Djurö kyrkogård

Djurö kyrkogård Djurö, Möja och Nämdö församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift, Kyrkudden 1:1, Djurö socken, Värmdö kommun, Stockholms län, Uppland

1

Djurö kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet ­kulturmiljölagen. Området är av riksintresse för kultur­ miljövården enligt 3 kapitlet miljöbalken.

TEXT: Albin Uller 2014 FOTO: Mattias Ek 2013 Omslagsbild: Djurö kyrka och kyrkogård sedd från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Djurö kyrkogård Djurö kyrka uppfördes på initiativ av rådman ­Joseph Månson, Stockholm och bekostades av ­densamme. Vid hans död 1682 var kyrkan ännu inte färdigställd och arbetet avslutades av sonen, kapten Erich F ­ urugren (ca 1651–1690). Efter sina föräldrar namngav Furugren kapellet S:te Josephae Mariae ­Kiörkia och det invigdes av magister Ericus N ­ oraeus, kyrkoherde i Värmdö pastorat, den 10:e söndagen efter trefaldighet, den 12 augusti, 1683. Djurö kyrka bevarar flera av sina ursprungliga särdrag och är Stockholms äldsta bevarade skärgårdskyrka.

Djurö blev 1683 kapellförsamling, utbruten ur Värmdö församling. 1922 blev Djurö annexförsam­ ling. Till 1929 tillhörde församlingen Värmdö pasto­ rat för att därefter utgöra eget pastorat tillsammans med Nämdö församling. 1962 bildade Djurö och Nämdö församlingar en pastoratssamfällighet till­ samman med Möja församling. 1 januari 2002 sam­ manläggs de tre församlingarna till en församling, benämnd Djurö, Möja och Nämdö församling.

Området är av riksintresse då de är ett av mellan­ skärgårdens viktigaste centra, känt sedan medel­ tiden, och med skärgårdens äldsta bevarade kapell vid den enda inseglingsleden till Stockholm för stör­ re fartyg intill 1600-talets början. Uttrycket för riks­ intresset är planmönstret och den äldre bebyggels­ en. Kyrkomiljön med Djurö kapell från 1680-talet och prästgården, hamnanläggning och varv. Här låg uppsamlingsplatsen och basen för den svenska flot­ tan till 1500-talet, men detta har inte efterlämnat några synliga spår.

Lindarna vid den östra entrén är klassade som na­ turminnen av länsstyrelsen.

HISTORIK En karta från 1640–44 visar två kyrkogårdar i Djur­ hamn. Den ena är belägen ungefär vid den nuvaran­ de kyrkplatsen, den andra längre in i hamnen. Djurö kyrka och kyrkogård invigdes 1683. Detta skedde ett år efter initiativtagarens, rådman och tillika ägare av krogen i Djurhamn, Joseph Månsons död 1682. Kyrkan som från början var en rektangulär, rödfärgad timmerstomme hade en kyrkogård som endast sträckte sig söderut mot vattnet. Kyrkogår­

den torde ursprungligen varit muromgärdad då det finns uppgifter om att kyrkogårdsmuren rivs 1812.

Muren ersattes då av ett trästaket, troligtvis av sam­ ma typ som omgärdar kyrkogården idag. Samma år konstaterades det även att kyrkogårdens storlek var adekvat i förhållande till församlingens storlek.

1730 restes den första klockstapeln som placerades väster om kyrkan och kyrkogården. 1836 uppfördes en ny klockstapel. Denna gång på höjden norr om kyrkan där den står kvar än idag.

1880 utvidgades kyrko­ gården till att inrymma 900 Djurö kyrka är gravplatser. 1917 utvidga­ des kyrkogården återigen, Stockholms äldsta denna gång åt norr. 1922, uppfördes gravkapellet med bevarade skärgårds­ källare vid kyrkogårdens kyrka. nordvästra hörn. Medlen till kapellet samlades in på frivillig väg av pastor L Hedblom.

Kyrkogårdens östra entré försågs 1933, efter rit­ ningar av arkitekt Erik Fant, med en bredare grind samt stolpar av vitmålad betong som avtäcktes med kopparplåt samt dekorativ kula.

