Össeby-Garns kyrkogård Össeby församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Lilla Garn 7:1, Össeby-Garn socken, Vallentuna kommun, Stockholms län, Uppland
1
Össeby-Garns kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Kyrkomiljön ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården, Vada - Össeby-Garn AB 77. TEXT: Lisa Sundström, Stockholms läns museum, 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum, 2012 Omslagsbild: Össeby-Garns kyrka och kyrkogård sedd från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
2
Össeby-Garns kyrkogård Össeby-Garns kyrka, tidigare Garns kyrka, uppfördes av sten på 1200-talet och föregicks sannolikt av en träkyrka. Vapenhuset byggdes till på 1400-talet. Därefter har kyrkan bevarats relativt oförändrad och bevarar sin medeltida plan och form som är karaktäristisk för de uppländska romanska landsortskyrkorna. Fram till år 1838 bestod den nuvarande socknen Össeby-Garn av socknarna Össeby respektive Garn med varsin kyrka. Efter sammanslagningen av socknarna övergavs Össeby kyrka som efter en brand år 1856 lades i ruiner. Socknen Garns kyrka fick efter sammanslagningen namnet Össeby-Garns kyrka. Namnet Össeby betyder den östra byn och ordet Garn syftar på något ”långsmalt”, sannolikt på den långsmala Garnsviken. Fram till 1923 utgjorde Össeby-Garns församling eget pastorat. 1923 bildade Össeby-Garn gemensamt pastorat (pastoratssamfällighet) med Angarn och Vada.församlingar som tillika var pastorat. Till pastoratet fördes också Kårsta församling 1962. 1 januari 2006 sammanlades Angarns, Kåsta, Vada och Össeby-Garns församlingar och bildade Össeby församling. Össeby-Garns kyrka och kyrkogård ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården, Vada – Össeby-Garn. Riksintresset utmärks bland annat av en dalgångsbygd med ett rikt fornlämningsbestånd, medeltidskyrkor och herrgårdar. Kring Össeby-Garns kyrka finns sedan 1965 ett förordnande om skydd för landskapsbilden.
HISTORIK Kyrkogården vid Össeby-Garn har med all sannolikhet varit i bruk som sockens begravningsplats sedan kyrkan byggdes under medeltiden. Kyrkogården var ursprungligen mycket mindre än idag. Utvidgning av den gamla kyrkogården utfördes åt söder omkring 1888. Detta innebär att kyrkogården hade samma storlek från medeltiden och fram till dess. På 1970-talet hade bristen på gravplatser blivit akut, varför man beslöt att anlägga en ny kyrkogård öster om den gamla. Den nya kyrkogården,
som även omfattade en minneslund, utfördes 1978 och invigdes 1980 av dåvarande biskopen i Stockholms stift, Lars Carlzon. Under 1670-talet berättas det om kyrkogårdens tidigaste kända inhägnad, då spånslagning av en mur omtalas flera gånger. Räkenskaper från år 1765 berättar att kyrkogården var omgärdad av dels mur dels trähägnad, troligen så kallade kyrkobalkar. År 1793 var bogårdsmuren i så dåligt skick att det beslutades att ”var och en inom 14 dagars tid” skulle iståndsätta sin del av muren. Av detta kan man anta att underhållet av muren var uppdelat på socknens gårdar. De nuvarande södra och västra murarna byggdes 1940-talet då också ett bisättningsrum anordnades under kyrkoKyrkogården vid gårdens sydvästra hörn. Össeby-Garn har Transformatorstationen i östra bogårdsmuren uppför- troligtvis varit i des 1926. bruk som socknens Ingångarna till kyrkogårbegravningsplats den har ändrats vid flera sedan medeltiden. tillfällen. Stigluckor har funnits åt både öster och väster. Den västra stigluckan byggdes av trä 1676 och ersattes av stiglucka av sten år 1750. Denna ersattes av en ny av trä 1814. Den östra stigluckan revs 1796. Den nuvarande ingången i söder har grindstolpar och smidesgrindar uppsatta 1915.
BESKRIVNING Omgivning Össeby-Garns kyrka med omgivande kyrkogård står på en höjd vid byn Lilla Garn. Höjden omges av odlingslandskap och i söder ligger byn Lilla Garn vid den övre delen av Garnsviken, där den övergår i Husaån. På andra sidan ån ligger gården Brottby där ruinen efter Össeby kyrka finns kvar. Garnsviken utgjorde under medeltid en del av den då så viktiga vattenleden Långhundraleden intill vilken kyrkan uppfördes. Om platsens betydelse vid farleden under medeltid vittnar lämningar efter en medeltida befästning eller borganläggning på Toftesta holme. 3
Utsnitt Garns kyrka, geometrisk avmätning, Lilla Garn, 1639, lantmäteriet.
