Boo kyrkogård

Boo kyrkogård Boo församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift, Nacka Rensättra, Boo kyrkväg, Saltsjö-Boo, Boo socken, Nacka kommun, Uppland

1

Boo kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 ­kapitlet kulturmiljölagen.

TEXT: Martina Berglund 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Boo kyrka och delar av kyrkogården.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Boo kyrkogård Boo socken var i mitten av 1800-talet ­fortfarande glesbefolkad med relativt liten folkmängd och ett par herrgårdar. Dock dröjde det inte länge ­förrän den vackra skärgården och ­ångbåtsförbindelserna lockade sommargäster att bygga eller hyra sommar­ hus i Boo socken. Successivt ökade antalet sommar­ gäster och före sekelskiftet var de fler än de ­bofasta. Idag har större delen av sommarvillorna ­omvandlats till permanentbostäder.

Innan Boo kyrka byggdes var Boo kapell den kyrko­ byggnad som användes i socknen. Begravningarna skedde på Skogsö kyrkogård på andra sidan Baggens­ stäket. Kapellet är ett träkapell, som byggdes 1724 efter Nicodemus Tessins ritningar, intill Boo Herr­ gård. I början av stormaktstiden lät ägarna till flera avsides belägna herrgårdar bygga kapell som inte var tänkta bara för gårdsfolket utan också för gårdarna och torpen runt omkring.

I och med det ökade antalet sommargäster kom det flera besökare till kapellet under sommartid.

Detta gjorde att diskussionen om att bygga en ny och större kyrka tog fart. Man förespråkade ock­ så ett mer centralt läge på kyrka och begravnings­ plats. Som första förslag skänktes 1888 ritningen till en liten nygotisk tegelkyrka. Dock skulle det dröja många år innan en ny kyrka stod färdig. Beslutet om en ny kyrka kom först 1916.

Boo kyrka invigdes den 29 juli 1923 av ärke­ biskopen Nathan Söderblom, Den är en treskeppig basilika av vitputsat tegel med ett torn och ett halv­ runt kor. Arkitekten Martin Hedmark lät sig inspire­ ras av sydfranska och italienska kyrkor. Svenskt ma­ terial som granit och trä användes och arbetare från trakten nyttjades som arbetskraft.

HISTORIK Boo församling hade länge behövt en ny begrav­ ningsplats då den gamla som låg ute på Skogsö, mittemot Boo kapell, var både trång och svårtill­ gänglig På vintern var riktigt tjock is en förutsätt­ ning för att kunna frakta avlidna över vattnet till begravningsplatsen. När ångbåtarna började åka i

sundet även vintertid blev det däremot omöjligt att ta sig över isen och förvaringen av döda blev ett pro­ blem. I början av 1900-talet var situationen ohållbar och församlingen gjorde flera försök till att få bilda ett eget pastorat, något som ansågs vara förutsätt­ ningen för att uppföra en mer storslagen kyrka och en ny begravningsplats.

Pastoratet bildades och 1910 bestämdes att först anlägga en ny begravningsplats eftersom behovet av detta var mest angeläget. Denna skulle vara mer till­ gänglig än den gamla och man började titta i när­ heten av sockencentrum vid Sågtorp.

Högst uppe på en ås anlades 1912 den nya begrav­ ningsplatsen bredvid Sågtorps skola, ca 2,5 km norr om den gamla på Skogsö. Söder om kyrkan sluttar marken i ett terrasserat kvarter vilket utformades av arkitekten Martin Hedmark, som ville att kyrko­ gårdens terrasser skulle avspegla sig i den planera­ de kyrkans arkitektur. Takfall och skepp på kyrkan ­poängterar därför denna stigning.

I samband med att den nya begravningsplatsen ­anlades byggdes en klockstapel och ett gravkapell.

