Issuu

Österåkers kyrkogård Österåker-Östra Ryds församling, Österåkers pastorat, Roslags kontrakt, Stockholms stift Prästgården 2:1, Österåkers socken, Österåkers kommun, Stockholms län, Uppland

Österåkers kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. TEXT: Albin Uller, Stockholms läns museum, 2014 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum, 2014 Omslagsbild: Österåkers kyrka och kyrkogård sedd från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Österåkers kyrkogård Österåkers kyrka som uppfördes redan på 1100-talet i det som under lång tid utgjorde Österåkers centralbygd, har fortfarande kvar stora delar av sitt medeltida murverk. Kyrkan har byggts om och till vid ett flertal tillfällen genom historien. Den nuvarande gestaltningen fick kyrkan i mitten av 1600-talet. Gravsättningar har med stor sannolikhet förekommit redan från begynnelsen. Kyrkans bogårdsmur som avgränsar kyrkogården mot norr, väster och söder uppfördes i omgångar under 1700-talet. Trädkransens lindar som löper längs med bogårdsmuren planterades troligtvis i samband med anläggandet av muren eller strax därefter. Österåker, tidigare benämnt Åker, utgjorde egen församling och eget pastorat fram till och med 1961, då Österåkers församling och Östra Ryd församling bildade ett gemensamt pastorat och blev en så kal�lad pastoratssamfällighet. Östra Ryd församling och pastorat bildades 1652 ur Vaxholms församling och pastorat. I samband med en ändring i den borgerliga kommunindelningen 1983 fördes Bogesundslandet från Östra Ryds församling och Resarö från Österåkers församling till Vaxholms församling. 1 januari 1992 sammanlades Österåker och Östra Ryd församlingar till ett enförsamlingspastorat benämnt Österåker-Östra Ryd församling och pastorat. Sedan 1 januari 2018 bildar Österåker-Östra Ryd församling och Ljusterö-Kulla församling gemensamt pastorat, benämnt Österåkers pastorat.

HISTORIK Österåker hade stor betydelse redan under förhistorisk tid och har hyst kontinuerlig bosättning sedan äldre järnålderns senare hälft. Om detta vittnar de tre stora gravfälten som omger kyrkan. Kyrkan låg utefter den betydelsefulla Långhundraleden som bland annat passerade Garnsvik. En anledning till att kulturmiljön runt kyrkan har bevarats så väl är att sockens centrum flyttades till Åkersberga i och med Roslagsbanans anläggande. Kyrkans bogårdsmur som avgränsar kyrkogården mot norr, väster och söder uppfördes i omgångar

under 1700-talet. Trädkransens lindar som löper längs med bogårdsmuren planterades troligtvis i samband med anläggandet av muren eller strax därefter. Den äldsta delen av kyrkogården utvidgades åt väster 1757 samt åt söder 1862. Bogårdsmurens norra sträckning lades om i början av 2000-talet. Kyrkogården utvidgades åt öster 1932-1936. Då togs marken utanför trädkransen åt öster i anspråk samt ett område på östra sidan av bäcken. I samband med detta flyttas en del av den ursprungliga östra Gravsättningar har bogårdsmuren som ett led i att utöka gravplatsytan på kyrko- troligen skett på gården. kyrkogården sedan 1964 anlades en minneslund Österåkers kyrka strax utanför trädkransen öster om den ursprungliga kyr- uppfördes på kogården i den trekantsforma- 1100-talet. de ytan intill bäcken. 1949 uppfördes ett gravkapell efter ritningar av Evert Milles strax norr om kyrkan utanför bogårdsmuren. 1955-1956 utvidgades kyrkogården runt kapellet med en helt ny del, även den efter ritningar av Evert Milles. På den norra utvidgningen uppfördes ett stenkors 1964. 1983 beslutades att anlägga en helt ny begravningsplats ca 600 meter nordost om kyrkan. Denna del är inte synlig från kyrkan. 2004 anlades en ny minnesoch askgravlund i den nordöstra delen av kyrkogården i anslutning till den bäck som rinner genom kyrkogården i nord-sydlig riktning. I och med detta upphörde den tidigare minneslunden att användas för detta ändamål.