Kyrkogården utvidgades återigen 1986 med min­ neslund samt urngravskvarter. Denna gång med en terrassering åt söder ner mot vattnet. Förslaget upp­ rättades av trädgårdsarkitekt Sven Fasth.

BESKRIVNING Omgivningen Djurö kyrka med kyrkogård samt prästgård ligger på Kyrkudden sydväst om samhället Djurhamn som ända sedan 1950-talet har haft karaktären av tätort. Samhället har ett mindre centrum samt sko­ la och sedan 1962 fast förbindelse med fastlandet via D ­ juröbron. Det finns även kvar bebyggelse från förra sekelskiftet i omgivningarna, främst i den av ­Kyrkudden skyddade viken Fladen. Området när­ mast kyrkan omfattar även parkering, klockstapel och församlingshemmet som kallas för Kyrkstugan.

Nere vid vattnet finns även en mindre byggnad som utgör kontor för kyrkvaktmästaren. Pastorsexpe­ 3

Utsnitt ur karta från 1640–44. Platsen för kyrkogården markerad med F stämmer överens med den plats där kyrkogården ligger idag. Lantmäteriet.

ditionen är förlagd ett par kilometer från kyrkan i anslutning till Djurö skola.

Kring kyrkogården löper ett enkelt tjäroljestruket trästaket med sågade spetsar och en entré placerad i respektive väderstreck. Kyrkogårdens huvudentré återfinns åt väster i direkt anslutning till parkering­ en. Den västra entrén utgörs av en pargrind med två vitmålade kvadratiska betongstolpar med utkragan­ de krön avtäckta med nätta, flacka huvar av koppar­ plåt samt dekorativa klot av koppar med markerad midja. Själva grindparet av trä har bågformade överdelar som möts i mitten. Grindarna har förhål­ landevis glesa spjälor av varierad bredd. Grindarna är tjäroljestrukna. De norra och östra entréerna är något enklare till sin karaktär med enkelgrindar men med samma bågform som huvudentrén. Grindarna är infästa i vitmålade trästolpar med raka avslut.

Den södra entrén utgörs av en staketgrind som an­ sluter till den grusade gång som följer strandkanten.

Mot prästgården i väst löper en häck av Jasmin.

dominerar denna del av kyrkogården, gången avslu­ tas i anslutning till de norra kvarteren öster om kyr­ kan. Norr om kyrkan löper en grusgång längs kyrko­ gårdens oregelbundna yttre sträckning samt en gång i öst-västlig riktning och en i nord-­sydlig riktning.

Minneslundens grusgång ansluter från den nedre delen av gången som löper kring det stora södra grav­ kvarteret innan den bildar en cirkel kring själva lun­ den och sedan fortsätter ut genom staketgrinden i söder. I anslutning till minneslundens cirkelformade gång finns två grusade platser med sittbänkar. Sitt­ bänkar återfinns även på kyrkogårdens norra del.

Samtliga bänkar är donerade av privatpersoner och har minnesplaketter på ryggstöden.

Av gravkvarteren som anlades i samband kyrko­ gårdens senaste utvidgning åt söder är endast de övre delarna ianspråktagna. Denna del av kyrkogår­ den är något snedställd åt öster i förhållande till öv­ riga delar.

På kyrkogården finns det elva lyktstolpar av galv­ aniserat stål med armaturer i form av glasinklädda lyktor.

Gravkvarter och gångsystem, belysning mm

Gravplatser och gravvårdar

Kyrkogården som omfattar elva gravkvarter av va­ rierande storlek samt minneslund sluttar svagt åt söder ner mot vattnet. Kvarteren är gräsbevuxna och separeras av grusade gångar med stensatta kanter.

Den södra delen av kyrkogården närmast kyrkan har endast en gång som löper ner från den västra grinden och runt det stora sammanhållna gravkvarteret som

Gravkvarteren domineras, med viss variation, av uppresta vårdar av i huvudsak granit placerade i räta rader i nord-sydlig riktning. I kvarteret närmast kyrkan åt väster återfinns en större grupp med sten­ inramade familjegravar som har delvis bevarade grusbäddar. Sydost om kyrkan finns en samling gravstenar från 1600-, 1700- och 1800-talen vars

Omgärdning och grindar

4

Den västra stigluckan ritad av Erik Fant.

Den södra delen av kyrkogården som ­överblickar vattnet.

