Statens konstråd årsredovisning 2020 (tillgänglighetsanpassad)

STATENS KONSTRÅD ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

1

Omslag Skvallret (Performance) av Stina Nyberg, Sundsvall.

INNEHÅLL

2

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

Inledning

4

RESULTATREDOVISNING

7

Verksamhetens resultat På vilka grunder kan kvalitativa resultat beskrivas och bedömas?

8 10

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Permanenta projekt Stadsutveckling Tillfälliga projekt Kunskapsnav offentlig konst – konstprojekt Konstkollektioner

13 15 23 26 30 34

Tillsynsverksamhet Tillsyn över statlig inköpt konst Tillsyn över statlig byggnadsanknuten offentlig konst

40 42 47

Utveckla och sprida kunskap Förmedling Främjande av samtidskonstens utveckling och spridning Kunskapsnav offentlig konst Kommunikation Jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv

49 51 56 59 67 70

Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete

70

Särskilda redovisningar och uppdrag

71

FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning över väsentliga uppgifter

77 78 79 81 82 93

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

3

INLEDNING Att blicka tillbaka och sammanfatta det gångna året är att inse att världen som vi kände den förut inte återvänder. Pandemins verkan på samhälle och människor är fortfarande oöverblickbar och det dröjer innan alla dess konsekvenser framstår tydligare. Ingen enskild människa eller verksamhet har undgått de omställningar som krävts, och kulturlivet och kulturutövarna drabbades hårt av samhällets nedstängning. Statens konstråd reagerade snabbt och planerade konstinköp tidigarelades för att direkt stödja konstlivet i hela landet under pandemins första månader. I september meddelade regeringen nyheten att Konstrådet skulle ges ett utökat uppdrag att under 2021 göra konstinköp för 25 miljoner kronor i syfte att stödja det svenska konstlivet under den pågående coronakrisen. Året som gått har också präglats av dramatiska motsättningar i USA. Black Lives Matterrörelsen spreds över världen och fick betydelse för diskussionen kring rasism i många länder, inte minst i Sverige. Som en följd av detta tog debatten om minnesmärken och monument åter fart. Frågan om vem som representeras och vad som berättas i offentliga rum är central för Konstrådet och under 2020 presenterades i samverkan med andra konstaktörer programserien Breddat berättande för offentlig konst som undersökte hur historiska maktförhållanden fortsätter att forma vår samtid. Samtalen i serien inkluderade konstnärer och lyfte fram och synliggjorde det som ofta utelämnats eller raderats från den officiella historieskrivningen och som ofta har saknats i den offentliga konsten.

Samtalen fyllde även en självreflekterande funktion: hur har Statens konstråd genom historien bidragit till att synliggöra eller osynliggöra berättelser? Omställningen till digitala plattformar för programverksamhet och förmedling har i sig bidragit till en bredare räckvidd och erbjudit fler människor runt om i landet möjlighet att delta. Detta gäller inte minst Samtidskonstdagarna, Konstrådets medskapande konferens som med temat Konstens framtid i gemensamma miljöer satte fokus på det som numera benämns gestaltad livsmiljö.

Med publikationen Vi förändrar varandra sammanfattade vi det treåriga regeringsuppdraget Kunskapsutveckling för offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer, som nu avslutats. Uppdraget var en del i politikområdet för gestaltad livsmiljö och har handlat om att integrera konst i en hållbar samhällsutveckling. De erfarenheter och lärdomar konstrådet fått genom att samverka med sammanlagt över 30 mindre kommuner och regioner i hela Sverige är värdefulla i arbetet framåt. Uppdraget har också följt 12 lokala konstprojekt som alla breddar förståelsen av vad konst i offentliga rum kan vara, både i stadsmiljöer och på landsbygden. Projekten har utförts i så olika miljöer som en skog, en nedlagd gruva och miljöer för onlinespel. De har utforskat ämnen som vattenbrist, konstnärlig gemenskap och omprövningar av gränsen mellan det privata och offentliga i vården av psykisk ohälsa.

Inom ramen för regeringsuppdraget gjorde vi tillsammans med Formas utlysningen Gestaltad livsmiljö – arkitektur, form, design, konst och kulturarv i offentlig miljö.

Utlysningen vände sig till mångdisciplinära forskningsprojekt där konstnärers aktiva deltagande var ett villkor för att få ansökan beviljad. Vi kommer fortsättningsvis att följa de 10 beviljade projekten, som alla på olika sätt för in konstnärliga perspektiv i gestaltningen av samhällets gemensamma rum. I samverkan med ArkDes, Boverket och 4

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

Riksantikvarieämbetet genomförde vi också en digital livesänd heldagskonferens om hur politiken gestaltad livsmiljö kan förverkligas. Som ett led i Konstrådets kontinuerliga kunskapsutvecklande arbete har vi nu på hemsidan publicerat material för alla som är intresserade av att gestalta våra livsmiljöer och arbeta med konst i offentliga rum. Här finns texter om allt från varför offentlig konst spelar roll till hur en samrådsgrupp arbetar under produktionen av offentliga konstverk.

Under året har Statens konstråd invigt flera permanenta konstverk som alla utmärker sig genom sin relation till sina specifika platser och de situationer i vilka de uppförs. Exempelvis utvecklar den samiska konstnären Outi Pieskis nya entré till Nordiska museet den samiska konstnärliga traditionen i samspel och friktion med den sekelgamla byggnaden och institutionens intellektuella historia. De permanenta projekten ger oss möjlighet att verka över hela landet och Lisa Strömbecks ljus- och skuggspelsverk Ljus för liten tall, för ett ungdomshem i Hässleholm, visar på hur vi i dessa projekt även har goda möjligheter att nå barn och unga. Att kunna arbeta i miljöer där möten med konst inte alltid är självklart har betydelse för demokratin och är viktigt för Konstrådet. Den indiska konstnären Shilpa Guptas ljuskonstverk Vi förändrar varandra var ursprungligen framtaget för ett av Statens konstråds tillfälliga projekt, men fick under året en permanent placering på nya polishuset i Rinkeby. Verkets budskap om hur vi kan leva och förändras tillsammans uppskattades av Polismyndigheten och texten lyser nu växelvis på svenska, samiska och arabiska på polishusets fasad. Årets största tillfälliga satsning var Vävda sånger, ett samarbete med Luleåbiennalen och Konstfrämjandet Norr. Utställningens åtta verk, i flera olika konstnärliga uttryck, knöt an till angelägna samhällsutmaningar och väckte frågor om människans relation till jorden. Den visades både i biennalens utställningsrum och på olika offentliga platser i Norrbotten. För att möjliggöra programverksamheten trots pandemin utvecklade vi i dialog med biennalen en internetbaserad radiokanal som en ny plattform för att nå ut brett till nya publiker. Vävda sånger visade hur kulturarvet kan levandegöras och utvecklas och bidrog till att nya publiker fick tillgång till kulturupplevelser.

Den offentliga konsten finns mitt bland oss – den finns i människors liv varje dag. När pandemin inskränker möjligheten att mötas inomhus och besöka kulturinstitutioner blir våra gemensamma rum ännu viktigare. Genom att verka för att utveckla mötet mellan samtidskonsten och de gemensamma rummen fortsätter Statens konstråd att tänja gränserna för vad samtidskonst i offentliga rum kan vara. I all sin mångfald har konsten möjlighet att synliggöra och aktivera miljöer. Samtidigt har den förmågan att få oss att reflektera över dagsaktuella frågor, sociala förhållanden, historia och minnen. Konsten stimulerar till upplevelser, samtal och möten och bidrar till det offentliga samtalet och demokratin.

Patrick Amsellem Direktör

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

5

RESULTATREDOVISNING

6 Paviljong av MAP 13 BCN, Hageby

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

7

VERKSAMHETENS RESULTAT

VERKSAMHETSGRENARNAS KOSTNADER OCH INTÄKTER

Statens konstråd redovisar verksamhetens resultat utifrån tre verksamhetsgrenar som korresponderar med 1 § och 2 § i myndighetens instruktion (SFS nr: 2007:1188):

Resultat (tkr)

• Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som innefattar verksamheterna: Permanent konst Stadsutveckling Tillfälliga projekt Konstkollektioner Kunskapsnav offentlig konst (konstprojekt) - regeringsuppdrag 2018–2020 • Tillsynsverksamhet Tillsyn över statlig inköpt konst Tillsyn över statlig byggnadsanknuten konst • Utveckla och sprida kunskap* Förmedling Främjande av samtidskonstens utveckling och spridning Kommunikation Kunskapsnav offentlig konst (utveckla och sprida kunskap) - regeringsuppdrag 2018–2020 * P.g.a. ny skrivning i myndighetens instruktion ändrade verksamheten 2019 namn till Utveckla och sprida kunskap (tidigare Förmedling och kommunikation).

Verksamhetens mätbara resultat redovisas kvantitativt genom tabeller, diagram och förteckningar. Kvalitativa resultat av verksamheterna och separata regeringsuppdrag lyfts fram i beskrivande och analyserande texter under separata rubriker under varje verksamhetsgren.

Tabell 1 Kostnader inklusive inköpt konst som belastar resultaträkningen År

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tillsynverksamhet

Utveckla och sprida kunskap

Summa

2018

50 564

6 761

12 888

70 214

2019

47 964

5 677

15 284

68 924

2020

45 729

6 042

15 105

66 876

Tabell 2 Intäkter (exkl. anslagsintäkter)

År

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tillsynsverksamhet

Utveckla och sprida kunskap

2018

1 932

277

115

2019

612

0

145

2020

170

23

21

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tillsynsverksamhet

Utveckla och sprida kunskap

2018

48 633

6 484

12 774

2019

47 352

5 677

15 139

2020

45 559

6 019

15 084

Tabell 3 Intäkter av anslag

År

8

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

9

PÅ VILKA GRUNDER KAN KVALITATIVA RESULTAT BESKRIVAS OCH BEDÖMAS? Statens konstråd har sedan flera år inlett resultatredovisningen med en övergripande beskrivning av verksamhetens kvalitativa aspekter. I denna årsredovisning har det inledande avsnittet om kvalitativa aspekter kompletterats med ett resonemang om mindre resultatindikatorer som kan anses representera de olika verksamheternas större kvalitativa resultat och måluppfyllelser.1 Syftet är att synliggöra sådant som inte direkt låter sig mätas.2 Statens konstråds uppgift är att verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Men vad indikerar att konsten blir ett betydelsebärande element i kvalitativ mening? På denna fråga skulle säkert någon svara: –Den blir betydelsefull när människor upplever offentliga konstverk och konstnärligt gestaltade gemensamma platser över hela landet, när såväl barn, unga och andra, med olika bakgrunder och i olika åldrar, ges möjlighet att med inlevelse betrakta och ta del av den offentliga konsten. Någon annan skulle säkert mena att: –Det sker när konsten bidrar till diskussion och debatt mellan människor, när åsikter, tankar och känslor om konsten bryts, delas och sprids i olika sammanhang. Lika säkert är nog att någon också skulle säga att: – Konstnärlig kvalitet är avgörande för att konsten ska bli ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön.

Dessa kortfattade och hypotetiska svar visar att frågeställningen om konsten som ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön är komplex och rörlig och kan besvaras på många sätt. Därför är det också naturligt att det finns behov av att utkristallisera några fasta hållpunkter, i form av indikatorer, som kan underlätta analyser och bedömningar av verksamheten kvalitativa utfall i relation till övergripande verksamhetsmål.

Konstnärlig kvalitet I de nationella kulturpolitiska målen fastslås att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.3 Diskussion, debatt och kritik avseende offentlig konst innehåller i regel försök till värderingar av konstnärlig kvalitet. Därför kan också förekomsten av sådana meningsutbyten ses som indikatorer på konstnärlig kvalitet. Att konstkritiker och konstvetare bedömer ett offentligt konstverk som en nyskapande konstnärlig prestation är en vedertagen indikator på kvalitet. Men även människors upplevelser av ett offentligt konstverk, dess estetiska förmåga att beröra oss mitt i samhällets gemensamma miljöer, utgör en indikation på konstnärlig kvalitet.

Mellan den professionella bedömningen och den subjektiva upplevelsen uppstår ett kraftfullt spänningsfält. Till den offentliga konstens största kvaliteter hör att den kan tilltala oss ordlöst och direkt; att vi genom konsten kan få tillgång till våra egna och andras omedelbara känslor och reaktioner. För olika personer kan ett och samma offentliga konstverk vara en källa till både självreflektion och provokation. Att människor har skilda åsikter om offentlig konst betyder däremot sällan att man har oförenliga uppfattningar. Det visar snarare på att man har olika utgångspunkter och att våra åsikter är dynamiska.

Hur människor ser på konstens kvalitativa egenskaper i samhällets gestaltade livsmiljöer skiftar över tid. Med tidens gång omtolkar och omvärderar nya generationer historiska konstverk, byggnader och platser utifrån sin samtid och historieskrivning. Mot denna bakgrund blir även verksamhetens fördjupande offentliga samtal och publikationer en indikator som visar på att Statens konstråd aktivt medverkar till att den offentliga konsten tillskrivs nya konstnärliga kvaliteter utifrån samtida och historiska narrativ.

I de nationella kulturpolitiska målen betonas vikten av att offentliga kulturverksamheter ska främja kvalitet och konstnärlig förnyelse.4 Inom konst och kultur brukar förnyelse ställas mot tradition och den dynamik som uppstår mellan dessa poler brukar framhållas som en grundförutsättning för ett levande konstliv som förändras och utvecklas.

Konsthistorien handlar till stora delar om att förnyelse av konsten historiskt sett har skett genom möten och utbyten mellan olika kulturer, länder och världsdelar. I vår tids digitalisering och globalisering är formerna för sådana utbyten mer komplexa än tidigare. Men inte desto mindre finns det fortfarande förväntningar på att den offentliga kulturen ska medverka till att introducera nyskapande konstnärliga uttryck, synsätt och tankar genom att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan.5 Mot bakgrund av detta framstår de internationella inslagen i Statens konstråds konstprojekt och program som en betydande indikator på att verksamheten aktivt främjar konstnärlig förnyelse och att den i bred mening bidrar till kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet i hela samhället.

Hela landet Målsättningen att kultur och offentlig konst ska komma fler till del över hela landet är central för hela verksamheten.6 Detta mål kan på ett förenklat sätt redovisas i en geografisk tabell men blir desto svårare om ambitionen är att visa på att verksamheten de facto kommer fler till del utifrån ett integrerat jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt oavsett sociala och kulturella bakgrunder, ålder, kön och sexuell läggning.7 I detta sammanhang framstår målgrupper som en relevant indikator för redovisning av vilka grupper i landets olika delar som under året har kunnat ta del av verksamheten. En utmaning i detta sammanhang är dock att kontinuerligt tolka och förstå hur samhällets mångfald ständigt förändras och utvecklas för att verksamheten ska kunna vara relevant för så många människor som möjligt.

Medborgarens perspektiv Ett konstverk blir betydelsefullt först när människor tar del av det. Konsten har en unik förmåga att fånga det mänskliga och de som någon gång har drabbats av ett konstverk vet att det kan skapa upplevelser, insikter och minnen för livet. Denna förmåga att drabba, att få oss att se på nya sätt, att pröva andra tankebanor och att sträcka oss mot det vi ännu inte vet, är konstens centrala kvalitet. I detta sammanhang är människors egna berättelser om sina upplevelser en viktig indikator på att den offentliga konsten har stor betydelse.

1 3 kap. 1 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 2 www.esv.se/statens-ekonomi/redovisning/resultatredovisning/resultatindikatorer/ 3 De nationella kulturpolitiska målen beslutades av riksdagen 2009.

4 Se de nationella kulturpolitiska målen.

5 Ibid.

6 Se de nationella kulturpolitiska målen respektive Statens konstråds regleringsbrev 2020.

7 2 a § förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

10

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

11

Statens konstråd har som huvuduppgift att fler än de som besöker museer och konsthallar ska kunna uppleva konsten. Denna aspekt är viktig och bidrar konkret till att uppfylla det nationella kulturpolitiska målet om allas rätt till kulturupplevelser. Men för att upplevelser av offentlig konst och gestaltade livsmiljöer ska leda till djupa och bestående intryck spelar ofta konstpedagogiska samtal en avgörande roll. Ju mer du vet, desto mer ser, känner och tänker du. Konstpedagogiska samtal om konst utgör därför en betydande indikator på att verksamheten aktivt främjar en fördjupad förståelse av offentlig samtida konst. I ett större perspektiv kan konstpedagogiska insatser öka insikten om att offentlig konst och gemensamma gestaltade livsmiljöer har betydelse för ett långsiktigt hållbart samhälle för alla med yttrandefriheten som grund.

Konstnärerna och kulturskaparnas villkor I Statens konstråds verksamhet är konstnärernas medverkan avgörande för att i både praktik och teori utveckla fältet offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Detta fält är i hög grad tvärdisciplinärt, både vad gäller konstprojekt och utveckling samt spridning av kunskap. Samverkan mellan konstnärer och andra yrkesgrupper är grundläggande för att utveckla nya perspektiv, kvalitativt nytänkande och nyskapande resultat. Graden av samverkan utgör därmed också en viktig indikator på att den metodoch kunskapsutveckling som konstnärer medverkar till i bland annat plan- och byggprocesser ska få en vidare spridning i hela samhället. Genom samverkan med myndigheter och institutioner, fastighetsförvaltande aktörer, det civila samhällets organisationer och andra som bedriver verksamhet av betydelse för fältets utveckling stärks konstnärernas och kulturskaparnas långsiktiga förutsättningar och villkor.8

KONSTNÄRLIG GESTALTNING AV DEN GEMENSAMMA MILJÖN Statens konstråd ska verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Myndigheten ska beställa och förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet samt medverka till skapandet och utvecklingen av offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer.9 Denna uppgift utgår från samma demokratiska målsättning som återspeglas i de nationella kulturpolitiska målen för Sverige. Där fastslås att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, och att den ska vara tillgänglig för alla med yttrandefriheten som grund. I verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön utvecklar Statens konstråd de sammanhang där samtida konst och offentliga rum möts genom att producera, beställa och förvärva konstverk och gestaltningar för samhällsmiljöer över hela landet. Att producera och visa samtida konst i gemensamma miljöer är en möjlighet och utmaning i spänningsfältet mellan nyskapande och tillgänglighet. Genom verksamheten kan hundratusentals människor varje dag ta del av samtidskonstens olika uttryck på platser där de lever, arbetar och bor, även på platser där ett institutionellt konst- och kulturutbud inte är tillgängligt. Genom projekt och uppdrag till konstnärer bidrar verksamheten till konstnärlig förnyelse, och till att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet präglar samhällets utveckling.

Offentlig konst omfattar alla former av samtida konst som visas i offentliga rum eller berör frågor om det gemensamma. Under verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön driver Statens konstråd fyra reguljära verksamheter för att bidra till såväl den samtida konstens som de offentliga rummens utveckling: Permanent konst, Tillfälliga projekt, Stadsutveckling och Konstkollektioner. Åren 2018– 2020 redovisas också stadsutvecklingsprojekt och lokala konstprojekt som produceras i regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst under denna verksamhetsgren, medan regeringsuppdraget i sin helhet redovisas under verksamhetsgrenen Utveckla och sprida kunskap. Tillsammans bidrar dessa verksamheter på olika sätt till att skapa ökad förståelse för vad samtida konst kan tillföra människor och samhället, till att synliggöra den samtida konstens betydelse inom politikområdet gestaltad livsmiljö och det moderna samhällets kulturmiljöer.

Konsekvenser av pandemin Dem globala pandemin har givetvis också påverkat Statens konstråds verksamheter inom Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Störst blev konsekvenserna för Statens konstråds strategiska planering att under året utveckla och stärka internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Inom Tillfälliga projekt fick samtliga planerade internationella visningar av konstnären Andjeas Ejiksson filmade dokumentärfiktion Television Without Frontiers helt ställas in10. Den omfattande nationsgemen-

8 3 a § förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

9 Förordning (2019:19) med instruktion för Statens konstråd.

10 Konstverket Television Without Frontiers har rötterna i projektet Eurikon som den Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) genomförde 1982: Ett försök att skapa ett slags gemensam plattform för det framtida EU. Verket är förenklat uttryckt en fiktiv sameuropeisk tevesändning, som undersöker om Eurikon kan användas som en modell för att undersöka vad som hänt med visionerna om en post-nationell gemenskap.