BESKRIVNING Omgivning Österåkers kyrka och kyrkogård är belägen i det öppna odlings- och kulturlandskap som möjliggjorts tack vare de gårdar och torp som omgett platsen under lång tid. Platsen är även rik på fornlämningar. Strax nordost om kyrkan och kyrkogården återfinns numera en golfbana. Väster om infarten till kyrkan ligger den före detta prästgården som idag fungerar som församlingshem. 3

Utsnitt ur Häradsekonomiska kartan från 1901-06. Lantmäteriet

Norra entrén till den östra utvidgningsetappen. Entrén ligger numera innanför kyrkogårdens yttre avgränsning. Till vänster i bild syns det 4 senast tillkomna staketet, hörande till minnesoch askgravlunden

Omgärdning, grindar Österåkers kyrkogård omgärdas till sin helhet av flera olika typer av murar och staket. Detta beror på att de olika utvidgningsetapperna gestaltades på olika sätt. De äldsta delarna av kyrkogården omgärdas på tre sidor åt norr, väster och söder, samt en kort bit åt öster, av en kallmurad skalmur av granit. Den östra sidan avgränsas till största delen av några av de återstående lindarna från trädkransen som planterades innanför muren i samband med anläggandet av densamma samt en låg terrasserad gräsövervuxen mur. Flertalet av lindarna i trädkransen runt den ursprungliga kyrkogården har tagits ner på grund av hög ålder. På utsidan av den norra sträckningen av den ursprungliga bogårdsmuren sitter järnringarna fortfarande kvar där man band

fast hästarna under kyrkobesöken. Bogårdsmuren har tre stycken öppningar, en åt norr, en åt söder och en åt öster. De ursprungliga stigluckorna är idag ersatta av vita putsade grindstolpar avtäckta med svarta plåthuvar krönta av svarta järnklot. Alla tre muröppningarna har samma utformning men skiljer sig något åt i storlek. De saknar dessutom sina grindpar av trä, endast bärhakarna sitter kvar i stolparna. Den östra utvidgningen av kyrkogården omges av ett dekorativt svartmålat smidesstaket mellan enkla kvadratiska betongstolpar samt en trädkrans bestående av lönnar. Även här saknas grindparet för den enda öppningen som är belägen åt norr. Tre stycken broar leder över bäcken som avgränsar den östra delen från den ursprungliga kyrkogården. Bron

i mitten har samma typ av betongstolpar och smidesstaket som omger den östra delen. Den norra och södra bron har enklare räcken av runda liggande svartmålade järnstolpar. Den senast utvidgade delen åt norr omgärdas av oxelhäckar åt väster, söder och öster med flera öppningar åt respektive väderstreck. Åt norr avgränsas den mot bilvägen av en fogad sprängstensmur som även sträcker sig en bit in mot minnesoch askgravlunden. Mellan den norra utvidgningen och minneslunden blir bäcken en naturlig avgränsning. Innanför häckarna åt väster och muren åt norr växer lönnar. Minnes- och askgravlunden avgränsas åt norr av en fogad sprängstensmur av liknande karaktär som för den norra utvidgningsdelen samt av ett dekorativt svartmålat smidesstaket mellan betongstolpar som liknar utförandet för den östra utvidgningsdelen. Smidesstaketet utgör kyrkogårdens yttre omgärdning åt nordost och även här saknas grindar i öppningen.

Här syns den terrasserade muren som avgränsar 6 den ursprungliga delen från den östliga utvidgningen.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

Österåkers kyrkogård utgörs av fyra tydliga och lätt avläsbara delar som är tillkomna vid olika tid. Tre delar utgörs av gravplatser och den fjärde av minnesoch askgravlund. Den äldsta delen närmast kyrkan har såväl asfalterade som grusade gångar som löper kring de oregelbundet utformade kvarteren samt runt kyrkan. I stort sett hela den ursprungliga kyrkogårdsdelen sluttar svagt åt söder. Den åt öster utvidgade delen har en nästan helt rektangulär form som endast bryts av bäcken som skär av en trekantsformad del i anslutning till den ursprungliga kyrkogårdsdelen. Även kvarteren är rektangulära, förutom där bäcken skär igenom och bestämmer formen. Kvarteren här separeras av två breda grusade gångar som bilder ett stort kors. Den senast anlagda delen åt norr har rektangulära kvarter i en nord-sydlig riktning med en något oregelbunden yttre form. Kvarteren separeras av grusade gångar samt har en öppen kvadratisk yta i mitten

Här syns två av de tre broarna som sträcker 7 kyrkosig över bäcken i den östra delen av gården.

Den norra utvidgningsetappens nordvästra hörn med stenkorset i mitten av bilden. Här syns även de ståtliga lönnarna som kantar kyrkogårdsdelen åt norr och väster.

som kröns av ett stort stenkors. Samtliga av kyrkogårdens gravkvarter är gräsbevuxna. Kyrkogården saknar i princip belysning förutom enstaka lyktor, kyrkans fasadbelysning samt de belysningspollare av koppar som smyckar askgravlunden. Bänkar finns utplacerade på flera ställen över hela kyrkogården. Oftast är de placerade i anslutning till större hårdgjorda ytor.

