Adelsö kyrkogård

Adelsö kyrkogård Adelsö-Munsö församling, Birka kontrakt, Stockholms stift Adelsö kyrka 1:1, Adelsö socken, Ekerö kommun, Stockholms län, Uppland

1

Adelsö kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. De ligger också inom riksintresse för kulturmiljövården (Adelsö-Björkö-Birka, AB 21, 22), som utgörs av en rik fornlämningsmiljö.

TEXT: Martina Berglund 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Adelsö kyrka och kyrkogård från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Adelsö kyrkogård Under vikingatiden var Adelsö tillsammans med ­Birka en viktig knutpunkt i Mälardalen. Birka som låg på Björkö i Mälaren anlades på 700-­talet av ­kungen och blev en viktig handelsplats och ­internationell hamn. Kungen själv bodde på Hovgården på Adelsö därifrån han styrde Birka.

Adelsö kyrka uppfördes under 1100-talets senare del och bestod från början av långhus, ett smalare kor och möjligen en absid. Idag finns de ursprung­ liga delarna kvar i form av långhusets sidomurar och väggen mellan koret och sakristian. Tornet uppfördes under sent 1400-tal men dess nuvarande ​utseende kom till under en ombyggnad vid 1700-talets mitt. Kyrkans fasader har vitmålad spritputs och sadeltaket täcks av spån. Adelsö var ett eget pasto­ rat fram till 1941 då de gick samman med Munsö. År 1962 gjordes en pastoratssammanläggning med Ekerö och Lovö, vilket innebar att Ekerö kyrkliga pastoratssamfällighet bildades. I januari 2006 sammanläggs Adelsö och Munsö församlingar till Adelsö-Munsö församling. Sedan 1 januari 2014 utgör Adelsö-Munsö församling tillsamman med Ekerö församling och Lovö församling ett pastorat.

Hovgårdsområdet med flera stora gravfält, husgrundsterrasser, hamnanläggning, fornborgen, en runsten, Adelsö kyrka och ruinen av Alsnö hus, visar på järnålderns kungsgård och dess fortsättning under medeltiden. Riksintresset utmärks även genom herrgårdarna Tofta och Hanmora liksom av det gamla vägnätet samt den öppna jordbruksbygden.

Hovgården är också en del av världsarvet Birka och Hovgården som tillsammans är en välbevarad vittnesbörd till vikingarnas välspridda handelsnätverk.

HISTORIK Strax norr om kyrkan ligger de tre så kallade kungshögarna där Birkakungarna anses vara begravda. Öster om dessa står en runsten som troligtvis ristats under 1070-talet, enligt inskriptionen åt kungen.

Nordöst om kyrkan låg Magnus Ladulås sommar­ palats Alsnö hus som byggdes någon gång mellan 1251 och 1279. Huset förstördes dock redan i slutet

av 1300-talet och idag finns bara grundmurarna kvar.

Den nuvarande kyrkan föregicks troligtvis av en kyrka i trä. Kungsgården intill på Hovgårdsområdet fanns redan under vikingatiden och möjligen tillkom Adelsö kyrka på initiativ av kungen för att tjäna som gårdens kapell, men också som socken­kyrka. Några spår av träkyrkan har man dock inte funnit.

Adelsö kyrkogård omges av en bogårdsmur av kluven gråsten, i söder och väster är den delvis lagd i kalkbruk med tegelfyllning. Muren omnämns tidigast 1616 i samband med en reparation och har sedan dess genomgått ett flertal omläggningar. I och med Kungl maj:ts brev 1764 som innebar ett förbud mot läggande av tak på bogårdsmurar, togs trä­taket bort och muren byggdes istället upp utan bruk. År 1947 utvidgades kyrkogården åt väster och en bogårdsmur anlades vid den västra och norra sidan, medan en häck planterades i söder. Plantering på kyrkogården omtalas i 1779 års räkenskaper och runt kyrkogårdens gamla del finns en trädkrans av ask och lönn.