12

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

13

samma invigningen av konstnären Jenny Magnusson permanenta konstnärliga gestaltning LUTA-LÄGGA-STAPLA för Norges nationalgåva till Sverige, Voksenåsen i Oslo, fick genomföras digitalt. Arkitekturbiennalen i Venedig, dit landskapsarkitekterna Ooze och Marjetica Potrč bjudits in till huvudutställningen med Statens konstråds, Akademiska Hus och Svenska Bostäders permanenta konstsamverkansprojekt Future Island, sköts fram med ett år.11 Arkitekturbiennalen är kanske världens mest ansedda internationella arkitekturutställning och ett deltagande innebär stora möjligheter att synliggöra konstprojekt inom gestaltad livsmiljö och Sveriges insatser inom Agenda 2030. De fulla konsekvenserna av pandemin kan ännu inte förutses. Resultatet av årets intentioner avseende internationellt utbyte och samverkan kommer förhoppningsvis att kunna återupptas under 2021.

Two Directions av Outi Pieski, Nordiska museet, Stockholm.

PERMANENTA PROJEKT Statens konstråd har sedan myndigheten inrättades 1937 producerat närmare 2 000 konstverk i verksamheten Permanenta projekt. Produktionen sker oftast i samarbete med statliga fastighetsägare eller i samband med uppförandet av nya s.k. ändamålsbyggnader för långsiktig statlig verksamhet i Sverige och vid svenska utlandsmyndigheter.

De permanenta konstverken produceras med långa tidsperspektiv och höga krav på beständighet och tillgänglighet i en rad mycket olika offentliga miljöer som ungdomshem, universitet och trafikplatser, men även departement och utlandsmyndigheter.

Statens konstråd prioriterar sedan länge platser med hög grad av offentlighet. I myndighetens icke-statliga projekt prioriteras miljöer riktade till barn och unga, och samverkan med civilsamhället. En prioritering som har fått särskilt stor relevans med riksdagens antagande 2018 av målen i propositionen Politik för gestaltad livsmiljö och regeringens handlingsplan för Agenda 2030 (2018–2020).

Förutsättningarna för arbetet med de permanenta konstprojekten är så gott som undantagslöst beroende av planerings- och byggprocesser, vilket ställer höga krav på god samverkan mellan samtliga inblandade parter. Konstverken tas alltid fram i nära dialog med samrådsgrupper, där brukare ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. En avgörande kvalitet i de permanenta konstprojekten är deras relation till de specifika platser och situationer i vilka de uppförs. Genom dess permanens finns möjlighet för människor som möter verken att utveckla sin relation till konsten över tid, och för kommande generationer att omtolka och möta konstverken utifrån sin egen tids förutsättningar.

11 För mer om konstverket, se Statens konstråds Årsredovisning 2019.

14

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

15

Under 2020 har sju permanenta, byggnadsanknutna projekt färdigställts och ett 30-tal projekt är under genomförande. Detta indikerar att de proaktiva insatser som har gjorts för att stärka den offentliga konstens ställning när staten bygger har gett positiva effekter. Avgörande för denna utveckling har varit Statens konstråds regeringsuppdrag om hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger (2018– 2020). Uppdraget har stått i fortsatt fokus för verksamheten de senaste tre åren och det har skapat ett starkt incitament för förnyelse och utveckling av verksamheten. Ett exempel på denna förnyelse är ett utvecklat ansökningsförfarande för fastighetsägare kring samarbete om permanenta konstprojekt. I stället för att – som tidigare – kunna ansöka om samarbete helt förutsättningslöst och med helfinansiering från Statens konstråd, undersöks nu redan från start, som ett bedömningskriterium, hur sökande fastighetsägare kan avsätta upp till en procent av investerings- eller byggprojektmedel för finansiering av produktionen av de permanenta konstverken. Tillsammans med Akademiska Hus har Statens konstråd prövat hur förfrågningsunderlagen vid upphandling enligt LOU, lag (2016:1145) om offentlig upphandling, kan utformas för att hållbarhet och kvalitet i enlighet med målen för gestaltad livsmiljö inte ska underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden.

En strategisk framgångsfaktor i arbetet med regeringsuppdraget har varit det samverkansavtal som tecknades 2019 mellan Akademiska Hus och Statens konstråd och som haft stor effekt för uppdragets fortsatta genomförande under 2020. Dels genom att fler statliga fastighetsaktörer fått mod att följa efter och under året börjat diskutera rutiner för integrering av konst när staten planerar och bygger. Dels genom att Akademiska Hus och Statens konstråd ingått hela 13 nya samverkansprojekt, varav två rör tidig utveckling av campusområden – det vill säga konst i stadsutveckling – och ett är parternas första gemensamma samverkan kring ett tillfälligt konstprojekt.

Viktigt att framhålla är att såväl de nya ingångna samarbetsprojekten som pågående projekt tar stora delar av verksamhetens resurser i anspråk. Effekterna av samverkansavtalet mellan Akademiska Hus och Statens konstråd indikerar att efterfrågan på samverkan kring att integrera bild- eller formkonstnärlig gestaltning när staten planerar, bygger och förvaltar ökar med gemensamma överenskommelser och rutiner. Detta bör bedömas som en mycket positiv effekt av regeringens uppdrag till Statens konstråd. Statens konstråds bedömning är dock att det i ett långsiktigt perspektiv är mycket svårt att tillmötesgå en växande efterfrågan på samverkan kring konstnärliga gestaltningsprojekt med nuvarande personella och ekonomiska resurser.

svenska (Vi förändrar varandra), samiska och arabiska. Polismyndigheten visade sig, i likhet med Statens konstråd, uppskatta verkets påminnelse om att samexistens förutsätter en ömsesidig tolerans och vilja att själv förändras i mötet med andra. Ett annat exempel är ett antal processinriktade projekt – work-in-process – som under året har utvecklats i samverkan mellan Trafikverket och Statens konstråd i samband med anläggning av två av de fyra nya tågstationerna för Västlänken i centrala Göteborg. Ett sådant projekt är placeringen av den tyska konstnären Katharina Grosses trevåningshöga, knallrosa stålplåtsskulptur bLINK vid station Olskroken år 2025. För att praktiskt planera den slutliga placeringen kommer skulpturen tillfälligt placeras i Frihamnen i Göteborg 2022–2024. Denna placering kommer att fungera som en ”testbed” i skala 1:1 för drift och underhåll av konstverket innan det placeras permanent vid station Olskroken. Denna innovativa lösning indikerar att en korsbefruktning mellan verksamheterna är en förutsättning för att även vård- och underhållsfrågor ska kunna hanteras i komplexa och storskaliga permanenta konstprojekt.

Båda exemplen visar hur Statens konstråd under året aktivt har verkat för att, genom korsbefruktning av myndighetens verksamheter, har ökat och breddat möjligheterna för breda målgrupper att ta del av den konstnärliga arbets- och produktionsprocessen och möta samtida konst på oförutsägbara platser och vid oväntade tillfällen. Exemplet Västlänken belyser också hur den kunskaps- och kompetensutveckling som all samverkan kring offentlig konst innebär innovativt kan tas vidare på hittills oprövade sätt. Västlänken är det av Statens konstråds idag pågående projekt inom Permanent konst som tydligast kopplar till målen för gestaltad livsmiljö och hållbarhetsmålen för Agenda 2030.

Här integreras konst som en självklar del i gestaltningen av centrala trafikmiljöer som dagligen kommer att frekventeras av 100 000-tals medborgare. Här tillvaratas och utvecklas också kulturarvet som ett led i arbetet med konsten. Västlänken bygger på ett helhetsperspektiv och kreativt samspel mellan konst, arkitektur, form, design och kulturarv. Det bör framhållas att gestaltningsfrågorna redan i det inledande programskedet har präglat genomförandet av Västlänken. Att konst och gestaltning har varit en stående punkt på såväl styrgrupps- som projektgruppsmöten under hela planerings- och byggprocessen är en stark indikator på det.

Verksamheten Permanenta projekt korsbefruktas, stärks och utvecklas i allt högre grad i växelverkan med verksamheterna Tillfälliga projekt och Stadsutveckling, vilket bidrar till utveckling av konstnärliga kvaliteter i Statens konstråds olika samarbetsprojekt. Ett exempel på detta är den permanenta installationen av konstnären Shilpa Guptas ljuskonstverk We change each other på fasaden till nya Polishuset i Rinkeby, Stockholm.

Innan konstverket fick en permanent plats visades det under 2019 som en del av Statens konstråds tillfälliga utställningsprojekt Choreographies of the Social på Stockholms kulturfestival, där konstverkets förmåga att tilltala och väcka reflektion uppmärksammades av festivalens mångfacetterade publik. I konstverket översätts titeln i neon till

Statens konstråds möjligheter att inom verksamheten Permanent konst dels verka över hela landet, dels nå barn och unga, påverkas i hög grad av vilka aktörer som ansöker om samverkan med Statens konstråd. Ett lågmält och poetiskt exempel från året utanför Sveriges storstadsområden, där strävan att nå barn och unga också kunnat uppnås, är konstnären Lisa Strömbecks ljus- och skuggspelsverk Ljus för liten tall i Statens institutionsstyrelses ungdomshem i Hässleholm. Ungdomarna som under en period i livet bor här, gör det för att de behöver vård, behandling och särskild skolgång. I korridoren som leder till skolans gymnastiksal har konstnären genom verket fört in såväl växtlighet som solljus. Konstverket gestaltar en tallplanta som successivt växer till sig över dagen, blir alltmer livskraftig. Återkoppling från verksamheten till Statens konstråds ansvarige curator under året, indikerar att konstverket verkar som avsett och inger förtröstan.

Exemplet påvisar den offentliga konstens ovärderliga demokratiska betydelse, att kunna verka i sammanhang där mötet med konst kanske annars inte är en självklarhet. Offentlig konst som – givet sin plats – och sina situationsspecifika förutsättningar – existerar fritt och som genom att vara just konst, får oss att känna, tänka, reflektera, associera och fantisera.

16

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

Kvalitativa indikatorer

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

17

I verksamheten Permanenta projekt är det svårt att uppnå en jämställd fördelning av uppdrag. Anledningen är att konstnärerna i de permanenta projekten upphandlas. Vissa möjligheter finns att påverka sammansättningen av besluts-, samråds- och arbetsgrupper i de processer som ligger till grund för produktionen av permanenta konstnärliga gestaltningar. Men upphandlingslagstiftningen ger begränsade möjligheter att använda kön som ett urvalskriterium, vilket gör det mer komplicerat att uppnå en jämn fördelning av uppdrag till kvinnor och män. Samma svårighet gäller balanseringen av till exempel geografisk fördelning som utgår från konstnärers hemort eller hemland.

Som framgått ovan har Statens konstråd under året i samverkan med Akademiska hus tillämpat olika upphandlingsformer utifrån regelverket i LOU. Parterna har tillämpat samordnad upphandling på tre olika sätt: direktupphandling och annonserade upphandlingar i form av urvalsförfarande och selektivt förfarande. I december meddelade Förvaltningsrätten i Stockholm dom i mål 4299-20 om upphandlingsskadeavgift genom vilken de delvis biföll Konkurrensverkets talan och påförde Statens konstråd en upphandlingsskadeavgift om 80 tkr, ett lägre belopp än Konkurrensverkets yrkande på 105 tkr då det av domskälen framgår att Konstrådet inte medvetet kringgått upphandlingslagstiftningen. Intentionen med de annonserade förfarandena har varit att öka möjligheten för fler konstnärer att ansöka om uppdrag genom Statens konstråd, öka Statens konstråds transparens kring hur konstnärer tilldelas skiss- och genomförandeuppdrag samt att utveckla nya metoder för hur LOU i enlighet med målen för gestaltad livsmiljö kan tillämpas, utan att hållbarhet och kvalitet underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden. Hittillsvarande resultat indikerar att Statens konstråds transparens om hur konstnärer tilldelas skiss- och genomförandeuppdrag har ökat genom annonserade förfaranden. Till de tre skissuppdrag som annonserades för permanent byggnadsanknuten konst till life science-byggnaden Natrium, Göteborg, inkom 198 intresseanmälningar. Motsvarande siffra för de intresseanmälningar som inkom för ett annonserat permanent gestaltningsuppdrag i Handelshögskolans tillbyggnad Handels hörne i Göteborg var 132. Dessa siffror indikerar ett mycket positivt resultat men bör samtidigt ses i perspektivet av att upphandlingar kan förenklas ytterligare för att underlätta för konstnärer som av administrativa skäl väljer att inte delta i annonserade upphandlingar. Statens konstråd avser att under 2021, tillsammans med samverkansparter och juridisk expertis, göra en mer grundlig utvärdering av de senaste årens upphandlingar utifrån administrativa aspekter och konstnärliga kvalitativa resultat.

18

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

Tabell 4 Antal avslutade permanenta projekt 2018–2020 fördelade på kategorier

2018

2019

2020

Polis, kriminalvård och domstolar

2

0

2

Universitet, högskolor och andra skolor

2

4

3

Övriga myndigheter

1

0

2

Kommun/civilsamhälle

0

1

10*

Summa

5

5

14

Statligt lokalbruk

Icke-statligt lokalbruk

* permanenta projekt avslutade inom uppdraget Kunskapsnav offentlig konst Kommentar: Inga permanenta icke-statliga projekt har avslutats 2018–2020 men däremot har flera icke-statliga konstprojekt avslutats i Kunskapsnav offentlig konst.

Förteckning 1 Avslutade permanenta projekt 2020

Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Curator

Pia Sandström Landskap från Havets mitt (Verktyg för att se) Gestaltning av torgytor med havsdammar och blästring i betong Betong, havsvatten, belysning Kalmar Linnéuniversitet LNU Kalmar, Universitetsplatsen Intea Eldaren AB Kristina Möster Nilsson

Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Curator

Nina Ölund Noreskär Väckas, lyftas, vända Skulptur Lackerat rostfritt stål Umeå Umeå universitet Akademiska Hus Marianne Jonsson

Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Curator

Julia Bondesson Fysiska tillstånd av lärande: Redo för lejonet, Vandrare och sökare & fyren Skulptur Lindträ, oljefärg, neonbelysning Kalmar Linnéuniversitet LNU Kalmar, Hus Stella Intea Eldaren AB Kristina Möster Nilsson

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

19

Tabell 6 Initierade projekt inom Samarbete med statliga fastighetsägare (1% regel)* – belopp i tkr

Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Curator

Jenny Magnusson LUTA-LÄGGA-STAPLA Skulptur, installation Betong, furu, sten Voksenåsen, Oslo Voksenåsen konferens och hotell Statens fastighetsverk Anne Pira

Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Curator

Outi Pieski Two Directions/Guektien bïegkese/Guovtte biggii/Två riktningar Skulptur, gestaltning av sidogavlar på tillbyggnad Cortenstål Stockholm Nordiska museet Stiftelsen Nordiska museet Peter Hagdahl

Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Curator

Shilpa Gupta Vi förändrar varandra Skulptur, ljusverk Aluminium, akrylglas, LED-teknik Rinkeby Polismyndigheten Hemsö Fastighets AB Peter Hagdahl

Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Curator

Lisa Strömbeck Ljus för liten tall Ljusverk och screentryck LED-teknik, färg Hässleholm SiS ungdomshem Hässleholm Specialfastigheter Kristina Möster Nilsson

Samarbetspart Statlig fastighetsägare (SF) Akademiska Hus

Skiss belopp (SK)

Genomförande belopp (SF)

1 030

22 900

*13 skisskontrakt har signerats varav tre finns fortfarande under sekretess pga upphandling.

Tabell 7 Avslutade tillfälliga, stadsutveckling och permanenta projekt 2020 fördelade per län

Län

Antal

%

Jönköpings län

2

14%

Kalmar län

2

14%

Norrbottens län

1

7%

Skåne län

3

21%

Stockholms län

3

21%

Västerbottens län

1

7%

Östergötlands län

1

7%

Utomlands

1

7%

14

100%

Summa

Tabell 5 Antal konstnärer som har fått skissuppdrag och kontrakt 2018–2020

2018

2019

2020

Konstnärer som fått skissuppdrag

7

4

16*

Konstnärer som fått kontrakt

3

20

7

10

24

23

Summa

* varav 15 konstnärer som har fått skissuppdrag inom Samarbete med statliga fastighetsägare (1% regel)

20

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

21

Tabell 8 Uppdrag till konstnärer i avslutade projekt 2020 (tillfälliga, stadsutveckling, permanenta) fördelat på kön 2018 Antal

Antal i %

Arvode (tkr)

Arvode i %

Kvinnor

Kön

8

67%

5 807

96%

Män

4

33%

223

4%

12

100%

6 030

100%

Antal

Antal i %

Arvode (tkr)

Arvode i %

Kvinnor

8

62%

3 452

61%

Män

2

15%

1 300

23%

2019 Kön

Grupper

3

23%

908

16%

13

100%

5 660

100%

Antal

Antal i %

Arvode (tkr)

Arvode i %

107

73%

18 181

72%

36

24%

6 348

25%

4

3%

734

3%

147

100%

25 263

100%

2020* Kön Kvinnor Män Grupper

STADSUTVECKLING

*Sammanställningen inkluderar konstnärer inom uppdraget Kunskapsnav offentlig konst Kommentar: En jämn fördelning av uppdrag till kvinnor och män är svår att uppnå på grund av att upphandlingslagstiftningen ger begränsade möjligheter att använda kön som urvalskriterium.

Tabell 9 Avslutade projekt 2018–2020 enligt statligt och icke-statligt lokalbruk

2018

2019

2020

Antal statliga konstprojekt

5

4

7

Antal icke-statliga konstprojekt

3

9

30*

Summa

8

13

37

Verksamheten Stadsutveckling utvecklar och stärker samverkan mellan konstnärer, arkitekter och andra kompetenser vid gestaltning av gemensamma miljöer. Också nya former för samarbete mellan konstnärer och lokala aktörer såsom civilsamhälle samt boende tar form genom verksamheten. Ambitionen är att utveckla och ge plats för fler konstnärliga uttryck än dem som medges inom verksamheterna Permanent konst och Tillfällig konst, stärka helhetssynen i planeringsprocessen och skapa förutsättningar för en väl gestaltad livsmiljö. Detta sker bland annat genom tvärdisciplinära och utforskande samarbeten. Exempelvis mellan konstnärer och kommunala tjänstepersoner, genom utveckling av andra former för delaktighet än dem som medges i mer konventionella samråd enligt PBL, plan- och bygglag (2010:900), genom att medvetet förhålla sig till kopplingar mellan kulturarv och samtid samt genom gestaltningar som stärker och skapar sociala, rumsliga och estetiska kvaliteter.

För att visa på konstens potential i alla skeden av gestaltningen av våra gemensamma livsmiljöer drivs inom verksamheten Stadsutveckling både egeninitierade projekt, och projekt som utvecklas i nära samarbete med övriga verksamheter på Statens konstråd.

Särskilt fokus har under året också varit att integrera och säkerställa långsiktighet för några av projekten som initierats genom utlysningen Konst i stadsutveckling, inom ramen för Statens konstråds regeringsuppdrag Kunskapsnav offentlig konst (2018– 2020).

* Inom uppdraget Kunskapsnav offentlig konst

22

Kepsen av MYCKET, Råslätt.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

23

Under 2020 initierades också en ny projektserie inom Stadsutveckling i samarbete med Folkets hus och Parker. Angelägenheten att under året få igång detta projekt accentuerades av den globala pandemins direkta effekter i form av svårigheter för konstnärers möjligheter till försörjning genom uppdrag, och för civilsamhället att bedriva verksamhet och därmed för Folkets hus och Parker att fylla sin viktiga funktion som social mötesplats. Syftet med samarbetet är att vidareutveckla erfarenheter från Konst händer av samverkan med civilsamhället, att lyfta parkrummet som ett betydelsefullt gemensamt rum under tider av social och fysisk distansering samt att nå en större geografisk spridning och initiera offentlig konst i glesbygdsområden med begränsad ekonomisk tillväxt. Samarbetet har inletts på tre av landets folkparker – Heby i Uppland, Björneborg i Värmland och Huskvarna i Region Jönköpings län – och kommer under 2021 att generera konstnärliga gestaltningar i nära dialog med föreningar och besökare.

En styrka med Statens konstråds verksamhet Stadsutveckling är möjligheten att skapa större långsiktighet än den som medges i projektuppdrag inom verksamheterna Permanent konst och Tillfällig konst. Stadsutvecklingsprocesser är som regel långa och tar betydligt längre tid än tre till fem år. Statens konstråd har under året aktivt skapat utrymme för att inom Stadsutveckling kunna integrera Kunskapsnavets Konst i stadsutvecklingsprojekt när regeringsuppdraget upphört i december 2020.