Gravplatser och gravvårdar Gravvårdarna är i huvudsak ordnade i nord-sydliga rader. Detta gäller på samtliga delar av kyrkogården, förutom de äldsta på den ursprungliga delen närmast kyrkan samt längs bogårdsmurens västra sträckning. Där är variationen som störst och gravvårdarna utgörs av högresta stenar och flera är omgärdade av smidesstaket eller kättingar samt stenramar med krattad sandyta eller gräs. Det förekommer även några större hällar närmast kyrkan. Flera av stenarna är från 1700-talet. Övriga gravvårdar är lägre och mindre iögonfallande, typiska för 1900-talets senare del. Detta gäller särskilt gravvårdarna på den östra delen. Den norra delen har en större variation med modernare inslag. Men även 8

här finns en stor del traditionella stenar i form av kvadratiska hällar. Det förekommer förvånansvärt få titlar även på de äldre stenarna, men några exempel är överste, styckjunkare, kyrkoherde och lantbrukare. Utöver detta förekommer det släktgravar för de omkringliggande gårdarna. Vid några av de äldsta gravvårdarna som utpekats som kulturhistoriskt värdefulla finns skyltar uppsatta med kort information om de gravsatta, gravvården samt en liten anekdot. En av de äldsta stenarna är den som är rest över rusthållare Johan Johansson som dog 1887. Gravvårdarna är sparsamt utsmyckade med bara någon enstaka växt i form av till exempel silverek, kärleksört eller ljung. Häckar av liguster förekommer också.

Minneslund och asklundar Den nuvarande minnesoch askgravlunden belägen i kyrkogårdens nordöstra hörn ersatte den tidigare minneslunden som låg i den lilla sluttningen mellan den ursprungliga kyrkogården och utvidgningen åt öster. Minnes- och askgravlunden utgörs av en stor grässlänt som är placerad mellan den norra delen av bäcken, den asfalterade vägen som går från kyr-

Staket- och häckomgärdade gravvårdar placerade strax väster om kyrkan. Här syns även en av den ursprungliga bogårdsmuren.

Staket- och häckomgärdade gravvårdar mellan kyrkan och den norra sträckningen av bogårdsmuren.

Askgravlunden med sina bearbetade granitstenar.

10 Den hamlade hĂ¤ngalmen pĂĽ den ursprungliga kyrkogĂĽrdsdelen.

Dammen i anslutning till minneslunden.

kogårdens östra grindhål, samt en del av den norra murens och inhägnadens sträckning. Den delas i sin tur i två delar av en grusad gång som löper i en båge genom området för att sedan övergå i två träklädda stålbroar där den ena leder över bäcken mot kyrkogårdens norra del och den andra till den stensatta damm som hör till minneslunden. Området kring dammen är belagt med smågatsten. Detta gäller även ytan med bänkar i anslutning till askgravlunden samt där skärmen av granitstenar med plaketterna över de gravsatta står. Ytan där den tidigare minneslunden var belägen är lämnad orörd.

Gravkapellet ritat av Evert Milles.

Vegetation Kring kyrkogårdens olika utvidgningsdelar växer olika sorters trädkransar. Den äldsta delen omgärdas av lindar som härstammar från bogårdsmurens uppförande och utvidgning, det vill säga slutet av 1700-talet och första delen av 1800-talet, dock har flertalet tagits ner på grund av ålder. På den ursprungliga delen återfinns även fritt växande träd i form av oxlar, silvergran och en hamlad hängalm. De häckar som växer på kvarteren i nord-sydlig riktning utgörs av måbär närmast kyrkan och de längre ifrån av spirea.

Den åt öster utvidgade delen har en trädkrans bestående av 14 stycken lönnar. En fritt växande lönn återfinns i den södra delen. Den norra delen omgärdas av häckar av oxel. Innanför häcken åt väster och muren åt norr växer sex stycken lönnar. Två lönnar växer även bakom kapellet. I anslutning till kapellets hörn växer det höga tujor. Gravkvarteren på den norra utvidgningsdelen har häckar av måbär planterade i nord-sydlig riktning. Minnes- och askgravlunden har fritt växande björkar och lönnar. Vid dammen som hör till minnesoch askgravlunden växer det olika sorters buskar, blommor och vattenväxter. På den lilla gräsytan utanför den ursprungliga bogårdsmurens östra sträckning växer två mindre oxlar.