Klockstapeln revs då den nuvarande kyrkan uppför­ Högt uppe på en des 1923. Det gamla grav­ kapellet finns kvar men ås anlades begravanvänds inte. Ett nytt grav­ ningsplatsen 1912. kapell byggdes i väster 1933 Boo kyrka stod klar efter ritningar av arkitekt Erik Fant och restaurera­ 1923. Kyrkogårdens des 1994 för att möjliggö­ terrasser avspeglar sig ra andakter för icke krist­ na. Mittemot detta finns en i kyrkans arkitektur. förrådsbyggnad i samma stil från 2001.

Kyrkogården har under åren som gått byggts ut successivt. Kvarteret rakt söder om kyrkan plane­ rades i samband med att kyrkan byggdes. Kvarteret utvidgades 1927 och året efter tillkom kvarteret i öster, som avgränsades med en häck av lönn. I samband med detta gjordes även planer för det ter­ rasserade kvarteret väster om det tidigast anlagda, liksom för kvarteret precis öster om kyrkobyggna­ den som blev en urngård. Kvarteren längst i väster planerades 1932. Här var tidigare plan åkermark

3

där det befintliga berget sprängts bort för att förbe­ redas för begravningar. 1934 gjorde Erik Fant en be­ skrivning till nyanläggning av kyrkogårdens befintli­ ga kvarter.

Den snabba folkmängdsökningen gjorde det dock nödvändigt att utvidga kyrkogården ytterligare och därför gjordes ett förslag till utvidgning 1950 av träd­ gårdsarkitekt Edvard Jacobson, Karlstad. År 1967 byggdes kyrkogården återigen ut, på mark i väster som donerats av Kjell Johan Fredén, vilken även lig­ ger begravd på kyrkogården. Utvidgning skedde även 1993 med Kaj Svensson som landskapsarkitekt.

1973 anlades en minneslund öster om kyrkan efter ritningar av trädgårdsarkitekt Walter Bauer. I sam­ band med detta ordnades en ny kyrkogårdsmur och en parkeringsplats. Minneslunden renoverades 1999 då även en vattentrappa anlades. Under 2011 och 2012 har kyrkogården utvidgats ytterligare i norr, då även en askgravlund har tillkommit.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Omgivning Boo kyrka och kyrkogård ligger på Ormingelandet vid Baggenstäket i Stockholms innerskärgård. Områ­ det består av en urbergsplatå där sprickdalarna bildar ett starkt kuperat landskap. På de höga och vidsträck­ ta bergområdena finns barrskog medan odlingsmark och lövskog begränsas till de smala dalsänkorna.

Kyrkan med kyrkogård ligger norr om Värmdö­ vägen, på Boo kyrkväg. Kyrkan ligger högt på en ås ovanför Sågsjön medan den terrasserade kyrko­ gården sluttar brant mot söder. Söder om vägen lig­ ger Eriksvik som ursprungligen var en gård med anor från 1797. Sommarvillor från 1800-talets an­ dra hälft är samlade kring Eriksviks gård vid Kils­ viken. Under 1930-talet styckades egendomen upp i ett stort antal fritidshustomter som sedan dess i stor utsträckning har omvandlats till permanentbostäder.

Det finns också ett gammalt gravfält i utkanten av kyrkogården från yngre järnåldern.

Omgärdning och grindar Mot landsvägen utefter kyrkogårdens södra gräns finns en stenmur av huggen ofogad granit täckt av sedum. Intill den har en rad av lindar planterats.

Muren fortsätter i sydöst där det tidigare funnits en häck av lönn. I norr inhägnas kyrkogården av ett va­ jerstängsel.

4

Längst i sydväst fortsätter muren i samma utföran­ de. Två öppningar i muren flankeras av grindstolpar i granit där en gångväg och en bilväg leder över en grästäckt plats kantad av ett skogsparti. Från denna sida finns en trappa i huggen granit och gatsten upp mot den västligaste delen av kyrkogården. Lite läng­ re fram leder även en bro i betong och trä över till kyrkogårdens nordvästra hörn.

