Slutrapportering av regeringsuppdrag om hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras

Slutrapportering av regeringsuppdrag om hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger KU2018/01250/KO

Arbetsbild av Rainbow snake, integrerad konstnärlig gestaltning för Station Haga, Västlänken, Göteborg.

Den slutliga gestaltningen av stationen är ännu inte bestämd.

Konstnär: Huang Yong Ping. Bild: Abako/Trafikverket

Sammanfattning ...............................................................................................................................3 Resultat .........................................................................................................................................................4 Övergripande slutsatser och framtida insatser...........................................................................................6 Om regeringsuppdraget ....................................................................................................................8 Statens nansiering av offentlig konst ........................................................................................................8 Underhåll och förvaltning av offentlig konst ...............................................................................................9 Regeringens motivering till uppdraget.........................................................................................................9 Samarbetspartners .....................................................................................................................................10 Uppdragets syfte och metod .....................................................................................................................11 Mål för uppdraget .......................................................................................................................................11 Uppdragets genomförande ..............................................................................................................12 Tematiserade kunskapsseminarier och workshops .................................................................................12 Centrala frågor och svar .............................................................................................................................13 Samsyn och olikheter .............................................................................................................................................13 Konstens plats – kortsiktiga effekter och långsiktig verkan ...............................................................................14 Exempel på möjlig måluppfyllelse.........................................................................................................................14

Gestaltad livsmiljö, Agenda 2030 och statens ansvar att agera förebildligt ...........................................15 Covid-19 och konsekvenser för uppdraget ...............................................................................................16 Uppdragets resultat – metodstöd och pilotprojekt ...........................................................................17 Resultat - metodstöd ..................................................................................................................................17 Akademiska Hus ....................................................................................................................................................17 Forti kationsverket ................................................................................................................................................18 Jernhusen ...............................................................................................................................................................19 Specialfastigheter ..................................................................................................................................................20 Statens fastighetsverk ...........................................................................................................................................22 Swedavia .................................................................................................................................................................23 Tra kverket .............................................................................................................................................................23

Resultat - pilotprojekt .................................................................................................................................25 Akademiska Hus ....................................................................................................................................................25 Jernhusen ...............................................................................................................................................................26 Statens fastighetsverk ...........................................................................................................................................26 Swedavia .................................................................................................................................................................27 Tra kverket .............................................................................................................................................................27 Flera statliga aktörer i samverkan .........................................................................................................................27

Slutsatser och framtida insatser......................................................................................................29 Samverkan – ömsesidig respekt och förtroende .....................................................................................29 Tydlig vilja hos statliga aktörer att bättre integrera konst ........................................................................30 Utveckla och sprida kunskap i strategisk samverkan ..............................................................................30

fi

fi

fi

fi

1

Förslag till metodstöd: Offentlig konst – handbok för statliga beställare ..............................................31 Behov av statliga styrmedel .......................................................................................................................31 Ekonomiska konsekvenser för Statens konstråd vid implementering av enprocentsregeln..................32 Fortsatt behov av tid för implementering ..................................................................................................34 Sammanfattning i punktform...........................................................................................................35 Bilagor ............................................................................................................................................37

2

Sammanfattning Statens konstråd ck i juni 2018 regeringens uppdrag att i samarbete med statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag utarbeta ett metodstöd för hur upp till en procent av budgeten för ett byggprojekt, vid nybyggnation, om- eller tillbyggnad, kan avsättas till bild- eller formkonstnärlig gestaltning när staten bygger.1 Uppdragets övergripande syfte har varit att nna långsiktiga metoder och modeller för samverkan och nansiering av bild- och formkonstnärlig gestaltning när staten planerar, bygger och förvaltar offentliga samhällsmiljöer. Regeringen såg då Statens konstråd tilldelades uppdraget positivt på den ökade tillämpningen av enprocentsregeln bland kommuner och regioner (tidigare landsting) och uppfattade det som avgörande för en fortsatt positiv utveckling att staten agerar förebild och själv tillämpar regeln. Detta har av regeringen senare framhållits ytterligare i till exempel budgetpropositionen för 2021.2 Uppdragets övergripande mål har varit att direkt implementera det av riksdagen år 2018 beslutade politikområdet Politik för gestaltad livsmiljö, där konst, tillsammans med arkitektur, form, design och kulturarv, ingår som självklara delar av samma helhet när våra gemensamma miljöer skapas och omskapas.3 Politikens övergripande mål – att bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön – har också era kopplingar till FN:s 17 globala hållbarhetsmål i Agenda 2030.4 Statens konstråd har därför genomfört uppdraget med hänsyn till målen i både Politik för gestaltad livsmiljö och Agenda 2030.

Uppdraget har utförts i samarbete med de statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag som i kopia från regeringen delgavs regeringens beslut om Statens konstråds uppdrag: Akademiska Hus, Boverket, Forti kationsverket, Jernhusen, Specialfastigheter, Statens fastighetsverk, Swedavia och Tra kverket.

Avstämningar har regelbundet skett med Boverket, Riksantikvarieämbetet och ArkDes inom ramen för myndigheternas samverkan om implementeringen av Politik för gestaltad livsmiljö.

Erfarenheterna av Statens konstråds och Riksantikvarieämbetets samverkan i regeringsuppdraget Offentlig konst som kulturarv har integrerats i arbetet, liksom Statens konstråds arbete med Kunskapsutveckling för offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer i kommuner och regioner (Kunskapsnav offentlig konst 2018–2020).

I korthet kan konstateras att: •

Det nns en stark och tydlig vilja hos statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag att genom att avsätta upp till en procent av investeringsmedlen integrera konst som ett led i arbetet med att uppnå målen för Politik för gestaltad livsmiljö och Agenda 2030.

Uppdrag till Statens konstråd om hur bild - eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger, regeringsbeslut Ku2018/01350/KO, 2018-06-14.

1

2

Budgetpropositionen för 2021; Utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid, s. 70, Prop. 2020/21:1.

3

Politik för gestaltad livsmiljö, Prop. 2017/18:110.

4

https://www.un.org/sustainabledevelopment/development-agenda/, hämtad 2020-12-28.

fi

fi

fi

fi

fi

fl

fi

3

•

Statliga fastighetsaktörer har ett högt förtroende för Statens konstråds konstnärliga expertkompetens och ser rutiner för nära samverkan som en förutsättning för att satsa på integrerad konstnärlig gestaltning.

•

Det behövs en tydlighet från politiken om hur målet att avsätta upp till en procent för konst ska prioriteras för att kunna balansera statens förebildlighet som beställare av konstnärlig gestaltning enligt enprocentsmålet mot kortsiktiga lönsamhets- och avkastningsmål.