Också när ångbåtstrafiken utvecklades på 1860-talet var platsen viktig. Vid Lilla Garn tillkom bebyggelse vid en ångbåtsbrygga såsom skola, gästgiveri, handelsbod, mejeri och sågverk. Gården Lilla Garn uppfördes och utfördes i så kallad schweizerstil. Trakten kring kyrkan utgörs av öppna kuperade dalsluttningar av lantlig karaktär med äldre vägsystem. Bebyggelsen i området utgörs i huvudsak av gårdarna Lilla Garn, Gillberga, Brottby, Stora Karby, byarna Ösby och Toftesta samt Hakunge herrgård. I direkt anslutning till kyrkogården ligger kyrkans församlingshem, ekonomibyggnader för kyrkogårdsförvaltningen och en gammal skola. Intill kyrkogårdens södra sida har parkeringsplatser anordnats för kyrkans besökare och vägar leder fram till ett bisättningsrum under kyrkogårdens sydvästra hörn och kyrkogårdens södra ingång. Intill ingången växer tre höga cypresser och en stor lind. Här har två runstenar, som fram till 1891 låg som trappsteg till vapenhuset placerats. Runornas inskriptioner lyder i översättning ” Sigvat och Torbjörn och Torgrim och Ärenmund läto resa stenen efter sin broder Sigsten. Han dog i Viborg” samt ”Åsgöt och Sven, Ingefast och Ingebjörn och döttrarna… stenen efter Est, sin fader. Och Öpir ristade runorna”. 4
Omgärdning och ingångar Den äldsta kyrkogården kring kyrkan inhägnas av en bogårdsmur och en trädkrans åt samtliga väderstreck. Muren har olika karaktär åt olika väderstreck då den är uppförd under olika tider. Muren i öster som är den äldsta är en kallmurad skalmur väl beväxt med mossa. Murarna i söder och väster som är lagda med jämnt tuktade stenblock på 1940-talets har en annan karaktär än den östra sträckningen som har ett mer ålderdomligt utseende. Muren åt norr är delvis utförd som en terrassmur med innanförliggande syrenhäck. Även muren i väster är utförd som en stödmur. Huvudingången till kyrkogården ligger i söder i höjd med kyrkans södra ingång i vapenhuset. Ingången har grindstolpar och smidesgrindar utförda 1915. Grindstolparna kröns av runda klot av granit och smidesgrindarna har smide i form av en förgylld soluppgång och årtalet 1915. Ingångar finns även en i norr och två i öster som är utförda som genombrytningar i muren utan grindar. Den nya kyrkogården som utvidgades under 1970-talet gränsar i väster mot den gamla kyrkogårdens bogårdsmur. I norr och en del i öster inhägnas den nya kyrkogården av en låg kallmurad gråstens-
Kyrkogårdens södra ingång med grindstolpar och grind från 1915.
Kyrkogårdens östra mossbeväxta bogårdsmur.
5
Den nya kyrkogården öster om den gamla.
mur och en del i öster och söder av ett kontursågat brunmålat trästaket. Ingång till den nya kyrkogården finns dels i söder genom smidesgrindar dels från den gamla kyrkogården genom öppningar i bogårds muren.
Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. Den gamla kyrkogården har grästäckta kvarter och grusade gångar. I förhållande till församlingens övriga kyrkogårdar är kyrkogården i Össeby-Garn stor med sina nio gravkvarter med relativt många gravminnen. Gångarna är rakt anlagda och sträcker sig från norr till söder och runt kyrkan med anslutningar till murens öppningar i söder, öster och norr. På den nya kyrkogården leder från den södra ingången en rakt anlagd grusad gång till ett stort gräsbevuxet gravkvarter i norr. Gravkvarteret omges av en grusad gång. Här finns också ett gravkvarter som sträcker sig längs med kyrkogårdens mur. Intill och på kyrkogården finns ett antal armaturer i form av svarta smidesstolpar med glasglober.
6
Gravplatser och gravvårdar Össeby-Garns kyrkogård omfattas av ca 900 gravplatser varav ca 300 på den nya kyrkogården. Den gamla kyrkogården bevarar flera äldre gravvårdar och många berättar om gårdar i bygden och personer som levt och verkat här. På kyrkogården är de äldsta bevarade gravvårdarna från omkring 1800-talets mitt och framåt. Flertalet av kyrkogårdens gravvårdar hör dock till senare tider och är vanligtvis låga, breda och ställda i raka rader. Ett fåtal gravplatser av dessa senare gravplatser är grusade eller inhägnade med en låg häck. Gårdsnamn förekommer på många gravvårdar. Karby, Sundby, Ösby, Ösbyhof, Söderby, Toftesta, Lilla Garn, Brottby, Norrby, Libby och Granby är några exempel. Yrkestitlar är också förekommande, främst på de äldre gravvårdarna. Söder om kyrkan finns flera kyrkvärdar men även hemmansägare, lantbrukare, bagarmästare, källarmästare och bankkamrer begravda. Just i söder återfinns de äldsta gravvårdarna. Ett av kvarteren här bevarar flera äldre gravvår-
I ett gravkvarter på sydvästra delen av kyrkogården står flera äldre gravvårdar.
