Ekerö kyrkogård

Ekerö kyrkogård Ekerö församling, Birka kontrakt, Stockholms stift Ekerö kyrka 1:1, Ekerö socken, Ekerö kommun, Stockholms län, Uppland

1

Ekerö kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen och ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Ekerö AB24.

TEXT: Martina Berglund FOTO: Mattias Ek Omslagsbild: Ekerö kyrka och kyrkogård från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2017 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Ekerö kyrkogård I de äldsta källorna omnämns socknen ­omväxlande som Ekerö och Askanäs. Namnet Ekerö ­kommer från trädnamnet ek, liksom läget på den ö där ­kyrkan står. Under medeltiden var Asknäs gård känd som en stormansgård. Möjligtvis har den anor från förhistorisk tid, vilket en storhög från slutet av järnåldern strax sydväst om kyrkan talar för. Asknäs nämns också i den medeltida Erikskrönikan. Den nuvarande herrgården uppfördes i samband med laga skifte runt 1880.

Ekerö församling utgjorde ett eget pastorat fram till 1962 för att därefter gå samman med Adelsö, Munsö och Lovö församlingar till Ekerö kyrkliga pastoratssamfällighet. Från och med 2014 utgör Ekerö församling tillsamman med Adelsö-Munsö församling och Lovö församling ett pastorat, benämnt Ekerö pastorat.

Ekerö kyrka uppfördes vid slutet av 1100-­talet, möjligen som gårdskyrka till Asknäs. Några d ­ irekta belägg för detta finns dock inte. Ursprungligen ­bestod kyrkan av ett långhus, kor och troligen en smalare absid. Efter en brand på 1600-talet ­gjordes en större upprustning på initiativ av greven Erik ­Lindschöld som ägde säteriet Stafsund på 1670-talet. Åt denne uppfördes då kyrkans södra gravkor och det norra åt hans vän Joel Gripenstierna.

Ekerö kyrkas fasader är idag spritputsade och ­avfärgade i en gulvit kulör, med slätputsade omfattningar och ett svart plåttak.

Området kring Ekerö kyrka och kyrkogård är av riksintresse då det utmärks av det av stor­ gårdsdriften präglade landskapet med alléer och stora sammanhängande åkermarker.

HISTORIK Ekerö kyrkogård består av en äldre del runt ­kyrkan och två nyare delar i norr och i väster, alla omgivna av stenmurar. År 1637 omnämns bogårds­muren kring den gamla delen av kyrkogården för första gången, då i form av en rappad mur med brädtak.

Tio år senare betecknades den som förfallen, liksom 1687. Efter detta verkar en reparering ha genom-

förts och 1691 lades spån som murtak. Flera reparationer företogs sedan under 1700- och 1800-talet och från och med 1791 täcktes muren med torv.

Den gamla delen har ingångar i öster och väster.

Här fanns tidigare stigluckor, varav den östra stigluckan uppfördes 1637, medan den västra uppfördes tio år senare. 1689 byggdes båda stigluckorna om och 1836 bestämdes att de då förfallna överbyggnaderna skulle tas ner, i och med uppsättandet av nya entréer. Ingångarnas grindar smiddes 1836 av smeden Jonas Jonsson i Asknäs och som förebild fanns grindarna på Lovö kyrkogård. 2008 repa­rerades kyrkogårdens fem ingångar och i de tegelmurade grindpelarna framkom många tidigare lagningar. De pyramidformade plåtavtäckningarna svartmålades.

Trädkransen kring den gamla delen av kyrko­ gården tillkom troligen 1836, då man gjorde om­ fattande planteringar på kyrkogården.

I och med en rågångsförrättning 1870 uppläts mark i väster som tillhörde Asknäs gård och klockar­bostaden för utvidgning av kyrkogårdens mark. 1941 utvidgades kyrkogården åt norr efter ett förslag av trädgårds­ arkitekten Sven A HermeÅr 1637 omnämns lin. ­Hermelin startade sin bogårdsmuren kring verksamhet på 1920-taden gamla delen av let och ritade många parker och trädgårdar. Några kyrkogården för av de mer kända projekförsta gången. ten är ­parkerna tillhörande herrgårdarna Sturehov och ­Hässelby, liksom Marabouparken i anslutning till Marabous chokladfabrik i Sundbyberg.