Verksamheten Stadsutveckling har under året haft stor betydelse för utvecklingen av Statens konstråds regeringsuppdrag om hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras i tidiga skeden när staten planerar och bygger. Under 2020 har här flera projekt initierats i stadsutvecklingsskala som möjliggör framtida storskaliga helhetsgrepp vid gestaltning av till exempel campusområden, som SLU, Örebro och Luleå, och trafikmiljöer som tillkommer mellan flera statliga aktörer i samverkan med region och kommuner. Till exempel pilotprojektet Trafikplats Varberg, som sker i samverkan mellan Statens konstråd, Trafikverket, Jernhusen och Varbergs kommun.

Kvalitativa indikatorer I stadsutvecklingsprojekten som under året drivits i samverkan med Kunskapsnav offentlig konst har metoder för invånarinflytande som utvecklats under Statens konstråds tidigare regeringsuppdrag Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer (2010– 2014) och Konst händer (2016–2018) kunnat implementerats, vidareutvecklats och fördjupas. Inte minst med avseende på hur stadsutveckling och konstnärlig gestaltning kan samspela i kommunala organisationer och tillsammans bidra till att stärka dels gestaltad livsmiljö utifrån perspektivet fysisk gestaltning, dels hållbarhetsmålen i Agenda 2030:s mål 11.

I mål 11 – Hållbara städer och samhällen – uppmärksammas bland annat vikten av att skapa tillgängliga och inkluderande offentliga miljöer för inte minst kvinnor och barn.

Kunskapsnav offentlig konst har inom ramen för Stadsutveckling särskilt uppmärksammat barns möjligheter att påverka utformningen av sin gestaltade livsmiljö. Ett exempel är de fyra lekmiljöer som tillkommit i samarbete med parkenheten i Örebro kommun, och som bygger på ett aktivt medskapande arbete med barn under ledning av konstnärerna Ruben Wätte och Jenny Berntsson. Såväl för Statens konstråd som för konstnärerna var det centralt att hålla medskapandeprocessen fri, i förhoppningen och även 24

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

övertygelsen att om konstnärens process kan hållas fri kan hela processen bli fri för fler.

Genom engagemang i stadsutvecklingsprojekt kan konstnärers yrkeskunskap bli en integrerad del av gestaltningen av våra gemensamma rum. Konstnären får inblick i och kan påverka de rum där stadsutveckling sker i praktiken. Det är en stor kvalitet att konstnärliga praktiker med intresse för samhällsfrågor, social delaktighet och medskapande inom Stadsutveckling ges utrymme att utforska och i en längre process fördjupa sitt arbete.

Två exempel från året som gått är den paviljong initierad av nyanlända arkitekter i Hageby, Norrköping, som invigts 2020 och en dansbana utvecklad tillsammans med unga kvinnor i miljonprogrammet Råslätt, Jönköping. Från samhällsplaneringens perspektiv är båda pilotexempel på gestaltad livsmiljö. Projekten har båda prövat nya samarbetsformer och arbetsmetoder inom stadsbyggnad, och påvisat en kunskapsbaserad utveckling av gängse metoder och processer. Ur ett mer övergripande perspektiv kan de också åter läsas mot FN:s Agenda 2030:s mål 11, som också lyfter värdet av en inkluderande och hållbar urbanisering med förbättrad kapacitet för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning.

Dansplatsen Kepsen av konstgruppen MYCKET har skapats tillsammans med de unga kvinnorna i den lokala dansföreningen Mix Dancers. Det kepsformade kupoltaket ger byggnaden en tydlig och igenkännbar identitet och refererar visuellt till den estetik som präglar dansgruppens verksamhet. Färgklangerna refererar också till den färgsättning av fasaderna som tillkom under ett upprustningsarbete av bostadsområdet på 1980-talet.

Genom enkla förändringar i ljussättning och ljudbild kan dansplatsen fungera både som utåtriktad scen och en intimare övningsplats. I projektet har formerna för hur skissandet och byggandet gått till varit minst lika viktiga som det som sedan fysiskt byggs. Mot bakgrund av de kulturpolitiska målen för Sverige är det av yttersta vikt att fortsätta arbetet med att skapa det handlingsutrymme och den reflektion som konstnärlig medverkan tillför processerna för hur konst och gestaltning av gemensamma miljöer blir till.

Exemplen ovan är representativa för hur arbete med konst inom stadsutveckling aktivt kan bidra till att stärka inkludering och jämlikhet, och samtidigt främja nya konstnärliga uttryck där processbaserade praktiker får en mer framträdande roll utan att fysiska gestaltningar uteblir. Såväl processerna för det konstnärliga arbetet som de färdiga konstverken ger stor effekt.

För att utveckla Statens konstråds metoder för kritisk reflektion som en kvalitet i sig har myndigheten under 2020 initierat projektet think thank. Detta dels för att tillsammans med tre konstnärliga praktiker och konstnärer som har fokus på platsskapande och socialt engagemang titta närmare på konstens potential som process och praktik i stadsutveckling, dels för att belysa för hur konst i stadsutveckling utvecklar fältet offentlig konst. think thank är ett verksamhetsövergripande samarbete mellan Stadsutveckling och Utveckla och sprida kunskap.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

25

Som framgått ovan, drabbades Statens konstråds verksamhet Tillfälliga projekt särskilt hårt av pandemin. Statens konstråd valde därför att ställa in planerade internationella evenemang, för att i stället fokusera på att hitta nya sätt och metoder att stödja konstscenen i Sverige. Årets största satsning blev utställningen och programverksamheten Vävda sånger, ett samarbete mellan Statens konstråd och Luleåbiennalen 2020. Året såg också Statens konstråds första digitala portfoliovisning, ett resultat av internt samarbete mellan samtliga enheter inom Statens konstråd och Region Jönköping. Därutöver reaktiverades konstnären Alexandra Piricis performativa dansverk Arbetets monument (2016) i Lund, genom ett samarbete med Lunds konsthall.

Kvalitativa indikatorer

Eldmarknad av bl.a. Mossutställningar, Stockholm.

TILLFÄLLIGA PROJEKT Syftet med Tillfälliga projekt är att erbjuda friare format för konstnärligt arbete i offentliga rum och en möjlighet att bättre kunna fånga upp den utveckling som sker inom offentlig konst internationellt och i Sverige, där konstnärer själva söker sig till de gemensamma rummen och till diskussioner om det gemensamma. I de friare formaten utgår vi från dialogen mellan konstnär och curator och utvecklar konstverk som sedan förankras i ett lokalt sammanhang. Produktionen inom Tillfälliga projekt börjar med en fas av research för att utveckla en idé. Sedan undersöks och utforskas vilken som är bästa situation och sammanhang för verket. Därefter utvecklas projekten i en komplex process av förankring och produktion. Detta sker ofta i samverkan med andra aktörer. Utmaningen är att projekten ska relatera till platsens situation och sammanhang och göras angelägna för många olika människor. Av den anledningen tar det mellan ett och två år att producera ett tillfälligt projekt. Viktiga kvaliteter som kan uppnås i de tillfälliga projekten är bland annat att de visar på den mångfald av konstnärliga uttryck som kan förekomma i de gemensamma rummen och hur de kan artikulera konstens relation till samhällsfrågorna. En annan viktig kvalitet är att Statens konstråd genom verksamheten Tillfälliga projekt kan nå fler och andra publiker än dem som berörs då staten planerar, bygger och förvaltar till exempel universitet, domstolar eller utlandsmyndigheter. Projekten utvärderas kontinuerligt. De metoder som utvecklas och som tidigare har utvecklats inom ramen för tillfälliga projekt används nu regelmässigt inom Statens konstråd, och har i hög grad bidragit till utvecklingen av regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst.

26

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

Vävda sånger var ett tätt samarbete mellan Statens konstråd, Luleåbiennalen och Konstfrämjandet Norr och innehöll ett flertal konstnärliga uttryck: platsspecifika installationer, dans och visuell performance, ljud och även litteratur. Samarbetet möjliggjorde en stark förankring och närvaro i Norrbottens geohistoriska sammanhang. Genom projektet presenterades åtta olika konstnärliga praktiker – och fyra helt nyproducerade verk – som visades såväl i biennalens utställningsrum och på offentliga platser som till exempel den övergivna byggnaden Välkommaskolan i Malmberget. Andra utställningsplatser var det tidigare fängelset Den Vita Duvan i Luleå, Storforsens naturreservat, Campus Luleå med flera. Projektet kunde utvecklas och erbjudas ännu fler genom Statens konstråds programverksamhet, en del av regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst som integrerats i Statens konstråds ordinarie verksamhet under året. Som en reaktion på pandemin utvecklade Statens konstråd och Luleåbiennalen i dialog en ny publik plattform, i form av en internetbaserad radiokanal för att kunna genomföra en stor del av programverksamheten och därmed brett kunna nå ut till olika publiker. Projektet visade också hur Statens konstråd genom Tillfälliga projekt kan uppnå dialog och samarbete, både regionalt och lokalt, på fler platser i landet.

Ur konstnärligt kvalitetsperspektiv väckte Vävda sånger viktiga frågor om vår relation till jorden och hur vi lever våra liv på den. Med utgångspunkt i de specifikt valda utställningsbyggnaderna och platserna, aktualiserar Vävda sånger på olika sätt Norrbottens materiella och immateriella kulturarv, samtidigt som nyproducerad, unik konst från vår egen tid erbjuder möjlighet till kritisk reflektion över de pågående förändringarna i både samhället och landskapet. Produktionen av ett av konstverken, näverskulpturen Lichen av konstnären Ingrid Elsa Maria Ogenstedt, blev också Statens konstråds och Akademiska Hus första gemensamma samverkansprojekt om ett tillfälligt konstverk, vilket fått stor betydelse för förståelsen om vad arbete med tillfällig konst kan ge då statliga aktörer planerar, bygger och förvaltar i nätverket Konst när staten bygger, som etablerats under året. (Se ovan under rubrik Permanenta projekt).

En kunskapsutvecklande respons till de nya utmaningar och omständigheter som uppstod på grund av pandemin var förslaget att organisera digitala portfoliovisningar, dels som en möjlighet för Statens konstråd att finna nya konstnärskap, dels som en möjlighet för konstnärer som vill träffa Statens konstråds curatorer i samtal om sin egen praktik. Piloten ägde rum i samarbete med Region Jönköping med vilken Statens konstråd hade ett pågående samarbete kring Samtidskonstdagarna 2020, och där det lokalt finns många spännande konstnärliga initiativ och samarbeten. Piloten visade sig också fungeSTATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

27

ra som ett direkt stöd till regionen i form av hjälp genom Statens konstråd med att kartlägga och skapa nätverk av verksamma konstnärer.

Pilotprojektet fick under året ökad relevans då regeringen i september meddelade nyheten att Statens konstråd under 2021 ska förvärva konstverk för 25 miljoner SEK i syfte att stödja svenskt konstliv under coronakrisen. Det finns en efterfrågan på fler digitala portfoliovisningar hela landet och den genomförda portfoliovisningen indikerar att digitala format är ett effektivt sätt att öka möjligheterna för konstnärer i hela landet att delta, även om bristfälliga bredband i delar av landet fortfarande är en begränsande faktor.

Sammanfattningsvis har verksamheten Tillfälliga projekt under 2020 bidragit till att aktualisera och skapa reflektion kring angelägna samhällsfrågor, ökat Statens konstråds närvaro runt om i landet, gett direkt stöd genom uppdrag till olika konstaktörer, och skapat nya metoder för att samla och vidarebefordra kunskap och information. Verksamheten har genom tematik, nyskapande format och genom att ta plats på specifika platser och byggnader gett konkreta exempel på hur kulturarvet kan levandegöras, användas och utvecklas, främjat allas möjlighet till kulturupplevelser samt främjat kvalitet och konstnärlig förnyelse.

Forts. Genomförda Stadsutvecklingsprojekt 2020

Konstnär Titel Teknik Ort

Sandi Hilal Al Madafeh Långtidsverkande performativt verk Prästholmen, Boden

Konstnär Titel Teknik Material Ort

Nasim Aghili och Björn Karlsson Şaneşîn Landskapsgestaltning, skulptur Öländsk Kalksten, travertin, trä, solcell, ljudteknik Hässelby, Stockholm

Konstnär Titel Teknik Material

MYCKET Kepsen Paviljong, dansbana Metall, ljudteknik

Ort

Råslätt, Jönköping

Tabell 10 Antal konstnärer som har fått uppdrag i tillfälliga projekt 2018–2020 Förteckning 2 Genomförda tillfälliga projekt 2020 År Konstnär Titel Ort

Alexandra Pirici Arbetets monument (återuppförande) Lund

Titel Ort

Digitala portfoliovisningar Genomfördes digitalt i samverkan med Region Jönköping

Konstnär Titel Teknik Material Plats Ort

Ingrid Elsa Maria Ogenstedt Lichen Tillfällig skulptur Aluminium, plywood, näver Luleå Tekniska Universitet och Storforsen Luleå

2018

2019

2020

Konstnärer inbjudna att utveckla tillfälliga projekt

0

3

11

Konstnärer som fått uppdrag att genomföra tillfälliga projekt

4

9

10

Genomförda Stadsutvecklingsprojekt 2020

Konstnär Titel Teknik Material Ort

MAP13 Barcelona Paviljong Paviljong, skulptur Limträ, trälameller i furu, Polykarbonat Hageby, Norrköping

Konstnär Titel Teknik Material Ort

Saga Gärde och Athena Farrokhzad De som sår Ljudverk Ljudteknik Amiralstaden, Malmö

28

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

29

små kommuner ofta saknar medel till uppdrag som finansieras med exempelvis enprocentsregeln. Deras långsiktighet bäddar för hållbara metoder när det gäller dels dialog med närsamhället, dels konstnärlig integritet eftersom de verkar som fristående ideella organisationer.

I de självinitierade konstprojekten har viktiga lärdomar gjorts gällande dels konstens möjligheter som resurs i lokalsamhället, dels att ideellt engagemang är grundläggande för lokal utveckling och omställning med hänsyn till olika samhällsutmaningar. Ett exempel är Konstpaviljongen av konstnären och arkitekten Afaina de Jong som togs fram av Grafikens Hus i samarbete med Södertälje kommun och där den konstnärliga processen utgick från ett feministiskt och intersektionellt perspektiv. Ett annat exempel är Naturen tar över i Jönköpings förort Österängen, som är granne med biosfärområdet Östra Vätterbranterna. Projektet tog sig an en annan stor utmaning i vår tid, nämligen vad som krävs för att människor och andra livsformer ska leva tillsammans i biologisk mångfald och ekologisk hållbarhet. Österängens konsthall samarbetade med kommunen, det kommunala fastighetsbolaget Vätterhem och en rad miljöorganisationer. Trots att stödet från Kunskapsnav offentlig konst nu avslutas fortsätter detta projekt utan ett bestämt slutdatum.

Fågelbo av Ruben Wätte, Örebro.

KUNSKAPSNAV OFFENTLIG KONST – KONSTPROJEKT Utlysningen Lokala konstprojekt vände sig till konstaktörer som verkar på ideell grund.

Syftet var att utveckla nya sätt att tänka och göra offentlig konst. Alla projekt valde sin egen plats, situation, koncept och definierade vilken offentlighet de skulle utforska innan de lämnade in ansökan. Ett krav var att projekten på något sätt skulle genomföras eller tillgängliggöras offentligt. Projekten bedömdes utifrån kriterierna: konstnärlig kvalitet, lokal förankring, nyskapande metod, genomförbarhet och geografi (med hänsyn till Statens konstråds uppdrag att verka i hela landet). Cirka 300 ansökningar mottogs, av vilka 12 beviljades. Det bör nämnas att de lokala konstprojekten bygger på nära samverkan med lokalsamhället och när pandemins effekter blev tydliga under våren 2020 fick det stora konsekvenser för projektens planering, i synnerhet vad gällde publika inslag.

Bland de offentliga rum som projekten gestaltat finns en skog, en banbrytande feministisk skola, en nedlagd gruva och ett gammalt piratpalats men också miljöer och ämnen som är svårare att avgränsa geografiskt som onlinespelmiljöer, vattenbrist, konstnärlig gemenskap, eller spänningsfältet mellan stadsutveckling och social- och miljömässig hållbarhet, samt hur gränsen mellan det privata och det offentliga i vården av psykisk ohälsa omprövas.

För att stärka samverkan och kunskapsutveckling mellan ansvariga i projekten har de erbjudits att delta i en handfull nätverksträffar och en medskapande digital konferens.

Tanken har varit att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte och möjlighet att fördjupa sig i olika frågor om konstnärligt och curatoriellt arbete, produktion och kommunikation.

Deras behov av kunskapsutbyte har sett olika ut, vissa har visat ett så pass stort intresse att ramarna för samarbete inte har räckt till medan andra har avsagt sig möjligheten till kunskapsutbyte.

Forskningsprojekt De självorganiserade konstprojekten har bidragit till att vidga definitionen av vad offentlig konst är och kan betyda och detta resultat kommer att tas vidare i flera forskningsprojekt: Monkey Machine har fått forskningsmedel av Vetenskapsrådet för att utvidga undersökningen av onlinespelbranschen som offentlig livsmiljö. Södertörns högskola har initierat forskningsprojekt kring två av projekten i utlysningen Lokala konstprojekt inom Kunskapsnav offentlig konst, vilket indikerar att deras arbetssätt är banbrytande och kunskapsutvecklande. Samma gäller projekten Skogen kallar och Processen av the Non-Existent Center vid Ställbergs gruva. I projektet Explorations of Now, finansierad av Postkodstiftelsen, fortsätter Kultivator tillsammans med andra aktörer att undersöka hur konst och vetenskap tillsammans kan inspirera till ett ökat samhällsengagemang inför utmaningen att ställa om till ett hållbart liv i en klimatförändrad värld.

Kvalitativa indikatorer

Projekten i utlysningen prövar arbetssätt som undersöker hur konstnärliga metoder kan bidra till att utveckla samhällets gemensamma livsmiljöer. Exempelvis har Kultivator på Öland och the Non Existent Center vid Ställbergs gruva under flera år samverkat med lokalsamhället i olika typer av konstnärlig verksamhet. Båda verkar på landsbygden där

I de lokala konstprojekten som har genomförts inom ramen för Kunskapsnav offentlig konst framträder ett antal indikatorer som kan fungera som hållpunkter vid analys och bedömning av projektens sammansatta kvaliteter. Bland dessa bör nämnas lokalt medborgarinflytande, organisationsövergripande samverkan och innovativt tänkande kring finansiering och roller. Nedan följer tre korta resonemang kring dessa indika-

30

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

31

torer (för en mer uttömmande redovisning, se publikationen Vi förändrar varandra, Kunskapsnav offentlig konst (Statens konstråd 2020).

Lokalt medborgarinflytande Under arbetets gång har de lokala konstprojekten visat på betydelsen av att verka för reellt medborgarinflytande. Genom boendes och andras medverkan skapas förutsättningar att till fullo förstå platsen, dess historia, förutsättningar och funktion. Genom att involvera invånare och tillvarata deras kunskap, behov och önskemål om sin livsmiljö ökar möjligheterna att uppnå långsiktigt hållbara resultat. Projekten har också synliggjort fördelar med att utgå från etablerade lokala samarbeten, där konstnärer och kommunala eller regionala enheter för offentlig konst fungerar som samarbetspartners i ansökan. På så vis förkortas startsträckan för samarbeten mellan konstnärer, och lokala ideella organisationer samt kommunala, regionala och statliga aktörer. Därigenom ökar också möjligheterna att förverkliga det övergripande nationella målet för gestaltad livsmiljö om ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

Förteckning 3 Kunskapsnav offentlig konst

Samarbetspart Konst i Stadsutevckling

Län

Region Gotland*

Gotlands län

T och S

Falkenbergs kommun*

Hallands län

P och S

Sundsvalls kommun

Västernorrlands län

T och S

Borås stad*

Västra Götalands län

T och S

Göteborg stad, SDF Lundby

Västra Götalands län

T och S

Örebro kommun, parkenheten

Örebro län

S

Örebro kommun, Örebro konsthall

Örebro län

Pilot

Samarbetspart Första gången - steget vidare

Län

Borlänge kommun

Dalarnas län

Älmhults kommun

Kronobergs län

T och S

Säffle kommun

Värmlands län

P

Storumans kommun**

Västerbottens län

P

Organisationsövergripande samverkan Kunskapsnav offentlig konst har visat att samverkan mellan självorganiserade ideella konstaktörer och kommun, region och stat har stor potential när det gäller implementeringen av politikområdet gestaltad livsmiljö. Lokala konstaktörer är en underskattad resurs i arbetet med gestaltade livsmiljöer och etablerade synsätt på samtidskonst inom detta område behöver förändras och utvecklas i samverkan med aktörer som ansvarar för offentlig konst och gestaltad livsmiljö. Organisationsövergripande samverkan i lokala konstprojekt har bidragit till nytänkande inom kommuner, regioner och statliga myndigheter när det gäller hur ett offentligt rum kan definieras eller avgränsas konstnärligt, på ett sätt som skiljer sig från mer gängse synsätt på offentlig miljö. Den urbana normen gör att begreppet offentlig plats i regel associeras med stadskärnor. Men i de lokala konstprojekten har gränserna för vad gemensamma rum kan vara omdefinierats och breddats till att även innefatta konstnärliga projekt i till exempel skogs- och naturområden i glesbygd.