•

Regeringsuppdraget har lett till ökade förväntningar och en markant ökad efterfrågan på Statens konstråds expertkompetens då konstnärlig gestaltning ska integreras när statliga fastighetsaktörer planerar och bygger.

•

Med en tillfällig förstärkning av Statens konstråds anslag kan Statens konstråd tillgodose efterfrågan om samverkan och med full kraft bidra till att inom fem till tio år skapa vägledande exempel på statens förebildlighet.

Resultat Uppdraget till Statens konstråd om hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger har hittills uppnått följande resultat: Långsiktiga rutiner för nansiering och samverkan •

Akademiska Hus och Statens konstråd har ingått ett samverkansavtal för hur konstoch bildkonstnärlig gestaltning kan integreras när Akademiska Hus planerar och bygger. Avtalet har hittills resulterat i samverkan kring tolv nya samverkansprojekt och 14 skissuppdrag till konstnärer vilka kommer att resultera i minst tio gestaltningsuppdrag för konstnärer. Avtalet har också lett till att Akademiska Hus och Statens konstråd för första gången kan samverka strategiskt kring såväl tidiga programskeden med nya campusplaner och komplex stadsutveckling som i byggprocesser med permanenta och tillfälliga konstprojekt. För att öka kunskapen om varandras kompetens och för att ytterligare stärka samarbetet har gemensamma utbildningar skett om respektive organisations arbetsprocesser.

•

Forti kationsverket, Jernhusen och Statens fastighetsverk har skrivit fram förslag till beslut för rutiner för nansiering av konst enligt enprocentsregeln när staten planerar och bygger. Målsättningen är att dessa aktörer antar förslagen på ledningsnivå under 2021 så att avtal för långsiktig samverkan därefter kan tecknas med Statens konstråd.

Pilotprojekt •

Jernhusen, Statens konstråd och Tra kverket har ingått samverkan om konst vid planering och anläggning av nya Tra kplats Varberg vilket också innefattar samarbete med Varbergs kommun. Pilotprojektet har fokus på integrering av konst i planering och anläggning av framtida tra kplatser och resecentrum där Jernhusen och Tra kverket samverkar med kommuner och regioner.

•

Tra kverket och Statens konstråd har ingått samverkan för att arbeta strategiskt med konstnärliga perspektiv och koncept i tidiga skeden vid anläggning av

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

4

Norrbotniabanan: 27 mil ny järnväg genom Region Västerbotten och Region Norrbotten där kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå och Luleå berörs.

Swedavias verksamhet inklusive kunder och partners har under 2020 påverkats kraftigt av pandemin och pilotprojekt har därför inte kunnat prioriteras. Förslag på eventuella projekt och genomförandeorganisation nns, men inga beslut är fattade.

•

Metodstöd, vägledning och nätverk •

Inventering och framtagning av rutiner för vård av be ntlig konst i statliga fastighetsägares ägo har genomförts av Akademiska Hus, Forti kationsverket och Tra kverket, samt inletts av Specialfastigheter.

•

Vägledningen Offentlig konst – handbok för statliga beställare tas fram av Statens konstråd i samverkan med statliga fastighetsaktörer, med planerad publicering under våren 2021. Vägledningen samordnas med publiceringen av det metodstöd för hur byggnadsanknuten offentlig konst kan beaktas vid kulturhistorisk värdering, som Riksantikvarieämbetet på uppdrag av regeringen för närvarande tar fram i samarbete med Statens konstråd.

•

Nätverket Konst när staten bygger har etablerats och kommer att nnas kvar och ses vid två till tre tillfällen per år också då regeringsuppdraget har slutrapporterats. I nätverket – som kan utökas – ingår för närvarande representanter från Akademiska Hus, Boverket, Forti kationsverket, Jernhusen, Statens Fastighetsverk, Swedavia och Tra kverket. Statens konstråd är sammankallande.

•

Statens konstråd är sedan 2020 adjungerat i Samverkansforum för statliga fastighetsägares nätverk för arkitektur- och kulturmiljö.

Konstnärernas villkor •

Uppdraget har stärkt samverkan kring integrering av konst när staten planerar och bygger och därmed resulterat i att era olika konstnärliga format har kunnat utföras och kombineras. Såväl genom arbete med konst i tidiga plan- och byggskeden som i permanenta, byggnadsanknutna konstverk, arbete med tillfälliga konstprojekt och konstnärers medverkan i stadsutveckling.

•

De samarbeten som ingåtts mellan Statens konstråd och statliga fastighetsaktörer under uppdraget, har bidragit till att stärka konstnärers ekonomiska villkor. Kan enprocentsregeln under kommande år med politiskt stöd implementeras inom övriga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag, kommer ingångna överenskommelser att få stor betydelse för konstnärers ekonomiska villkor i hela landet.

•

Trepartsavtalen som under 2020 har ingåtts med konstnärer efter gemensamma upphandlingar av Akademiska Hus och Statens konstråd har ökat tryggheten för konstnärer i genomförandefasen av konstnärliga gestaltningsuppdrag.

Konstnärlig kvalitet Uppdraget har i era fall lett till att nansieringen för anläggning och drift av konst varit klar redan från början. Det har medfört att fokus har kunnat läggas vid ökad kvalitet i såväl plan- och byggprocessen som konstprojektprocessen. Detta bidrar till

•

fi

fi

fi

fi

fi

fl

fi

fl

fi

fi

5

högre konstnärlig kvalitet, större effekt av investeringar, långsiktig teknisk hållbarhet och till attraktionskraft i olika samhällsmiljöer.

Övergripande slutsatser och framtida insatser Efter uppdragets genomförande kan Statens konstråd konstatera att det på fem till tio års sikt nns goda förutsättningar för att utveckla långsiktiga samverkansrutiner mellan Statens konstråd och er statliga myndigheter och bolag för hur bild- och formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten planerar och bygger. Rutiner som har potential att leda till bredare och bättre samverkan mellan staten, regioner och kommuner. Samtidigt kan vi också konstatera att målen för Gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 spänner över ett era politikområden, vilket bidrar till strukturella utmaningar och intressekon ikter som behöver politikens stöd för att kunna omhändertas effektivt. Ur Statens konstråds perspektiv är följande frågeställningar centrala för att fastställa prioriterade framtida politiska insatser som kan stärka en helhetssyn på tillämpningen av enprocentsregeln inom staten och politikområdet Gestaltad livsmiljö i hela landet: Möjligheterna •

Vågar en gå före, fattar er mod att gå efter. Det samverkansavtal som tidigt under uppdragsperioden träffades mellan Akademiska Hus och Statens konstråd om hur bild- och formkonstnärlig gestaltning kan integreras när Akademiska Hus planerar och bygger har banat väg för övriga samverkansavtal som nu skrivs fram. Med dessa på plats, nns er exempel att utgå från för statliga aktörer som vill pröva att tillämpa enprocentsregeln och på andra sätt agera förebildligt i enlighet med målen för Politik för gestaltad livsmiljö, de kulturpolitiska målen för Sverige samt de ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

•

Uppdraget har visat att den offentliga konsten som självklar del av samhällsutvecklingen får brett genomslag i organisationerna då ledningen aktivt driver frågorna och etablerar dem i mål, mallar och rutinblad, så som skett inom ramen för regeringsuppdraget. Detta talar för goda möjligheter att integrera konst enligt enprocentsregeln när staten planerar och bygger hos er statliga myndigheter och bolag än dem som varit direkt involverade i det här rapporterade uppdraget.