Vid ingången mot kyrkans torn i väster finns två fristående putsade grindstolpar utan grindar under tälttak. Taket täcks med skifferspån och kröns av kopparklot. Från den västra entrén leder en trappa av grovhuggen granit ner mot kyrkogården i söder.

I söder finns en ingång i muren där två grovhugg­ na grindstolpar i granit flankerar en sirligt utformad dubbel grind i svartmålat smidesjärn. Från d ­ enna ­leder en trappa i granit med grusbelagda avsatser och enkla smidesräcken upp mot kyrkan på höjden.

En enkel smidesgrind med samma utformning finns i öster. I söder finns ytterligare en ingång i muren med två vitputsade grindstolpar utan grindar med tälttak av skifferspån. Taken kröns av enkla träkors.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

Söder om kyrkan där marken sluttar ligger ett ­terrasserat kvarter med fem terrasser, vilka även har sin motsvarighet i kyrkans arkitektur i takfall och skepp. De grästäckta terrasserna böljar längs den kraftiga sluttningen och poängteras av spridda träd.

Gravkvarteren sträcker sig i stora rektanglar från kyrkan och ner mot söder och landsvägen. De raka asfalterade gångarna löper mellan kvarteren i ett rätvinkligt och enkelt system. Kring kyrkan och i väster och norr är gångarna mer slingrande.

Kyrkogårdens övriga kvarter har en mer oregel­ bunden form och omges till stor del av naturtomt.

I väster finns några kvarter som har en kvadratisk struktur, med trampstenar och buskar och träd som förstärker formen.

Vid de utvidgade kvarteren i väster finns ­asfalterade gångar medan kvarteren strax norr och öster om kyrkan nås med grusade gångar. Ett nyanlagt kvarter i norr ligger insprängt i skogen där raderna av grav­ vårdar slingrar sig kring en skogsdunge i mitten.

Här och var på kyrkogården står några enkla träbänkar utplacerade. Belysning förekommer i form av moderna gatlyktor med plåtklädd stolpe och l­ykta med svagt kupad vit plastskärm. Här finns även gat­ lyktor i äldre stil med svart stolpe och glasad l­ykta.

Muren i sรถder av huggen ofogad granit.

Den sรถdra sidans terrasseringar.

5

En nyligen anlagt kvarter i norr.

6

Del av kyrkogürden i väster.

Gravplatser och gravvårdar På kyrkogården förekommer kistgravar, urngravar och en minneslund. Söder om kyrkan i de äldre de­ larna av kyrkogården och där den sluttar i terrasser, finns framför allt kistgravar.

På den södra och äldsta delen av kyrkogården finns flera av de litet större gravvårdarna medan de i övriga kvarter är något mindre och mer likarta­ de. Kyrkogården har utvidgats i etapper och de oli­ ka delarna speglar med sin utformning också olika tiders stilar. På den södra sidan omges flera av grav­ vårdarna med stenram och några omgärdas av häck­ ar. I flera av de yngre kvarteren är gravvårdarna lika i höjd och bredd och står i täta, raka rader.

På kyrkogårdens östra sida har en minnessten rests över de omkomna vid förlisningen av Estonia 1994, i form av en enkelt utformad bautasten i granit.

På kyrkogårdens södra sida står en stor gravvård med stenram runt tillhörande Sven Wilhelm ­Munthe (1837–1924) som under sin levnadstid var distrikts­ chef vid statens järnvägar. Här vilar även hans maka

Anna Elisabeth Charlotta Brusewitz (1858–1949) och deras son Carl Fredrik Soldan Munthe (1880– 1975). Gravvården är en hög sten i granit med bru­ tet överstycke och en infälld medaljong i koppar fö­ reställande Sven Wilhelm Munthe.

