Duvdo kyrkas kyrkotomt

Duvbo kyrkas kyrkotomt Sundbybergs församling, Solna kontrakt, Stockholms stift Kv Gladan 2, Alms väg 5, Duvbo, Sundbybergs socken och stad, Stockholms län, Uppland

1

Duvbo kyrka och kyrkotomt är skyddade enligt 4 kapitlet ­kulturmiljölagen och ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården.

TEXT: Hedvig Bellberg, Stockholms läns museum 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2012 Omslagsbild: Duvbo kyrka och kyrkotomt sedd från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Duvbo kyrkas kyrkotomt Duvbo kyrka, som uppfördes efter ritningar av arkitekt David Jansson och invigdes 1904, ligger insprängd i ett av landets första egnahemsområden.

Fasaderna utformades i enkel, fritt gestaltad ny­­ gotik, medan interiören inspirerades av en måttfull jugend. Den tvåskeppiga kyrkan ligger i öst-västlig riktning med tornet i nordväst. Mot söder, i vinkel mot koret, ligger en tillbyggnad med kyrksal från 1950-talet. Kring kyrkan, som ligger på toppen av en kulle, utbreder sig en sluttande kyrkotomt ­planerad fyrtio år efter kyrkans tillkomst.

Sundbybergs församling bildades 1 maj 1909, utbruten ur Bromma församling. Församlingen tillhörde Bromma pastorat fram till 30 april 1916, för att därefter utgöra ett eget pastorat.

Stadsdelen tillika municipalsamhället Duvbo inkorporerades med Sundbybergs stad 1949, i ­samband med att Spånga kommun upplöstes.

HISTORIK Duvbo förvärvades 1899 av bolaget AB Hem på Landet som började sälja tomter i området. Tjänstemän och ekonomiskt stadgade arbetare fick möjlighet att med egna händer bygga sina hem. Några år senare var Duvbo utbyggt. I det nybyggda området fanns varken präst eller kyrklig samlingslokal. Upphovsmannen till AB Hem på Landet, Carl Alm, tog därför initiativ till en sammanslutning som kallades Sällskapet för främjande av kyrklig själavård. Till församlingskretsen i Duvbo anställdes Carl Malmberg som predikant och folkskollärare, varpå Alm och Malmberg gemensamt förberedde ett kyrkobygge i området. Deras arbete utgjorde underlag för arkitektens förslag till kyrka. AB Hem på Landet donerade en tomt samt medel och 1903 kunde grunden läggas till Duvbo kyrka. Så småningom övertog Spånga församling ansvaret för prästtjänsten i Duvbo och 1935 löste församlingen in kyrkan.

Kyrkotomten, som framförallt består av naturlig vegetation, iordningsställdes under 1940-talet och stod färdig våren 1943. Arbetet utfördes efter förslag av arkitekt Nils Sterner. Bland annat uppfördes då de stora terrassmurarna. Bergstomten var direkt

olämplig som kyrkogård, varpå Duvbo kyrkogård anlades separat, i dalen mellan Duvbo och Hallonbergen, några kvarter norr om kyrkobyggnaden.

Kyrkogården är sedan 1965 förenad med Sundbybergs begravningsplats.

BESKRIVNING Omgivning Området är av karaktären egnahemsmiljö och speglar idéerna och organisationsformerna i egnahemsrörelsens första skede och byggande kring sekelskiftet 1900. Utmärkande för området är det terrängKyrkotomten, anpassade gatunätet, med mindre parker och som framförallt gemensamma funktioner består av naturlig som kyrka och skola cenvegetation stod tralt placerade i den äldre delen av området. De stofärdig våren 1943. ra villorna var individuellt utformade. På 1920-talet utvidgades området med ett mera regelbundet gatunät och större enhetlighet i husens planering.

Kyrkan är uppförd i en brant bergssluttning, mitt bland villabebyggelsen i egnahemsområdet. I kyrkans absoluta närhet mot norr ligger Duvbo skola.

Lite längre norrut ligger Duvbo kyrkogård, sammanlänkad med Sundbybergs begravningsplats.

Omgärdning Kyrkotomten har uppbyggda stenterrasseringar utefter syd- och östsidorna samt från öster mot norr.

Stenavsatser med järnräcken samt en stentrappa leder kring sydsidan, medan de låga murarna vid gatan håller samman kyrkotomten nedifrån. Murarna utefter gatan nedanför kyrkan utgörs av platt huggna utskjutande stenblock med mellanliggande cementfog.

Gångsystem, belysning m.m.

På kyrkans fasad, vid entrén, sitter lampetter som lyser upp kyrkotomten och på ostsidan finns en lyktstolpe med tefatsformad hatt. Gångsystemen 3

kring kyrkan är uppförda på terrasserna och leder från nordost till sydväst. De är delvis stensatta och delvis asfalterade. Utmed gångarna leder enkla smidesräcken med mjuka avslut och runda knoppar.

Närmast kyrkokroppens nordvästra hörn leder en lätt lutande stensatt ramp upp mot kyrkan. En trappa med plan- och sättsteg utförda med rektangulära stenblock finns i det sydvästra hörnet av kyrkotomten och leder ner till gatan. Trottoaren tar där vid och ringlar i en mjuk böj längs med den inramande terrassmuren uppför berget nordost om kyrkotomten. I öster finns en liten stensatt gång som leder upp mot en trappa in i kyrkobyggnadens tillbyggda kyrksal.

Vegetation I norr, söder och öster på kyrkotomten dominerar barrträd. I slänten sydväst om kyrkobyggnaden växer lövträd, bland annat björk och lönn. Kyrkotomten upptas till främsta delen av en tallbacke, medan lövträden ringar in området från sydsidan. Marken är gräsbelagd. Uppefter kyrkans väggpartier strävar rosor och en liten rabatt med rosor finns öster om kyrkan, invid ett lågt träräcke som leder mot kyrksalens ingång,

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Duvbo kyrkomiljö ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården och är därav av väsentlig kulturhistorisk betydelse. Duvbo kyrka och kyrkotomt ligger mitt bland egnahemsbebyggelsen och utgör en viktig del av stadsdelens bevarade karaktär.

Kyrkotomten utgörs av en tallbacke och har delvis karaktären av naturtomt. Kyrkotomtens naturliga terräng med tallarna, samt de planerade terrasserna i sten bidrar till tomtens genomtänkta enkelhet.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkotomten • Tallbacken och tomtens topografi.

• Terrassmurarna och trapporna med räcken.

4

Murverket i det nordvästra hÜrnet.

Murarna sydost om kyrkan.

5

Trappa med ledstänger söder om kyrkan.

Kronologi

Källförteckning

1904. Duvbo kyrka invigs. Nilsson 2001

Boëthius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Liber Förlag, Stockholm, 1980

1943. Kyrkotomten och terrassmurarna färdigställs efter ritningar av arkitekt Nils Sterner. Ljungström 1988

Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län 1997

1982. Handikappramp anläggs efter förslag av Megarton Arkitekter AB. ATA

Legars, Niss Maria, Duvbo kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhisto­ riskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008 Ljungström, L, Duvbo och Alby kyrkor, Katri¬neholm 1988 Nilsson, Christina, Kyrkguiden: vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Informationsenheten, Stockholms stift, Stockholm, 3:e rev. uppl. 2001 Österberg, Henning, Sundbyberg bygger en kyrka, Sundbyberg 1981 ATA Antikvarisk-topografiska arkivet ABLM Stockholms läns museum arkivet Kyrkogårdsföreståndare Christer Larsson Riksintresseutbredning – www.fmis.raa.se

6