•

Statliga fastighetsförvaltare och bolag har visat på en stark och tydlig vilja att integrera konst när staten planerar och bygger som ett led i arbetet med att uppnå målen för Gestaltad livsmiljö och de globala hållbarhetsmålen. Uppdraget har också visat på en stark samsyn hos statliga fastighetsförvaltare och bolag om att arbetet med konsten bör integreras i ett tidigt eller mycket tidigt skede. Här nns ett högt förtroende för Statens konstråds professionella, curatoriella kompetens att översätta hur den samtida konsten kan bidra till plan- och byggprocessen och involvera medborgare på vägen. Det gynnar såväl projektekonomi som konstnärlig kvalitet och ökar möjligheterna för berörda att påverka processen och därmed våra gestaltade livsmiljöer. Dessa erfarenheter kan i samverkan med Boverket lyftas in i kanaler som Samverkansforum och Rådet för hållbara städer för att inspirera er, visa lärande exempel och vara verktyg för genomförande.

•

En central slutsats är att rutiner för samverkan mellan Statens konstråd och statliga förvaltare och bolag om enprocentsregelns tillämpning medför trygghet och mod att satsa på nya konstnärliga uttryck och format: När frågorna om hur produktion, drift och underhåll av konsten har omhändertagits i tidiga skeden kan fokus för arbetet i

fl

fl

fi

fl

fl

fl

fl

fl

fi

fi

6

Utmaningarna •

Om statliga fastighetsaktörer ska kunna utvecklas till förebildliga beställare och tillämpa enprocentsregeln enligt regeringens målsättning, behövs även politisk styrning genom till exempel skrivningar i ägardirektiv och regleringsbrev. Varannan region i Sverige och var fjärde svensk kommun tillämpar idag enprocentsregeln. Kan staten stärka denna utveckling ökar också möjligheterna för Sverige att uppnå målen i Politik för gestaltad livsmiljö, och de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030.

•

Det nns en uttalad målkon ikt för era statliga aktörer som bygger och förvaltar fastigheter för statlig verksamhet i form av att konstnärlig gestaltning som nansieras via enprocentsregelns ställs mot deras lönsamhets- och avkastningsmål.

Ett bolag uppfattar det så att enprocentsregeln gör dem mindre konkurrenskraftiga på marknaden. Det kan vara svårt att argumentera för att kostnaden för konstnärlig gestaltning ska vara hyresgrundande. Denna målkon ikt motverkar era av målen för politikområdet Gestaltad livsmiljö, till exempel att hållbarhet och kvalitet inte ska underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Risk nns också för att estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska världen inte kan tillvaratas och utvecklas på bästa sätt. Inte minst motverkas statens roll att agera förebildligt, då liknande målkon ikter nns också på regional och kommunal nivå.

•

Att brett implementera enprocentsregeln förutsätter tid, långsiktighet och aktivt arbete med kunskapshöjande insatser. Staten har inte tillämpat enprocentsregeln konsekvent sedan 1947. Många statliga bolag och myndigheter har därför ingen vana av att arbeta med konst som en integrerad del i planering och byggande. Att utveckla kunskaper om konstens roll, och vad arbetet med bild- och formkonstnärlig gestaltning och konstnärliga processer kan tillföra arbetet med Gestaltad livsmiljö och FN:s globala hållbarhetsmål är komplext. Den kunskapsuppväxling som sker när konstnärer, curatorer, planerare, arkitekter, ingenjörer och andra som deltar professionellt i konstnärliga gestaltningsprojekt behöver kombineras med utbildningar och andra kunskapshöjande insatser som sammantaget bidrar till att enprocentsregelns tillämpning kan ske utifrån i ett helhetsperspektiv.

•

För att implementera enprocentsregeln när staten bygger behöver Statens konstråd och de fastighetsförvaltande myndigheterna och bolagen löpande utveckla och tillämpa metodstödet Offentlig konst – handbok för statliga beställare. En sådan handbok är ett viktigt led i statens implementering av enprocentsregeln som en naturlig del av Politik för gestaltad livsmiljö. Med en statlig samsyn kring metoder för regelns tillämpning bör det vara möjligt att på fem till tio års sikt redovisa en rad miljöer och byggnader i hela Sverige som konkret medverkar till att uppnå målen för Agenda 2030 med avseende på gestaltning, hållbarhet och inkludering.

fl

fl

fi

fl

fl

fl

7

fi

fi

fi

de konkreta projekten läggas på att uppnå hög kvalitet i plan- och byggprocessen, hög konstnärlig kvalitet och ökad konstnärlig mångfald. Då ökar också möjligheterna för den offentliga konsten att som del av en gestaltad helhet bidra till ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas: Satsningarna bidrar till att utveckla och sprida konst och kultur i hela landet.

Statens konstråd ck 2018 regeringens uppdrag att i samarbete med statliga fastighetsförvaltare utarbeta ett metodstöd för hur upp till en procent av budgeten för ett byggprojekt, vid nybyggnation, om- eller tillbyggnad, kan avsättas till bild- eller formkonstnärlig gestaltning när staten bygger.5 Uppdraget är en följd av att riksdagen i maj 2018 godkände regeringens proposition Politik för gestaltad livsmiljö, som direkt går att relatera till era av de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030.6 Regeringen sammanfattar i uppdragsbeskrivningen att syftet är att i högre grad än tidigare stärka och integrera bild- eller formkonstnärlig gestaltning när staten bygger och planerar så att er får tillgång till hållbara och väl gestaltade livsmiljöer. Genom att ta fram modeller för en friare tillämpning av enprocentregeln, där medel kan användas strategiskt i till exempel utvecklingen av nya områden, kan statens roll som förebild stärkas när det gäller tillämpningen av enprocentregeln. Sådana metoder kan också tjäna som inspiration för vidareutvecklingen av enprocentregeln i kommuner och regioner.