Laxå kommun

Örebro län

Vadstena kommun

Östergötlands län

Projekt - Lokala konstaktörer

Län

Intragalactic, ideell förening

Jämtlands län

T

Österängens konsthall, ideell förening

Jönköpings län

T och P

Föreningen Kultivator, ideell förening

Kalmar län

T

Alvesta utställningshall

Kronobergs län

T

Sara Söderberg, konstnär

Norrbottens län

T

Monkey Machine Film, ideell förening

Skåne län

P

Mossutställningar, ideell förening

Stockholms län

T

Skogen kallar, ideell förening

Östergötlands län

P

Stiftelsen Grafikens hus

Stockholms län

P

Konstföreningen Kollegium, ideell förening

Västra Götalands län

T

Johanna Gustavsson/Malin Holgersson, konstnärer

Västra Götalands län

T

Innovativt tänkande kring finansiering och roller Projekten har visat att det finns behov av nytänkande kring hur det offentliga kan stödja konstaktörer i arbetet med nyskapande och tillgängliga gestaltade livsmiljöer gjorda på konstnärlig grund och lokala initiativ. Det gäller såväl en utvidgad tillämpning av enprocentsregeln som kompletterande insatser i form av utlysningar och nya samarbetsformer på olika nivåer (statlig, kommunal, regional, privat, ideell, självorganiserad, osv).

Projekten har visat att det är viktigt att inte underskatta den påverkan som traditionella idéer har och hur dessa idéer styr förväntningarna på hur olika aktörer förväntas uppträda. I genomförda projekt har alla bjudits in till ett lärande inom konsten, och därmed lagt en pedagogisk grund för nytänkande kring både finansiering och roller. Bedömningen är att det finns fortsatta behov av att stödja egeninitierade konstprojekt som ger möjligheter till nytänkande inom breda målgrupper i syfte att uppnå en större kreativitet och mångfald av konstnärliga uttryck i offentliga rum i både städer och glesbygd.

The non existent Center, ekonomisk förening

Örebro län

T

32

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

Projekttyp***

Projekttyp*** P

T och P P Projekttyp***

*SK fortsätter med tre projekt inom ordinarie verksamhet ** Invigning juni 2021 *** P: permanent projekt (10 st) S: stadsutvecklingsprojekt (7 st) T: tillfälligt projekt (15 st) Pilot: Pilotprojekt renovering (1st)

33

Den statliga konstsamlingen består av omkring 100 000 verk, av vilka flertalet finns placerade i myndigheternas lokaler. Konstkollektionerna består i regel av dels äldre verk, som returnerats till Statens konstråds lager, dels nyinköpta verk. Genom konstkonsulternas kompetens kan äldre verk, som ibland upplevs som daterade i innehåll och uttryck, aktiveras i mötet med samtida konstnärliga uttrycksformer.

Konstkollektionerna som har färdigställts under 2020 har curaterats av sju upphandlade konstkonsulter. Vår arbetsprocess och kvaliteten på verksamheten utvecklas i en löpande dialog med konsulterna i samband med regelbundet återkommande konsultdagar.

För att hålla samman konsultgruppen under pandemin – då fysiska möten varit omöjliga – har vi hållit månadsvisa digitala möten.

Pandemin har gjort att vi med mycket kort varsel ställts inför utmaningen att utveckla våra digitala processer för att möta en helt ny situation. Under 2019 togs viktiga steg genom att Statens konstråd helt övergick till att använda molntjänster i stället för lokala servrar. Det har gjort att vi under 2020 kunnat handlägga ärenden i ett i princip helt digitalt flöde. Inom verksamheten Konstkollektioner har våra konstkonsulter kunnat hålla samrådsmöten och visa kollektioner i en digital miljö, och vi har dessutom kunnat arrangera digitala förmedlingsinsatser som föreläsningar och utbildningar.

Utan titel av Michael Johansson, Arbetsförmedlingen Solna.

Tabell 11 Konstkollektioner - ärendestatus inkomna, avslutade, pågående och väntande ansökningar 2020-12-31

KONSTKOLLEKTIONER

Ärendestatus

Alla statliga myndigheter kan ansöka hos Statens konstråd om att få konst placerad i och i anslutning till sina lokaler. Efterfrågan på konstkollektioner har varit stor under de senaste åren. Från att ha ökat under 2019 minskade antalet inkomna ansökningar under 2020, i första hand på grund av pandemin.

Redan 2017 kunde vi märka att färre antal konstverk kunde placeras i varje enskild konstkollektion, och denna trend har fortsatt under 2018–2020. En förklaring till detta är att de nya lokaler som myndigheterna flyttar in i sällan följer samma arkitektoniska formspråk som de gamla. Tjänsterum ersätts av kontorslandskap, solida väggar byts mot glaspartier och gemensamma miljöer yteffektiviseras. Sammantaget leder detta till nya urval med högre koncentration och färre antal konstverk och nya krav på konstnärliga uttryck, tekniskt utförande och placerbarhet.

Inkomna/antagna ansökningar

2018

2019

2020

76

98

74

Avslutade ansökningar*

102

68

52

Pågående ansökningar**

148

169

202

0

0

0

Ansökningar vars väntetid överstiger ett år***

* Konstkollektioner som har avslutats genom att mottagande myndigheten har tilldelats vårdsansvar. ** Konstkollektioner som ej har avslutats genom att mottagande myndigheten har tilldelats vårdsansvar. *** Väntetid definieras enligt datum från inkommen ansökan till datum när ansökan tilldelas en konstkonsult

Detta gör också att efterfrågan på specialanpassade konstnärliga gestaltningar, s.k. temporära platsspecifika verk, har ökat och under 2020 har våra konstkonsulter slutfört sådana projekt hos Arbetsförmedlingen (konstnär: Michael Johansson) och Kungl.

Tekniska högskolan (konstnär: Liva Isakson Lundin). Konstverk av detta slag förvaltas av myndigheten och definieras inte som permanenta eller byggnadsanknutna. Därigenom utgör de ett viktigt konstnärligt alternativ till permanenta projekt på platser där man gör mindre förändringar av byggnader och där det inte är aktuellt att samarbeta med fastighetsförvaltande part kring nya byggnadsanknutna konstprojekt.

34

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

35

Tabell 12 Konstkollektioner - antal inkomna ansökningar 2020 fördelade på myndighetsområden

INKÖP AV KONST

Statens konstråd köper årligen in ca 150–200 konstverk av konstnärer som är yrkesverksamma inom svenskt konstliv. Konstverken används i de konstkollektioner som produceras för statliga myndigheter. Målsättningen är att inköpen ska hålla hög konstnärlig kvalitet och spegla samtidskonstens olika uttryck och tekniker. Inköpen ska även bidra till att uppfylla de övergripande målen för jämställdhet och mångfald samt ha en god geografisk spridning över hela landet sett till konstnärernas hemort.

Myndighetsområde

Antal

Utbildningsmyndigheter

17

Justitiemyndigheter

12

Finansmyndigheter

9

Utlandsmyndigheter

8

Näringsmyndigheter

7

Sociala myndigheter

5

Försvarsmyndigheter

4

Kulturmyndigheter

3

Regeringskansliet

2

Miljömyndigheter

2

Arbetsmarknadsmyndigheter

2

Övriga

3

Summa

74

Diagram 1 Konstkollektioner - antal placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2018–2020

1 509

1 300 1 227

1 100

Inköpen görs från konstnärer, gallerier och motsvarande utställningsplatser i hela Sverige där konstverk är till försäljning. Cirka hälften av inköpen görs via utställningsarrangörer (gallerier, konsthallar o.dyl.), resten direkt via konstnärerna. Detta säkerställer att även yrkesverksamma konstnärer som inte representeras av något galleri – vilket ofta är fallet utanför storstadsregionerna – också kommer ifråga för inköp. Under 2020 har den andel av inköpen som görs direkt från konstnär ökat något.

När pandemin slog till fattade Statens konstråd beslutet att tidigarelägga alla inköp till första halvåret, och att tillåta inköp på grundval av digitala presentationer, allt för att stödja de svenska gallerierna och konstnärerna. Resultatet har varit mycket bra, och antalet inköp (i jämförelse med ett ”normalår”) ökade under 2020 med ca 30%, även om det totala inköpsbeloppet för 2020 blev lägre än under 2018–2019. Huvudanledningen är att det mycket osäkra samhällsläget under årets sista månader kraftigt begränsade de personella resurserna för att hantera nya konstinköp.

1 700 1 500

Inköpsprocessen är utformad för att erbjuda hög transparens och objektivitet. Alla inköpsförslag görs utifrån en fastställd policy, de föreslagna verken bedöms ofta av flera personer inom Statens konstråd och vid inköp över 50 tkr även av myndighetens direktör. Under 2020 har den största utmaningen bestått i att kunna genomföra inköp när utställningar ställts in, gallerier hållit stängt, inköpsresor omöjliggjorts och möten med enskilda konstnärer varit omöjliga.

900 872 700 500

2018

2019

2020

Diagram 2 Konstkollektioner - inköpsvärde tkr för placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2018–2020

%

Inköpspris i tkr

Fotografi

62

20,06%

940 200

Grafik

49

15,86%

277 986

Måleri

9 000 8 968

8 979 8 044

7 000 6 000 2018

36

Antal

Konsthantverk

10 000

8 000

Tabell 13 Antal inköpta konstverk under år 2020 fördelade på teknik

2019

2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

1

0,32%

8 500

89

28,80%

1 297 541

Skulptur

67

21,68%

1 336 641

Teckning och collage

19

6,15%

211 336

Textil

16

5,18%

273 100

Video

1

0,32%

9 000

Övrigt (installation etc.)

5

1,62%

78 786

309

100%

4 433 089

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

37

Kvalitativa indikatorer

Tabell 14 Inköpta konstverk under 2020 fördelade på län enligt antal och kostnad

Konstnärens hemlän Blekinge län

antal

antal i %

Kostnad

kostnad i %

2

0,6%

25 000

0,6%

Dalarnas län

1

0,3%

51 786

1,2%

Gävleborgs län

3

1,0%

49 000

1,1%

Jämtlands län

1

0,3%

48 000

1,1%

Jönköpings län

1

0,3%

8 500

0,2%

Kalmar län

5

1,6%

134 723

3,0%

Norrbottens län

8

2,6%

191 200

4,3%

Skåne län

38

12,3%

682 337

15,4%

138

44,7%

2 027 813

45,7%

Södermanlands län

5

1,6%

134 057

3,0%

Uppsala län

2

0,6%

4 000

0,1%

Stockholms län

Värmlands län

1

0,3%

24 000

0,5%

Västerbottens län

1

0,3%

26 790

0,6%

Västernorrlands län

2

0,6%

47 000

1,1%

Västmanlands län

1

0,3%

3 000

0,1%

Västra Götalands län

94

30,4%

947 383

21,4%

Östergötlands län

5

1,6%

18 500

0,4%

Utomlands

1

0,3%

10 000

0,2%

309

100,0%

4 433 089

100,0%

Summa

En stor kvalitet är att nya konstkollektioner i många fall placeras på mindre orter där det är långt till närmaste konsthall, museum eller galleri. Detta är en indikation på att verksamheten direkt bidrar till att öka tillgången till samtida konstupplevelser för både allmänhet och statligt anställda i hela Sverige. Med stöd av vår förmedlingsverksamhet (i form av exempelvis texter, visningar och samtal) blir konstkollektionerna på detta sätt ett viktigt verktyg för Statens konstråd för att främja de kulturpolitiska målen om allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning. I konstkollektionerna blandas äldre konst med nyinköpta verk, vilket skapar förutsättningar för spännande och oväntade samtal som kan få oss att ompröva invanda sätt att se på både konstnärliga värden och vår omvärld.

Under perioden 2016–2018 arbetade Statens konstråd med jämställdhetsintegrering i verksamheten utifrån regeringsuppdraget Jämställdhetsintegrering i myndigheter.

I likhet med de flesta av landets konstmuseer har vi kunnat konstatera att samlingen har en underrepresentation av kvinnliga konstnärer från perioden före 2000-talet. Även under 2020 har vi därför fortsatt att arbeta för att skapa en rimlig balans mellan inköp av manliga och kvinnliga konstnärers verk. Idag ligger proportionen mellan inköp av manliga och kvinnliga konstnärers verk i (ungefär) storleksordningen 40–60. Jämställdhetsaspekterna tas också regelbundet upp i dialogen med våra konstkonsulter kring frågor som rör konstkollektionernas sammansättning.

Tabell 15 Antal konstnärer - inköpta konstverk - och inköpsvärde 2018–2020 fördelade på kön

antal

antal i %

belopp i tkr

belopp i %

134

69%

5 119

67%

59

31%

2 515

33%

193

100%

7 634

100%

Kvinnor

140

51%

4 389

57%

Män

134

49%

3 365

43%

Summa

274

100%

7 754

100%

2018 Kvinnor Män Summa 2019

2020 Kvinnor

189

61,17%

2 755

62%

Män

107

34,63%

1 489

34%

13

4,21%

189

4%

309

100%

4 433

100%

Grupp Summa

38

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

39

Antalet byggnadsanknutna offentliga konstverk beställda av Statens konstråd sedan verksamheten startade 1937 uppgår till nästan 2 000. Knappt hälften av dessa ägs i nuläget av statliga myndigheter, statliga fastighetsbolag eller andra statliga organ medan resterande ägs av privata aktörer och i vissa fall av kommuner och regioner. Inom Tillsynsverksamheten används den vedertagna facktermen byggnadsanknuten konst för konstverk som utgör tillbehör till fast egendom. I Statens konstråds myndighetsinstruktion benämns den byggnadsanknutna konsten med termen fast anbringad konst.

Från och med 2014 används även termen permanenta projekt i projektverksamheten.

Det finns således flera termer för denna kategori offentliga konstverk.

Kunskapsspridning är ett centralt mål i Tillsynsverksamheten. Den lösa och byggnadsanknutna offentliga konsten har de senaste åren uppmärksammats som del av det moderna samhällets kulturmiljöer och inom det nya politikområdet gestaltad livsmiljö.

Genom information, rådgivning och stöd i form av seminarier, föreläsningar, publikationer och motsvarande aktiviteter främjar Statens konstråd en god och långsiktig förvaltning av statens offentliga konstsamlingar. Dessa aktiviteter är även till stor nytta för regioner, kommuner och privata aktörer som ansvarar för tillsyn och förvaltning av offentliga konstsamlingar och som arbetar med byggnadsanknuten offentlig konst i samhällets moderna kulturmiljöer.

Gul vägg av Gösta Wallmark (1972), Garnisonen Stockholm.

TILLSYNSVERKSAMHET Statens konstråd ska särskilt förteckna samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten, och ha tillsyn över sådana samlingar och över hur statliga organ vårdar konstverk som tillhör staten och som är fast anbringade.11 Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av konst som tillhör staten och som inte står under tillsyn av någon annan myndighet. Statens konstråd ska ge myndigheterna råd om vården av denna konst.12 Statens konstråd har sedan 2004 tillsyn över statliga myndigheters och statliga organs vård av konstverk som ägs av staten. Tillsynsverksamheten innefattar både statlig inköpt konst och byggnadsanknuten konst. Syftet med verksamheten är att aktivt verka för att myndigheter och statliga organ ska förebygga, upptäcka och åtgärda skador, förluster och stölder av statligt ägd offentlig konst.

Statlig inköpt konst, även kallad lös konst, är placerad i offentliga miljöer på statliga myndigheter och omfattar omkring 100 000 konstverk. Drygt hälften av dessa konstverk är inköpta av Statens konstråd medan övriga konstverk är köpta av myndigheter eller skänkta som gåvor till myndigheter. Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av samtliga dessa konstverk.

11 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

12 Förordning (1990:195) om vård av statens konst.

40

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

41

TILLSYN ÖVER STATLIG INKÖPT KONST

är effektivt utformade och att skade- samt förlustförebyggande inventeringar har kunnat genomföras oberoende av coronakrisen.

Genom information, rådgivning, stöd och kontroller säkerställer Statens konstråd att statliga myndigheter vårdar statens konst väl. Tillsynsverksamheten utgår främst från de krav som ställs på myndigheternas vård av statlig offentlig konst i förordning (1990:195) om vård av statens konst.

Resultat

Information, råd och stöd till konstansvariga på statliga myndigheter Varje statlig myndighet ska utse en konstansvarig person med ansvar för vård av myndighetens innehav av statlig inköpt konst. Denna person har huvudansvar för att myndigheten aktivt förebygger, upptäcker, rapporterar och åtgärdar skador, förluster och stölder av statlig offentlig konst.

Konstrådet bjuder regelbundet in nya konstansvariga till utbildningar i vård av statlig offentlig konst. Utbildningarna innehåller bland annat information om rutiner och regelverk för inventeringar, skade- och förlusthantering, förebyggande av stölder och värdering samt bokföring av statlig konst. Med anledning av pandemin har fysiska utbildningstillfällen inte varit möjliga att arrangera under 2020. Istället har digitala utbildningstillfällen erbjudits konstansvariga, vilket har lett till en markant ökning av antal deltagare från hela landet. Totalt deltog ett 20-tal personer i digitala utbildningar under året och den samlade bedömningen är den digitala omställningen har mycket stor potential i form av förbättrad service, tillgänglighet och resurseffektivitet.

Diagram 3 Myndigheters årliga inventeringsrapporter till Statens konstråd 2018–2020

100%

94%

84%

■ Myndigheter som har

83%

inventerat Myndigheter som inte har inventerat

75% 50% 25% 0%

6% 2018

16% 2019

17% 2020

Kommentar: Inventeringsfrekvensen minskade 2019 och det har pga. coronakrisen inte funnits resurser att följa upp denna minskning genom kontakter med berörda konstansvariga.

Tabell 16 Procentuellt antal myndigheter* i tillsynsregistret som har beslutat om konstansvariga 2018–2020 År

2018

2019

2020

%

98%

100%

100%

* Kommentar: Vid årsskiftet 2020–2021 ingick 207 myndigheter i tillsynsregistret.

Myndigheters inventeringar och årliga rapporteringar Enligt 4 § i SFS 1990:195 ska statliga myndigheter förteckna sitt innehav av statlig konst, årligen inventera det och lämna uppgift om innehavet till Statens konstråd. Genom Konstdatabasen rapporterar årligen de konstansvariga utfallet av sina inventeringar till Statens konstråd som därefter följer upp eventuella brister och frågor. Av naturliga skäl har det under pandemin varit en stor utmaning för myndigheter att utföra de årliga inventeringarna eftersom arbetet fordrar fysisk närvaro i myndigheternas lokaler och i regel samarbete mellan flera personer. Trots detta skiljer det endast 1% mellan antalet myndigheter som har slutfört och rapporterat sina årliga inventeringar 2020 jämfört med 2019. Detta kan ses som en indikation på att tillsynen och myndigheternas rutiner

42

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

43

Skador och stölder av statlig konst

Tabell 18 Antal lagerställda* konstverk 2020-12-31

Enligt 3 § i SFS 1990:195 ska myndigheterna meddela uppkomna skador på konstverk till Statens konstråd, som därefter ska ge råd om lämplig åtgärd. Denna rådgivning sker dels genom information på webb, dels genom personlig rådgivning per e-post och telefon. Saknade och stulna verk ska polisanmälas av myndigheterna med kopia på anmälan till Statens konstråd. Risken för att konstverk saknas ökar i allmänhet om myndigheterna inte utför årliga inventeringar och om det dessutom har skett en flytt eller ombyggnad. Statens konstråd har ett löpande samarbete med polisen för att bevaka och återföra statlig offentlig konst till staten i de fall sådana konstverk upptäcks vara till försäljning på till exempel auktionsverk och pantbanker. En ytterligare åtgärd som ofta är effektiv för att återfinna stulna konstverk med höga värden är även att myndigheten informerar lokala och regionala medier om förlusten så att den uppmärksammas med bild i press eller TV. Under 2020 har stöldanmälningar minskat i omfattning. Det är svårt att bedöma om denna minskning indikerar att regelrätta stölder faktiskt har minskat eller om det är en tillfällig förändring. Sammantaget kan dock konstateras att den nedåtgående trenden med stöldanmälningar 2018–2020 är ett positivt utfall.

