Bergshamra kyrkas kyrkotomt

Bergshamra kyrkas kyrkotomt Solna församling, Solna kontrakt, Stockholms stift Kv Näckrosen, Rådjursstigen 9, Solna socken, Solna stad, Stockholms län, Uppland

1

Kyrkan och kyrkotomten är genom Riksantikvarie­ämbetets beslut 1990-04-19 skyddade enligt 4 kapitlet 3 § ­kulturmiljölagen.

TEXT: Albin Uller, Stockholms läns museum 2014 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2014 Omslagsbild: Alby kyrka och kyrkotomt sedd från ovan sedd från ovan.

Foto: Leif Gustavsson. ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Bergshamra kyrkas kyrkotomt Bergshamra kyrka är ritad av arkitekt Georg ­Varhelyi.

Kyrkan ingår i den helhetsgestaltning som Bergshamra centrum utgör då det uppfördes efter rit-­ ningar av samma arkitekt. Staddelen Bergshamra är ­belägen i den östra delen av Solna stad.

HISTORIK Planeringen av Bergshamra centrum inleddes på 1950-talet med en arkitekttävling som vanns av ­arkitekten Georg Varhelyi och centrumet byggdes 1961–62. Själva kyrkan och kyrkotomten uppfördes 1962.

BESKRIVNING Omgivning Bergshamra centrums strama och avskalade byggnader är gestaltade i bågform kring torg och gångstråk med målet att skapa intimitet trots sin skala. Kyrkan som ligger i den södra delen av Bergshamra centrum utgjorde tidigare ett självklart blickfång vid torget.

Nu är en låg biblioteksbyggnad som delvis ­skymmer kyrkan placerad mitt på torget. Bakom kyrkan i ­söder tornar dessutom ett stort kontorskomplex i gult tegel upp sig och tar ytterligare fokus från ­kyrkobyggnaden.

Norr om kyrkan i direkt anslutning till den ­löper asfalterade gångvägar förbi. Ner från centrumet ­leder en bred trappa till den asfalterade ytan framför kyrkan. Söder om kyrkan och kyrkotomten finns en asfalterad gång- och cykelväg som följer den ­stora Bergshamravägens sträckning nedanför. Trots att kyrkans närmiljö är bilfri så är närvaron av Bergshamravägens trafik påtaglig.

Kyrkan är placerad i souterräng och kyrkotomten sluttar kraftigt åt söder.

Omgärdning och grindar Väster om kyrkan sträcker sig en bågformad betongmur. Muren följer gång- och cykelvägen som löper ner förbi kyrkan. Mot vägen är muren låg, men in mot kyrkotomten är den betydligt högre, då kyrko­tomten

är lägre placerad. In mot tomten är muren gjuten med en trapetsliknande vågform. Ovanpå muren sitter ett svartmålat smidesräcke med ­smala vertikala spjälor.

Muren har samma utformning som murarna runt centrumets torg. Utanför ­muren åt sydväst återfinns en liten plantering som avgränsas mot gång- och cykelvägen av ett svart järn­staket, Det utgörs utgörs av runda stolpar samt en rund överliggare. I anslutning till kyrkans nordvästra hörn leder en trappa innanför betongmuren ner till kyrkotomtens grässlänt.

Söder om kyrkan löper ett lågt brunmålat trä­ staket med svarvade knoppar som avslutar stolparnas Den strama 1960- talsövre del. I övrigt utgörs stagestaltningen förstärks ketet av två glest placerade horisontella bräder. Sta- av kyrkotomtens ketet har ingen grind i den sparsmakade uttryck öppning som leder in till med veckad betongförsamlingsgårdens entré i souterrängplanet. mur, grässlänt och Öster om kyrkan i diminimala växtlighet. rekt anslutning till fasaden leder en granittrappa ner från den öppna ytan framför kyrkan. Trappans enda räcke utgörs av ett svartmålat järnräcke. Trappans vilplan är asfalterade.

Gångsystem, belysning m.m.

En gång belagd med skifferplattor leder in till församlingsgårdens entré från öppningen i det södra staketet. På var sida om gången är två bänkar utplacerade. Bänkarna är samma modell som centrumtorgets originalmöbler.

Kyrkotomten saknar i princip belysning men en lyktstolpe är placerad strax utanför det södra staketet. Lyktan lyser upp den del av gång- och cykelvägen som löper förbi där.

Vegetation Kyrkotomten utgörs av en stor grässlänt som ­sträcker sig längs kyrkans västra och södra sida.

I dess sydvästra hörn mot betongmuren är tre ekar samt några buskar placerade. Utanför muren i sydväst återfinns en massplantering med blandade ­buskar som inte tillhör kyrkotomten.

3

Betongmuren, med sin trapetsliknande vågform, svänger mjukt runt kyrkotomtens västra sträckning.

Kyrkan och kyrkotomten från väster med de tre

4ekarna och massplanteringen av buskar utanför tomten.

Kyrkan och kyrkotomten från söder med betongkorset och entrégången till församlingsgården5 strax innanför det låga trästaketet.

På kyrkans entrésida åt norr finns en smal och av smågatsten uppmurad rabatt med lönn och rhododendron. Rabatten är placerad med ett litet släpp från fasaden. Mittemot kyrkans entré finns även där en uppmurad rabatt med en tallplantering.

Kronologi 1962. Kyrkan uppförs

Konstnärlig utsmyckning Norr om kyrkan i anslutning till trappan som leder ner från torget i centrumet är ett kors av rostfritt stål placerat.

I kyrkotomtens sydöstra hörn står ett stort betongkors i anslutning till gången och bänkarna.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Närmiljön kring kyrkan och kyrkotomten har uppförts inom en förhållandevis snäv tidsperiod och ritats av samma arkitekt som kyrkan, vilket ger en homogen och väl sammanhållen helhetsmiljö. Kyrkan ritades och uppfördes som en del av Bergshamra centrum och upplevs fortfarande som det. Den strama 1960-talsgestaltningen förstärks av kyrkotomtens sparsmakade uttryck med sin veckade betongmur, grässlänt och minimala växtlighet.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkotomten •D en öppna gräsytan med sitt minimala inslag av växtlighet.

• Betongmuren med sitt smidesräcke.

• Betongkorset på den södra sidan.

6

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum Arkitektur i Solna, Borås 1994 Kilström, B I, Bergshamra kyrka. Upplands kyrkor – 211, ­Katrineholm 1988 Nilsson, Gunilla, Bergshamra kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008 Nya svenska kyrkor, del 1, Svealand, Rapport, RAÄ 1990: 2, Tierp 1990 Ridderstedt, L, Tre systerkyrkor – Bergshamra, Stocksund och ­Alvik. Stockholms stiftsbok 1963–1964.

Tidskriften Arkitektur, 1964, nr 12 Arkitekten Georg Varhelyi ­presenterar kyrkan i en artikel