Statens nansiering av offentlig konst Sverige sticker idag ut i ett nordiskt sammanhang som det enda land som på statlig nivå inte tillämpar enprocentsregeln som regel eller princip.7 Däremot tillämpas den ofta av Sveriges regioner och kommuner. 55 procent av regionerna och 41 procent av kommunerna tillämpar enprocentsregeln då de bygger om, till eller nytt. Som Konstnärsnämnden visat har besluten om att införa enprocentsregeln på senare år också ökat markant i Sveriges regioner och kommuner. Antalet privata företag som på eget initiativ avsätter en procent av investeringseller byggprojektmedlen för konstnärlig gestaltning ökar också. 8 Sammanfattningsvis har staten en lång väg kvar att gå tills förebildlighet i att tillämpa enprocentsregeln kan sägas vara uppnådd. Före Statens konstråds uppdrag Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger, fanns inte någon statlig aktör som konsekvent avsatte medel för konstnärlig gestaltning i samband med planering, ny-, om- eller tillbyggnad.

Statens nuvarande nansieringsrutiner Förklaringen till detta är att staten fram till idag har valt att nansiera sin offentliga konst.

Enprocentsregeln infördes som princip av Sveriges riksdag 1937, och tillämpades som en regel 1937–1947. Därefter har nansiering av statens offentliga konst huvudsakligen skett

Uppdrag till Statens konstråd om hur bild - eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger, regeringsbeslut Ku2018/01350/KO, 2018-06-14.

5

I det följande används Gestaltad livsmiljö då propositionen Politik för gestaltad livsmiljö avses. Begreppet gestaltad livsmiljö används då gestaltad livsmiljö avser tillämpningen av politiken som perspektiv, angreppssätt och fysisk gestaltning.

6

Detta gäller även ur ett nordamerikanskt perspektiv, och vid en europeisk jämförelse med EU-länder med motsvarande välstånd som Sverige. Se: https://statenskonstrad.se/arbeta-med-konst-i-offentliga-miljoer/ nansiering-av-offentlig-konst/enprocentsregeln-varlden-runt/, hämtad 2021-01-20. https://statenskonstrad.se/ arbeta-med-konst-i-offentliga-miljoer/ nansiering-av-offentlig-konst/enprocentsregeln-i-norden/, hämtad 2021-01-20 7

8

1% för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö, Konstnärsnämnden 2020.

fl

fi

fi

fi

fi

fi

fi

8

fl

fi

Om regeringsuppdraget

genom ett årligt anslag till Statens konstråd, vilket idag motsvarar en väsentligt lägre del av statens årliga byggkostnader än en procent.9 Offentlig konst har med andra ord inte tillkommit regelmässigt i samband med att staten planerat och byggt under en längre tid. Därmed har den offentliga konsten i staten inte, på ett lika självklart sätt som i många kommuner och regioner, integrerats i de årsringar av gestaltade miljöer som idag ofta räknas till Sveriges kulturarvsklassade, gemensamma miljöer. Statliga fastighetsaktörer som velat integrera konst i samband med planering, omoch tillbyggnad har i stället kunnat ansöka om samarbete med Statens konstråd som efter bedömning och prioritering hel nansierat konstnärernas arbete och produktionen av de konstnärliga verken. Ansökande fastighetsaktör har stått för anläggnings- och monteringsarbete för konsten, i enlighet med intentionerna i 1937 års riksdagsbeslut. Även i de regionala och kommunala principerna för enprocentsregelns tillämpning bärs anläggnings- och monteringskostnader vid konstnärlig gestaltning av de offentliga förvaltningar och bolag som planerar och bygger.

Underhåll och förvaltning av offentlig konst Att beakta ett långsiktigt omhändertagande av offentlig konst har inte ingått i regeringsuppdraget Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger. Dock har det under uppdraget klarlagts att det råder brist på rutiner och osäkerhet om hur kostnaderna för ett långsiktigt omhändertagande av offentlig konst skall genomföras och budgeteras hos många statliga aktörer som planerar, bygger och förvaltar. Detta påverkar också viljan att integrera konst då statliga aktörer planerar och bygger.

Centralt för de avtal som ingåtts, eller planeras som ett resultat av regeringsuppdraget, är vikten av diskussion och beslut om konstens permanens och varaktighet redan då samverkan kring konstprojekt ingås. Denna diskussion måste också hållas levande med de konstnärer som uppdras offentliga gestaltningsarbeten, liksom med hela konstfältet.10 Statens konstråd kommer därför att samordna publiceringen av metodstödet Offentlig konst – handbok för statliga beställare, som berör hur och när arbete med ny konst kan integreras när staten bygger och planerar, med publiceringen av det metodstöd för hur byggnadsanknuten offentlig konst kan beaktas vid kulturhistorisk värdering, som Riksantikvarieämbetet på uppdrag av regeringen för närvarande tar fram i samarbete med Statens konstråd. 11

Regeringens motivering till uppdraget I uppdraget till Statens konstråd angav regeringen följande skäl till sitt beslut:

Politik för gestaltad livsmiljö (prop. 2017/18:110), sid. 43, https://www.regeringen.se/492796/contentassets/ 8ecb8b5973924e6b9e93627c041d27a6/politik-for-gestaltad-livsmiljo-prop.-201718110.pdf, hämtad 2021-01-20.

9

Ur ett curatoriellt och konstnärligt kvalitetsperspektiv innebär detta en balansgång. Samtidigt som den offentliga konstens möjlighet att bidra till Gestaltad livsmiljö som fysisk gestaltning och till framtidens kulturmiljöer måste värnas, kan en större mångfald av olika konstnärliga uttryck beredas plats i gemensamma miljöer, sociala värden tillvaratas och medborgare involveras på er och olika sätt då konstverken inte avkrävs permanens.

10

Angående konst som del av kulturmiljön, se vidare Statens konstråds rapport Byggnadsanknuten offentlig konst: Kunskapshöjande insatser för förvaltning av den offentliga konsten som del av kulturmiljön, Statens konstråd 2019-05-31, Dnr 1.1.1/2018:87.

11

fl

fi

9

Perspektivet gestaltad livsmiljö innebär en helhetssyn på formandet av livsmiljön som innefattar såväl arkitektur, form och design som konstnärliga, kulturhistoriska och sociala värden. Den gestaltade livsmiljön utgörs således av en helhet där offentlig konst och konstnärlig gestaltning utgör ett centralt område. Konsten kan skapa helt nya sammanhang och förändra upplevelsen av en plats i grunden. Konsten kan förstärka be ntliga och bidra till nya såväl estetiska som sociala värden. Genom konst och konstnärliga processer kan även invånarnas perspektiv och unika kunskap om platsen ofta tas tillvara. Konstnärer har spelat en viktig roll i gestaltningen av gemensamma platser och bidragit till unika boendemiljöer runt om i landet.

