Bollmora kyrkogård/ Bollmoradalens begravningsplats Tyresö församling, Södertörns kontrakt, Stockholms stift Tyresö socken, Tyresö kommun, Stockholms län, Södermanland
1
Bollmoradalens begravningsplats är skyddad enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. TEXT: Albin Uller, Stockholms läns museum 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2012 Omslagsbild: Begravningsplatsens huvudentré med sin beklädnadsmur och smidesgrindar. Här ser man även järnkorset som är fäst i muren. Foto: Mattias Ek ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
2
Bollmora kyrkogård/ Bollmoradalens begravningsplats Bollmoradalens begravningsplats första etapp och kapell anlades under 1930-talet och har senare utvidgats i omgångar. Den senaste utvidgningen skedde 1985.
HISTORIK Området för Bollmoradalens begravningsplats styckades av från Tyresö slott av markisen Claes Lagergren på 1920-talet men kapellet och begravningsplatsen invigdes först 1937. De äldsta delarna av begravningsplatsen är belägna väster om kapellet där en allé sträcker sig samt norr om det samma. Ett fåtal gravar från 1930-talet finns kvar i de äldsta delarna. Begravningsplatsen ritades av arkitekt Nils Bimer och kapellet av arkitekt Erik Fant. 1974 utvidgades kyrkogården enligt förslag från Lundqvist & Jacobson, Markkonsulter AB. Kapellet byggdes om med kylrum och kisthiss i källarplanet. En ekonomibyggnad tillkom söder om kapellet innehållande vänthall för begravningsgäster, kontor, lunchrum, hygienutrymmen samt redskapshall. Marken för utvidgningen anskaffades dock redan 1961 från kommunen. Den senaste utvidgningen skedde 1985 efter landskapsarkitekten Lennart Lundqvist ritningar. Då tillkom kvarteren väster om parkeringen samt en
minneslund i det sydvästra hörnet. Där minneslunden ligger stod tidigare ett torp, men det revs redan i mitten av 1970-talet. Kapellets entré byggdes om och handikappanpassades 1999. Då förläggs även väntutrymme för Bollmoradalens begravningsgäster till kapellet. begravningsplats Askgravplatsen i det styckades av från nordvästra hörnet invigTyresö slott redan des 2009.
BESKRIVNING Omgivning
på 1920-talet men begravningsplatsen invigdes först 1937.
Bollmora begravningsplats ligger nästintill dold vid infarten till Tyresö centrum och omges av Töresjövägen åt öster, ett mindre skogsparti åt norr samt villabebyggelse och låga flerbostadshus åt väster och söder.
Omgärdning och grindar Hela begravningsplatsen omges av ett förzinkat gunnebostängsel. Troligtvis har begravningsplatsen varit omgärdad av någon form av nätstängsel ända från början då detta omnämns tidigt i arkivhandlingar. En oxelhäck planterad strax innanför stängslet löper runt den äldsta delen med kapellet samt den första utvidgningsetappen från 1975. Runt större delen av den senaste utvidgningsetappen samt minneslunden i sydvästra hörnet löper gunnebostängslet till största delen synligt och det döljs endast sporadiskt av fritt placerade träd och buskar i form av häggmispel, syren, parkros och sälg planterade på begravningsplatsen samt vilt växande vegetation utanför stängslet.
Här syns Bollmora begravningsplats som ett rektangulärt område markerat med tio kors. Utsnitt ur Ekonomiska kartan från 1951. Lantmäteriet.
3
I anslutning till den senaste utvidgningsetappens västra del återfinns en mindre öppning i stängslet i form av en så kallad p-grind. Vid begravningsplatsens huvudentré belägen åt sydost löper en låg beklädnadsmur som bildar ett litet entrétorg belagt med smågatsten. Muren har tre öppningar med enkla svartmålade smidesgrindar, varav två större i par, där den högra leder till parkeringen i anslutning till ekonomibyggnaden och den i mitten till den lätt krökta i nord-sydlig riktning löpande axeln. Begravningsplatsens äldsta del har två entréer, en åt norr och en åt väster. Båda har grova, kvadratiska gråputsade grindstolpar som är avtäckta med svartmålade plåthuvar samt dekorativa kors. De båda entréerna har även tredelade dekorativa svartmålade smidesgrindar.
Begravningsplatsens norra entré med sina grova grindstolpar och dekorativa, tredelade smidesgrindar. Här ser man även en av lindalléerna som leder fram till kapellet och kantar den nord-sydliga axeln.