Tabell 17 Myndigheters polisanmälningar av saknade och stulna verk 2018–2020

År Antal

2018

2019

2020

9

7

4

Lagerhållning av konst Antalet lagerställda konstverk på Statens konstråds lager ökade mellan januari-december 2020 med drygt 500 konstverk. Ökningen är något mindre än tidigare år och är en direkt konsekvens av pandemin som kraftigt har begränsat Statens konstråds möjligheter att ta emot konst i retur från statliga myndigheter. För att effektivisera hanteringen av lagerställda konstverk har Statens konstråd under 2020 utökat förhyrda lagerytor hos Svensk museitjänst, Riksantikvarieämbetet. Den årliga lagerinventeringen 2020 omfattade 19 752 konstverk (2020-11-06) och 21 konstverk noterades som saknade, vilka kommer eftersökas under 2021. Avyttring av lagerställda konstverk med stöd av 12 a § i SFS 1990:195, som har omnämnts i tidigare årsredovisningar, har inte kunnat påbörjas eftersom denna åtgärd kräver en omfattande fysisk hantering av konsten som inte är förenlig med målet att minska spridningen av det nya coronaviruset i samhället.

År Antal

2018

2019

2020

17 273

19 277

19 826

*Kommentar: Lagerställda konstverk består huvudsakligen av returnerad konst med värden lägre än 20 tkr, jfr med tabell 20.

Tabell 19 Antal nyinköpta konstverk som lagerhållits längre än tre år 2020-12-31 (utan placering på myndigheter)

År Antal

2018

2019

2020

26

28

22

Antal returnerade konstverk från myndigheter Myndigheter som inte längre önskar ha kvar ett konstverk ska enligt 12 § i SFS 1990:195 överlämna det till Statens konstråd för ny placering. Returverksamheten utgör en betydelsefull del av tillsynen och syftar till att minimera risken för skador och förluster av ekonomiskt och konsthistoriskt värdefulla konstverk. Med anledning av pandemin har det dock varit nödvändigt att begränsa returer av konstverk till ärenden gällande nedläggningar av myndigheters verksamheter. Målsättningen med denna begränsning har varit att i så hög grad som möjligt minska den fysiska hanteringen av konsten och senarelägga returer som gäller myndigheters ombyggnader och flyttar tills pandemin avtar i samhället. Det bör i detta sammanhang framhållas att hanteringen av returnerade konstverk från myndigheter är personellt resurskrävande och att åtgärder som syftat till att minska risken för smittspridning i samband med registrering och hantering av returnerad konst har varit prioriterade under merparten av 2020.

Tabell 20 Returnerade konstverk från myndigheter 2018–2020

År

2018

2019

2020

Antal konstverk

3 966

2 934

1 174

Antal registrerade ärenden

143

169

129

Antal avslutade ärenden

166

139

91

Antal pågående ärenden

40

68

110

Kommentar: Under 2020 har antalet returnerade konstverk begränsats för att kunna hantera denna del av tillsynsverksamheten under pandemin.

44

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

45

Stickprov och tillsynskontroller av konstverk placerade på statliga myndigheter

TILLSYN ÖVER STATLIG BYGGNADSANKNUTEN OFFENTLIG KONST

Stickprov och tillsynskontroller är under normala omständigheter prioriterade metoder för att kontrollera myndigheternas vård av utvalda konstverk med höga ekonomiska och konstnärliga värden. Under 2020 har emellertid stickprov och tillsynkontroller inte kunnat genomföras med anledning av pandemin. Huvudanledningen till detta är att det varken har varit lämpligt eller möjligt under rådande omständigheter att anmoda och besöka myndigheter för utförande av tillsynskontroller.

Statens konstråd har, sedan verksamheten startade 1937, beställt nära 2 000 byggnadsanknutna offentliga konstverk i form av målningar, skulpturer, textilier, videoinstallationer och andra former av konstnärliga gestaltningar för olika gemensamma samhällsmiljöer. Denna kategori konstverk utgör i juridisk mening fastighets- eller byggnadstillbehör enligt jordabalken. Under 2000-talet har den byggnadsanknutna offentliga konsten från 1900-talet i allt större utsträckning kommit att betraktas som värdefulla inslag i det moderna samhällets kulturmiljöer. Men förutsättningarna och utmaningarna för att bevara dessa konstverk är komplexa och behoven av kunskapshöjande insatser inom detta nya kulturarvsområde är omfattande.

Kvalitativa indikatorer Statens konstråd har tillsyn över drygt 200 myndigheters vård av omkring 100 000 statligt ägda konstverk, placerade i statliga verksamheter i hela Sverige och på svenska utlandsmyndigheter. Att med små ekonomiska och personella medel uppnå god kvalitet inom en så pass omfattande verksamhet förutsätter att verksamheten kan uppnå en god balans mellan service, tillgänglighet och resurseffektivitet. Två centrala systemlösningar för att klara detta är Statens konstråds tillsynsregister och Konstdatabasen. En indikator som garanterar att tillsynsregistret är aktuellt är samordningen med Statiska centralbyråns allmänna myndighetsregister. Därigenom kan kontakter med konstansvariga på statliga myndigheter snabbt etableras och uppdateras, även vad gäller nyinrättade myndigheter och myndigheter under omorganisation och avveckling. Genom att Konstdatabasen samordnas med tillsynsregistret ges ytterligare garantier för att alla myndigheter med innehav av statlig konst också förtecknar detta innehav i Konstdatabasen.

Information, stöd och rådgivning är grunden för att myndigheternas vård av konst i statlig ägo ska hålla hög kvalitet. Mot bakgrund av att Statens konstråd är en småmyndighet, och bedriver en omfattande rådgivning till konstansvariga, är graden av tillsynsverksamhetens digitalisering en indikator på att verksamheten är tillgänglig för alla myndigheter.

Under 2020 har informationen på Statens konstråds webb utvecklats som ett led i att öka verksamhetens digitala spridning av kunskap. I ett större perspektiv bidrar denna digitalisering även till att tillsynsverksamheten genererar positiva effekter i regioner och kommuner som i regel bedriver motsvarigheter till Statens konstråds tillsynsverksamhet gällande vård och förvaltning av offentlig konst.

Under 2020 har de nationella jämställdhetspolitiska målen varit fortsatt integrerade i Tillsynsverksamheten och goda exempel på jämställhetsintegrerade kollektioner och jämställdhetsanalyser av inköp och konstsamlingar på myndigheter har ingått i utbildningar för konstansvariga på statliga myndigheter.

Tillsynen över byggnadsanknuten offentlig konst innefattar statliga fastighetsförvaltande myndigheter. De rådgivande delarna av verksamheten innefattar även fastighetsförvaltande statliga bolag och i viss mån privata aktörer som äger före detta statliga byggnader med byggnadsanknuten offentlig konst. Huvudfokus i tillsynsverksamheten är rådgivning och konkreta bevarandeinsatser samt utveckling och spridning av kunskap i hela landet inom området offentlig konst som kulturarv. Området är tvärdisciplinärt och kunskapsspridning sker i en bred samverkan med en mängd aktörer och yrkesgrupper inom såväl offentlig konst och kulturmiljövård, som fastighets- och förvaltningsbolag, arkitekter, antikvarier, konservatorer, konstnärer och forskare.

Tillsynsärendena gällande byggnadsanknutna offentliga konstverk uppgick 2020 till drygt 30 ärenden. Bland dessa dominerade omplaceringar och konservering av konst i samband med ombyggnader och rivningar samt inventeringar i bland annat Akademiska Hus, Fortifikationsverkets och Trafikverkets byggnader och anläggningar. Pandemin har inte påverkat denna del av tillsynsverksamheten, huvudsakligen beroende på att den inte innefattar fysisk hantering av konst utan främst rådgivning som har kunnat ske digitalt och oberoende av risk för smittspridning.

Rapporten Byggnadsanknuten offentlig konst, kunskapshöjande insatser för förvaltning av den offentliga konsten som del av kulturmiljön har väckt fortsatt intresse både i Sverige och internationellt. Under 2020 har Staten konstråd spridit rapporten på både svenska och engelska. Rapportens resultat har även presenterats i digitala föreläsningar på universitet och högskolor i Sverige samt i nätverket för arkitektur och kulturmiljö, som ingår i Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare. Den internationella konferens i Wien, på temat förvaltning av offentlig konst i samhällets moderna kulturmiljöer, som var planerad till mars 2020, och där rapporten skulle presenteras, inställdes på grund av pandemin men planeras äga rum när omvärldsläget förbättras.

Under 2020 har Statens konstråd samarbetat nära med Riksantikvarieämbetet i regeringsuppdraget att utarbeta ett metodstöd för hur byggnadsanknuten offentlig konst kan beaktas vid kulturhistorisk värdering. Detta uppdrag har varit mycket givande och har medfört att den plattform för kulturhistorisk värdering som Riksantikvarieämbetet har tagit fram kan kompletteras med ett metodstöd som syftar till att underlätta kulturhistoriska och estetiska beskrivningar och analyser av byggnadsanknuten offentlig konst vid kulturhistoriska värderingar. Målgrupper är primärt bebyggelseantikvarier, arkitekter, konstvetare och andra yrkesgrupper som utför antikvariska förundersökningar och kart-

46

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

47

läggningar av byggnadsanknuten offentlig konst i samband med plan- och byggprocesser. Uppdraget har delvis varit svårt att genomföra på grund av pandemin, i synnerhet platsbesök i bebyggelsemiljöer med offentlig konst runtom i landet. Sedan november 2020 har projektgruppen endast kunnat träffas digitalt och detta har försenat uppdragets genomförande. Bedömningen är trots detta att metodstödet ska kunna vara klart under första halvåret 2021.

Kvalitativa indikatorer En viktig indikator för denna del av tillsynsverksamhetens kvalitativa resultatutfall är graden av strategisk samverkan med aktörer inom offentlig konst, kulturmiljöområdet, fastighetsägare, universitet och högskolor. Eftersom offentlig konst som kulturarv är ett tvärdisciplinärt område är samverkan grundläggande för att Statens konstråd aktivt ska kunna medverka till en dynamisk och långsiktig utveckling och spridning av kunskap i hela landet. Samverkan kan innefatta såväl praktiskt inriktade bevarandeprojekt som teoretiskt inriktade forsknings- och utvecklingsprojekt som berör vård och förvaltning av byggnadsanknuten offentlig konst som del av bebyggelsemiljön. I sådana projekt kan intersektionella perspektiv på jämställdhet, barn och ungas perspektiv samt mångfald analyseras och problematiseras för att skapa ökad förståelse i bred mening för den offentliga konstens betydelse vid insatser som syftar till bevarande, användande och utveckling av samhällets kulturmiljöer.

Mot bakgrund av att samverkan är en central indikator för verksamhetens resultatutfall är det motiverat att framhålla de breda kontaktytor som verksamheten idag har etablerat inom stat, regioner, kommuner och privat sektor. Dessa kontaktytor avspeglas i konkret rådgivning till fastighetsägare, aktörer inom kulturmiljöområdet och offentlig konst samt inom utbildningar och forskning vid universitet och högskolor. Ett exempel på utfallet av denna samverkan är att den indirekt har lett till att offentlig konst som kulturarv idag ingår som kursmoment på utbildningar vid bland annat Dalarnas högskola, Kungliga konsthögskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet samt att Statens konstråds publikationer används som kurslitteratur på dessa kurser.

Skogen kallar av Malin Arnell och Åsa Elzén, Julita.

UTVECKLA OCH SPRIDA KUNSKAP Statens konstråd ska verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Myndigheten ska utveckla och sprida kunskap inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer samt främja samtidskonstens utveckling och spridning.13 Inom verksamheten Utveckla och sprida kunskap medverkar Statens konstråd till lärande och kunnande i hela landet med målsättningen att den offentliga konsten ska vara ett betydelsefullt inslag i samhällets gemensamma livsmiljöer. Offentlig konst har ofta en enastående förmåga att generera viktiga utbyten av känslor och åsikter. Med en ökad kunskap om, och förståelse för, den offentliga konstens mångfald och kreativitet stärks förutsättningarna för både yttrandefrihet, demokrati och en långsiktigt hållbar utveckling.

Genom nätverk, programverksamhet och stimulans av forskning samt andra kunskapshöjande insatser bidrar vi till att den offentliga konsten kan utvecklas långsiktigt. Politikområdet gestaltad livsmiljö utgör ett vidgat fält för den offentliga konsten där frågor om konst och kultur möter frågor om ekologisk och social hållbarhet, vår tids stora samhällsutmaningar. I detta gränsland kan konsten inspirera till nya tankegångar och en fördjupad förståelse för vad det innebär att vara människa i vår komplexa samtid.

13 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

48

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

49

Genom verksamheten Utveckla och sprida kunskap stödjer vi även aktörer som kommuner, regioner, myndigheter, konstorganisationer och civilsamhälle, som har ett ömsesidigt intresse av att utveckla lärande och nyskapande processer och metoder som sätter konstnärerna och den offentliga konsten i fokus när människors livsmiljöer ska förändras.

Under verksamheten Utveckla och sprida kunskap redovisas även Kunskapsnav offentlig konst och Främjande av samtidskonstens utveckling och spridning.

Gestaltad livsmiljö – konferens, ArkDes Stockholm.

FÖRMEDLING Fördjupande och förmedlande publika program Statens konstråd producerar publika program där publiken kan uppleva, tänka på och lära sig mer om konst och våra gemensamma platser. Vi arbetar parallellt med flera återkommande ämnen, som gestaltad livsmiljö, invånarengagemang och konst som väcker debatt, ofta som en konsekvens av att konsten har en förmåga att få oss att känna och tänka på nya sätt. Ett annat ständigt aktuellt ämne är att tänka nytt och tänka om kring minneskonst eller minnesmärken. Hur de kan skapas i samklang med samtiden och hur konsten kan förhandla och påverka upplevelser av plats, olika historier, politik och värderingar. Ytterligare en ambition är att bjuda publiken på internationella utblickar och nätverk.

Att bygga kunskap och att dela den Den kunskapsutvecklande, kunskapsspridande och utvidgade programverksamheten är framtagen inom ramen för Statens konstråds regeringsuppdrag Kunskapsnav offentlig konst (2018–2020) med syfte att helt integreras i myndighetens ordinarie verksamhet från 2021. Uppdraget i sin helhet har haft en bred målgrupp och verksamhet som sträckt sig över samarbeten i hela landet med både större och mindre aktörer som kommuner, regionen, andra myndigheter och högskolor samt med enskilda aktörer och konstnärliga utövare, där även programverksamheten samverkat med dessa. Regeringsuppdraget har även omfattat att Statens konstråd ska skapa och bidra till offentliga samtal utifrån olika 50

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

51

perspektiv. Här har programverksamheten utgjort en viktig kanal. Under åren 2018– 2020 har vi genomfört ett drygt 100-tal fördjupande publika program med olika teman, innehåll, format och publiker.

Genom möten uppstår ny kunskap Statens konstråds publika program vänder sig till en bred målgrupp, både en intresserad allmänhet och en specialintresserad bransch med många olika aktörer och publiker. Programmen verkar dels för att producera ny kunskap genom möten, forskning, pedagogik och delande av erfarenheter från både civilsamhälle och experter, dels för att genom pedagogiska verktyg tillsammans med publiken tolka och förstå konsten på olika sätt. Ny kunskap uppstår i möten och ett mål med programmen är att skapa möten med människor och expertis från olika håll.

en tröskel. Vi ser ändå att publiksiffrorna mångdubblats i de digitala programmen. Som exempel kan nämnas att flera digitala program haft mellan cirka 1 000 och 2 000 medverkande i publiken per tillfälle. Ett exempel är den första större samarbetskonferensen inom Gestaltad livsmiljö, som livesändes i september. Det var en stor samproduktion mellan Statens konstråd, ArkDes, Boverket och Riksantikvarieämbetet. Ett annat exempel är webbinariet Possible Monuments? The role of art in making Swedish colonial history publicly visible där vi samverkade med Göteborgs Internationella Biennal för samtidskonst, GIBCA inom ramen för vår publika serie Breddat berättande för offentlig konst.

Samverkan ger styrka

Ett annat syfte med verksamheten har varit att skapa utrymme för medverkande i projekt, nätverk och publika program att göra sina egna tolkningar och vara delaktiga i kunskapsproducerande processer. Fokus har varit på utbyte av erfarenheter, att lära av varandra och ett gemensamt kunskapande där både praktik och teori får plats.

Medskapande- och deltagandemetoder har därför använts för att skapa, förmedla och upprätthålla en mångsidig och inkluderande verksamhet som inspirerar och synliggör olika perspektiv, förutsättningar, konstformer, idéer och arbetssätt.

Många av våra utåtriktade program är samarrangemang och genomförs i samarbete med andra konstaktörer, museer, konsthallar, enskilda konstnärer och även andra myndigheter och regioner. I år genomfördes över 60% av programmen i samverkan med andra (15 av 24). Det senaste året har vi haft samverkan i sex olika regioner, från Norrbotten och Jämtland till Kronoberg, Västra Götaland, Sörmland och Stockholm. Vi arbetar kontinuerligt med biennaler, curatoriella plattformar och internationella nätverk. Ett sådant samarbete har vi initierat med den internationella plattformen Visible, som arbetar globalt med socialt engagerade konstnärliga och curatoriella projekt i offentligheter. Samarbetet har resulterat i en publikation, en läsguide med en övergripande bibliografi som innehåller introducerande texter nominerade av ett internationellt nätverk, en webbplattform samt ett bibliotek i Statens konstråds lokaler.

Omställning under pandemin

Exempel ur programverksamheten

Programverksamheten har konsekvent arbetat för att nå ut bredare över hela landet och internationellt. Under året ställde vi om till att även ta fram skräddarsydda program med digitalt innehåll för webbplattformar och sociala medier. Omställningen var nödvändig för att möta den nya situationen under pandemin. Men omställningen har även inneburit att vi skapat nya arbetssätt för att mötas i realtid över större geografiska områden där fler kan delta. Utöver digitala konferenser – så kallade webbinarier, både med sändningskonferenser och medskapande, interaktiva, samtalsfokuserade format – har vi även arbetat metodutvecklande genom att producera film, radio, ljudverk och unikt framtagna digitala konstnärliga inslag som tagits fram direkt för webben och digital publicering och distribuering. De här nya arbetssätten har fått oss att tänka nytt och vi kompletterar nu Statens konstråds utåtriktade verksamhet och publika program med digitala lösningar. Pandemin medförde att 2020 års internationella fysiska program, som hade planerats att hållas på olika platser runt om i Europa, fick ställas in. Inom de omställda digitala programmen har ändå en internationell medverkan kunnat säkerställas, både bland inbjudna talare och i viss mån även bland deltagande publik.

Under året hölls på grund av pandemin endast ett tiotal fysiska publika program men desto fler digitala program. Här beskrivs några av dem kort.

Medskapande metoder och inkludering

Public Art in the Nordic Countries var en nordisk forskningskonferens vid Södertörns högskola i samarbete med den konstvetenskapliga institutionen, som också bedrivit forskning om offentlig konst som en del av regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst på uppdrag av Statens konstråd. Konferensen genomfördes innan coronakrisen med deltagare från hela Norden och Europa.

In Forest Intervals/Responding to the Forest’s Call utgick från en busstur mellan Stockholm och Sörmland, Nyköping och Julita med digitala ljudverk, performance, film, koreograferade upplevelser i form av en skogsvandring, föreläsningar och texter på webben. I konstprojektet the Forest’s Call/Skogen kallar lyfts skogen, belägen på Fogelstad gods historiska marker, ur sitt förutbestämda sammanhang och blir ett sorts motstånd mot den västerländska teleologiska tidsuppfattningen.

Den digitala omställningen av programmen har öppnat upp för en bredare publik spridd över större geografiska områden än tidigare. I vissa fall blir sammanhangen mer öppna och demokratiska då fler kan komma till tals och trösklarna för att medverka blir lägre.

För andra, med otillräcklig uppkoppling eller teknikovana, kan det digitala istället vara

Gestaltad livsmiljö 2020 var en digital heldagskonferens om hur politikområdet gestaltad livsmiljö kan förverkligas. Dagen bjöd även på interaktiv dialog mellan inbjudna gäster och publik om framtidens arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö i relation till människans möjligheter och behov. Webbinariet syftade till att ge en verktygslåda för att ta det dagliga arbetet med gestaltad livsmiljö vidare genom fördjupning, inspiration, goda exempel och samtal.