Enprocentregeln är en nansieringsmodell för konstnärlig gestaltning i offentliga miljöer som tillkom år 1937 genom ett statligt kulturpolitiskt initiativ. Syftet med enprocentregeln är att skapa ett stabilt och mer långsiktigt ekonomiskt utrymme för konsten i planeringen och byggandet av offentliga miljöer.

I propositionen Politik för gestaltad livsmiljö (prop. 2017/18:110) bedömer regeringen att enprocentregeln har haft stor betydelse för konstnärers medverkan och konstens plats i utformningen av offentliga byggnader och miljöer. Regeringen ser positivt på den ökade tillämpningen av enprocentregeln bland kommuner och landsting och bedömer att det är avgörande för en fortsatt positiv utveckling att staten agerar som en förebild och själv tillämpar regeln.

Regeringen underströk vikten av att staten följer enprocentsregeln också i budgetpropositionen för 2021 där den skrev att: För att upprätthålla målsättningen att er ska få möjlighet att uppleva konst i sin vardag och att kvaliteten i våra gemensamma livsmiljöer ska öka genom konstnärlig gestaltning, är den fortsatta tillämpningen av enprocentregeln central. Syftet med enprocentregeln är att skapa ett stabilt och långsiktigt ekonomiskt utrymme för konsten i planeringen och byggandet av offentliga miljöer. Som regeringen tidigare konstaterat är det avgörande att staten agerar förebildligt och själv tillämpar regeln.12

Samarbetspartners Uppdraget har genomförts i samarbete med de statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag som i kopia från regeringens delgavs regeringens beslut: Akademiska Hus Boverket Forti kationsverket Jernhusen Specialfastigheter Statens fastighetsverk Swedavia Tra kverket

• • • • • • • •

Med undantag för Boverket är samtliga statliga myndigheter eller bolag som bygger och förvaltar.

Boverket har inom ramen för sitt regeringsuppdrag att förstärka arbetet med arkitektur och gestaltad livsmiljö (N2018/02273/SPN, N2017/03879/SPN; Boverkets diarienummer 12

Prop. 2020/21:1, Utgiftsområde 17; Kultur, medier, trossamfund och fritid, sid. 70.

fl

fi

fi

fi

fi

10

2605/2018), ingått som aktiv samarbetspart och samordnat arbetet i enlighet med uppdragets skrivelse att Boverket ska Främja det statliga arbetet för ökad arkitektonisk kvalitet och samordna berörda myndigheter på arkitektur-, form- och designområdet. För övrig uppdragsorganisation och tidplan, se Bilaga 1: Uppdragsorganisation och tidplan.

Uppdragets syfte och metod Uppdragets övergripande syfte har varit att, genom utveckling av långsiktiga metoder och modeller för samverkan och nansiering, stärka och integrera bild- eller formkonstnärlig gestaltning när staten bygger så att er människor får tillgång till hållbara och väl gestaltade livsmiljöer.

Metod för uppdraget har dels varit gemensamma dialogseminarier och workshops med berörda samarbetspartners. Detta för att både enskilt och gemensamt kunna identi era metoder för samverkan och modeller för en friare tillämpning av enprocentregeln, där medel kan användas strategiskt för att stärka statens förebildlighet som beställare, ansvarig gestaltare och förvaltare av gemensamma miljöer.

Syftet med den enskilda dialogen har varit att identi era speci ka hinder och möjligheter i varje myndighet eller bolag för uppdragets genomförande samt att diskutera ett representativt pilotprojekt att initiera under uppdragsperioden 2018–2020.13 Syftet med de gemensamma seminarierna och workshopparna har varit att utveckla en gemensam kunskapsgrund för hur bild- och formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger.

Mål för uppdraget Målen för Statens konstråds uppdrag formulerades av regeringen. De var att bidra till att er får tillgång till hållbara och väl gestaltade livsmiljöer genom att: •

utveckla långsiktiga samarbetsformer för hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger

•

utarbeta metodstöd för hur upp till en procent av budgeten för ett byggprojekt, vid nybyggnation, om- eller tillbyggnad, kan avsättas till bild- eller formkonstnärlig gestaltning när staten bygger

•

i enlighet med politiken för Gestaltad livsmiljö bidra till att stärka statens förebildlighet samt att

•

i enlighet med konstnärs- och kulturpolitiska mål bidra till att stärka de statliga insatserna och villkoren för professionellt verksamma konstnärer i Sverige. 14

Till följd av omprioriteringar med anledning av Covid-19, har Swedavia inte kunnat prioritera sådan dialog under uppdragsperioden.

13

14

Konstnär – oavsett villkor? SOU 2018:23, Kulturdepartementet 2018

fl

fi

fi

fi

fl

fi

11

Uppdragets genomförande Uppdragets genomförande har i första hand drivits genom dialoger mellan Statens konstråd och berörda samarbetsparters. Dels enskilt med respektive statlig fastighetsförvaltare.15 Dels gemensamt på tematiserade seminarier och workshops med representanter för deltagande samarbetsparters i vad som idag utvecklats till det informella nätverket för Konst när staten bygger.

Centralt för uppdragets legitimitet – och därmed möjlighet att uppnå resultat - har varit att uppdragsansvariga kunnat agera självständigt och med beslutsmandat direkt från respektive ledning. Uppdraget inleddes därför med samtal på ledningsnivå om offentlig konst och konstens betydelse som perspektiv, process och verk kopplat till Gestaltad livsmiljö och de globala hållbarhetsmålen. Utgångspunkt för diskussionerna var att mötas kring idéer om hur arbete med konst kan integreras i förhållande till de respektive fastighetsaktörernas visioner, värdeord, upparbetade plan- och byggprocesser och relationer till brukare, hyresgäster och kunder. I dessa samtal deltog Statens konstråds direktör, ansvarig generaldirektör eller VD samt Statens konstråds uppdragsansvarige.

Syftet med de gemensamma seminarierna och workshoparna har varit att utveckla en gemensam kunskapsgrund, samt etablera en vision och målsättning för uppdraget. Syftet med de enskilda dialogerna har varit att identi era speci ka hinder och möjligheter i varje myndighet eller bolag för uppdragets implementering samt att diskutera ett representativt pilotprojekt att initiera under uppdragsperioden 2018–2020.