Det nya kyrkogårdsområdet hade förvärvats genom expropriation och planen innebar en enkel och stram utformning av kyrkogården. De två kvarteren på vardera sidan om grusgången upp mot kyrkan delades av med häckar. År 1986 utvidgades kyrkogården ytterligare på mark väster om kyrkan. Där finns nu både grav­ platser och en minneslund. På två kartor från 1730 kan man se att det då på området i väster fanns körsbärsträdgårdar. Vid utvidgningen togs tidigare arrenderad mark i anspråk, tillhörande Asknäs gård. På en karta från 1926 syns ett bostadshus

3

Karta över Asknäs och Ekerö kyrka, 1730 (beskuren). Källa Lantmäteriet.

på samma plats, men detta hus flyttades i och med ­kyrkogårdens utvidgning. På marken fanns även många fruktträd och en jordkällare som revs. ­Några av äppelträden sparades och ingår nu i en ”minnenas trädgård”, en plats för stillhet och eftertanke, som anlades 2005. År 2008 anlades också en askgravplats i den norra delens nordöstra hörn, utformad av landskapsarkitekten Emelie Wade, Landskapslaget. Samma år lades stenmjöl på alla grusgångar.

Tidigare fanns en klockstapel som hörde till ­kyrkan, byggd 1647 av byggmästare Per ­Oloffsson, troligtvis på en kulle strax sydväst om kyrkan. År 1700 byggdes en ny stapel av byggmästare Måns Larsson. Denna syns på kartorna från 1730, strax sydväst om kyrkan. 1742 betecknades stapeln som förfallen, men förstärktes 1751 då den också försågs med fyra spiror av byggmästare Söderberg. 1794 revs klockstapeln då klockorna istället flyttades till kyrktornet.

BESKRIVNING Omgivning Ekerö kyrka och kyrkogård ligger vid Kyrkviken, på en höjd omgiven av ett öppet odlingslandskap med hästhagar och åkrar. Öster om kyrkan ligger Asknäs gård, bebyggd med en mindre herrgårdsanläggning från 1800-talets senare hälft. På gården finns en mangårdsbyggnad med två flygelbyggnader 4

och även en storhög som vittnar om gårdens hävd som stormansgård med anor ned i järnåldern. Fram till ­kyrkan och Asknäs gård leder en karaktärsfull ­äppelträdsallé.

Omgärdning, grindar och ingångar Kring den gamla delen av kyrkogården löper en ­kallmurad gråstensmur, medan muren kring den ­utvidgade delen i norr är av huggen gråsten och täckt av sedum. Kyrkogårdens utvidgning i väster omges också av en kallmurad mur i huggen granit.

Runt den gamla delen av kyrkogården växer en ­välbevarad trädkrans.

Kyrkogården har fem stycken grindförsedda ingångar. Den gamla delens ingångar i öster och v­ äster omges av vitputsade grindstolpar av tegel med grindar av smide. Ingången i öster som vetter mot Asknäs gård används i­nte längre. Grindstolparna har pyramidformade, svartmålade plåt­avtäckningar.

Ingång till den nyare delen av kyrkogården finns i norr. Vid denna står två grindstolpar murade av huggen sten som täcks av svartmålat plåttak med lyktor. Två stycken öppningar utan grindar finns även i muren mellan den gamla och den nya delen.

I muren kring den nyaste utvidgningen i väster finns två ingångar i norr på vardera sida om ekonomi­byggnaderna. Även dessa har vita putsade grindstolpar med svarta plåttak och enkla järngrindar.

Till parkeringsplatsen i norr finns två stycken ingångar i muren, en i norr och en i öster. Båda in-

gångarna flankeras av vita putsade grindstolpar med koppartak, den norra ingången har enkla svarta järngrindar. Runt om parkeringsplatsen finns en kallmurad mur i huggen granit. Framför ingången till kyrkogården ligger gatsten.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m. m.

Gamla delen Kyrkogårdens gångar är relativt få och ­rätvinkliga.

