Dalarö kykogård

Dalarö kyrkogård Dalarö-Ornö-Utö församling, Södertörns kontrakt, Stockholms stift Haninge, Dalarö 2:127 och 2:129, Dalarö, Dalarö socken, Haninge kommun, Stockholms län, Södermanland

1

Dalarö kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. De ingår också i ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Dalarö-Jutholmen-Dalarö skans, AB 605 TEXT: Martina Berglund 2014 FOTO: Mattias Ek 2013 Omslagsbild: Dalarö kyrka och kyrkogård från ovan.

Foto: Leif Gustafsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Dalarö kyrkogård Dalarö kyrka byggdes 1649–1652 med från början knuttimrade fasader och sadeltak. Idag är ­byggnaden klädd med vitmålad träpanel och har ett brutet ­sadeltak belagt med tegel. Den nuvarande exteriören tillkom till stora delar i och med en ombyggnad 1786–87. I anslutning till kyrkan finns en mindre kyrkogård, vilken sannolikt tillkom samtidigt som kyrkan uppfördes.

Platsen utmärks bland annat av bebyggelsemönstret och bebyggelsen i D ­ alarö samhälle med kyrka, tull­ hus, bostadshus och andra lämningar från det äldre samhället.

HISTORIK Dalarö församling bildades omkring 1650 utbruten ur Tyresö församling. Fram till 1923 var den annex­ församling i pastoratet Tyresö och Dalarö för att ­sedan vara moderförsamling i pastoratet Dalarö, Ornö och Utö som till 1929 även omfattade N ­ ämdö församling. Från 1963 till och med 2001 utgör för­ samlingen/pastoratet tillsamman med Österhaninge församling och pastorat en flerpastoratssamfällighet. År 2002 läggs Dalarö församling ihop med Ornö och Utö församlingar och flerpastoratssamfällighet­ en upplöses. Församlingen utgör fortfarande ett eget pastorat. Från och med 1 januari 2018 ingår för­ samlingen tillsamman med Österhaninge försam­ ling och Västerhaninge-Muskö församling i Haninge pastorat.

Godsherren greve Gustav Oxenstierna blev 1636 patronus, samtidigt som Dalarö blev tullstation. Kyr­ kan byggdes några år efter grevens död 1646 och fi­ nansierades delvis med pengar som donerats av änkan Maria Sofia de la Gardie. Kyrkan stod klar i bör­ jan av 1650-talet och ett epitafieporträtt från 1652 ­visar att en femtonårig yngling begravdes i kyrkan då. ­Dalarö kyrka och Sandemar slott väster om Dalarö, klarade sig från att brännas ner av ryssarna 1719.

På en karta från år 1740 syns kyrkogårdens ut­ bredning med omgivande mur. Införlivad i omgärd­ ningen fanns en gammal byggnad hart vid kiörckiogården. Denna byggnad finns dock inte kvar idag.

År 1676 uppfördes en klockstapel. Den klockstapel som återfinns sydväst om kyrkogården idag, uppför­ des dock år 1746. Under åren har den restaurerats många gånger.

Det sägs att kyrkan uppfördes i en ekbacke och några ekar, strax utanför och innanför kyrkogårds­ muren, skulle kunna vara rester från denna. De lindar som växer i nordost och sydväst plantera­ des troligen i slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet. Det finns en notering om att dalkarlar lade muren kring kyrkogården 1786–1787.

En grusad gång anlades mellan kyrkogårdens båda grindar 1834. Äldre bilder visar att det vid början av 1900-talet fanns flera grusade gångstigar på kyrko­ gårdens största gravkvarter. Längs grusgången vid kyrkan växte en låg häck med öppningar för gång­ arna, vilken även finns kvar på en bild från 1950. När Det sägs att kyrdenna samt grusgångarna togs bort är dock oklart. kan uppfördes i en På 1870-talet anlades en ekbacke och några ny begravningsplats på Da­ larö, då kyrkogården inte ekar, strax utanför gick att utvidga för att slu­ och innanför kyrkoka den befolkning som till­ gårdsmuren, skulströmmade till ön.

BESKRIVNING

le kunna vara rester från denna..

Omgivning Kyrkan och kyrkogården ligger centralt i Dalarö, omgivna av äldre skärgårdsbebyggelse och sommar­ villor, byggda under senare delen av 1800-talet då Dalarö var stockholmarnas mest fashionabla som­ marort. Kyrkobyggnadens norra sida gränsar mot den gamla landsvägen, som här gör en tvär sväng ner mot Hotellbryggan. På andra sidan vägen ligger församlingshemmet och granne med kyrkan ligger tullhuset från 1780-talet, ritat av arkitekten Erik Palmstedt.

3

Utsnitt ur karta från år 1740. K betecknar kyrkan och kyrkogården. Byggnaden märkt med C finns inte kvar. Källa: Lantmäteriet.

4Mur, grindar och lindar i sydväst.

Omgärdning och grindar

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

Kyrkogården inhägnas av en låg stenmur som till­ sammans med kyrkan bildar gräns mot vägen, vars vägbana ligger högre än kyrkogården. Muren är del­ vis täckt av sedum. I muren finns två entréer, en i nordost och en i sydväst. Grindstolparna är av hug­ gen sten i ett stycke oxh har en pyramidformad av­ slutning och pryds av svarta järnkors. Även de dubbla grindarna är av smide.

