Ansgarskapellets kyrktomt

Ansgarskapellets kyrkotomt Adelsö-Munsö församling, Birka kontrakt, Stockholms stift Björkö (Birka), Adelsö socken, Ekerö kommun, Stockholms län, Uppland

1

Ansgarskapellet med dess kyrkotomt är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen och ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården (Adelsö-Björkö-Birka, AB21, 22).

TEXT: Martina Berglund 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Ansgarskapellet med kyrkotomt från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2017 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Ansgarskapellets kyrkotomt Ansgarskapellet ligger cirka en kilometer söder om Birkas borgplats. Kapellet uppfördes till minne av ­Ansgar, Nordens apostel (801–865), som på 800-­ talet kom till Birka på Björkö. Kapellet uppfördes 1929–1930 efter ritningar av Lars Israel ­Wahlman (1870–1952), som även planerade tomten. ­Arkitekt Nils Sterner var Wahlmans medhjälpare. Wahlman har även ritat bland annat Engelbrektskyrkan med församlingshus på Östermalm i Stockholm, Sandvikens kyrka och Stora kyrkan i Östersund.

Kapellet består av ett långhus med ett absidialt kor där sakristian ligger under koret och ett torn i ­väster. Byggnaden är uppförd i rödaktig, huggen och kluven sandsten som hämtades från Midsommar­ holmen i Mälaren samt Underås i Enhörna. Taken är belagda med spån och kopparplåt Området utmärks förutom av Ansgarskapellet bland annat av Björkös forna stadsområde, tre stora gravfält och landskapet som har vårdats som en fornpark.

HISTORIK Idén om ett kapell på Birka framfördes först av Frälsningsarméns dåvarande chef Johan Ögrim till ärkebiskop Nathan Söderblom år 1919 och fem år senare tillsattes en nämnd för att föra frågan vidare. Tanken om att uppföra kapellet inom öns fornminnes­område lämnades efter protester från ett antal fornvårdsintresserade personer. 1928 inköptes istället en tomt på enskild mark, ett tomt­ område som avsöndrades från Östergården strax intill. Nämnden överlämnade i och med detta också ­ärendet till Svenska kyrkans diakonistyrelse och 1929 bildades Kapellstiftelsen Ansgars minne. Stif­ telsen äger således kapellet medan Ekerö pastorat står för skötseln. Bygget finansierades av insam­ lingar och donationer.

På ett förslag till planering av tomten ritat av Wahlman syns buskar av måbär i väster. De finns fortfarande kvar, liksom några utspridda enar. Även två kastanjeträd i öster står kvar på sin plats, De var ärkebiskop Nathan Söderbloms favoritträd.

Längst i öster, som en skärm mot bakomliggande åkrar, har Wahlman ritat in slånbuskar som är naturligt förekommande på ängar och i skogsbryn. År 1963 restaurerades kapellet efter stora fuktska­ dor, under ledning av arkitekt Nils Sterner. I och med detta omgestaltades också kyrkotomten av Kyrkotomten har en trädgårds- och landskaps­ tydlig karaktär av arkitekten Sven A Herme­ lin. Flera stora popplar naturtomt, där ner som från början hade växtvalet har gjorts planterats runt om kapellet togs ner. Dock finns som med tanke på vad tidigare nämnts, flera av de som finns i den ursprungliga växterna kvar omgivande naturen. på tomten.

BESKRIVNING AV KYRKOTOMTEN Omgivning En grusväg leder från stranden där båten lägger till, förbi spridda lador och Östergården för att sedan landa vid kapellets entré i väster. Kring detta breder åkrar och ängar ut sig, med enstaka röda lador. Öst­ ergården, där några av Birkas få bofasta bor, ligger i väster med flera hus som skärmas av med häckar mot grusvägen. Öster om kapellet finns en ridå av skog.

Omgärdning och grindar Framför kapellet har en terrass anlagts som är belagd med kluvna plattor av sandsten och omgiven av låga sandstensmurar av samma slag som kapellet.

