monteras på terrass­

Kilström, B I, Engelbrektskyrkan, Stockholm 1994

vid Karlavägen. (Lindhagen) kyrkotomten. (ATA)

muren över bisättningsrummet, vid kyrkans sydöstra hörn.

(ATA)

1995. Permanent handikappramp av granit och ny plante­

Lindhagen, S, Engelbrektskyrkan, Låt kyrkorna berätta. Kul­ turhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008

1900-talet. Körvägar och markytor kring kyrkan asfalte­

Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001.

2003–2004 Utebelysningen kompletteras med nya

Nolin, C, Eriksson, E m fl, ”Den vill vara ny och stark”: Engelbrektskyrkan 100 år, Statens centrum för arkitektur och design, Stockholm 2013

ringsyta tillkommer vid den nordvästra entrén. (ATA)

ras. Förändringar av markbeläggningar växtsorter på trap­ pans terrasser i söder. (Nolin) armaturer på belysningsstolpar. (Församlingen)

10