En stiglucka har funnits i muren, vilken nämns i räkenskaperna från 1685 då utbetalningar gjordes för spån och bräder. Den reparerades och rödfärgades Strax intill Adelsö 1806, men togs bort 1823 kyrkogård ligger då den ersattes med stolpar i putsat tegel, täckta med de tre så kallade plåt. Järngrindarna smidkungshögarna där des av smeden Per GrönBirka­kungarna anses berg 1824. De flyttades till sin nuvarande plats från vara begravda. den västra entrén i samband med kyrkogårdens utvidgning. Nya grindstolpar med grind sattes upp i öster 1986.

Kyrkogården vid Adelsö kyrka består således av en äldre och en nyare del, där den nyare anlades efter ritningar av arkitekten Ärland Noreen. Noreen verkade främst som restaureringsarkitekt och var inblandad i ett stort antal projekt, bland annat Strängnäs b ­ iskopsgård, Läckö slott och ett hundratal kyrkor runt om i landet.

I beskrivningen till utvidgningen på 1940-talet an­ ges att terrängen på den norra delen skulle behållas, medan den södra delen skulle fyllas ut till att hamna i höjd med den gamla kyrkogårdens entré. Det bitvis

3

Arealavmätning 1751. Muren som omger kyrkan har en oregelbunden form.

Källa: Lantmäteriet.

steniga området grävdes upp så att gravdjupet kunde bli två meter, fylldes och anlades som gräsmattor. Det bårhus som Noreen ritade i samband med utvidg­ ningen i form av ett fristående putsat hus med pyramidformat tak genomfördes dock aldrig. Ett bårhus byggdes istället i form av en välvd k ­ rypta.

Ett sockenmagasin av rödfärgat timmer finns sydöst om kyrkan. Huset är troligen från 1700-talet och anges på en karta från 1776 då den istället stod nordväst om kyrkan. 1954 anhöll församlingen av en flytt av magasinet. Byggnaden hade använts som materialbod och för tillfällig förvaring av döda, men hade blivit förfallet och överflödigt. I och med byggandet av det nya bårhuset hade magasinet dessutom en dålig placering alldeles intill detta och skymde utsikten över gravhögarna. Huset flyttades så småningom till den plats där den står idag, bredvid ekonomibyggnaderna vid den intilliggande Sörgården.

En redskapsbod har funnits på den östra delen av kyrkogården, precis bakom sakristian och delvis inbyggd i muren. Det var en enkel byggnad med träpanel, pulpettak klätt med plåt och ingångar från båda kortsidor. Placeringen av förrådet var dock olycklig och det revs i början av 1970-talet då sockenmagasinet flyttades.

Tidigare fanns också en klockstapel tillhörande kyrkan, men var den stod är oklart. Den omnämns första gången i räkenskaperna 1609 och sedan i samband med diverse reparationer. 1739 flyttades dock klockorna från klockstapeln till kyrktornet och i samband med detta revs klockstapeln.

4

År 1992 anlades en minneslund i sydöst på den utvidgade delen av kyrkogården.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Omgivning1en Adelsö kyrka och kyrkogård ligger intill fornlämningsområdet med storhögarna och ruinen efter Alsnö hus. Bebyggelsen i närområdet är relativt splittrad men bildar ett slags bygdecentrum. Direkt söder om kyrkan ligger en av Hovgårdens gamla gårdar, Sörgården, fortfarande kvar på den gamla bytomten. Norrgården, som låg norr om kyrkan, flyttades då kungliga vitterhetsakademin köpte fornlämningsområdet medan övriga gårdar flyttades i samband med laga skifte, 1865. En bit söder om kyrkan finns lanthandeln och en äldre byggnad som tidigare fungerade som handelsbod.

Omgärdning och ingångar Runt kyrkogårdens utvidgade del finns i väster och i norr en mur av huggen gråsten. I söder finns en måbärshäck som möter den äldre muren där den svänger av mot väster. Den äldre muren har en lite oregelbunden form och är kallmurad av gråsten.

På kyrkogårdens gamla del växer askar och en lönn innanför muren på den norra, östra och södra sidan.

Längs den nya delens västra och norra sida växer Ornäsbjörk.

Äldre bild där sockenmagasinet syns till vänster (okänt årtal). Källa: Kulturmiljöbild.

Trädkransen sedd från sydöst.

5

Kyrkogårdens södra sida.

6

Den gamla delen av kyrkogården.