En huvudaxel går från ingången i norr och förbi kyrkans torn där den möter en smalare gång som ­löper mellan den gamla kyrkogårdens båda ingångar.

Runt den gamla delen löper en grusgång längs hela muren och runt kyrkan.

På den västra sidan finns både stående och liggande vårdar som står i räta rader. Några har stenram eller järnstaket. Några av vårdarna står i kanten av gång­ en, nästan ute i gruset. På kyrkogårdens östra sida finns en tujahäck som ger stöd åt stående vårdar.

Norra delen På den norra delen av kyrkogården finns en gångväg runt kvarteren och på några ställen ligger trampstenar i gräset mellan gravstenarna. Här växer 1,5

meter höga tuja- och idegranshäckar ”i ryggen” på gravstenarna och delar av gräsytan i rader. Övervägande delen av gravvårdarna är stående och ungefär lika höga.

Längs den gamla muren i norr finns huvudsakligen liggande vårdar och trampstenar ligger mellan de två raderna. Mellan vissa av vårdarna finns stenkanter i gräset. De litet äldre gravarna från 1940- och 50-talen finns vid den östra sidan och var således det område som först togs i anspråk efter anläggandet.

Västra 1delen På den nyaste utvidgningen i väster är g­ ångsystemet inte färdigt ännu, utan anläggs allteftersom och gången som sträcker sig längs kanten av muren ­anlades 2009. Området har fortfarande mycket plats kvar i de stora öppna gräskvarteren, medan vissa kvarter är näst intill fulla. På den norra sidan finns en muslimsk avdelning och här är gravarna vända mot Mecka.

Två äldre gatlyktor med stolpe av gjutjärn och glasad lykta flankerar ingången till den gamla delen av kyrkogården. I övrigt finns sentida enklare gatlyktor i samma stil utplacerade längs gångarna.

Gamla delen.

5

Norra delen.

6

Västra delen.

Gravplatser och gravvårdar På den äldsta delen av kyrkogården finns naturligtvis de äldsta gravvårdarna där också flera är stora och påkostade. På den norra delen av kyrkogården, liksom på den utvidgade delen i väster, är gravvårdarna mindre, mer lika i sin utformning och ofta tidstypiska från mitten av 1900-talet och framåt.

Många gravvårdar tillhör personer med ett konstnärligt förflutet och flera av gravstenarna är ­också konstnärligt utformade. Av dessa kan Axel ­Klinckowströms (1867–1931) gravvård nämnas.

Klinckowström var en välkänd kulturpersonlighet i början av 1900-talet och konstnären Eric Grate har formgivit stenen. Gravvården som är en så ­kallad bautasten, är hög och grovt huggen med ­Klinkowströms profil högst upp och text i ett runskriftsinspirerat typsnitt. På baksidan finns en in­ huggen jaktscen. I sammanhanget kan även konstprofessorn Bertil Damms (1887–1942) gravvård nämnas vilken kröns av en kvinnofigur i koppar, liksom konstnären och skämttecknaren Oskar Anderssons (1877–1906) i form av en sten i grå granit krönt av tids­typiska jugends­lingor.

Närmast kyrkan på den södra sidan, på v­ ardera sida om gravkoret, vilar flera med anknytning till ­kyrkans verksamhet – en kyrkvaktmästare och en kantor, kyrkvärdar och kyrkoherdar. På en ­liten ­kulle i det sydöstra hörnet finns en iögonen­ fallande gravvård i blåmålat gjutjärn utformad som ett ­gotiskt kyrkfönster mer sirligt avslutad överdel. ­Vården tillhör löjtnant Olof Fabian Palmaer (1803–1857) och makan Adolfina (1817–1880).

I Lindscböldska gravkoret står den så kallade Ingeborgsstenen som från början låg på kyrkogården. Gravstenen är i rödaktig sandsten med runinskriften Ingeborg E ­ dmundsdotter vilar här och pryds av ett likarmat kors med den övre korsarmen krönt av en krona. Ingeborg antas ha levt under 1100-talets andra hälft och var sannolikt bosatt på Asknäs gård.