Tematiserade kunskapsseminarier och workshops Åtta nätverksmöten i form av seminarier och workshops har genomförts av vilka fem varit upplagda som kunskapsseminarier i offentlig konst och gestaltad livsmiljö. Varje seminarium har inletts av kvali cerade inspirationsföreläsare Det har medfört att kvali cerade diskussioner om hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger har kunnat föras utifrån de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter som lyfts i Politik för gestaltad livsmiljö och Agenda 2030.

Teman och inspirationsföreläsare: Gestaltad livsmiljö: Vad innebär det nya politikområdet i praktiken?

Riksarkitekt Helena Bjarnegård, Boverket, landskapsarkitekt, ordförande i Rådet för hållbara städer.

Metodstöd/processer: Hur kan konst, planering och byggande mötas i processer?

Catarina Fritz, Akademiska Hus, ekonomi- och nansdirektör, vVD. Lena From, Statens konstråd, konstprojektchef, uppdragsansvarig för regeringsuppdraget Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger.

Vård och förvaltning – offentlig konst som kulturarv Cathrine Mellander Backman, Riksantikvarieämbetet, utredare.

Henrik Orrje, Statens konstråd, vikarierande direktör.

Anders Olofsson, Statens konstråd, samordnare, konstansökningar och inköp

15

Swedavia har till följd av Covid-19 varit förhindrade från att delta i denna del av arbetet.

fi

fi

fi

fi

fi

12

Finansiering: Konst är ingen kostnad – konst är en tillgång Catarina Fritz, Akademiska Hus, ekonomi- och nansdirektör vVD. Henrik Orrje, Statens konstråd, vikarierande direktör.

Projektets vision Viktoria Buskqvist, Boverket, arkitekt med samordningsansvar för statliga myndigheter och bolag som bygger och förvaltar fastigheter. Boverkets representant i Samverkansforums ledningsgrupp samt nätverket för arkitektur och kulturmiljö (för fördjupning av innehåll, se vidare Bilaga 2: Tematiserade kunskapsseminarier och workshops).

Centrala frågor och svar Viktiga frågor att ge akt på vid dessa seminarie- och workshopstillfällen har framför andra varit:

• om, och i så fall vilka, generella metoder, strukturer och samarbetsformer som kan utvecklas och omformuleras i ett generellt metodstöd, •

vilka speci ka metoder, strukturer och samarbetsformer som måste utvecklas för att passa respektive statlig fastighetsförvaltande myndighet och bolag samt

•

om, och i så fall vilka, strukturella hinder och utmaningar som föreligger för att långsiktiga samarbetsformer effektivt ska kunna utvecklas.

Samsyn och olikheter Generellt kan sägas att det i stort råder samsyn kring svaren på frågorna ovan.

Generella metoder, strukturer och samarbetsformer Det behövs ett generellt metodstöd för hur konstprocesser och curatoriella processer fungerar, som underlättar för statliga fastighetsaktörer på lednings-, planerings- och projektledningsnivå. Kunskap om plan- och byggprocesser nns. Men hur går konstprocessen och den curatoriella processen till? Vem gör vad i processen? Vad betyder begrepp som program, samrådsgrupp och skiss när man talar om konst? Här behövs kunskap på lednings-, planerings-, projektlednings- och förvaltningsnivå. Ett sådant metodstöd kan formuleras tillräckligt öppet för att kunna anpassas till och integreras med gängse rutiner respektive fastighetsaktör.

Speci ka metoder, strukturer och samarbetsformer Speci ka strukturer för samverkan behövs mellan Statens konstråd och varje statlig fastighetsaktör som bygger och förvaltar. Särskilt för nansieringen av ny konst och drift och underhåll av be ntlig och tillkommande konst, det vill säga långsiktigt omhändertagande av konsten då den kommit på plats. Förutsättningarna ser olika ut på de olika myndigheterna och bolagen. Några – som Tra kverket – arbetar ofta med mångmiljardprojekt där det inte går att avsätta en procent för konst. Andra – som Specialfastigheter – arbetar i ekonomiskt räknat så små projekt att en procent av byggprojektkostnaden ibland inte räcker om en konstnärlig gestaltning ska kunna tillkomma. Då måste medlen avsättas på andra sätt, till exempel i form av en pott av bolagets investeringsmedel. Hur beslutsmandat mellan Statens konstråd och berörd fastighetsaktör ska se ut, och till vilka nivåer i organisationen beslut

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

13

delegeras, ser även det olika ut. Statliga myndigheter och bolag som planerar-, bygger och förvaltar tillämpar alla olika former av upphandling men LOU gäller inte för samtliga.16 Strukturella hinder och utmaningar för långsiktig samverkan Ska Gestaltad livsmiljö och enprocentsregeln få genomslag måste frågorna vara förankrade på ledningsnivå. Då kan frågorna ges legitimitet i hela organisationen, och integreras med redan be ntliga mål. Här behövs förtydliganden i ägardirektiv och uppdrag. Uppmaningen från regeringen att avsätta medel för konst enligt enprocentsregeln kan för de statliga bolagen stå i kon ikt med ägarens avkastningskrav. Statliga myndigheter och verksamheter som hyr lokaler och arbetsplatser av myndigheter och bolag som planerar, bygger och förvaltar kan också motsätta sig arbete med konst om kostnaderna för den läggs på hyran.

Tydliga direktiv och uppdrag skulle underlätta på era sätt. Det skulle möjliggöra att integrera konst i planerings-, bygg- och förvaltningsprocesserna på ett självklart sätt genom till exempel projektledningssystem, manualer och policyer för kvalitet, klimat och hållbarhet.

Konstens plats – kortsiktiga effekter och långsiktig verkan Diskussionen om den offentliga konstens processer, resultat och betydelse i relation till Gestaltad livsmiljö och hållbarhetsmålen i Agenda 2030 har under uppdragsperioden hållits levande i samtliga diskussioner ovan.

Det råder i stort samsyn kring att integrering av konst i tidiga plan- och byggskeden kan ge stora effekter och direkt och indirekt mervärde på både kort och lång sikt. Kopplingar till mål inom Gestaltad livsmiljö, miljö- och klimatmålen i Agenda 2030 och de kulturpolitiska målen för Sverige har särskilt lyfts fram.

Exempel på möjlig måluppfyllelse Med fokus på hög kvalitet ges nedan fem representativa exempel på hur Statens konstråd uppfattar att tidig integrering av konst och konstnärliga processer när staten utvecklar, bygger och förvaltar kan bidra till måluppfyllelse i enlighet med Politik för gestaltad livsmiljö, Agenda 2030:s Mål 11 och de kulturpolitiska målen för Sverige.