Tidigare fanns en stiglucka i den västra entrén som ersattes 1823 med nuvarande stolpar av putsat tegel, täckta med kopparplåt. Den nuvarande huvudingången i väster i den nyare delen av muren har järngrindar och grindstolpar av murade kvaderstenar täckta med kopparplåt.

En ingång finns även i söder med vita ­spritputsade stolpar, pyramidformade koppartak och svarta ­sirliga järngrindar.

Gravkvarter och gångsystem, belysning mm Kyrkogårdens gångar är grusade och krattade. En gångväg leder från huvudentrén upp mot kyrkan där den förgrenas mot norr och fortsätter mot öster där den sedan viker av mot den södra ingången. På den nya delen av kyrkogården finns en gångväg som ­löper i en rektangel längs med muren.

Alla gravvårdar står i stora gräskvarter och marken sluttar uppifrån kyrkan och nedåt. På äldre bilder syns att gravvårdarna tidigare omgavs av mindre gräsytor med grusgångar runt. Det nuvarande

utseendet kommer sig av en rationalisering som genomfördes på många kyrkogårdar under andra halvan av 1900-talet, då stora gräsytor anlades för att effektivisera och underlätta skötseln. Vårdarna är placerade i någorlunda rader och de flesta är stående. På den nya delen av kyrkogården är marken mer plan och vårdarna står mestadels i raka rader. På några ställen står de med ryggarna mot varandra.

Två gatlyktor med svarta stolpar och glasad lykta flankerar ingången till kyrkogårdens gamla del och gatlyktor finns även vid de andra entréerna.

Gravplatser och gravvårdar På den äldsta delen av kyrkogården finns de s­ törre och mer påkostade gravvårdarna. Här finns flera gravvårdar med stenram runt och en med gjutjärnsstaket, några korsformade vårdar i sten och metall och dekorationer i form av fåglar. Variationen är stor och här finns till exempel en gravvård i form av en avbruten trädstam, vilken symboliserar det avbrutna livet. En annan gravvård pryds av en amfo-

Den nya delen av kyrkogården.

7

ra i koppar och här finns också några liggande stora hällar som delvis har sjunkit ner i marken. Ingraverade vitt skilda titlar som handlare, hemmansägare, lärarinna, kyrkvaktmästare och riksdagsman berättar om bygdens historia.

Vid den gamla kyrkogårdens östra sida finns en grav med en liggande häll, två kors och ett stort ankare i järn inom en stenram. Graven tillhör släkten af Klint som var en släkt med många militärer, särskilt inom flottan. På det ena korset finns ingraverat: Kaptenen Erik Gustaf af Klint, född den 15/10 1801, omkom vid korvetten Carlskronas förlisning vid Cuba den 30/4 1840. I kyrkan finns ett ­votivskepp skänkt och tillverkat av konteramiral Erik af Klint.

8

Släkten Af Klints gravvård.

En gravvård som står i öster på den gamla kyrkogården är i form av en något oval stående natursten med enkel röd text. Här vilar Gunnar Hallström från Björkö som bland annat var engagerad i bevarandet av de gamla odlingslandskapen på Björkö.

På gravstenen står det ”Han levandegjorde Björkös forntid, värnade åldriga värden, skyddade skönhet”. ­Stenen hade han valt ut själv på Björkös strand, vilken ­sedan fraktades över till kyrkogården på Adelsö.

På den utvidgade delen av kyrkogården liknar gravvårdarna ofta varandra, de flesta är stående och härrör från mitten av 1900-talet och framåt.

Minneslund På kyrkogårdens nya del finns en minneslund som ligger i söder i den kil som bildas mellan häcken och den gamla muren. I minneslunden finns mindre planteringar, en liten fontän, gatlykta, bänkar och en öppen gräsyta. Marken är delvis belagd med gatsten och minneslunden skärmas av med vit ölandstok, spirea och snöbärsbuskar.

Vegetation Den mest påfallande växtligheten på kyrkogården är trädkransen av ask, lönn och björk som omgärdar den och allén av lindar som står längs g­ rusgången mellan huvudentrén och entrén genom den gamla muren. Förutom träden är det sparsamt med växtlighet på Adelsö kyrkogård och inga större planteringar eller buskar finns i anslutning till gravarna.

Gunnar Hallströms gravvård. .

Gravvårdar på den utvidgade kyrkogården.