5

Samlingen av äldre gravstenar

6

KyrkogĂĽrdens norra del.

Rosbuske och gravvårdar i direkt anslutning till kyrkans södra långsida.

Nils Albrecht Ehrenströms gravvård

7

8 Familjen Bomans familjegrav frĂĽn tidigt 1900-tal

Minneslunden

gravrätter har upphört placerade. Det finns även ett antal hällar fördelade på flera kvarter. De flesta dock nära kyrkan åt väster.

I kvarteren norr om kyrkan dominerar lägre vår­ dar av grå och röd granit typiska för 1900-talets mitt. Det förekommer även staketomgärdade vårdar av varierande höjd med blomlister framför. I direkt anslutning till kyrkan norrut finns en grupp med större stenar, även här förekommer blomlister.

Kvarteren söder om kyrkan uppvisar något större variation vad gäller vårdarnas utformning.

Många av de äldre gravvårdarna har inhuggna tit­ lar. Exempel på detta är folkskollärare, nämndeman, skeppare och häradsdomare. Men den vanligast fö­ rekommande titeln är lots vilket är typiskt för en skärgårdskyrka som Djurö.

På Djurö kyrkogård under en stor kalkstenshäll väster om kyrkan vilar Nils Albrecht Ehrenström.

Han var under en tid kommendant på Vaxholms fästning. Hans son Johan Albrecht Ehrenström ägde i slutet av 1700-talet Djurönäs herrgård och var an­

ställd av Gustav III men blev avskedad när kungen mördades och dömdes till döden för högförräderi.

Han benådades dock samma dag han skulle avrättas och dömdes istället till livstids fängelse att avtjänas på Vaxholms fästning där hans far var kommendant.

En för Djurö kyrkogård iögonfallande gravvård är Bomans familjegrav från tidigt 1900-tal i slipad dia­ bas. Här förekommer titlarna häradsdomare och mästerlots.

Minneslund och asklundar Minneslunden är belägen i den södra delen av kyr­ kogården närmast vattnet och utgörs av en cirkelfor­ mad gräsyta med ett stort ankare som minnessym­ bol. Ankaret är deponerat av Sjöhistoriska museet. I direkt anslutning till minneslunden finns en triangel­ formad yta som anhöriga kan smycka med blommor och lyktor. Strax intill minneslunden finns även två grusade ytor med sittplatser.

9

10320 ür gamla lindarna vid den västra De stigluckan.

Vegetation Strax innanför den västra entrén står två 320-åriga lindar som planterades i samband med kyrkans upp­ förande. Lindarna är klassade som naturminnen av länsstyrelsen. I övrigt har kyrkogårdens trädbestånd förnyats under den senaste 10-årsperioden enligt trädvårdsplanen som upprättades 1999. Längs sta­ ketets västra sträckning mot prästgården står fyra lönnar som planterades 2000. Precis utanför stake­ tets västra del löper en jasminhäck. Invid gravka­ pellet i det nordvästra hörnet av kyrkogården växer ytterligare två lönnar som är något äldre. På kyrko­ gårdens östra sida planterades år 2000 fem stycken vårtbjörkar strax utanför staketet. Strax norr om kyrkan växer två kastanjer som planterades 2003.

I enlighet med trädvårdsplanen och i samråd med länsstyrelsen har ett stort antal träd tagits ner för att återigen öppna upp kyrkogården mot vattnet. Av­ verkningen som skedde 2000 innebar att man bland annat tog ner två större kastanjer norr om kyrkan samt ett tiotal askar och rönnar runt minneslunden.

På kyrkogårdens norra del växer en rosenbuske framför gravkapellet och ett par rhododendronbus­ kar och tujor på några av gravarna. Läng kyrkans södra långsida växer små rosbuskar, buxbom samt ädelenar. Mindre än hälften av alla gravar har pe­ renner. Dessa utgörs främst av buxbom, rosor, mur­ gröna och vintergröna.

Centralt placerad i minneslunden står en stor rosbus­ ke. Strax väster om denna och ankaret står tre enar.

Vid minneslundens västra del omgärdas sittgruppen på tre sidor av en schersminhäck. Den östra delens sitt­ grupp omgärdas delvis av två rader med ölandstok.