52

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

Digitala utmaningar

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

53

Breddat berättande för offentlig konst är en pågående samtalsserie som lanserades 2020. Den undersöker vår förståelse av hur historiska maktförhållanden fortsätter att forma vår samtid. Genom en dekolonial förståelse av vår tid, det vill säga genom ett antagande om att ett kolonialt maktförhållande formar samtiden, skapar serien ett ramverk som undersöker relationen mellan dekolonialitet och offentlig konst. Programserie är ett samarbete med bland andra Nordiska museet, Göteborgs internationella konstbiennal (GIBCA) och Luleåbiennalen.

digital plattform, ett fysiskt bibliotek och ett webbaserat fördjupande program. Det är resultatet av Statens konstråds långvariga engagemang i frågor om kunskapsproduktion och intresse för kollektivt och kritiskt arbete i den globala offentliga konsten. Bakom projekten står Visible Project på uppdrag av Statens konstråd. Tanken bakom uppdraget är dels att skapa en resurs för kunskap om den offentliga konstens utvidgade fält, dels att återknyta till en tidigare aktivitet vid Statens konstråd, nämligen Informationscentrum (1976–1996).

Possible Monuments? The role of art in making Swedish colonial history publicly visible var ett livesänt webbinarium med samtal mellan inbjudna svenska och internationella konstnärer, forskare och curatorer. Projektet innehöll också webbpublicerade konstnärliga koncept i form av skisser, tal och texter på frågeställningen kring vad ett möjligt monument eller ett minneskonstverk skulle kunna vara i relation till den så kallade Franska tomten i Göteborgs hamn. Det producerades i samarbete med GIBCA som en fortsättning av 2019-års program kring Franska tomten Att synliggöra svensk kolonialhistoria.

Kvalitativa indikatorer

Invigningar Statens konstråd invigde flera konstverk under 2020 och de flesta invigningarna såg olika ut. Ett exempel är invigningen av konstnären Outi Pieskis offentliga konstverk Two directions/Två riktningar/Guektien bïegkese/Guovtte biggii som är en del av den nya entrén till Nordiska museet i Stockholm. Konstverket kopplar samman materialutveckling, samtida konst och det immateriellt kulturarv med angelägna frågor om svensk kolonialism och repatriering. Invigningen följdes av ett samtal om hur offentlig konst, offentliga institutioner och museer kan ta aktiva roller i pågående samhällsomvandlingar för att nedmontera kolonialitet och verka för hållbar utveckling.

Programverksamheten är ett sätt att prova, stöta och blöta nya tankar och ämnen, format och metoder. Här kan de publika programmen stärka myndighetens uppdrag att utveckla nya former för konst i våra offentliga rum. Men de handlar också om hur vi kan påverka, skapa och förstå olika typer av offentligheter och hur konsten och skapandet kan ta plats där. Även formen för programmen i sig är utforskande och kan ibland lämna formen för konferenser, workshopar och seminarier och istället anta andra former som bussturer, performanceföreläsningar, stadsvandringar, eller interaktiva koreograferade rörelser och upplevelser för flera sinnen. Människornas egna upplevelser av konsten står i centrum, och blir språngbräda till nya samtal om konsten och vad den kan betyda. Som ovan nämnts är samverkan mellan olika aktörer en förutsättning för ett breddat samtal, som involverar människor med olika bakgrunder och åldrar.

Tabell 21 Antal publika program 2018–2020

Aktivitet *

Ett annat exempel är invigningen av Eldmarknaden och Vattenmarknaden av Mossutställningar och deras projekt Konstnärliga avsmyckningar av Norra Djurgårdsstaden, som utspelade sig på gator och torg i Stockholms innersta delar. Vid invigningen tog en stadsflanerande publik del av tvärdisciplinära, performativa och diskursiva program på olika scener, bland annat på Strömparterren.

Nya digitala format som program Programserien Vävda sånger är ett exempel på ett nytt format för digital programverksamhet som består av ett digitalt radioprogram, som genom intervjuer, ljudverk och akustiska interventioner berättar om konstverk, platser, historier, och de maktförhållanden som präglar dem. Serien baseras på samtal med konstnärerna om arbetet bakom deras verk i utställningen med samma namn, som ingår i Luleåbiennalen 2020. Programserien Vävda sånger producerades i samarbete mellan Statens konstråd och Luleåbiennalen.

Den lanserades under hösten 2020 och publiceras löpande på bådas webbplatser till mitten av februari 2021.

2018

2019

2020

17

25

10

Egenproducerade arrangemang Samarrangemang**

**

**

28***

Deltagande i andras arrangemang

80

58

10

Summa

97

83

48

*Egenproducerade arrangemang avser endast program där Konstrådet ensamt står som producent.

Samararrangemang avses program där en annan part än Konstrådet haft ett betydande inflytande över programmets utformning. ** Samararrangemang redovisades tillsammans med andras arrangemang *** Inklusive 13 digitala evenemang

Publikationer Projektet Collectively Annotated Bibliography. On Artistic Practices in the Expanded Field of Public Art eller Läsguide: socialt engagerad konst består av en publikation, en 54

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

55

FRÄMJANDE AV SAMTIDSKONSTENS UTVECKLING OCH SPRIDNING 2020 visade med all tydlighet styrkan i det medskapande arbetssättet som har varit kärnan i arbetet med uppdraget Stärka konstorganisationer i syfte att främja samtidskonstens utveckling och spridning i Sverige. Det ekosystemiska perspektivet på konstfältet som vi har utgått ifrån de senaste tre åren sedan Statens konstråd fick uppdraget gav frukt under 2020 när pandemin ledde till en omställning av all planering och program till det digitala formatet.

Utveckling av uppdraget Under 2020 har Statens konstråd fokuserat på infrastrukturutveckling på regional och nationell nivå genom att särskilt satsa på att stärka och utveckla relationer i det utvidgade konstfältet. Vi har inkluderat konstaktörer i våra processer i högre utsträckning än tidigare och på så sätt skapat förutsättningar för ett djupare utbyte av kunskap och erfarenhet kring angelägna frågor. Just 2020 har särskilda fokusområden varit konsten och konstaktörernas del i politikområdet gestaltad livsmiljö samt regional konstpolitisk samverkan.

Redan innan pandemin var kommunalt drivna och fria konstaktörer de mest ekonomiskt utsatta och marginaliserade kulturaktörerna på lokal nivå. Med pandemin och de hårt ansatta lokala budgetarna kan vi konstatera att situationen har förvärrats. Hur konsten och konstaktörerna kan vara resurser för enskilda människor och samhället blir mer och mer en angelägen fråga att ställa sig. Medskapande arbetsmetoder möjliggör för många att mötas och tillsammans få syn på det som vi behöver för att samverka för att förändra och utveckla konstfältet.

Folk och Kultur Redan på konventet Folk och Kultur i februari 2020 kunde vi tydliggöra årets fokus för arbetet med uppdraget genom en workshop om regionala konstpolitiska samtal och lanseringen av rapporten Utanför de institutionella väggarna – om konstinstitutionernas arbete med offentlig konst och gestaltad livsmiljö i Sverige. Under workshopen kunde medverkande berätta om sina erfarenheter av den medskapande metoden. Exempelvis blev de deltagande politikerna positivt överraskade av att de inte fastnade i partipolitiska debatter under arbetet, och politikerna på regional och kommunal nivå fick en annan relation med konstverksamheterna. Workshopen hade även effekten att vi startade konstpolitiska samtal i två nya regioner under hösten, Region Dalarna och Region Västernorrland där vi kommer hålla öppna workshopar under våren 2021.

Samtidskonstdagarna 2020

till konstkunnande, men också till kunskap om och dialog med lokalsamhället över tid.

Då den lokala konstinstitutionen har möjlighet att påverka besluts- och arbetsprocesser kring gestaltningsuppdragen utnyttjas konstinstitutionens kompetens och kunnande på ett effektivt sätt, vilket skapar utrymme för konstinstitutionen att förankra och förmedla konsten, både inåt i offentlig förvaltning och utåt i lokalsamhället.

Pandemiomställningen av Samtidskonstdagarna var en process med flera positiva effekter på kort och lång sikt. Tre aspekter var nya för 2020. För det första skapade vi förutsättningar för att få in en mer täckande input i planeringsprocessen genom att bjuda in flera att vara med i arbetsgruppen, som även omfattade en blandning av aktörer med olika kompetenser och från hela landet. En annan ny aspekt var att arrangera en ”förkonferens” i form av en tvådagars digital workshop, där konstfältet och andra intressenter på området gestaltad livsmiljö kunde ge inspel till höstkonferensen. Den tredje nya aspekten var att vi startade en Facebookgrupp för Samtidskonstdagarna som växte gradvis till över 350 medlemmar, där vi kontinuerligt kunde hålla kontakten och utbyta kunskap och erfarenheter under ett halvt år mellan de två konferenserna. Dessa aspekter vill vi ta vidare och utveckla under 2021. Även själva konferensen Samtidskonstdagarna 2020 var helt digital och dialogbaserad.

Precis som i andra sammanhang där den digitala omställningen ägt rum noterade vi att trösklarna för deltagande från hela landet sänktes avsevärt. Utifrån Samtidskonstdagarna och deltagarnas gemensamma reflektioner kring den nya politiken för gestaltad livsmiljö identifierades ett behov av att inom och mellan landets regioner fortsätta dialogen om hur de med regionala uppdrag kan arbeta strategiskt, taktiskt och operativt. En grupp bestående av konstkonsulenter och regionala konsthandläggare och intendenter för offentlig konst kallade till träff för att hitta inspiration i varandras uppdrag och tänka tillsammans kring det nya politikområdet. En annan konkret effekt av Samtidskonstdagarna är ett arbete initierat av konstnärer som vill diskutera frågor relaterade till gestaltad livsmiljö och vad konstnärer kan bidra med.

Utbildning i medskapande processledning med fokus på gestaltad livsmiljö 2020 arrangerade Statens konstråd för första gången en kompetenshöjande insats skräddarsydd för konstnärer och konstaktörer med olika befattningar på området gestaltad livsmiljö. Syftet med utbildningen var att stärka konstaktörernas kapacitet att samverka med aktörer som generellt har starkare ekonomiska och strukturella möjligheter. Utbildningen kombinerade syftet att stärka kapaciteten att driva förändring genom medskapande metoder och arbetssätt med tillfället att lära och agera tillsammans om konstens plats i gemensamma livsmiljöer. Utbildningen hade ett erfarenhetsbaserat upplägg som kombinerade teori och praktik. Den pågick under hösten och kom cirka 50 konstprofessionella och tjänstepersoner från hela landet till godo.

Årets upplaga av Samtidskonstdagarna hade temat Konsten och konstaktörernas framtid inom gestaltad livsmiljö med utgångspunkt i rapporten Utanför de institutionella väggarna. Av särskilt intresse för konferensen var rapportens analys av konstinstitutionernas potentiellt viktiga roll i verkställandet av politikområdet gestaltad livsmiljö. Rapporten lyfter särskilt fram att konstinstitutioner som aktivt arbetar lokalt med offentlig konst har förmågan att förankra, producera och förmedla konst i offentliga rum kopplad

Regionala konstpolitiska samtal

56

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

Statens konstråd fortsatte arbetet med att främja möten mellan politiker, tjänstepersoner och representanter för konstorganisationer i avsikt att prata om vad som ska göras för att stödja utvecklingen av konstfältet på regional nivå. Under 2020 har arbetet löpt på flera nivåer. Inom myndighetsnätverket presenterades modellen för Kulturrå57

det och Konstnärsnämnden. Vi har fortsatt att utveckla modellen utifrån de pilotprojekt som genomfördes 2018–2020. Vidare har ett antal öppna workshopar i Region Örebro genomförts, och arbetsgrupper för Västernorrland och Dalarna startades under hösten för att förbereda processen som kommer att äga rum under våren 2021. Denna verksamhetsinriktning är viktig för att stärka och utveckla regionala nätverk i Sverige, och vi ser redan nu att det har betydelse när det kommer till regionernas arbete med kulturplaner och handlingsplaner för arbetet med samtida konst. Deltagarna betonar att den medskapande metodiken och upplägget med arbetsgrupper hjälper dem att få syn på det regionala ekosystemet för samtidskonst och dynamiken i konstfältet. Det bidrar till ökad tillit för varandras kompetenser och processer samt skapar förutsättningar för bättre relationer på tvärs i regionen. För Statens konstråd har satsningen betydelse eftersom det skapar långsiktiga kontaktytor med regioner och kommuner som kan aktiveras för olika former av kunskapsutveckling när det gäller andra projekt som till exempel portofoliovisningar.

Kvalitativa indikatorer Det arbete som bedrivs inom ramen för verksamheten Främjande av samtidskonstens utveckling och spridning är huvudsakligen dialogbaserad, och fokuserar på att stärka och utveckla relationer i det utvidgade konstfältet. Utbytet av kunskaper och erfarenheter sker i hög grad genom samverkan på alla nivåer, både mellan aktörer i konstfältet och mellan offentliga organisationer och statliga myndigheter. Det lägger grunden för ett fördjupat samtal om konstens betydelse och förutsättningar som förmår nå nya målgrupper, inte bara de som traditionellt arbetar med konst.

Allemansmonumentet av Jonas Liveröd, Älmhult.

KUNSKAPSNAV OFFENTLIG KONST Statens konstråd ska verka för stärkt kunskapsutveckling inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Syftet är att möta behovet hos kommuner och andra aktörer av både kompetensutveckling och konkret rådgivning, liksom stöd i att arbeta med offentlig konst som del av samhällsplanering och byggande. Vidare är syftet att sprida kunskap och erfarenheter från goda exempel på konstens betydelse för en god livsmiljö och sprida dessa vidare.14 Statens konstråd har 2018–2020 haft i uppdrag att verka för stärkt kunskapsutveckling inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Uppdraget är del av ett flertal regeringsuppdrag till statliga myndigheter för att utveckla de nationella målen för politikområdet gestaltad livsmiljö.

Syftet med Kunskapsnav offentlig konst har varit att möta behovet hos kommuner och andra aktörer av både kompetensutveckling och konkret rådgivning, liksom av stöd i att arbeta med offentlig konst som del av samhällsplanering och byggande. Även konstaktörer som samverkar med lokalsamhället ingick i de målgrupper som uppdraget riktat sig till. För att stimulera forskning initierades samverkan med universitet och högskolor vad gäller utbildningar och strategiska forskningsprojekt. En omfattande programverksamhet har genomförts med en rad externa samverkansparter över hela landet, bland annat i digitala format.

14 Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens konstråd

58

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

59

Regeringsuppdraget har redovisats i rapporten Vi förändrar varandra som färdigställdes samtidigt som Statens konstråd lämnade in den plan som beskriver hur myndigheten vill fortsätta arbetet med kunskapsutveckling framåt och hur det arbetet ska integreras i hela myndighetens verksamhet.

KOMPETENSUTVECKLING OCH KUNSKAPSUTBYTE Utlysningen Första gången – steget vidare Med utlysningen ville Statens konstråd möjliggöra för kommuner och regioner att komma igång eller ta steget vidare i sitt arbete med offentlig konst. Det fanns två möjligheter till samarbete inom utlysningen: Första gången, där kommuner och regioner sökte samarbete för att skapa eller vidareutveckla rutiner för den offentliga konsten, och Första gången – steget vidare där kommuner och regioner skulle genomföra sitt första egna offentliga konstprojekt. Det gick att ansöka om samarbete för en av dessa eller båda. Av de 34 kommuner och regioner som sökte blev 22 beviljade samarbete. Tre av samarbetena avslutades innan projekts slut.

Statens konstråds metod i utlysningen har byggt på att kommuner och regioner själva identifierat och formulerat sina behov och mål. Målen har varierat i olika kommuner beroende på deras resurser och behov. Det betyder att varje enskilt samarbetsprojekt har utvecklat kunskap utifrån sina förutsättningar. Statens konstråd har bidragit med stöd i form av konstkonsulter som haft rollen som processledare. I samverkan med kommunen eller regionen formades tvärsektoriella arbetsgrupper mellan förvaltningar och kommunala bolag. Konstkonsulterna har fungerat som ett aktivt stöd i samtalen och i framtagandet av strategiska upplägg och styrdokument. Kunskapsutvecklingen har skett genom processledda möten och nätverksträffar med föreläsningar och workshopar.

Erfarenheter från Första gången – steget vidare Erfarenheterna vi beskriver här är kopplade till de kommuner och regioner vi samarbetat med genom utlysningen. Det har handlat om allt från utmaningen att arbeta förvaltningsövergripande, till att förstå vikten av konstkomptens och betydelsen av transparenta och tydliga styrdokument.

Gestaltad livsmiljö Samverkan är en grundförutsättning för Politik för gestaltad livsmiljö. Första steget i arbetet med utlysningen Första gången - steget vidare var att skapa förutsättningar för samverkan. Det gjordes genom att ta fram tydliga förvaltningsövergripande organisationer som kan arbeta utifrån framtagna konstpolicyer, kulturplaner och rekommendationer för hur arbetet med den offentliga konsten ska organiseras och förverkligas.

Flera kommuner berättar att det förvaltningsövergripande arbetet med konst har stärkt samverkan och inneburit förändrade arbetsmetoder. Att ha ett gemensamt mål, som att ta fram en konstpolicy eller att förverkliga en konstnärlig gestaltning, innebar ett förtydligande av syftet med samarbetet och blev någonting konkret att enas kring. Genomgående berättar kommuner i sina redovisningar att politik för gestaltad livsmiljö har haft betydelse för deras arbete att etablera den offentliga konsten som en naturlig del av stads- eller samhällsplaneringen. Samtidigt menar flera mindre kommuner att politiken är formulerad för att passa städer i högre grad än de platser som finns på våra landsbygder.

60

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

61

Organisation genom policydokument Den allra största delen av arbetet i utlysningen Första gången – steget vidare har handlat om att ta fram policydokument. De gemensamma dokumenten tydliggör roller, mandat, beslutsgrupper och i vilken ordning besluten fattas. Konstpolicyer och rutiner säkerställer att arbetet kan fortgå oberoende av enskild tjänsteperson, skapar en större delaktighet och gör processerna mer transparenta. Flera kommuner har lyft utmaningen i att skapa kontinuitet när uppdrag är beroende av person snarare än roll.

Vad betyder konstkompetens?

Arbetet med offentlig konst innebär komplexa processer som är utdragna över tid. De bästa förutsättningarna för att konstnärligt kvalitativa projekt ska få möjlighet att växa fram finns i en tydlig organisation där personer med kompetens inom konstområdet ges mandat tillsammans med andra funktioner. Särskilt i mindre kommuner finns konstkompetensen ofta hos en kulturhandläggare som kan ha många andra arbetsuppgifter på sitt bord. Det kan därför få stor betydelse om en extern konstkonsult tas in tidigt i projektet för att säkra kompetensen i projektet. Konstkonsultens roll som processledare har varit avgörande för det utvecklingsarbete som bedrivits i kommunerna och regionerna. Det bekräftas genomgående i deras slutredovisningar. Att få tillgång till en extern processledare som har kunskap om både konst och organisation har varit nyckeln till att skapa både en förvaltningsövergripande samverkan och att involvera konstnärer i frågor som rör samhällsplanering.

Lagen om offentlig upphandling Att genomföra en offentlig upphandling av konstnär eller konstkonsult kräver kompetens inom både juridik och konst. För många mindre kommuner innebär det en stor utmaning. Vid flera nätverksträffar har därför föreläsningar och workshopar handlat om hur en upphandling av konst kan gå till, och vad det finns för olika alternativ att använda sig av. Träffarna synliggjorde att arbetssätten skilde sig åt beroende av upphandlare.

Upphandlarens ställning är ofta stark i relation till konsthandläggare eller kultursekreterare, och här finns stora behov av att hitta ett gemensamt språk hos samtliga, samt förståelse för konstens särskilda förutsättningar i upphandlingar.

Nätverk ger långsiktig kunskapsutveckling För att ge arbetet med kunskapsutveckling möjlighet att verka långsiktigt arbetade Statens konstråd redan från start med att stärka befintliga nätverk och initiera nya genom att ta kontakt med regionerna. Den svenska kultursamverkansmodellen utgår från regionernas kulturplaner och har därför sedan många år tillbaka en viktig roll i att stötta kommunerna i arbetet med kulturfrågor. Det gäller inte minst de mindre kommunerna på landsbygden, som inte har den tillväxt som våra storstadsregioner har haft under senare år. Att arrangera nätverksträffar har därför varit ett viktigt komplement till interna möten över förvaltningsgränserna inom respektive kommun. Vid nätverksträffarna har tjänstepersoner fått tillfälle att träffas över kommungränser tillsammans med sina regionala konstkonsulenter, politiker och andra tjänstepersoner. Från och med 2021 ingår Statens konstråd i det samverkansråd som är inrättat vid Statens kulturråd med anledning av Kultursamverkansmodellen. Detta skapar goda strukturella förutsättningar för att vidareutveckla upparbetade kontakter med regioner och kommuner ini hela landet.