Minneslund En minneslund ligger öster om kyrkan med utsikt över Sågsjön. Den består av en bit gräsmatta där det finns några vattenfyllda betongkar för blommor, en textsten samt en bänk. Platsen omgärdas av en grus­ gång och kring gräsytan står svarta gjutjärns­stolpar med kättingar emellan. Ett järnstaket finns utåt ­vattnet och i en bergsskreva mot öster har en vatten­ trappa i form av en blomma anlagts. Den består av betongfat i grå diabaskonststen som avslutas med en gjuten betongdamm. Konstverket är formgivet av Nigel Wells på Virbela Ateljé i Järna.

En rad med häckomgärdade gravvårdar på den7 södra sidan.

Vegetation Boo kyrkogård ligger i ett kuperat landskap med va­ rierande vegetation där gran, tall och lövträd domi­ nerar vilket ger en prägel av naturtomt. På de be­ vuxna terrasserna närmast kyrkan växer löv- och barrskog, mestadels björk och tall. Här finns också några måbärshäckar som omger ett antal gravvårdar i de annars öppna grästäckta kvarteren.

Växtligheten vid övriga kvarter är varierad med omväxlande raka måbärs- och oxbärshäckar, bus­ kar av idegran och träd i form som oxel och björk.

Enstaka tujor finns också på flertalet ställen, liksom buskar av buxbom i anslutning till vissa gravvårdar.

I söder växer ett stort parti med krypoxbär längs med en gångväg som leder från en av entréerna.

Längs muren i söder växer lindar, vilka även åter­ kommer bland annat i väster där de är planterade i

8

Sven Wilhelm Munthes gravvård.

rader kring kvarteren. Mellan kyrkogårdens olika delar finns otuktad naturtomt där blandade trädsor­ ter och buskar växer fritt tillsammans med exempel­ vis ormbunkar och högre gräs.

På de delar av kyrkogården som består av ängs­ mark och skog finns det en fredad plats för insekten bergscikada och fisken nissöga.

Övriga byggnader och anläggningar

I slänten söder om kyrkan finns ett begravnings­ kapell som vilar på en stensockel med en fasad av liggande vitmålad träpanel. Huset har rundbågiga fönster, en gulmålad dubbel träport och tegeltäckt sadeltak.

Väster om kyrkans entré ligger två små kvadratis­ ka byggnader under spåntäckta tälttak. Det s­ ödra

är ett jordfästningskapell medan det norra är en för­ rådsbyggnad. Båda husen har vitputsade fasader, svarta träportar och spåntäckta tälttak som ansluter till kyrkobyggnadens utformning. Den södra bygg­ naden uppfördes 1933 efter ritningar av arkitekten Erik Fant, medan den norra byggdes 2001 efter rit­ ningar av Solveig Sennerholm Arkitektkontor AB. I en byggnad intill kyrkogården finns kyrkogårds­ förvaltningen med personalutrymmen.

I ett skogsparti på kyrkogårdens norra sida med utsikt över Sågsjön har en plats anlagts för frilufts­ gudstjänster. På en liten höjd omgiven av måbärs­ buskar finns halvcirkelformade bänkar som står framför ett litet altare och ett högt kors i tjärat trä.

På kyrkogårdens västra sida har en vattenbrunn anlagts i form av en kvadratisk bassäng i granit

Begravningskapellet.

Minneslunden med vattentrappa.

9

med en snäckformad skulptur i mitten, från vilken ­vattnet porlar. Här finns också en brunn i en cirku­ lär form omgiven av huggna stenplattor.

I närheten har en materialgård uppförts, inhägnad av ett trästaket. Här finns även ett garage med stå­ ende brunröd träpanel, blåa garageportar och tak täckt av shingel.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Kyrkogården i Boo anlades eftersom den gamla ­begravningsplatsen på Skogsö både blev för ­liten och var svårtillgänglig. Anläggandet speglar den ­ökande befolkningen i Boo församling under slutet av 1800-talet och därmed även behovet av en mer centralt belägen kyrkogård.

