Alby kyrkas kyrkotomt

Alby kyrkas kyrkotomt Sundbybergs församling, Solna kontrakt, Stockholms stift Kv. Ringaren 9, Gjuteribacken 11, Sundbybergs socken och stad, Stockholms län, Uppland

1

Alby kyrka och kyrkotomt är skyddade enligt 4 kapitlet ­kulturmiljölagen.

TEXT: Hedvig Bellberg, Stockholms läns museum 2013 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2012 Omslagsbild: Alby kyrka och kyrkotomt sedd från ovan.

1Foto: Leif Gustavsson. ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Alby kyrkas kyrkotomt Alby kyrka uppfördes efter ritningar av Frans Lindskog och invigdes 1892, på initiativ av Lutherska missionsförsamlingen. Kyrkan är byggd med en stomme av tegel och har vitputsade fasader i nyrenässansstil. Kyrkan är placerad i öst-västlig riktning.

Sedan kyrkan uppfördes har tillbyggnader gjorts och fasaderna förenklats, framförallt västfasaden, som tidigare var rikt dekorerad. Av den ursprungliga nyrenässansdekoren återstår endast de släta fasadbanden.

Då kyrkan har använts i liten utsträckning ­under de senaste åren beslutade Sundbybergs församling att vid årsslutet 2012 ta Alby kyrka ur bruk. ­Beslutet fastställdes av stiftsstyrelsen i februari 2013.

Församlingen sålde kyrkan 2013. Även som avlyst kyrkobyggnad och kyrkotomt är miljön skyddad ­enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen.

HISTORIK En exploateringsplan upprättades 1878 för Lilla Alby. I Lilla Alby var tomterna små, och utbyggnaden gick långsammare än i det närliggande Sundbyberg. Då avståndet till församlingskyrkorna i Solna och Bromma var stort, lät en godsägare, aktiv inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, år 1878 uppföra ett enkelt kapell i Lilla Alby. Verksamheten präglades av den lågkyrkliga väckelsen och kapellet uppläts även åt missionsförsamlingen som kallade kyrkan Immanuelskapellet. På sikt lämnade missionsförsamlingen kapellet och lät bygga nuvarande Alby kyrka. Kyrkan övergick i Svenska kyrkans ägo 1934. Sundbybergs församling har ägt och förvaltat kyrkan sedan 1949, då Lilla Alby och Alby kyrka i samband med en indelningsändring fördes över från Solna församling.

Alby kyrkas kyrkotomt planerades och anlades i samband med kyrkans uppförande på 1890-talet.

Tomten fick karaktären av en villaträdgård, inhägnad och beväxt med flertalet växtsorter och äppelträd.

Under senare tid, år 2000, har en biblisk trädgård anlagts sydost om kyrkan. På kyrkotomtens sydöstra del fanns tidigare en prästgård, men ­denna revs 1984.

En liten redskapsbod uppfördes öster om kyrkan i samband med anläggandet av trädgården år 2000.

BESKRIVNING Omgivning Lilla Alby utgör idag en stadsdel inom ­Sundbybergs kommun. Kommunen är bebyggelsemässigt samman­ växt med huvudstaden och utgör en del av Storstockholm.

Den kuperade stadsdelen ligger söder om järnvägen och kopplingen mellan järnvägens framdragande och stadsdelens tillkomst är fortfarande tydlig. Inte minst understryks förhållandet genom kyrkans p ­ lacering, som bildar Alby kyrkas kyrkoen fond i slutet av den väg tomt planerades och som leder upp från järnvägsstationen. Kyrkobyggan ­lades i samband naden ligger omgiven av med kyrkans upp­flerfamiljsbostäder. En parförande på 1890-talet. kering finns öster om kyrkan utmed Otterstavägen.

Omgärdning och grindar Kyrkotomten inramas av täta häckar med två ingångar till kyrkotomten. Den ena är belägen i norr vid hörnet Gjuteribacken-Albygatan och den andra i öster vid hörnet Gjuteribacken-Otterstavägen. Höga grindstolpar flankerar grindarna som är tillverkade i järn med smidesdetaljer av varierande art.

Gångsystem och belysning m.m.

Kyrkotomtens grusgång är stensatt med kvadratiska plattor på yttersidorna och den har en smal grussträng i mitten. Gången leder runt kyrkkroppen på den östra och den norra sidan. Längs med kyrkans fasad ligger grus. På tomtens resterande delar finns en enklare grusgång som leder fram till den bibliska trädgården och vid den östra ingången en gruslagd plan. I övrigt är kyrkotomten belagd med gräsmatta. Två lyktor som flankerar kyrkporten är fästade i fasaden. Lyktor som lyser upp kyrkotomten finns även på ett fåtal andra ställen på kyrkväggen.

De är utförda i svart smide med toppiga huvar och har transparent glas i sidorna.

3

Kyrkotomtens södra del med den bibliska trädgården.

Den norra ingången med kyrkporten i bakgrunden.

4

Grusplanen nordost om kyrkan samt gång­ systemet norr om kyrkan.

Vegetation

Övriga byggnader och anläggningar

Kyrkotomten kringgärdas av hagtornshäckar med inslag av andra häckväxter. Det finns ett antal träd på tomten, bland annat en hög tall och en hög björk väster om kyrkan, flera lummiga lövträd samt fruktträd på tomten. Tomten är planterad med ­äldre ­äppelträd, och under senare tid har en odlad så ­kallad biblisk trädgård anlagts med rabatter och ett litet växthus invid husknuten i söder. Äppelträd, dahlior, ringblommor, solrosor och andra växter med biblisk anknytning växer i den bibliska trädgården.

Öster om kyrkobyggnaden finns en brädfodrad ­materialbod med ljus fasad och med en ­stenläggning framför. Ett växthus och en flaggstång finns på ­kyrkotomten söder om kyrkan.

Konstnärlig utsmyckning Ett kar i sten finns på den södra delen av kyrko­ tomten. Där finns också en stenbänk som även kan användas som ett utealtare.

5

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Kyrkotomten utgör fortfarande ett viktigt inslag för områdets historia och för en tidigare kyrklig närvaro i stadsdelen. Kyrkotomten har numera närmast karaktären av en villaträdgård. Den bibliska trädgården, men framför allt upplevelsen av den lummiga, levande fruktträdgården på tomten är karakteristisk för kyrkotomten.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten •K yrkotomten som en del av områdets h ­ istoriska identitet och bärare av immateriella religiösa ­kulturvärden.

• Den bibliska trädgården med utvalda växtsorter.

• Fruktträden.

Kronologi 1892. Alby kyrka invigs. Nilsson 2001 1984. Prästgården rivs 2000. Redskapsbod uppförs på kyrkotomten. ATA 2000. Trädgård anläggs. Niss Maria Legars 2005 2013. Alby kyrka tas ur bruk och säljs till ett mångkulturellt utbildningscentrum. Uppgift från församlingen

6

KÄLLFÖRTECKNING Boëthius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Liber Förlag, Stockholm, 1980 Legars, Niss Maria, Alby kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhisto­ riskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008 Nilsson, Christina, Kyrkguiden: vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Informationsenheten, Stockholms stift, Stockholm, 3:e rev. uppl. 2001 Ljungström, L, Duvbo och Alby kyrkor, Katrineholm 1988 Österberg H, Sundbyberg bygger en kyrka, Sundbyberg 1981 ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet ABLM Stockholms läns museum, arkivet Kyrkogårdsföreståndare Christer Larsson