4
Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. Begravningsplatsens tre etapper har alla tydlig parkkaraktär med gräsbevuxna kvarter. De skiljer sig åt genom kvarterens storlek samt gångarnas sträckning. Den äldsta delen av begravningsplatsen har de till storleken minsta kvarteren. Kvarteren har en rektangulär form där längdriktningen sträcker sig från väst till öst och på så sätt samverkar med kapellets placering och riktning. Tack vare de mindre kvarteren samt alléernas träd skapar detta en intim och skyddad känsla som förstärks av de smala grusade gångarna som avgränsar kvarteren från varandra. Den lätt krökta nord-sydliga axeln som löper från den norra entrén förbi kapellet och ner till huvudentrén i sydost är asfalterad. De två mindre kvarteren direkt norr om kapellet separeras av kvadratiska plattor av röd ölandskalksten. Den första utvidgningsetappen har en mer öppen karaktär med större kvarter och färre träd. Även här är kvarteren rektangulära men med en nord-sydlig riktning som tydliggör etappens utvidgningsriktning. Kvarteren avgränsas även här av grusade gångar. De båda första etapperna har även kvarter som sträcker sig längs med stängslet åt öst, norr och väst. Den andra och tredje etappen skiljs åt genom snöbärshäckar men länkas samman av två korta gångar belagda med smågatsten. Den senaste utvidgningsetappen är friare till sin utformning och karaktär då kvarteren och de längsgående grusgångarna som avgränsar dem är mjukt svängda i en väst-östlig riktning. Gångarna som här skär rakt över kvarteren är belagda med smågatsten. Begravningsplatsens belysning utgörs av galvaniserade stolpar med grönmålade plasthuvar. Belysningen är konsekvent utplacerad längs med gångarna utom i minneslunden där den står mera fritt. Sittplatser i form av bänkar är utplacerade på de två första etapperna samt vid minneslunden.
Här ser man kvarteren norr om kapellet samt lindallén som sträcker sig från begravningsplatsens norra entré.
Den första utvidgningsetappens långa, rektangulära och öppna kvarter.
5
Bilden visar övergången mellan begravningsplatsens båda sista etapper. Här ser man förbindelsegångarnas smågatsten samt de avgränsande snöbärshäckarna.
Karaktäristisk gravvård för Bollmora begravningsplats. Denna 6 gravvård är placerad på den äldsta delen i anslutning till lindallén som sträcker i öst-västlig riktning.
Karaktäristisk gravvård för Bollmora begravningsplats. Denna gravvård är placerad på den senaste utvidgningsetappen. Det är tydligt att gravvårdarna har samma enkla och anspråkslösa uttryck på begravningsplatsens alla etapper och bidrar till helhetskaraktären.
Sittplats i minneslunden omgiven av syrénbuskar.
Gravplatser och gravvårdar
Minneslund och askgravplats
Gemensamt för begravningsplatsens tre etapper är de låga och anspråkslösa gravstenarna typiska för 1900-talets mitt och andra hälft. Det som skiljer åt är hur de är ordnade. Gravvårdarna på den äldsta delen är placerade i öst-västliga rader, förutom de två kvarteren norr om kapellet där det råder en viss oregelbundenhet. Den andra etappens gravvårdar löper i nord-sydliga rader medan den senaste utvidgningens gravvårdar följer kvarterens böljande form. Den äldsta delen har ett förhållandevis stort antal liggande stenar fördelat jämnt på de olika kvarteren. Det förekommer även järn- och träkors på den äldsta delen samt några gravvårdar med stenramar.
Minneslunden är placerad på en kulle i begravningsplatsens sydvästra hörn. Kullen är beväxt med täta buskar och träd. Strax nedanför kullen åt väster återfinns ett cirkulärt stensatt parti där det finns möjlighet att fritt placera ut blommor. Den stensatta ytan omges även av låga blomhållare av smidesjärn samt en stor ljushållare med plats för flera ljus och lyktor. Tre rhododendronbuskar avgränsar det stensatta partiet från själva kullen. En grusgång passerar det stensatta partiet och leder uppför kullen och övergår till att en bit upp bli en nedklippt gräsgång.
7
Askgravplatsen med sina stensättningar och de tre stora björkarna.
Askgravplatsen i det nordvästra hörnet anlades 2009. Lunden utgörs av flera stensatta oregelbundet utformade gravplatser. I lunden står tre stora björkar och genom den slingrar sig en cementstenbelagd gång.