Kyrkogårdens sydöstra kvarter upptas till större delen av stora inhägnade familjegravar med grusad beläggning över medlemmar från bygdens stora gårdar. På bilden familjen Lindman från Granbys gravplats och 7 familjerna Walldén och Virgin från Hakunges gravplats.
Den nya kyrkogården öster om den gamla.
dar och är kyrkogårdens så kallade museala kvarter. Här står till exempel en av kyrkogårdens gjutjärnsvårdar som tillverkades omkring 1850-talet. I kvarteren på kyrkogårdens sydöstra del återfinns flera av kyrkogårdens stora familjegravar resta över personer från traktens gårdar såsom Hakunge, Granby och Karby. Flera av de stora familjegravarna är inhägnade och har grusad beläggning. Kvarteret i direkt anslutning till kyrkans södra långhus har flera gravvårdar resta över kyrkans tidigare kyrkoherdar. Här kan till exempel nämnas gravvården rest över kyrkoherden Johan Dessle (1793-1857) som också är en av kyrkogårdens äldsta gravvårdar. Gravvårdarna på den nya kyrkogården är resta från 1970-talet och framåt. Flertalet av vårdarna är resta i en rak rad längst med muren i väster och i norr. Kyrkogårdens stora kvarter är ännu bara belagt med två rakt anlagda rader med gravvårdar ställda mot en så kallad rygghäck av måbär. Gravvårdarna är små och låga vanligtvis med rektangulära former, men även bruket att välja gravvårdar med oregelbundna former är representerat här.
Gravvården rest över kyrkoherden Johan 8 Dessle (1793-1857) som är en av kyrkogårdens äldsta vårdar.
Minneslund
Minneslunden som är anordnad på den nya kyrkogården är en plats lagd med smågatsten omgärdad av en låg ligusterhäck. På den stensatta platsen står två bänkar, en vattentrappa och två ljushållare av smidesjärn. Platsen är också markerad, såsom församlingens minneslundar i Angarn, Vada och Kårsta med en sten med inskriptionen ”minneslund”.
Vegetation
Träden som ingår i den gamla kyrkogårdens trädkrans är av olika arter. I söder växer stora lindar, i norr och öster lönnar och i söder björkar. I nordväst växer en låg syrenhäck. På den nya kyrkogården växer tallar på berghällen kring klockstapeln. I övrigt växer häggmispel i öster vid inhägnaden. Minneslunden hägnas av en ligusterhäck. I det stora gravkvarteret i norr har en plantering utförts med så kallad rygghäck av måbär.
Övriga byggnader och anläggningar I samband med att ny bogårdsmurar uppfördes kring kyrkogården i söder och väster på 1940-talet anordnades bisättningsrummet i suterräng under kyrkogårdens sydvästra hörn. Rummet är anordnat i den södra muren och försett med en gråmålad port med svarta smidesgångjärn. I samband med att el installerades i kyrkan år 1926 uppfördes en transformatorstation på kyrkogården. Byggnaden fick sin plats i den östra muren och har vita slätputsade fasader och ett plåttäckt sadeltak. Porten är utförd av svartmålat järn.
Klockstapel Kyrkans klockor hänger i en klockstapel som står på en tallbeväxt berghäll öster om kyrkan, inom det område som inhägnats för den nya kyrkogården. Klockstapeln är ursprungligen utförd år 1622 som en öppen klockbock som senare klätts in. Stapeln är nu inklädd med rödfärgad brädpanel och täcks av ett pyramidformat spånklätt tak. Taket kröns av en vindflöjel med årtalen 1622 och 1922 som troligen syftar på tillkomstår och reparationsår.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK Össeby-Garns kyrkogård ligger inom ett område som omfattas av mycket höga kulturhistoriska värden genom de omgivande landskapen, landsvägarna och bebyggelsen. Kyrkomiljön med den medeltida
Gjutjärnsvård rest över kyrkovärden Anders 9 Ericsson på Karby (1788-1858) m.fl.