Terrassen fungerar som ett utökat åhörarrum vid större gudstjänsttillfällen. Terrassmuren står i en halvmåneform med en rak mur framför. Två trapp­ steg leder upp till första avsatsen varifrån man kan gå åt vardera håll och upp på terrassen.

På terrassen står flera träbänkar enkla träbänkar utan ryggstöd uppställda vilande på betongplintar eller på träben.

3

Kapellet ser ut att ligga vid vägs ände.

4 Enkelt utformade bänkar på terrassen samt utsikt över Östergården.

Gångsystem, belysning m.m Den grusväg som leder fram mot kapellet fortsätter slingrande förbi byggnaden och bort mot de södra delarna av ön. På vardera sidor om terrassen leder krattade grusgångar fram mot kapellets entré. Grus­ gången fortsätter sedan runt kapellet och förgrenar sig ut på den norra sidan.

Kyrkotomten saknar belysning.

Vegetation Vegetationen är delvis symmetrisk, där rester av de gamla planteringarna finns kvar. Marken täcks främst av gräs, smultronplantor och änggräs. I väs­ ter, på vardera sida om muren, finns måbärsbuskar flankerade av en lönn. Ytterligare måbärsbuskar växer sporadiskt på tomten, tillsammans med några enstaka nyponrosbuskar. I norr och söder finns ett antal höga enar.

På sidan av gångarna breder gräsmatta ut sig, främst i söder. Gräsytan i söder övergår i en låg kulle med en dunge där bland annat tall, gran och björk växer. I sydost finns en glänta som öppnar sig mot en äng.I gläntat har en fikaplats har ordnats med bänkar och bord.

Mot öster växer ett snårigt buskage med blandade buskar och träd, bland annat måbär. På vardera sidor om absiden finns de ”parträd” i form av två hästkastanjer som är rester av den ursprungliga planteringen på platsen. I norr växer några körs­ bärsträd tillsammans med måbärsbuskar.

Övriga byggnader och anläggningar I sydost står ett litet dass klätt med liggande rödmå­ lad panel, pulpettak och två enkla svarta bräddörrar med överljus. En bit bort finns även ett mindre för­ råd med röd stående locklistpanel, vita dubbla dör­ rar och sadeltak täckt med plåt.

Kulturhistorisk karakteristik Tomten som tillhör Ansgarskapellet har en tydlig karaktär av naturtomt, där framför allt växtvalet har gjorts med tanke på vad som i övrigt finns i naturen i omgivningen.

Kontakten med det omgivande landskapet genom den slutna bakgrunden och den öppna förgrunden,

Kyrkotomten sedd från norr.

5

är viktig för upplevelsen av tomten. Denna fortsätter ut i terrängen, samtidigt som tomten tydligt skärmas av med terrassmuren som tillsammans med sand­ stensterrassen är miljöskapande element. Den sten­ lagda ytan anknyter också tydligt med sitt material till kapellet.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården • Karaktären av naturtomt • Kontakten med det omgivande landskapet • Den röda sandstensterrassen med tillhörande murar

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum FMIS Fornminnesregistret Boström, Ragnhild, Ansgarskapellet. Kapellstiftelsen Ansgars minne, 1974 Tuulse, A, Ansgarskapellet. Sveriges kyrkor, Häfte VI, Band 1, Färentuna härad, vol 73. Stockholm 1954

6

Kronologi 1324 Uppsala domkyrka byter till sig hemmanet på Björkö.

ATA 1505 Den nuvarande ägarsläkten tillträder. ATA 1929–1930 Kapellet uppförs. Tuulse 1954 1962-1963 Kapellet restaureras under ledning av arkitekt Nils Sterner. Sven A Hermelin omgestaltar tomten. SLM 1963 Popplarna på kyrkotomten tas bort. ATA 2010 Kapellet restaureras. SLM