Ekonomisk hållbarhet. Investeringar ger större effekt genom att allt anläggnings- och installationsarbete – även det som rör konsten – kan projekteras och utföras samtidigt. Dels tillkommer inga extra och fördyrande projekterings- och arbetskostnader. Dels höjer det den tekniska kvaliteten i till exempel fundament och infästningar, vilket i sin tur ger ytterligare ekonomiska effekter på sikt: Med högre teknisk hållbarhet minskar kostnaderna för drift- och underhåll. Att tidigt integrera arbetet med konst frigör resurser.

Ekologisk hållbarhet. Att satsa på långsiktigt hållbar teknik, material och gestaltning sparar i förlängningen jordens resurser.

Konstnärernas villkor. De samarbeten som ingåtts under uppdragsperioden indikerar att avtal och rutiner föder mod att satsa mer på konst och en större mångfald av konstnärliga format. Detta främjar konstnärlig förnyelse, bidrar till att öka antalet arbetstillfällen för konstnärer och ger konstnärer verksamma inom en större mångfald av konstnärliga uttryck möjlighet till uppdrag.

Ett exempel är Jernhusens upphandlingar, som styrs bolagets Riktlinje för inköp. Jernhusen anser sig enligt styrelsebeslut inte falla under LOU. I vissa fall sker upphandling här via LUF: Lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna.

16

fl

fl

fi

14

Inkludering, tillgänglighet och möjligheten att påverka. Ökad teknisk kvalitet ger den permanenta offentliga konsten möjlighet att nå er medborgare under längre tid. Att statliga aktörer väljer att arbeta i er och olika konstnärliga format ökar tillgängligheten till konst i stadsutveckling och tillfällig konst för er på er platser i landet. Inte minst på platser där det institutionaliserade konstlivet är svagt. Ju tidigare konsten, oavsett format, integreras i planoch byggprocessen, desto större är också möjligheten för brukare att i tidiga skeden påverka sin gestaltade livsmiljö. Personal som arbetar med drift och underhåll kan uppleva högre arbetstillfredsställelse, då arbetet kan koncentreras på kontinuerliga förbättringar i stället för att lappa och laga.

Gestaltad livsmiljö. En samstämmig uppfattning i nätverket är att helheten håller ihop bättre där gestaltande kompetenser kunnat mötas tidigt i processen för att skapa tillsammans.17 På arbetsplatser kan detta bidra till ökad attraktionskraft för nya medarbetare och till att medarbetare stannar kvar på sin arbetsplats, kompetensförsörjning bedöms ofta vara en avgörande konkurrensfördel också för statliga verksamheter. Boverket ser att omsorgsfullt utformade miljöer främjar läkningsprocesser och bidrar till att hålla människor friska.18 Såväl i Sverige som internationellt har inte minst gestaltningen av kollektivtra kens miljöer visat att helhetsintegrerad konst och gestaltning kan utvecklas till en attraktionskraft som lockar besökare lokalt, nationellt och internationellt. Också i Sverige nns exempel på helhetsintegrerade miljöer och konst som bidragit till att stärka Sverige som besöksnation.19 Denna strävan lyfts särskilt i Gestaltad livsmiljö.

Gestaltad livsmiljö, Agenda 2030 och statens ansvar att agera förebildligt Diskussion utifrån de centrala frågorna ovan har varit nödvändiga eftersom de påverkar statliga aktörers möjligheter att agera förebildligt. Dels genom att tillämpa enprocentregeln, dels genom att medvetet eftersträva målen för Gestaltad livsmiljö. Inte minst lyfter politiken betydelsen av att hela kedjan fungerar, från planering till byggande och förvaltning, för att väl sammanhållna och jämlika samhällen ska kunna uppnås.

Med Statens konstråds tidigare regeringsuppdrag Äga rum - Konst händer (2016–2018) gavs exempel på hur konst och konstnärliga processer kan bidra till att tillvarata be ntliga och skapa nya såväl fysiska som sociala värden på en plats eller i andra speci ka sammanhang.20 Offentlig konst och arbete med offentlig konst kan med andra ord spela en avgörande roll för ett samhälles demokratiska och sociala resiliens. Statens konstråds erfarenhet, såväl från Konst händer som från regeringsuppdragen Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer (2010–2014) och Kunskapsnav offentlig konst (2018–2020), bekräftar att konsten kan ha stor betydelse för att skapa säkra, inkluderande och tillgängliga offentliga platser, inte minst för kvinnor och barn.21 Att skapa goda förutsättningar för statliga aktörer att arbeta med offentlig konst kopplar därmed direkt till arbetet med de globala 17

Se Bilaga XX, Tematiserade kunskapsseminarier och workshops.

18

Boverket, kommande Vägledning nära vård, under publicering 2021-01-20.

Såväl Stockholms tunnelbana som Laura Fords skulptur Hemlös räv är som exempel listade på resesajten Atlas Obscura, som guidar till ovanliga besöksmål världen runt: https://www.atlasobscura.com/, hämtad 2021-01-21.

19

Slutredovisning 2019; Äga rum:Konst händer, Statens konstråd 2019-03-19, Ddnr 1.1.1/2015:209.

20

Vi förändrar varandra: Kunskapsnav offentlig konst, Statens konstråd 2020-09-01, Ddnr 1.1.1/2020:123, 2020-09-01.

21

fi

fi

fi

fi

fl

fl

fl

fl

15

hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och då inte minst Mål 11: Hållbara städer och samhällen, som direkt syftar till att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.22 Som Boverket uttrycker det, är det av avgörande betydelse också hur vår byggda miljö, inklusive dess offentliga konst, påverkar människor och miljö under hela livscykeln. Boverket gör också iakttagelsen att bättre miljöer för individ och samhälle kostar mindre i form av förvaltning, vilket frigör resurser för andra samhällsbehov och framhåller att det offentliga som företräder det allmänna – stat, region och kommuner – därför har ett stort ansvar för detta perspektiv.23 Såväl Boverket som ArkDes har i sina respektive slutrapporteringar till regeringen av sina uppdrag inom Gestaltad livsmiljö framhållit att det nationella målet – helheten Politik för gestaltad livsmiljö – kan uppnås först när de myndigheter som har regeringsuppdrag att verkställa politiken också utgår ifrån hela målet, inte endast utvalda delar av det (ArkDes).

Det behövs också ökad kunskap och kompetens som belyser politikområdets fulla bredd utan att de enskilda sakfrågorna går förlorade (Boverket).24 Statens konstråd drar mot bakgrund av det här slutrapporterade uppdraget samma slutsats, och vill framhålla den offentliga konstens förmåga att under professionell curatoriell ledning lyfta, integrera och härbärgera Politik för gestaltad livsmiljös samtliga perspektiv inom ett och samma projekt.