kyrkan och bogårdsomgärdade kyrkogården och klockstapeln utgör sammantaget en värdefull kulturmiljö. Össeby-Garns kyrkogård utgör ett exempel på Upplands medeltida landsortskyrkogårdar genom den inhägnande bogårdsmuren av gråsten, trädkransen med en dominerande medeltida stenkyrka. Kyrkogårdens bogårdsmur av gråsten har en lång tradition som hägnadstyp på platsen där dess äldsta sträckning har en karaktäristisk ålderdomlig stenläggning och mossväxtlighet som bidrar till murens ålderdomliga karaktär och patina. De gräsbeväxta gravkvarteren som är planerade med rakt anlagda gångar är täckta med grus. Transformatorstationen
10 Kyrkogårdens gravkvarter norr om kyrkan har främst låga gravvårdar placerade i raka rader.
i bogårdsmuren berättar om kyrkans elektrifiering. Den högvuxna trädkransen som inhägnar kyrkogården är rumsskapande och bidrar till kyrkogårdens lummiga karaktär. De äldre gravvårdarna har en ålderdomlig utformning och utförande samt omgärdas i några fall av grusade gravplatser med stenramar eller liknande som berättar om äldre tiders begravningsskick. Dessa är starkt karaktärsskapande och bidrar positivt till kyrkogårdens kulturmiljö. Flera gravvårdar har person- och lokalhistoriska värden då de berättar om personer med koppling till bygdens näringar, kyrkan eller andra personer av intresse för bygdens historia.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården
•K yrkogården har ett stort traditionsvärde efter att ha varit i bruk som socknens begravningsplats sedan en kyrka byggdes på 1200-talet. • Kyrkogårdens gräsbevuxna kvarter med grusade gångar. • Den muromgärdade gamla kyrkogården där den äldsta delen av bogårdsmuren har en för äldre tid karaktäristisk utformning och växtlighet som ger muren ett ålderdomligt utseende. • Trädkransens högvuxna gamla träd. • Kyrkogårdens kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar och inhägnade grusade gravplatser.
Minneslunden är anlagd på den nya kyrkogården.
11
Kronologi 1200-tal. Kyrkan uppförs (Karlsson) 1622. Klockbocken uppförs (Henschen/Tuulse 1953)
1888. Kyrkogården utvidgas åt söder (Henschen/Tuulse 1953)
1676. Stiglucka av trä byggs i väst (Henschen/Tuulse 1953)
1891. Runstenar som låg på marken och som tröskelsten vid vapenhuset flyttades och restes på sin nuvarande plats söder om bogårdsmuren (Henschen/Tuulse 1953)
1750. Västra stigluckan ersätts av en stiglucka av sten (Henschen/Tuulse 1953)
1915. Ingången i muren förses med granitstolpar och järngrindar (Henschen/Tuulse 1953)
1751. Östra stigluckan repareras (Henschen/Tuulse 1953)
1926. Transformatorstation uppförs i den östra bogårdsmuren (ATA)
1670-tal. Bogårdsmuren spånslås (Henschen/Tuulse 1953)
1752. Klockbocken kläs in (Henschen/Tuulse 1953) 1765. Kyrkogårdsbalkar av trä ersätts med gråstensmur (Karlsson) 1793. Kyrkogårdsmuren är bristfällig och behöver åtgärdas (Henschen/Tuulse 1953) 1796. Östra stigluckan rivs (Henschen/Tuulse 1953) 1814. Ny stiglucka av trä med järngrindar i västra muren (Henschen/Tuulse 1953) 1842. Nya grindar i västra stigluckan (Henschen/Tuulse 1953)
1926. Gravhällar som togs bort år 1878 läggs tillbaka i kor och mittgång (Henschen/Tuulse 1953) 1940-tal. Södra och västra muren byggs om och bisättningsrum byggs i sydvästra hörnet (Karlsson) 1970. Den västra muren flyttas ut ca 1-2 meter (ATA) 1978. Kyrkogården utvidgas åt öster. Minneslund anläggs i den utvidgade delen (ATA) 1980. Nya kyrkogården invigs av Stockholms stifts biskop Lars Carlzon (Karlsson) 2008. Utvidgning och ändring minneslund (Församlingen)
1878. Gravhällar i mittgången och koret bryts upp och placeras i en hög utanför kyrkogården (Henschen/Tuulse 1953)
Källförteckning ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet Lantmäteriet
Dyhlén-Täckman, I, Kulturminnesvårdsprogram för Vallentuna kommun, Kulturhistoriskt värdefulla områden, Stockholm 1986
Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetet
Henschen, Ingegerd och Tuulse, Armin, Össeby-Garns kyrka, Sveriges kyrkor, Uppland, Volym 71, Häfte 1, Vallentuna härad, Stockholm 1953
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Karlsson, Bengt, Össeby-Garns kyrka, Häfte, odaterat
vallentuna.se/sv/kulturmiljowebben
Sundström, Lisa, Össeby-Garns kyrka, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008
FMIS, Fornminnesregistret
Rosell Ingrid, Össebygarns kyrka, Upplands kyrkor, del IX, Uppsala 1967
12