En grusad gångväg löper mellan de båda i­ngångarna och längs kyrkans sydöstra sida. På kyrkogården finns ett större grästäckt gravkvarter i sydost samt två mindre ytor med gravvårdar i nordost och nordväst.

En lyktstolpe är placerad vid kyrkogårdens gång­ väg. Den är av gjutjärn med en glasad lykta i ­historiserande stil.

Gravkvarter i öster.

5

Gravplatser och gravvårdar På kyrkogården finns såväl liggande som stående gravvårdar samt kors och ett staket i gjutjärn. Några nya gravrätter upplåts dock inte utan begravningar sker endast i redan befintliga gravar.

De gravvårdar som finns bevarade på Dalarö kyrkogård är således av äldre karaktär och hant­ verksmässigt utförda och flertalet är från mitten av 1800-talet. Ett antal gravvårdar, framför allt de ­liggande hällarna, har dock förlorat sin text. En iögonen­fallande gravvård är den tillhörande ”AP Edman och dess anhöriga”, med ett gjutjärnsk­ ors omgivet av ett staket i samma material. Vid den nordöstra entrén står en hög gravvård av rödaktig sten, troligen sandsten. Stenen bär texten ”Till min­ ne af H ­ edda Joh Schlytern. Här öfverlemnad at för­ gängelsen den 4 januari 1830. Stenen restes av sak­ nande ungdomsvänner”.

6

Gravkvarter i sydväst.

AP Edmans gravvård.

Hedda Joh Schlyterns gravvård från 1830 samt 7 kors av okänd ålder.

8

Kunskapseken i nordost.

Vegetation Strax utanför muren i nordost står en gammal ek som i folkmun kallas ”kunskapseken” eftersom den under lång tid har använts som affischplats. Inne på kyrkogården finns ytterligare en ek. Dessa kan, som tidigare nämnts, vara en rest från ekbacken som kyrkan sägs ha byggts i. På samma sida växer två stycken lindar och vid entrén i sydväst finns ytterli­ gare fyra lindar, alla mycket gamla.

På kyrkogården finns även en schersminbuske samt två stycken karragan och i sydost växer en tuja i an­ slutning till en gravvård. Här har även ett buskage av cotoneaster planterats längs muren. Där det tidi­ gare växte en låg häck längs grusgången som leder mellan ingångarna, finns nu en kortare rabatt med rosor.

Rosenrabatt längs grusgången.

9

10

Klockstapeln frĂĽn 1746.

Klockstapel Klockstapeln ligger utanför kyrkogårdsmuren på en bergknalle sydväst om kyrkan. I äldre tider kallades den för ”basfiolsfodralet” på grund av sin karaktä­ ristiska form. Stapeln är klädd med rödmålad träpa­ nel och har ett svängt kopparklätt tak som pryds av en spira med kors.

Kulturhistorisk karakteristik Dalarö kyrka är ett av de äldsta skärgårdskapellen i Stockholms stift och dess kyrkogård har också en lång historia. Kyrkogården visar spår av den befolk­ ningsutveckling som skedde i samhället, då det re­ dan på 1800-talet anlades en ny begravningsplats på Dalarö.

Kyrkogårdens utbredning har varit densamma se­ dan 1700-talet och delar av växtligheten såsom någ­ ra ekar och lindar är från samma tid. Här finns flera äldre bevarade hantverksmässigt utförda gravvårdar, främst från 1800-talet. Den ålderdomliga prägeln tillsammans med småskaligheten är påtaglig och har sannolikt behållits tack vare att den nya begrav­ ningsplatsen började användas. Klockstapeln har varit ett landmärke för sjöfarare sedan 1676. Den nyuppfördes vid mitten av 1700-talet. Såväl kyrko­ gården som klockstapeln har stor betydelse för det lilla samhället.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården

Kronologi 1649–1653. Dalarö kapell uppförs som en timrad, ­rektangulär byggnad med sadeltak. Andersson 1945 1676. Klockstapel uppförs. Andersson 1945 1746. Ny klockstapel ersätter den tidigare från 1676. ­Andersson 1945 1786–1787. Stenmuren kring kyrkogården läggs av ­dalkarlar. Andersson 1945 1700–1800-tal. Lindar planteras på kyrkogården. ­ Nilsson 2008 1834. Grusad gång anläggs mellan grindarna. Nilsson 2008 1934. Klockstapeln repareras och får koppartak. Nilsson 2008 2003. Lindar på kyrkogården hamlas. Nilsson 2008

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet SLM Stockholms läns museum, arkivet Andersson, A, Dalarö Kyrka. Sörmländska kyrkor nr 64, ­Eskilstuna 1945 Nilsson, Gunilla, Dalarö kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift, ­Stockholm 2008

• Bogårdsmuren.

• Kyrkogårdens ekar och lindar, varav några är från 1700-talet.

• Äldre hantverksmässigt utförda gravvårdar.

• Klockstapeln med sin karaktäristiska form och sitt synliga läge från vattnet.

11