Boo kyrkogård består av flera olika delar med skiftande karaktärer gällande såväl gravvårdar, miljö och vegetation vilket gör att kyrkogården som hel­ het har ett spännande och varierat uttryck och ger ett stort upplevelsevärde. Kyrkogården har en myck­ et kuperad terräng som på den södra sidan har sam­ komponerats med kyrkan och dess lägre sidoskepp vilket ger kyrkogården en speciell karaktär. De med­

10

Förrådsbyggnaden och jordfästningskapellet.

vetet bevarade tallarna speglar nationalromantikens ideal. De öppna och branta terrasserade kvarteren i söder kontrasteras mot de övriga mer täta och sam­ manhållna gravkvarteren, liksom områdena med skogstomt med slingrande gångvägar där naturen har styrt utformningen av kvarteren.

Kyrkogården rymmer gravvårdar av olika karak­ tär och utformningen av kvarteren som utvidgats i etapper visar tillsammans med gravvårdarna olika tiders stilar och ideal.

De två gravkapellen från 1911 och 1933 harmo­ nierar båda på sitt sätt med kyrkobyggnaden och är värdefulla inslag i kyrkogårdsmiljön.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården • De många inslagen av naturtomt och de bevarade tallarna i söder.

• Kyrkogårdens terrasseringar och trappor.

• Gravkapellen från 1911 respektive 1933.

• Äldre kulturhistoriskt intressanta gravvårdar med lokal- och personhistoriska samt konstnärliga ­värden.

Plats för friluftsgudstjänst.

11

KÄLLFÖRTECKNING ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet

Kronologi 1911. Begravningskapell av trä byggs i söder. (Brandel 1949)

Blommande trädgårdar och grönskande ­parker, Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift 2001–2002, Nossebro 2002

1912. Kyrkogården invigs. (Brandel 1949)

Brandel, Sven Värmdö kyrka. I: Sveriges kyrkor, Kyrkor i Värmdö Skeppslag, Stockholm 1949

1923. Den befintliga klockstapeln rivs när den nya kyrkan byggs. (Boo församlings hemsida)

Lilja, Kersti, Boo kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. ­Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm 2008.

1927. Ursprungligt kvarter i söder utvidgas. (ATA)

Ljungström, Lars, Kyrkorna i Boo församling, 1988 Zetterquist, Håkan, När man byggde kyrka i Boo, särtryck 1923, ur Nackaboken 1977 Boo församlings hemsida

1928. Kvarteret i öster byggs. Samtidigt görs en plan över kvarteret väster om det ursprungliga och senare över kvarteret öster om kyrkobyggnaden. (ATA) 1932. Plan görs för kvarteren längst i öster. (ATA) 1933. Ett nytt gravkapell byggs efter ritningar av arkitekten Erik Fant. (Brandel 1949) 1934. Erik Fant gör beskrivning till nyanläggning. (ATA) 1965. Kyrkogården byggs ut för att få plats för ­flera ­gravvårdar. Kjell Johan Fredén donerade mark intill Boo ­kyrka. (ATA) 1973. En minneslund anläggs efter ritningar av trädgårdsarkitekt Walter Bauer. (ATA) 1993. Kyrkogården utvidgas efter ritningar av landskaps­ arkitekt Kaj Svensson, Markkonsulter i Uppsala. (Boo församlings hemsida) 1994. Gravkapellet restaureras. (Boo församlings hemsida) 1999. Minneslunden renoveras och en vattentrappa uppförs formgiven av Nigel Wells på Virbela Ateljé, Järna. (ATA) 2001. Ny förrådsbyggnad uppförs i väster efter ritningar av Solveig Sennerholm Arkitektkontor AB. (ATA) 2011–2012. Nya gravkvarter i norr anläggs. (Boo ­församlings hemsida)

12