Övriga byggnader och anläggningar Gravkapellet i kyrkogårdens nordvästra hörn har ett toppigt tälttak krönt med en spira samt utsvängd takfot. Taket är liksom kyrkan täckt med tjärad kyrkspån. Fasaderna har vit spritputs med förhål­ landevis grov karaktär. Kapellets diagonalpanelade dubbeldörrar har grova svartmålade beslag. Även dörrarna är tjärade.

Utanför kyrkogården åt sydväst nere vid vattnet ligger en liten enkel rödmålad byggnad. Den funge­ rar som kontor åt kyrkogårdsvaktmästaren samt för förvaring av vagnsparken.

Klockstapel Strax norr om kyrkan på en skogsbevuxen höjd står klockstapeln som uppfördes 1836. Den nedre ut­ svängda delen, kjolen, är klädd med rödmålad panel

Gravkapellet

på förvandring. Den övre delen är klädd med röd­ målad liggande fasspåntad panel. Ljudluckorna är liksom fodren vitmålade. Klockstapeln tak utgörs av en karnisformad huv täckt med tjärade kyrkspån.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Djurö kyrka är en av Stockholms stifts äldsta skär­ gårdskyrkor. Kyrkan och platsen, som redan 1640 var markerad som kyrkogård, är historiskt viktig då den under lång tid fungerade som sjömanskyrka för bland annat lotsar.

Det enkla tjäroljade trästaketet med sina konse­ kvent utformade grindar som omger kyrkogården bidrar starkt till karaktären av skärgårdskyrka. Den svagt sluttande, gräsbeväxta och öppna ytan utan större träd som utgör kyrkogården har en stark kon­ takt med vattnet vilket gör det lätt att förstå att kyr­ kan kunde tjäna som riktmärke för sjöfolk. Hela kyrkomiljön karaktäriseras av en för skärgården ty­ pisk öppenhet utan skymmande växtlighet.

Den västra delen av kyrkogården i anslutning till kyrkan karaktäriseras av flera äldre och större grav­ vårdar som omges av svartmålade smidesstaket och 11

stenramar. Här återfinns även några större hällar.

Det ger denna del av kyrkogården en ålderdomlig karaktär som även återspeglas i de personer som lig­ ger begravda här. Ett viktigt inslag på den södra de­ len av kyrkogården är den samling av äldre grav­ stenar vars gravrätter har upphört.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården •K yrkogårdens starka öppna kontakt med vattnet utan skymmande växtlighet • De två lindarna vid den västra stigluckan •D et enkla men typiska trästaket som med om­ sorgsfullt gestaltade stigluckor som omger kyrko­ gården •D e äldre gravvårdarna på den västra delen av kyr­ kogården samt samlingen med äldre gravstenar på den sydöstra delen

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Djurö kyrka. Sveriges kyrkor, Band I: 3, Vol 62, Stockholm 1949 Kilström, B, I, och Edström, L, Djurö kyrka med Sandhamns och Runmarö kapell. Upplands kyrkor 175, Strängnäs 1977 Detthoff, Susanna, Djurö kyrka. I: Låtkyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm 2006 Vård- och underhållsplan för Djurö kyrka. Svensk Klimatstyrning AB, 2010

12

Kronologi 1683. Kyrkan invigs (Sveriges kyrkor) 1730. Klockstapel uppförs väster om kyrkan (Sveriges kyrkor) 1812. Kyrkogårdsmuren rivs (Sveriges kyrkor) 1836–1840. Ny klockstapel uppförs norr om kyrkan.

Kyrkogården stängslas in. (Sveriges kyrkor, ATA) 1880. Kyrkogården utvidgas till att rymma 900 platser (SE/SSA/1496/N I: 1/Visitation 10–11/10 1883) 1917. Kyrkogården utvidgas åt norr (ATA) 1922. Gravkapellet i kyrkans nordöstra hörn uppförs (ATA) 1933. Ny stiglucka åt väster uppförs efter ritningar av arkitekt Erik Fant (Sveriges kyrkor) 1986. Kyrkogården utvidgas åt söder med en minneslund (ATA) 1999. Trädvårdplan för kyrkogården, minneslunden och strandkanten upprättas av Harald Kratschmer (Svensk ­Klimatstyrning)