Minneslund och asklundar I mitten av kyrkogårdens västra del finns en minneslund i form av en öppen gräsyta omgiven av äppelträd. Några bänkar står uppställda framför en fontän med en vattenspegel omgiven av en ram av

Tidstypiska gravvårdar från framför allt mitten7 av 1900-talet på den norra delen.

8

Axel Klinckowstrรถms gravvรฅrd

Bertil Damms gravvård.

Ovanlig gravvård i gjutjärn

Minneslund.

9

Askgravplats.

10

Allé av prydnadskörsbär i norr.

granit. Bakom bänkarna finns blomrabatter med ljuspållare och en häck av idegran.

I den norra delens nordöstra hörn har en askgravplats anlagts, omgiven av en häck av avenbok. Platsen omgärdas av en kant i cortenstål och innanför denna finns marktäckande planteringar, en hängpil och gatsten som är lagda i en rund form. En halvcirkelformad träbänk står i hörnet och plaketter med plats för de begravdas namn är utplacerade i de låga planteringarna.

Vegetation, väsentliga planteringar, biologisk mångfald Kring den gamla delen av kyrkogården växer lindar i en trädkrans. Längs kyrkogårdens norra del v­ äxer tre lönnar innanför muren och en häck av idegran som skärmar av mot Asknäs gård. På den senast utvidgade delen av kyrkogården står björkar på rad längs dess norra och västra sida.

Rakt innanför ingången i norr finns en allé av prydnadskörsbär med blomrabatter emellan. Ingången till den gamla delen av kyrkogården flankeras av ett buskparti med olika sorters buskar.

Längs murens norra del mellan den gamla och den norra delen av kyrkogården finns låga buxbomshäckar på rad som avskiljare mellan de liggande gravvårdarna. På den norra delen växer även cirka 1,5 meter höga häckar av idegran och tuja som fungerar som stöd åt de oftast stående gravstenarna.

På den nyaste delen i väster finns omfattande planteringar. Tre stycken avenbokshäckar delar av kvarteren mellan gravarna och i minneslunden finns 8 st äppelträd planterade. Ytterligare ågra äldre äppelträd står vid ”minnenas trädgård”, som är sparade sedan den tidigare gården fanns där. Här växer även rönn och blodhägg. Bakom platsen finns en gräs­ yta med olika slags buskar och träd, som sluttar upp mot kyrkan.

Vid parkeringsplatsen i norr växer oxel och syrén med blomplanteringar emellan.

Övriga byggnader och anläggningar I den norra delens västra hörn finns ett före detta bårhus från 1958-1960, som numera används som visningsrum och ibland är öppen för allmänheten.

Därinne finns ett podium med ett minialtare, en ljusbärare och två gamla återanvända kyrkbänkar från kyrkan.

Snett bakom bårhuset står kyrkogårdens ekonomibyggnader, med kyrkstuga, utrymmen för personal, kallförråd och upplag för grus med mera.

­ yrkstugan byggdes samtidigt som bårhuset men K byggdes om och till 1993–1994. Då uppfördes ocksåde övriga byggnaderna som innehåller personalutrymmen och förråd. Alla ekonomibyggnader har vitmålad träpanel med gråa detaljer och sadeltak täckt av rött tegel. Vid kyrkstugan som är omgiven av diverse buskar och planteringar, finns en liten trädgård med plats för ­fikabord.

Kulturhistorisk karakteristik Ekerö kyrkogård ligger intill Asknäs gård som var en betydelsefull stormaktsgård under tidig medeltid. Här finns en lång kontinuitet av bosättning och på kyrkogården förekommer många olika typer av gravvårdar som därmed är representanter från olika tider.

Kyrkogården består av tre delar som alla har en egen karaktär. Den gamla delen närmast kyrkan präglas av sitt ålderdomliga utseende med bogårdsmur med anor från 1600-talet och den frodiga trädkransen av lindar och lönn. Här finns äldre grav­ vårdar som med sin historia och utformning har stor betydelse för upplevelsen av kyrkogården.

Den utvidgade delen i norr har en mer strikt utformning och formas framför allt av de påfallande långa täta häckarna mellan raderna av gravvårdar och de lägre buxbomshäckarna på den norra sidan.