Vegetation Begravningsplatsens dominerande trädinslag utgörs av lindar. Den äldsta delen har två lindalléer som sträcker sig från de båda grindarna fram till kapellet. Även den första utvidgningsetappen har lindar planterade i rader längs gångar och i kvarteren. Lindar återfinns även längs hela den nord-sydliga axeln. I lindallén som sträcker sig från den västra entrén fram till kapellet står även låga rygghäckar av lind. I övrigt saknar den äldsta delen häckar. Enstaka buxbom växer vid några gravvårdar. Den vegetation som finns utgörs av småplanteringar i form av bland annat fläder, paradisbuske och stefanandra, både fritt placerade och i anslutning till vattenstationerna. Vid askgravplatsen utgörs vegetationen, utöver de tre stora björkarna, av bland annat ljung planterad vid gravplatserna. 8
Den första utvidgningsetappen har långa rader av rygghäckar i form av idegran som sträcker sig över kvarterens hela längd. Mellan den andra och tredje etappen står häckar av snöbär. Rygghäckarna i den andra utvidgningsetappens böljande kvarter utgörs av idegran samt spirea. I de böljande kvarteren står även fritt placerade lönnar, oxlar, lindar, virginiahägg, ek och ornäsbjörkar. Minneslundens vegetation ovanför det stensatta partiet utgörs av syrén-, hassel- och plommonsnår samt träd i form av tall, ek, lönn, björk och rönn. I anslutning till klockstapeln står en stor ek. Mellan de båda större grindparen vid huvudentrén återfinns en liten plantering smyckad med stenar och sedumväxter samt en japansk lönn. Innanför murens sydvästra sträckning växer rosor, häggmistel och syren. Vid infarten och vid parkeringen finns en rad med måbär och roshagtorn till vänster och på höger sida en blandad massplantering. Längre in växer det tallar. Parkeringen och uppställningsytan vid servicebyggnaden avskärmas delvis från begravningsplatsen av en låg tallhäck med inblandning av lindar.
Kapellet på begravningsplatsens äldsta del.
Övriga byggnader och anläggningar Begravningsplatsens kapell ligger på en låg kulle i det nordvästra hörnet och utgörs av en långsmal, hög volym med ett stramt formspråk. Byggnaden har putsade fasader samt lertegeltäckt sadeltak. Entrén markeras av en utbyggd och putsad omfattning där portarna är något indragna. Entréomfattningen är plåtavtäckt och ovanför den återfinns ett putsat kors i relief som utsmyckning. Kapellet har blyspröjsade fönster med brunmålade bågar och karmar. Kapellets övriga snickerier är även de brunmålade. Trappan som leder upp till kapellets entré i två nivåer har steg av tuktad granit och vilplanet är belagt med smågatsten. Även tillgänglighetsrampen är belagd med smågatsten. Trappans räcken utgörs av enkla svartmålade smidesräcken. Kapellkullens terrasserade nivåskillnader har stödmurar av granit. Söder om kapellet i anslutning till parkeringsplatsen ligger en lång och låg servicebyggnad där begravningsplatsens personal har sina utrymmen. Byggnaden som är uppförd med brunmålade träfasader och sadeltak med svart betongtegel. Service-
byggnaden avgränsas delvis från begravningsplatsen av ett brunt halvgenomsiktligt plank.
Klockstapel På en bergknalle strax sydost om minneslunden återfinns en klockstapel som enligt uppgift från kyrkogårdsförvaltningen härrör från en tidigare vandringskyrka som togs ur bruk när Bollmoradalens kyrka stod klar. Klockstapeln fick sin nuvarande placering 1967.
Konstnärlig utsmyckning I anslutning till begravningsplatsens huvudentré sitter ett svarmålat järnkors fäst i muren.
9
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK
Bollmora begravningsplats har i alla sina etapper en tydlig parkkaraktär som är viktig att bibehålla. Den äldsta delen närmast kapellet upplevs som mest intim med sina täta lindalléer och mindre kvarter. Delen som är anlagd på 1970-talet upplevs som tidstypiskt rationell till sin utformning med lika stora rektangulära kvarter med genomgående samma växtlighet rakt igenom. Den yngsta delen är även den homogen till sin utformning men samtidigt friare genom sina svängda, böljande kvarter med friare placering av träd och buskar. Nätstängslet som omger hela begravningsplatsen hjälper till att förstärka helheten och hålla ihop de olika etapperna trots olikheterna dem emellan. Kapellets strama formspråk från 1930-talet är även det viktigt att behålla.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården • Bibehålla begravningsplatsens tydliga park karaktär med etappernas varierade uttryck. • Nätstängslet som omger begravningsplatsen samt den äldsta delens grindar och grindstolpar. • Lindalléerna på den äldsta delen. • Oxelhäcken som följer nätstängslet på de två första etapperna. • Begravningsplatsens artrikedom med många olika träd och buskar. • Grusgångarna. • Kapellets utformning och material. • Enhetliga lyktstolpar i en icke historiserande stil.
Kronologi 1920-tal. Marken för begravningsplatsen styckas av från Tyresö slott. (Tyresö församling)
1985. Begravningsplatsen utvidgas på nytt och minneslunden anläggs (ATA)
1937. Begravningsplatsen och kapellet invigs. (Tyresö församling)
1999. Kapellet byggs om (ATA)
1974. Begravningsplatsen utvidgas (ATA)
Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Internet/cd Tyresö församlings hemsida
10
2009. Askgravlunden invigs (Tyresö församling)