62

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

Ojämlika möjligheter till finansiering mellan stad och landsbygd Om det ska vara möjligt för den offentliga konsten att vara ett naturligt inslag i våra gemensamma livsmiljöer måste det finnas en ekonomi för det. Kommuner och regioner har löst den utmaningen på olika vis, där enprocentsregeln är en möjlighet bland flera andra. Ett flertal av de kommuner Statens konstråd samverkat med inom Kunskapsnav offentlig konst har sedan tidigare fattat beslut om att arbeta med enprocentsregeln, men har inte haft möjlighet att realisera den eftersom det saknats en organisation för arbetet.

Merparten av arbetet i utlysningen Första gången - steget vidare har därför handlat om att revidera, omformulera eller att ta fram helt nya styrdokument som förtydligar arbetsgång, ansvar och mandat för processen.

Med en pågående urbanisering som medför växande klyftor mellan stad och land innebär det att många kommuner på landsbygden inte har någon tillväxt, utan snarare krymper. Det har visat sig vara lättare för kommunerna att finna alternativa finansieringsformer för att få till ett antagande av riktlinjer och policys, än att driva på enprocentsregeln som den enda vägen till att arbeta med offentlig konst. För att stödja fortsatt arbete med konst i offentliga miljöer, även utanför våra storstäder, måste alternativa finansieringsmodeller tas fram och synliggöras för de kommuner som inte har någon tillväxt.

Samverkan med andra myndigheter och organisationer 2018 fick Statens konstråd tre regeringsuppdrag för att verka för gestaltad livsmiljö, ett av dem var Kunskapsnav offentlig konst. Politikområdet har fungerat som ett yttre ramverk för uppdraget och perspektiven från gestaltad livsmiljö har präglat genomförandet av uppdraget. Tidigt 2018 skapades en samrådsgrupp med representanter från ArkDes, Boverket, Formas, Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet och SKR som har träffats kontinuerligt 2018 till 2020. Under 2020 producerade vi tillsammans med Boverket, Riksantikvarieämbetet och ArkDes en digital konferens om gestaltad livsmiljö. Konferensen sändes digitalt från ArkDes och ca 1 700 personer deltog. Se även avsnittet Förmedling under rubriken Digitala utmaningar.

Samverkan mellan Statens konstråd, regioner, kommuner, curatorer, konstnärer, konstorganisationer och civilsamhället har skett löpande i ett 40-tal projekt i de tre utlysningarna Första gången - steget vidare, Konst i stadsutveckling och Lokala konstprojekt. I de olika projekten har dessutom många olika kompetenser och yrkesgrupper samverkat.

Genomgående berättar kommunerna i sina redovisningar till Kunskapsnav offentlig konst att politik för gestaltad livsmiljö har haft betydelse för deras arbete att etablera den offentliga konsten som en naturlig del av stads- eller samhällsplaneringen. Samtidigt menar flera mindre kommuner att politiken är formulerad för att passa städer i högre grad än de platser som finns på våra landsbygder.

Flera aktörer som Statens konstråd har samarbetat med inom Kunskapsnav offentlig konst har vidareutvecklat sitt arbete inom politikområdet. Till exempel har region Jämtland/Härjedalen och region Blekinge producerat digitala konferenser och seminarier på temat gestaltad livsmiljö. Dessutom har flera av Kunskapsnavets samarbetsparter initierat utbildningar i gestaltad livsmiljö, t.ex. Högskolan i Dalarna och Södertörns högskola.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

63

REFLEKTION OCH FÖRDJUPNING Forskning och utbildningssamarbeten Statens konstråd har under satsningen Kunskapsnav offentlig konst (2018–2020) arbetat med uppdraget att stimulera forskning om offentlig konst. Arbetet har skett i samverkan med olika aktörer, som andra myndigheter, högskolor, universitet och lärosäten och kommer att fortsätta långt efter att regeringsuppdraget är avslutat. Vi har även samverkat med olika utbildningar för offentlig konst. Dels har samverkan skett genom uppdragsforskning, följeforskning och metodstöd, dels genom utveckling av nya utbildningar. Under arbetet med Kunskapsnav offentlig konst har även dialoger förts med externa aktörer som vill starta egna utbildningar. Det har resulterat i att minst tre helt nya utbildningar inom politikområdet gestaltad livsmiljö lanserats under läsåret 2020–2021.

I samarbeten med existerande utbildningar har vi bidragit innehållsligt med tematik och medverkan på olika sätt. Utöver det har vi genomfört en egen utbildning och precis som tidigare även föreläst vid en hel rad utbildningar. Inom programverksamheten har vi dessutom samverkat med flera lärosäten.

Stimulera och sprida ny kunskap Efter att i tre år inom Kunskapsnav offentlig konst ha arbetat aktivt med att stimulera forskning inom offentlig konst och i samverkan med flera högre lärosäten ser vi att det fortsatt finns stora behov av att både återbesöka äldre verk och följa den långa utvecklingen i infrastrukturprojekt med konst i stadsutveckling. På så sätt kan vi till exempel få syn på hur en förändrad konstnärsroll kan ingå i Politikområdet för gestaltad livsmiljö och hitta nya metoder för samverkan. Vi kan också undersöka hur verk påverkar en plats över tid, dra lärdomar av olika sätt att producera konst och förstå konstens roll för individer över tid, och hur de bidrar till platsskapande. Forskningsinitiativen som har drivits inom Kunskapsnav offentlig konst bygger på flera olika metoder. De har exempelvis bestått av förstudier, kartläggningar, uppdragsforskning och följeforskning. Genom att också konferenser och symposium utgör en slags byggstenar i denna kunskapsproducerande process skapas möjligheter till kritisk dialog, ökad kontextuell förståelse och stimulans till ny kunskapsutveckling.

Kunskapsutveckling genom tvärdisciplinär forskning En indikator på att vi både bidragit till att förverkliga politikområdet Gestaltad livsmiljö och samtidigt stimulerat forskning inom fältet offentlig konst är samarbetet kring Formas utlysning Gestaltad livsmiljö – arkitektur, form, design, konst och kulturarv i offentlig miljö. Statens konstråd tog initiativ till utlysningen som en vidareutveckling av de lärdomar som kunde dras ur konferensen Researching Public Art 2018, där Formas medverkade. Där framkom med stor tydlighet att det finns ett intresse för forskningsfältet offentlig konst men att finansieringen hittills saknats. Arbetet med att ta fram utlysningen för forskningsfinansiering genomfördes i nära samverkan mellan de fyra myndigheter som ansvarar för den nya politiken samt Formas, som tar det största ekonomiska ansvaret. Genom medel från Formas och Statens konstråd får 10 projekt med konstnärer, arkitekter och forskare möjlighet att mötas i ett fyraårigt gemensamt forskningsprojekt som ska belysa de konstnärliga perspektiven och den offentliga konstens roll för arbetet med hållbara gestaltade livsmiljöer.

64

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

Utlysningen är också ett exempel på ett kunskapsutvecklande pilotprojekt, där vi arbetat med att metodutveckla och hitta nya arbetssätt tillsammans med Formas och övriga myndigheter för att möta behov av finansiering av ny kunskap kring konstnärsrollens utveckling i gestaltad livsmiljö och inte minst den offentliga konstens betydelse för densamma. Projektet lyckades nå ut brett med ett hundratal sökande och Formas uppskattar att de tydligt nått ut till nya målgrupper, som utövande konstnärer, vilka ingår med minst en person per projekt i alla beviljade projekt. Samverkan kring pilotprojektet fortsätter, arbetet följs upp under de år det pågår och utvärderas för att ta med lärdomar inför att förhoppningsvis nya samarbeten kring utlysningar inom gestaltad livsmiljö kan genomföras framöver.

Jämförande metod för kunskapsutvinning Inom ramen för regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst har en deltagande följeforskare anlitats som metodstöd för insamlande av material och för att skapa underlag till jämförande analysmetoder för lärande. Syftet har varit att få verktyg för den egna verksamhetens självreflektion och självdefinition gällande metoder för kunskapsutvinning och arbetssätt som utgår från ett pedagogiskt perspektiv. Följeforskaren har på uppdrag av oss arbetat fram en jämförande analysmodell som ställer olika delar bredvid varandra för att få syn på de blinda fläckar som uppstår när projekt bara utvärderas ett och ett. Den metodologiskt jämförande analysmodellen har dels applicerats som metod för kunskapsutvinningen inom de tre utlysningarna inom Kunskapsnav offentlig konst, samt för de delar som arbetat med kunskapsutveckling, kunskapsspridning, fördjupning, förmedling och reflektion. Den jämförande metoden har även ingått i ett kunskapsutvinnande arbete kring den curatoriella rollen inom offentlig konst, där curatorerna och personer i angränsande yrkesroller på Statens konstråd har svarat på frågor som de delvis varit med och formulerat själva.

Integrerad arbetsmetod Analysen av arbetet med konstprojekten inom Kunskapsnav offentlig konst visar att vi behöver vidareutveckla integreringen av ett curatoriellt förhållningssätt i riktning mot att initiera lärande och forskning och fortsatt bidra med en högkvalitativ programverksamhet, samtidigt som vi utveckla metoder för att bjuda in och synliggöra curatoriella och konstnärliga processer för lärande. En annan lärdom är att det krävs mer utrymme för uppföljande studier av redan genomförda projekt. Många är de tänkbara berättelser som skulle kunna inhämtas från invånare om deras relationer till konsten i gemensamma rum, från personal på myndigheter med samlingar curaterade av Statens konstråd till konstnärer som skapat gestaltningar runt om i landet.

Digital kunskapsspridning Under 2020 utvecklades en ny webbplattform för att kunna publicera mer kunskapsmaterial. Målgrupperna för den nya plattformen är både tjänstepersoner i kommuner, regioner och statliga myndigheter och bolag samt forskare, konstaktörer, curatorer, arkitekter, antikvarier och andra yrkesgrupper från branscher som verkar inom området konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer. Den nya plattformen ger goda möjligheter STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

65

att publicera större mängder innehåll på ett användarvänligt sätt och nå ut bredare och till fler, både inom Sverige och internationellt.

Kvalitativa indikatorer Statens konstråds metod i Kunskapsnav offentlig konst har byggt på att deltagarna själva formulerat sina behov och mål. Det har medfört att drivkraften i projekten kommit från de tvärsektoriella arbetsgrupper och nätverksträffar som förenat kommunala förvaltningar och bolag med regionala konstkonsulenter, politiker och andra tjänstepersoner i en kreativ samverkan. Samtidigt har vi arbetat med att utveckla metoder för ett interaktivt lärande som synliggör de berättelser som inhämtas från invånarna om deras relationer till konsten i gemensamma rum, vilket fördjupar och breddar konstupplevelsen.

Sanesîn av Aghili/Karlsson, Hässelby.

KOMMUNIKATION Kommunikationsverksamheten syftar till att synliggöra Statens konstråds breda verksamhet, såsom konstprojekt, samtal och publikationer, för olika målgrupper i hela landet.

Digital kommunikation En betydande kommunikationsinsats 2020 var utvecklingen av en ny webbplattform i syfte att effektivt sprida kunskapsmaterial som har utvecklats i myndighetens verksamheter. Webbplattformen har integrerats med statenskonstad.se som en lättillgänglig kanal för alla de målgrupper som är prioriterade för verksamheten och som har varit i fokus för de regeringsuppdrag som har genomförts de senaste tio åren (se även rubriken Digital kunskapsspridning under avsnittet Kunskapsnav offentlig konst).

Press och marknadsföring 2020 har kännetecknats inte bara av en pågående pandemi, utan också av den stora mängd programpunkter och samarbeten som skedde under året. Årets största satsning på tillfällig konst var Vävda sånger, en serie konstverk i samarbete med Luleåbiennalen. Genom att samarbeta med Luleåbiennalen fick vi en synergieffekt i form av extra draghjälp och exponering. Resultatet blev en allsidig mediarapportering, både i smalare medier och i bredare.

66

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

67

Konstverket Two Directions (se ovan) visade sig ligga helt rätt i tiden, då det tar upp den samiska kulturen och frågan om vem som egentligen får synas i den offentliga konsten. Ämnet representation i konsten diskuterades ytterligare i programserien Breddat berättande för offentlig konst, som hölls under hösten på initiativ av Statens konstråd i samarbete med bland andra GIBCA och Nordiska museet (se avsnittet Förmedling, underrubriken Exempel ur programverksamheten).

Vid årets slut avslutades regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst. Under hösten gjordes en bred och sammanfattande presslansering av Kunskapsnavets rapport Vi förändrar varandra och konstprojekten som drivits inom uppdragets ramar. Under åren som har gått har media varit mycket intresserade av projekten och berättat kontinuerligt om dem. Det är extra glädjande att uppmärksamheten är så spridd över landet och beskriver verken i alla delar av processen.

Tabell 22 Digital kommunikation 2018

2019

2020

70 419

77 172

93 461

Filmvisning på SK Youtube-kanal

1881

10 842

14 475

Filmvisning på SK Facebooksida

79 600

32 082

55 337**

Besök Session Filmvisningar

Likes/följare

Kvalitativa indikatorer

Facebook

8691

9481

9 940

Twitter

1803

1904

1914

Arbetet med kommunikationsfrågorna stöder de övriga verksamheterna inom Statens konstråd. Trots pandemin – eller kanske tack vare den – har vi kunnat se en kraftigt ökande användning av våra digitala kanaler. Detta indikerar att vår digitala satsning fungerat bra och givit oss möjlighet att ny nya målgrupper, vilket varit speciellt betydelsefullt i tider när människor inte kunnat ta del av fysiska konstupplevelser.

Instagram

3204

3819

4606

Prenumeranter på SK nyhetsbrev

1382

1473

1471

Filmklipp Facebook (organiskt och sponsrat)

78603

32 967

29884***

Inlägg Facebook (organiskt och sponsrat)

209 658

108 143

115016

112 945

*

Räckvidd

Annonser Facebook och Instagram

*Under 2020 gjordes inga annonser utformade för Facebook/Instagram. **Totalt antal exponeringar, inlägg med filmklipp ***Totala antal visningar, 3 s. eller mer

68

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

69

JÄMSTÄLLDHETS-, MÅNGFALDS- OCH BARNPERSPEKTIV

SÄRSKILDA REDOVISNINGAR OCH UPPDRAG

Jämställdhetsperspektiv utgör en viktig kvalitativ aspekt i Statens konstråds samtliga verksamhetsgrenar. Sedan början av 2000-talet har myndigheten haft en uttalad målsättning att uppnå en jämn fördelning mellan kvinnor och män av konstnärliga uppdrag och inköp av konstverk till statens offentliga konstsamling. Myndighetens resultat inom jämställdhetsintegrering har bedömts som mycket goda av bland annat Statskontoret i deras rapport Utvärdering av regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i myndigheter (rapport 2018:17). Men det finns fortfarande stora utmaningar för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen och det är därför av största vikt att i verksamheten aktivt och kontinuerligt bidrar till att motverka ojämställdhetsproblem såväl inom konst- och kulturområdet som i hela samhället.

Rådet för hållbara städer

Mångfald är en central frågeställning i Statens konstråds verksamhet. Sedan några år finns det presentationer av verksamheten på arabiska, engelska, kinesiska och spanska samt de fem nationella minoritetsspråken på myndighetens webbplats. Mångfaldsperspektivet får också stort utrymme i programverksamheten där representanter för nationella minoriteter och andra grupper medverkar.

Barn och ungas möte med offentlig konst väcker en nyfikenhet som stärker både deras egna uttrycksmöjligheter och konstens roll i det gemensamma rummet. Sedan länge arbetar Statens konstråd med att integrera barns och ungas perspektiv i de konstprojekt som planeras. Detta sker i både permanenta projekt på ungdomshem och i samarbeten med kommuner kring skolor och andra miljöer för barn.

INTERNATONELLT OCH INTERKULTURELLT UTBYTE OCH SAMARBETE Utbytet med konstnärer och konstaktörer i andra länder bidrar till att öka kunskapen i Sverige om den internationella utvecklingen av offentlig konst och perspektiv på utmaningar i de offentliga rummen i andra länder och regioner. Statens konstråd har en fortlöpande dialog med ett stort antal andra internationella aktörer som arbetar med frågor om konst, offentliga rum och stadsutveckling. Ett nära samarbete sker med systerorganisationerna norska KORO och danska Statens Kunstfond samt finska Taike. Detta erfarenhetsutbyte har stimulerat till nya satsningar inom kunskapsutveckling, forskning, pedagogik och konstkritik. I utredningar och forskning inom området offentlig konst samarbetar vi med internationella aktörer. Statens konstråds medarbetare medverkar årligen som experter i ett flertal konferenser och seminarier internationellt inom offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer.

Regeringen inrättade i december 2017 ett Råd för hållbara städer som ska verka för att genomföra regeringens politik för hållbar stadsutveckling. Rådets uppdrag är att stärka kommunernas förutsättningar att utveckla levande och hållbara städer. Statens konstråd ingår som en av 13 medlemmar i Rådet. Rådet leds av ordförande Helena Bjarnegård.

Rådet ska årligen redovisa en gemensam åtgärdslista av genomförda och planerade åtgärder som främjar en hållbar stadsutveckling och som myndigheterna avser utföra i samverkan. Rådet ska även redovisa förslag till regeringen på strategiskt viktiga frågor som helt eller delvis ligger utanför Rådets ansvarsområde samt lämna förslag på eventuella frågor som behöver utredas. Under 2020 har rådets möten skett digitalt på grund av pandemin.

Jämställdhetsintegrering Statens konstråd ska redovisa resultat av de åtgärder avseende jämställdhetsintegrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken. Resultatet redovisas under respektive verksamhet.

Digitalisering av kulturarvet – Digisam Statens konstråd har under året medverkat i Digisams samverkansgrupp för digitalisering och digitalt bevarande. Digisam omfattar experter från 22 kulturarvsinstitutioner, vilket genererar ett betydelsefullt kunskapsutbyte kring digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet. Den kunskap som utvecklas genom samverkan är även till stor nytta för kulturarvsinstitutioner utanför nätverket.

Praktik i staten för nyanlända och personer med funktionsnedsättning Statens konstråd har redovisat utfallet för 2020 till Statskontoret, i enlighet med deras anvisningar, gällande uppdraget att för praktik fortsatt ta emot dels nyanlända arbetssökande, dels personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, Kultur i hela landet Utfallet av uppdraget att verka för att kulturen ska komma fler till del i hela landet redovisas under respektive verksamhet i resultatredovisningen.

Samverkan med andra myndigheter och offentliga aktörer Statens konstråds samverkan med andra aktörer är omfattande och verksamheten bygger på nära samarbeten med myndigheter, regioner, kommuner och civilsamhällets organisationer i landet. Myndighetens komplexa samverkan innefattar samtliga verksamheter och redovisas integrerat i resultatredovisningen.

70

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

71

Utställningsersättningar till konstnärer Statens konstråd följer gällande MU-avtal mellan staten och berörda konstnärsorganisationer avseende ersättningar till konstnärer vid medverkan i utställningar och visningar av konstverk. MU-avtalet tillämpas bland annat för tillfälliga projekt som genomförs i utställningsform.

Tabell 23 Utställningsersättningar till konstnärer i kronor 2019

2018

2019

2020

Medverkansersättning

123 500

312 400

0

Utställningsersättning

16 575

15 100

125 000

Sveriges genomförande av Agenda 2030 Statens konstråd verksamhet bidrar främst, på nationell nivå men även i viss grad internationellt, till genomförandet av Agenda 2030 vad gäller sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner i mål 10 och 11: Mål 10: Minskad ojämlikhet. *Delmål 10.2: Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.

Mål 11: Hållbara städer och samhällen. * Delmål 11.3 Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. * Delmål: 11.4 Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv.

Verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön betydelse bidrar till social sammanhållning och utvecklingen av ett öppet och inkluderande samhälle där konsten utgör en dynamisk, obunden och utmanande kraft med yttrandefriheten som grund i olika gemensamma miljöer. Genom Tillsynsverksamheten bidrar myndigheten även till en god långsiktig förvaltning av kulturarv och kulturmiljöer. Förmedling och kommunikation bidrar i sin tur till spridning av öppen och fri information och ökad kunskapsutveckling kring konstens betydelse för en socialt, ekonomiskt och miljömässigt långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

Detta uppdrag redovisas under verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön och avsnittet Permanenta projekt. Uppdraget har också redovisats i en separat rapport till Kulturdepartementet 2021-01-31.