Allén längs gångvägen mot kyrkan med trädens fria kronor och planteringar emellan bidrar också till det lummiga intrycket och ger en kontrast till de raka häckarna. Här finns även modernare inslag i form av en askgravplats där den varierande växtligheten är utmärkande.

Den senaste utvidgningen i väster präglas av en öppenhet med stora gräsytor, minneslund och en trädkrans av björkar som ger ett luftigt intryck. Platsen har sedan lång tid tillbaka planterats med fruktträd. Både de gamla och nyplanterade äppelträden minner därför om den tid då området var en villaträdgård och anknyter till den tidigare funktionen som körsbärsträdgård. Förutom äppelträden finns en stor variation mellan växtslagen vilket bidrar till en modern karaktär.

11

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården

Kronologi

•M uren med anor från 1600-talet kring den äldsta delen av kyrkogården.

•T rädkransen av lindar kring den gamla delen av kyrkogården och lönnarna i dess norra utsträckning.

•D e långa raka häckarna på den norra delen av kyrkogården tillsammans med de lägre buxbomshäckarna.

•Ä ppelträden på den västra delen av kyrkogården.

•G ravvårdarna med stora personhistoriska, lokalhistoriska och konstnärliga värden.

1100-tal. Ekerö kyrka uppförs 1637. Bogårdsmuren omnämns för första gången, i form av en rappad mur med tak av bräder. Den östra stigluckan uppförs (Tuulse 1954).

1647. Klockstapeln byggs av byggmästare Per ­Oloffson, antagligen på en kulle strax sydväst om ky­rkan (Tuulse 1954).

1647. Västra stigluckan uppförs (Tuulse 1954).

1689. Stigluckorna byggs om (Tuulse 1954).

1691. Murtaket beläggs med spån. (Tuulse 1954).

KÄLLFÖRTECKNING

1700. En ny klockstapel byggs av byggmästare Måns ­Larsson (Tuulse 1954).

ATA Antikvarisk-topografiska arkivet

1713. Kyrkogården var omgiven av en gråstensmur med brädtak (Tuulse 1954).

SLM Stockholms läns museum FMIS Fornminnesregistret

1751. Klockstapeln förstärks av byggmästaren Söderberg och förses med fyra spiror (Tuulse 1954).

Peter Andersson, kyrkogårdsvaktmästare Ekerö

1791. Bogårdsmuren täcks med torv (Tuulse 1955).

Legars, Niss Maria, Ekerö kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm 2008

1794. Klockorna flyttas till kyrktornet och klockstapeln rivs (Tuulse 1954).

Nilsson, C, Kyrkguiden, Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm, 2001

1700–1800-tal. Bogårdsmuren repareras flera gånger (Tuulse 1954).

Tuulse, A, Ekerö kyrka. Sveriges kyrkor, Band VI, häfte 1, Färentuna härad, vol 73, Stockholm 1954

1836. Stigluckorna rivs. Grindar tillkommer vid den gamla kyrkogårdens östra och västra del, tillverkade av smeden Jonas Jonsson. Omfattande trädplanteringar på kyrkogården (Tuulse 1954).

Tuulse, A, Ekerö kyrka, Upplands kyrkor; konsthistorisk vägledning, Uppsala 1955

1941. Kyrkogården utvidgas åt norr efter förslag av ­trädgårdsarkitekt Sven A Hermelin (ATA).

1953. ”Församlingsstuga” uppförs (ATA) 1958–1960. Förrådsbyggnad och bårhus uppförs efter ­ritningar av S Klaséns. Kyrkstugan byggs (ATA).

1986. Utvidgning av kyrkogården åt väster (ATA).

1993–1994. Kyrkstugan byggs om, personalutrymmen och förråd byggs (Peter Andersson).

2005, En ”minnenas trädgård” anläggs på den västra delen. ­Stenmjöl läggs på alla grusgångar (Peter Andersson).

2008. En askgravplats anläggs på kyrkogårdens norra del.

Utvändig restaurering. Fem stycken ingångar med grindpelare och grindar repareras (SLM).

12