9

Minneslund.

10

Delar av allé, trädkrans och häckar i sydväst.

Övriga byggnader och anläggningar På den nya västra delen av kyrkogården finns ett stenvälvt bårhus som sträcker sig in i marken som en jordkällare. Genom detta bildas en gräskulle som också kan associeras till äldre gravhögar. Byggnaden har dubbla kopparportar och det grästäckta taket pryds av ett hamrat järnkors.

Utanför kyrkogårdsmuren i öster finns en redskapsbod med rödmålad locklistpanel med svarta knutar och ett brant sadeltak täckt av tegel.

Sydöst om kyrkogården står den gamla tionde­ boden som numera fungerar som förråd och toalett.

Huset är av rödmålat timmer med svarta dörrar och har ett tegeltäckt sadeltak.

Konstnärlig utsmyckning Framför kyrkans ingång i väster finns en solvisare vilken sattes upp 1820. Den kubiska timstenen av granit står på en stensockel med ­triangelformade ­visare av metall, vilken tidigare har vilat på en baluster av röd kalksten.

Kulturhistorisk ­karakterisering Kyrkogården på Adelsö ligger vackert med utsikt över Mälaren. De intilliggande stora gravhögarna och ruinerna av Alsnö hus minner om en kontinuitet av stormannaätter och hur viktig platsen varit samt områdets anor från järnålder och vikingatid. Trädkransen och allén innanför huvudentrén bidrar till ett lummigt intryck av kyrkogården. De stora öppna gräskvarteren annars är sparsamt planterade och utmärkande för hela kyrkogården. Den äldre bogårdsmuren som omger både den nya och gamla delen av kyrkogården är välbevarad och viktig för upplevelsen av kyrkogården och dess karaktär. Även de äldre och konstnärligt utformade gravvårdarna på den gamla delen av kyrkogården har stora miljömässiga värden och en stämningsskapande verkan.

Den utvidgade delen av kyrkogården karaktäriseras framför allt av stående enkelt utformade gravvårdar typiska för sin tid. Bårhuset från slutet av 1940-talet är utformat som en jordkällare, vilket kan föra tankarna till en äldre gravhög; ett annorlunda och iögonenfallande inslag på kyrkogården.

Bårhuset.

11

Att särskilt tänka på i ­förvaltning och ­användning av kyrkogården

Kronologi

•D en omgärdande välbevarade bogårdsmuren tillsammans med trädkransen av ask, lönn och björk.

• Allén innanför huvudentrén • Bårhuset •G ravvårdar med person- och lokalhistoriskt samt konstnärliga värdenIlites dolupti ssunt, quae dit

1100-talets senare del En stenkyrka uppförs (Tuulse 1954) 1739 Klockstapeln rivs (Tuulse 1954) 1764 Bogårdsmurens trätak tas bort och muren ersätts av en utan bruk (Tuulse 1954) 1779 Plantering omnämns i räkenskaperna (Tuulse 1954)

KÄLLFÖRTECKNING

1823 Stigluckan i väster ersätts av stolpar i putsat tegel, täckta med kopparplåt (Tuulse 1954).

ATA Antikvarisk-topografiska arkivet

1939–40 Förslag till utvidgning av kyrkogården upprättas av arkitekt Ärland Noreen (ATA).

SLM Stockholms läns museum FMIS Fornminnesregistret Lantmäteriet Legars, Niss Maria, Adelsö kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Kultur­ historiskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm 2008 Nilsson, C, Kyrkguiden, Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm, 2001 Tuulse, A, Adelsö kyrka. Sveriges kyrkor, Band VI, Häfte 1, ­Färentuna härad, vol 73, Stockholm 1954 Tuulse, A, Adelsö kyrka. Upplands kyrkor – konsthistorisk ­vägledning, Uppsala 1960 Kulturmiljöbild, www.kmb.raa.se

12

1947 Kyrkogårdens yngre del anläggs i väster och ett ­bårhus byggs i det nordvästra hörnet (A Tuulse 1960) 1971 Redskapsbod uppförs öster om kyrkogårdsmuren (ATA) 1986 Nya grindstolpar med grind (ATA) 1992 Minneslund anläggs inom kyrkogårdens sydöstra del och sydväst om kyrkan (ATA)