Övriga byggnader och anläggningar Gravkapellet på den norra delen av kyrkogården har en kvadratisk planform. Fasaderna är spritputsade i en vit kulör. Det spetsiga tälttaket som är täckt av skiffer kröns av en kopparspira i form av ett klot med ett kors ovanför. Kapellet har två runda fönster med blyspröjsat glas. Kapellets ingång har dubbla dörrblad klädda med koppar. Kapellets källare nås från baksidan med en trappa av betong med svartmålat smidesräcke. Strax nordväst om kyrkogården ligger Österåkers gamla prästgård, uppförd i början av 1800-talet men senare ombyggd. Den fungerar numera som församlingshem och används för kyrk- och begravningskaffe. På övervåningen bedrivs förskola och scoutverksamhet. I anslutning till prästgården ligger två byggnader längs med huvudinfarten till kyrkan där den ena inrymmer bland annat ett nytt bårhus och andaktsrum. På väg mot den nyanlagda kyrkogården nordväst om kyrkan ligger en låg länga innehållande personalutrymmen.

KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK

Kyrkans och kyrkogårdens placering i det öppna odlingslandskapet är mycket viktig för upplevelsen av platsen och miljön. Kyrkogården har fyra distinkt urskiljbara utvidgningsetapper med olika karaktär som alla bidrar till helhetsupplevelsen och på ett pedagogiskt sätt visar upp olika tiders gestaltningsidéer. Trots de varierande uttrycken upplevs kyrkogården som en helhet som binds samman av bäcken som rinner igenom den och berör alla de fyra delarna. Den del av kyrkogården som ansluter till kyrkans ingång karaktäriseras av flera äldre och större gravvårdar som bland annat omges av svartmålade smidesstaket och stenramar. Här återfinns även några större hällar. Det ger denna del av kyrkogården en ålderdomlig karaktär som även återspeglas i vilka som ligger begravda här. När det gäller växtligheten är det främst trädkransarna och de fritt växande träden som står för variationen på kyrkogården. Detta förhållande bör även fortsättningsvis råda för att behålla karaktären med en sparsmakat utsmyckad kyrkogård.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården • De äldre gravvårdarna närmast kyrkan och längs med bogårdsmurens västra sträckning. • Den kallmurade bogårdsmuren med sina grindstolpar som omger den ursprungliga kyrkogården. • De kvarvarande lindarna från den ursprungliga trädkransen. • Utvidgningsetappernas varierade uttryck. • Trädkransarna av lönnar runt den östra och norra delen. • Bäcken som rinner över kyrkogården. • De fritt växande träden av olika sorter. • Gravkapellets utformning och material.

Klockstapel Klockstapeln är placerad i ett gravfält ett par hundra meter nordost om kyrkogården. Stapeln är uppförd 1750 men har föregåtts av äldre staplar på platsen. Den är klädd med spån och huven är täckt med kopparplåt.

Kronologi 1647-50. Nuvarande kyrkan uppförs på de medeltida murarna (Norrby 1988) 1757. Kyrkogården utvidgas mot väster (Bohrn 1950) 1862. Kyrkogård och mur utvidgas mot Söder (Bohrn 1950) 1932. Kyrkogården utvidgas åt öster (Bohrn 1950) 1949. Gravkapell uppförs efter ritningar av Evert Milles (Norrby 1988) 1955-56. Kyrkogården utvidgas mot norr (Norrby 1988)

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum FMIS Fornminnesregistret Brandel, Sven Värmdö kyrka. I: Sveriges kyrkor, Kyrkor i Värmdö Skeppslag, Stockholm 1949 Dahlqvist, Gunilla, Lindmarker, Birgitta m fl, Värmdö kyrka, Upplands kyrkor 185, Sträng¬näs 1981 Gårdstedt, Hanna, Gravvårdsinventering, Värmdö kyrkogård, Värmdö församling. Gravvårdsinventering med kulturhistorisk bedömning av gravvårdar i kvarter 1-11. Tyréns, Stockholm, 2011.

1962. Gångar på nya kyrkogården läggs igen (ATA)

Nilsson, Christina och Westerberg, Ove, Kyrk¬guiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 1995

1983-89. Ny kyrkogård anläggs 600 meter norr om kyrkan. Arkitekt är professor Sven-Ingvar Andersson (Norrby 1988)

Sundström, Lisa. Värmdö kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008

2004. Minnes- och askgravlund anläggs (Olle Lindberg, Österåkers församling)

Sandberg, Monica, Widmark, J, Värmdö kyrkogård, Vård- och underhållsplan. Landskapsgruppen AB, 2007. Eva Blom, kyrkogårdsansvarig Värmdö församling Britt-Marie Rasmussen, kanslichef Värmdö församling Värmdö församlings hemsida