Uppdrag att verka för att byggnadsanknuten offentlig konst beaktas vid kulturhistorisk värdering Statens konstråd samarbetar med Riksantikvarieämbetet i deras uppdrag att verka för att byggnadsanknuten offentlig konst beaktas vid kulturhistorisk värdering. Uppdraget redovisas under verksamhetsgrenen Tillsynsverksamhet och avsnittet Tillsyn över statlig byggnadsanknuten konst. Slutredovisning av uppdraget till Kulturdepartementet hanteras av Riksantikvarieämbetet.

Kompetensförsörjning Statens konstråd är en så kallad småmyndighet. De anställda har huvudsakligen eget ansvar inom sina respektive kärn- och stödverksamheter. Kompetensen inom myndigheten är mycket hög inom kärnverksamheten. Men i likhet med andra småmyndigheter är organisationen relativt sårbar för kompetensförluster som uppstår vid sjukskrivningar, längre tjänstledigheter och uppsägningar.

För att säkerställa att myndigheten trots detta har en god kompetensförsörjning har vi vidtagit flera åtgärder. Inom IT anlitar vi externa konsulter och sedan oktober 2016 är vi anslutna till Statens servicecenter, vilket ger hög kvalitet inom ekonomiadministration. Vid överprövningar av konstprojekt har vi upparbetade kontakter med externa juridiska experter. För HR-frågor tar vi stöd av både Arbetsgivarverket och upphandlade konsulter.

Tabell 24 Åldersstruktur tillsvidareanställd personal 2020

Ålder -29

Totalt

Kvinnor

Män

0

0

0

30–49

16

12

4

50+

10

4

6

Summa

26

16

10

Gestaltad livsmiljö Insatser och resultat avseende myndighetens arbete med gestaltad livsmiljö redovisas under respektive verksamhetsgren i resultatredovisningen.

Uppdrag om hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger 72

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

73

Tabell 25 Kompetensstruktur tillsvidareanställd personal 2020

Kompetens

Män

Kvinnor

Totalt

Personalförändring

Antal

%

Antal

%

Ledningskompetens

2

20%

3

19%

5

1

Kärnkompetens

7

70%

8

50%

15

3

Stödkompetens

1

10%

5

31%

6

0

10

100%

16

100%

26

4

Summa

Börjar

Slutar

1

1

Ledningskompetens – personal som ingår i ledningsgruppen.

Kärnkompetens – personal med sakområdeskompetens inom Statens konstråds tre verksamhetsområden.

Stödkompetens – personal verksamma inom stödfunktioner.

74

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

75

FINANSIELL REDOVISNING

76 Glaspärlor av Liva Isakson Lundin, KTH.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

77

RESULTATRÄKNING (tkr)

BALANSRÄKNING Not

2020

2019

Verksamhetens intäkter

(tkr)

Not

2020-12-31

2019-12-31

9

38

114

10

2 368

2 274

2 406

2 388

TILLGÅNGAR

Intäkter av anslag

1

66 662

68 167

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2

148

748

Intäkter av bidrag

3

62

0

Balanserade utgifter för utveckling

Finansiella intäkter

4

4

9

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

66 876

68 924

Summa

Verksamhetens kostnader

Immateriella anläggningstillgångar

Summa

Materiella anläggningstillgångar

Kostnader för personal

5

-19 499

-20 795

Förbättringsutgifter på annans fastighet

11

722

350

Kostnader för lokaler

6

-4 154

-4 141

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

12

10 581

17 910

Övriga driftkostnader

7

-42 482

-43 462

Pågående nyanläggningar

13

129

0

Finansiella kostnader

8

-12

-45

11 432

18 260

-729

-482

-66 876

-68 924

0

98

Verksamhetsutfall

0

0

Årets kapitalförändring

0

0

Avskrivningar och nedskrivningar Summa

Summa

Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter

14

2 421

3 049

Övriga kortfristiga fordringar

15

11

7

2 432

3 154

1 093

1 093

1 093

1 093

1 135

8 012

1 135

8 012

9 295

2 238

9 295

2 238

27 793

35 144

Summa

Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader

16

Summa

Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket

17

Summa

Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa SUMMA TILLGÅNGAR

78

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

18

79

ANSLAGSREDOVISNING

BALANSRÄKNING (tkr)

Not

2020-12-31

2019-12-31

Redovisning mot anslag Anslag

Not

Ing. överföringsbelopp

Årets tilldelning enl. regl. brev

Totalt disponibelt belopp

Utgifter

Utgående överföringsbelopp

26

583

31 753

32 336

-29 636

2 701

27

371

42 947

43 318

-39 465

3 853

955

74 700

75 655

-69 101

6 554

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

19

Statskapital

20

Summa

11 718

18 840

11 718

18 840

321

282

321

282

Avsättningar Övriga avsättningar

21

Summa

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret

22

2 178

1 808

Kortfristiga skulder till andra myndigheter

23

2 450

1 943

9 086

9 835

317

270

14 031

13 856

Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder

24

Summa

Uo 17 4:1 Ramanslag Statens konstråd ap.1 Statens konstråd

Uo 17 4:2 Ramanslag Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ap.1 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Summa

Villkor anslag 17 4:2 ap 1 Anslagsposten får belastas med högst 12 400 tkr för admnistration och genomförande av verksamheten.

Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Summa

25

1 723

2 166

1 723

2 166

Utgående överföringsbelopp avser budgeterade verksamheter inom Kunskapsnav offentlig konst och permanenta projekt som har påverkats av pandemin.

2020

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

27 793

35 144

Anslag 17 4:2 ap 1 Lokaler och lönekostnader

8 526 tkr*

* I beloppet ingår inte lönekostnader för curatorer vars arbete är direkt beroende av verksamheterna Tillfälliga projekt, Stadsutveckling och Permanenta projekt

80

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

81

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Myndighetens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning.

I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Brytdagen föregående år var den 3 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 20 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.

Värderingsprinciper

skrivning. När ett konstverk lämnas ut till annan myndighet justeras statskapitalet ned med konstverkets bokförda värde. På samma sätt justeras statskapitalet även när konst återlämnas.

Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta.

Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp.

Ersättningar och andra förmåner Ledande befattningshavare Patrick Amsellem direktör fr 2020-10-19

260

Henrik Orrje, vik. direktör 2019-11-28 -2020-10-18

684

Ledamot i Nämnden för hemslöjdsfrågor juli 2019 – juli 2022 Inga förmåner

Rådsledamöter / andra styrelseuppdrag

Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år.

Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod.

Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 50 tkr.

Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år.

Lön (tkr) 2020

Erik Åström

Ersättning (tkr) 0

Ledamot i Bildmuseets rådgivnade grupp, Umeå universitet Katarina Pierre

0

Johan Folkesson

0

Mandana Moghadam

0

Kommentar: Arvoden för 2020 har betalas ut i januari 2021, och uppgår till totalt 21 tkr.

Under 2020 har följande arvoden för 2019 utbetalats till avgående rådsledamöer: Jonas Nygren 5 tkr, Gunilla Svensson 6 tkr, Maria Lantz 5 tkr och Erik Westin 6 tkr.

I övrigt ska följande avskrivningstider tillämpas: 3 år

Egenutvecklade dataprogram, licenser, rättigheter, datorer och kringutrustning

5 år

Maskiner och andra tekniska anläggningar, bilar och andra transportmedel

5 år

Inredningsinventarier och övriga inventarier

Större anskaffningar av likartade tillgångar som uppgår till minst 50 000 kr (exkl moms) betraktas som anläggningstillgångar.

Från och med första januari 2003 ska så kallade kulturtillgångar redovisas enligt samma regler som andra typer av anläggningstillgångar. Inköp av konstverk finansieras med anslagsmedel (statskapital). Konstverk uppgående till ett värde om minst 20 tkr aktiveras.

Eftersom konstverken bedöms ha en obegränsad ekonomisk livslängd sker ingen av82

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

83

ANSTÄLLDAS SJUKFRÅNVARO I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent.

Sjukfrånvaro

2020

2019

2,09%

4,25%

-

46,65%

2,15%

5,72%

Män

-

0,40%

Anställda - 29 år

-

-

Anställda 30 år - 49 år

2,88%

4,96%

Anställda 50 år -

1,07%

1,21%

Totalt Andel 60 dagar eller mer Kvinnor

NOTER (TKR) RESULTATRÄKNING Not 1

Intäkter av anslag

2020

2019

Intäkter av anslag

66 662

68 167

Summa

66 662

68 167

Utgifter i anslagsredovisningen

-69 101

-74 724

-2 439

-6 557

Saldot består av: Årets anskaffning av konst som har aktiverats i balansräkningen men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen

2 439

6 557

Summa

2 439

6 557

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2020

2019

140

140

Icke statliga medel, 6 kap 1§ kapitalförsörjningsförordningen

2

0

Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar

7

608

148

748

2020

2019

Bidrag från statliga myndigheter

62

0

Summa

62

0

2020

2019

Ränta på lån i Riksgäldskontoret

0

4

Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret

0

3

Övriga finansiella intäkter

4

2

Summa

4

9

Saldo

Not 2

Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen

Det har inte varit någon långtidssjukskriven under 2020 Sjukfrånvaro för Män och Anställd -29 år lämnas inte eftersom antalet anställda i gruppen är under tio personer alternativt att uppgiften kan hänföras till en enskild individ.

Summa

Övriga intäkter har minskat 2020 pga. färre översyner av konstkollektioner på myndigheter under pandemin Not 3

Not 4

Intäkter av bidrag

Finansiella intäkter

Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2020-01-08 varit noll.

84

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

85

Not 5

Kostnader för personal Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Varav lönekostnader ej anställd personal Sociala avgifter Övriga kostnader för personal Summa

2020

2019

13 097

13 448

63

206

6 202

6 463

201

883

19 499

20 795

BALANSRÄKNING Not 9

Ingående anskaffningsvärde

1 022

1 022

Summa anskaffningsvärde

1 022

1 022

-908

-803

-76

-105

-984

-908

38

114

2020-12-31

2019-12-31

Ingående anskaffningsvärde

184

184

Årets anskaffningar

508

0

Summa anskaffningsvärde

692

184

Ingående ackumulerade avskrivningar

-143

-81

-85

-61

-228

-143

463

41

2 233

1 126

72

727

-400

380

Utgående bokfört värde

1 905

2 233

Summa rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

2 368

2 274

2020-12-31

2019-12-31

1 216

1 172

462

43

1 678

1 216

-865

-771

-91

-93

-956

-865

722

350

Årets avskrivningar

Utgående bokfört värde

Kostnader för lokaler

2020

2019

Lokalhyra kontor, inkl lager

3 892

3 838

262

303

Summa

4 154

4 141

Övriga driftkostnader

2020

2019

688

2 233

2 975

4 229

38 638

36 992

181

8

42 482

43 462

Resor, representation, information Köp av varor Köp av tjänster Övrigt Summa

Not 10

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

Inköp av immateriell konst Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar

Noten är omfördelad för 2019

Uthämtad / återlämnad konst under året

Resor har minskat 2020 pga. pandemin Not 8

2019-12-31

Summa ackumulerade avskrivningar

Övriga lokalkostnader

Not 7

2020-12-31

Ingående ackumulerade avskrivningar

Noten är omfördelad för 2019

Not 6

Balanserade utgifter för utveckling

Finansiella kostnader

2020

2019

0

15

Övriga finansiella kostnader

12

29

Summa

12

45

Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret

Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2020-01-08 varit noll.

Not 11

Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

86

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

87

Not 12

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

2020-12-31

2019-12-31

2 645

2 058

0

587

-100

0

Summa anskaffningsvärde

2 546

2 645

Ingående ackumulerade avskrivningar

-1 343

-1 120

-477

-223

41

0

-1 778

-1 343

768

1 302

Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde

Årets avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

Not 17

Not 14

15 464

Redovisat mot anslag

39 465

43 145

Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde

-44 485

-48 286

5 301

10 321

-580

-5 649

Redovisat mot anslag

29 636

31 580

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

-31 753

-31 241

0

4 729

-2 698

-580

Ingående balans

-1 729

-2 796

Inbetalningar i icke räntebärande flöde

5 322

8 026

Utbetalningar i icke räntebärande flöde

-49 546

-55 245

Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar

44 485

48 286

Övriga skulder på statens centralkonto

-1 468

-1 729

1 135

8 012

2020-12-31

2019-12-31

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

9 295

2 238

Summa

9 295

2 238

Belopp att reglera för december mellan räntekontot och statens centralkonto

-1 915

-128

1 200

986

233

810

Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde

Anslag i räntebärande flöde Ingående balans

Återbetalning av anslagsmedel

2 367

5 830

Uthämtad / återlämnad konst under året

-9 161

1 681

Utgående bokfört värde

9 814

16 607

10 581

17 910

2020-12-31

2019-12-31

Årets anskaffningar

129

0

Utgående bokfört värde

129

0

2020-12-31

2019-12-31

2 421

2 928

0

120

2 421

3 049

2020-12-31

2019-12-31

0

7

Övrigt

11

0

Beviljad kredit enligt regleringsbrev

Summa

11

7

Maximalt utnyttjad kredit

2020-12-31

2019-12-31

Förutbetalda hyreskostnader

891

872

Övriga förutbetalda kostnader

202

221

1 093

1 093

Pågående nyanläggningar

Fordringar hos andra myndigheter

Summa Övriga kortfristiga fordringar Fordringar hos anställda

Förutbetalda kostnader

Summa

88

10 321

Årets anskaffningar

Kundfordringar hos andra myndigheter

Not 16

Ingående balans

9 097

Fordran ingående mervärdesskatt

Not 15

2019-12-31

16 607

Summa maskiner, inventarier, installationer Not 13

2020-12-31

Anslag i icke räntebärande flöde

Materiell konst Ingående anskaffningsvärde

Avräkning med statsverket

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto

Summa Avräkning med statsverket Not 18

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

89

Not 19

Not 23

Myndighetskapital Specifikation förändring av myndighetskapitalet Statskapital

Kapitalförändring enl resultaträkningen

Summa

18 840

0

18 840

0

0

0

18 840

0

18 840

0

0

0

-7 122

0

-7 122

0

0

0

Summa årets förändring

-7 122

0

-7 122

Utgående balans 2020

11 718

0

11 718

Utgående balans 2019 Rättelser Ingående balans 2020 Föregående års kapitalförändring Årets anskaffning av anläggningstillgångar Årets kapitalförändring

Statskapital

324

464

Arbetsgivaravgifter

354

329

1 769

1 150

3

0

2 450

1 943

2020-12-31

2019-12-31

295

264

22

6

317

270

2020-12-31

2019-12-31

1 209

957

100

28

3

684

411

496

1 723

2 166

Övrigt Summa Not 24

Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Övrigt Summa Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter

18 840

10 222

Årets anskaffningar

2 439

6 557

Konstinköp

Uthämtad / återlämnad konst under året

-9 561

2 061

Övriga upplupna kostnader

11 718

18 840

2020-12-31

2019-12-31

Övriga avsättningar

Ingående balans

282

242

Årets förändring

38

40

Utgående balans

321

282

Summa

Lån i Riksgäldskontoret

Not 26

Uo 17 4:1 Statens konstråd (ram) ap 1. Statens konstråd

Beviljad anslagskredit 952 tkr

Avsättningen beräknas användas under 2021 2020-12-31

2019-12-31

Ingående balans

1 808

1 173

Under året nyupptagna lån

1 099

1 117

-729

-482

Utgående balans

2 178

1 808

Beviljad låneram enligt regleringsbrev

2 500

2 500

Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.

Årets amorteringar

Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter

ANSLAGSREDOVISNING

Avsättning för lokalt omställningsarbete

90

Utgående mervärdesskatt

2019-12-31

Utgående balans

Not 22

2019-12-31

2020-12-31

Ingående anskaffnigsvärde

Not 21

2020-12-31

Leverantörsskulder andra myndigheter

Not 25 Not 20

Kortfristiga skulder till andra myndigheter

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

Enligt regeringsbeslutet 2020-06-04 (Ku2020/00407/KO (delvis), Ku2020/01360/KO) har Statens konstråds räntekontokredit höjts från 986 tkr till 1 200 tkr

Statens konstråd får disponera hela det ingående överföringsbeloppet då det understiger 3% av föregående års tilldelning 31 241 tkr enligt årets regleringsbrev.

Anslaget är räntebärande.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

91

Not 27

Uo 17 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (ram) ap 1. Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER (tkr)

2020

2019

2018

2017

2016

Beviljad

2 500

2 500

2 500

1 500

1 500

Utnyttjad

2 178

1 808

1 173

778

1 012

1 200

986

986

986

827

233

810

0

924*

2 283

Ränteintäkter

0

3

0

0

4

Räntekostnader

0

15

38

5

1

0

Låneram Riksgäldskontoret

Beviljad anslagskredit 1 288 tkr

Anslagsposten får enligt regleringsbrev KU2019/02020/LS belastas med högs 12 400 tkr för administration och genomförande av verksamheten.

Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad Maximalt utnyttjad

Statens konstråd får disponera hela det ingående överföringsbeloppet då det understiger 3% av föregående års tilldelning 42 947 tkr enligt årets regleringsbrev.

Anslaget är icke räntebärande.

Räntekonto Riksgäldskontoret

Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev

0

0

0

0

140

140

106

0

0

8

608

1 958

2 369

358

952

937

922

258

248

0

0

0

168

197

Beviljad 17 4:2 ap. 1

1 288

1 288

1 288

988

988

Utnyttjad 174:2 ap. 1

0

0

0

746

506

Anslagssparande 17 4:1 ap. 1

2 701

583

5 661

0

0

Anslagssparande 17 4:2 ap. 1

3 853

371

569

0

0

Antalet årsarbetskrafter (st)

25

27

26

22

22

Medelantalet anställda (st)**

30

31

30

26

25

2 645

2 533

2 680

2 324

2 164

Årets

0

0

0

0

0

Balanserad

0

0

0

0

0

Avgiftsintäkter Övriga avgiftsintäkter Anslagskredit Beviljad 17 4:1 ap. 1 Utnyttjad 17 4:1 ap. 1 Anslagskredit

Anslag Ramanslag

Bemyndiganden, ej tillämpligt Personal

Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring**

* Vid tillfället för maximalt utnyttjand räntekontokredit var beviljad kontokredit 827 tkr. Därefter höjdes kontokrediten till 986 tkr för att hantera betalningar tillhörande SCR-flödet som löpande belastas i RTA-flödet. ** I beräkningen av medelantalet anställda är inte eventuellt tjänstledig personal frånräknad.

92

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

93

Till regeringen Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

Dnr: 1.2.1/2020:184

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Stockholm den 18 februari 2021

Patrick Amsellem Direktör

94

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

95

Årsredovisning 2020 Konstverk i denna trycksak är upphovsrättsskyddade. Konstverk av konstnärer som representeras av Bildupphovsrätt är återgivna med tillstånd av dem. © Statens konstråd, respektive författare, konstnärer, illustratörer och fotografer.

Text och bildredaktion: Statens konstråd Form: Sandra Praun Tryck: Statens konstråd, Stockholm, 2021 Finns att ladda ner från www.statenskonstrad.se Omslag: Skvallret (Performance) av Stina Nyberg, Sundsvall.

Foto: Ricard Estay Redovisningsresultat: Paviljong av MAP 13 BCN, Hageby.

Foto: Ricard Estay Permanenta projekt: Two Directions av Outi Pieski, Nordiska museet, Stockholm.

Foto: Ricard Estay Stadsutveckling: Kepsen av MYCKET, Råslätt.

Foto: Ricard Estay

c.,J,

Tillfälliga projekt: Eldmarknad av bl.a. Mossutställningar, Stockholm.

Foto: Ricard Estay

~Si...

,..

- ·"' .

Kunskapsnav offentlig konst (konstprojekt): Fågelbo av Ruben Wätte, Örebro.

Foto: Ruben Wätte

~~~~~ ~,~~-.

--~

Konstkollektioner: Utan titel av Michael Johansson, Arbetsförmedlingen Solna.

Foto: Ricard Estay

'

Tillsyn: Gul vägg av Gösta Wallmark, Garnisonen Stockholm.

Foto: Ricard Estay

~

-....

":;

Utveckla och sprida kunskap: Skogen kallar av Malin Arnell, Åsa Elzén, Julita.

Foto: Ricard Estay Förmedling: Gestaltad livsmiljö – konferens, ArkDes Stockholm.

Foto: Ricard Estay Kunskapsnav Offentlig konst: Allemansmonumentet av Jonas Liveröd, Älmhult.

Foto: Henrik Palmberg Kommunikation: Sanesîn av Aghili/Karlsson, Hässelby.

Foto: Ricard Estay Finansiell Redovisning: Glaspärlor av Liva Isakson Lundin, KTH. Foto: Ricard Estay Slutbild: LICHEN av Ingrid Elsa Maria Ogenstedt, Luleå.

Foto: Thomas Hämén

96

.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2020

97