Covid-19 och konsekvenser för uppdraget Covid-19-pandemin drabbade världen i januari 2020 och ck konsekvenser i Sverige från i mars. Även för regeringsuppdraget Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger. För Swedavia medförde pandemin så dramatiska förändringar att all kraft måste läggas på att anpassa den primära verksamheten till nya förutsättningar, och att tid för mer aktiv närvaro i nätverket inte längre fanns.

Mötesverksamheten ställdes om till digitala plattformar. Resor och studiebesök ck först skjutas upp, därefter ställas in. Till exempel bedömdes det som för riskfullt att genomföra den gemensamma bussresan Konst i verkligheten, där Statens konstråds curatorer och curatoriell kompetens från region och kommun skulle ha medverkat som ciceroner. Likaså bedömdes det som för riskabelt med ambulerande fysiska möten där till exempel konstprojekt som genomförts i samverkan mellan Statens konstråd och respektive medverkande statlig fastighetsaktör besöktes. Det går att samtala om konst i plan- och byggprocesser till bilder som visas digitalt. Men det ger inte samma kvalitet som att mötas i samtal direkt inför verken och tillsammans ta del av den offentliga konstens unicitet – det faktum att vi kan möta den mitt i vardagen, på våra arbetsplatser, i offentliga byggnader där vi vistas eller vårdas, mitt i stadsrummen och landskapen, utan att behöva passera några fysiska trösklar.

https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-11-hallbara-stader-och-samhallen/, hämtad 2020-12-29.

Delmål 11.7: Skapa säkra och inkluderande grönområden för alla, syftar till att senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

22

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/gestaltad-livsmiljo/politik/, hämtad 2020-12-29.

23

Med människan i centrum; En uppföljning av Politik för gestaltad livsmiljö och medskick för framtida arbete, ArkDes 2020-09-02, sid. 84. Arkitektur och gestaltad livsmiljö: Sammanfattning av Boverkets arbete 2018-2020, sid.

9, 40.

24

fi

fi

16

Uppdragets resultat – metodstöd och pilotprojekt Hälften av de statliga fastighetsaktörer som medverkat i uppdraget att arbeta fram metoder för hur bild- och formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten planerar och bygger, har tillsammans med Statens konstråd antagit rutiner för nansiering och processer, eller skrivit fram sådana för beslut på ledningsnivå under 2021. Drygt hälften av deltagarna har under perioden ingått eller avser i skrivande stund att ingå samarbete om pilotprojekt med Statens konstråd.

Resultat - metodstöd Akademiska Hus var i januari 2019 först ut med att i samverkan med Statens konstråd utarbeta rutiner för hur bild och formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger.

Vid uppdragets slut är er statliga fastighetsaktörer på väg att följa efter: Forti kationsverket, Jernhusen, Statens fastighetsverk och Tra kverket.

Akademiska Hus I januari 2019 ingick Akademiska Hus och Statens konstråd samverkansavtalet Konstnärlig gestaltning av campusområden. Avtalet hade förhandlats fram under drygt ett års tid och föregåtts av ett arbete där Akademiska Hus systematiskt inventerat sitt bestånd av offentlig konst och har idag ca 700 verk registrerade i nyupprättade Konstdatabasen. Att lösa frågorna om drift-, underhåll- och varaktighet för de nytillkommande konstverken var en nyckel för att föra avtalet i hamn. I avtalet sammanfattas parternas gemensamma arbete med konst som en självklar del i Akademiska Hus planering och byggande med visionen Att se världen och skapa värden.

En utgångspunkt för viljan att samverka var den gemensamma erfarenheten av att samarbeten i tidiga skeden mellan planerare, arkitekter och konstnärer gör att investeringar kan skapa mervärden, både för den fysiska miljön och den sociala hållbarheten. Ambitionen med avtalet är att konsten på ett nytt sätt ska ta plats i utvecklingen av campusområden och därmed strategiskt kunna bidra till utvecklingen av dynamiska kunskapsmiljöer. En annan strävan är att i det gemensamma arbetet är att stärka investeringarna i offentlig konst i samklang med den nya politiken Gestaltad livsmiljö, för att tillsammans bidra konkret till statens förebildlighet. Den gemensamma förhoppningen är att detta arbete ska inspirera andra till nya former av samverkan, innovation och utveckling av goda livsmiljöer.

I avtalet nns rutiner formulerade för samverkan mellan konst, planering och bygge i samtliga skeden av plan- och byggprocessen. Genom tidig samverkan kan be ntliga sociala värden och kulturarv integreras redan från början. Denna möjlighet stärks ytterligare genom att avtalet håller öppet även för samarbeten kring mer tillfälliga konstprojekt. Avtalet ger alltså betydande plats för er konstnärliga format än vad som varit möjligt tidigare. Före avtalet producerades uteslutande så kallad byggnadsanknuten permanent konst. Efter avtalet arbetar parterna tillsammans också i tidiga planskeden för campusområden, jämförbar med Statens konstråds verksamhet Konst i stadsutveckling, och under 2020 genomfördes parternas första gemensamma tillfälliga projekt, med verket Lichen av konstnären Elsa Maria Ogenstedt på Campus Luleå.

fi

fi

fi

fi

fl

fl

fi

17

Akademiska Hus nansierar konsten genom att avsätta tio miljoner kronor årligen för konstnärligt gestaltningsarbete ur sin investeringsbudget, av vilka en miljon kronor per år för tillfälliga konstprojekt.

Konstnär Ann Lislegaard, Blomman från Weena, en tidsresa (H. G. Wells). Integrerad konst i samarbete mellan samverkans-parterna Akademiska Hus och Statens konstråd samt White arkitekter, NCC och Uppsala universitet.

Foto: Ricard Estay

Forti kationsverket Inom Forti kationsverket pågår arbetet att tillsammans med Statens konstråd upprätta en gemensam ”Avsiktsförklaring” avseende metodstöd för bild- eller formkonstnärlig gestaltning i Forti kationsverkets projektverksamhet. Målet är att skapa tydliga ramar och villkor för parternas samverkan och framtida avtal för konstnärlig gestaltning i speci ka projekt/garnisonsområden. I ett första steg pågår fram till årsskiftet 20/21 ett internt remissarbete inom Forti kationsverket. Efter synpunkter från Försvarsmakten och därefter beslut i GD-beredning, ska samråd ske med Statens konstråd.

Forti kationsverket har under perioden också inventerat sitt bestånd av offentlig konst som tillkommit i samråd med Statens konstråd, som omfattar ett hundratal konstverk. I de allra esta fall var kunskapen om konstverken låg inom organisationen, vilket genom inventeringen har kunnat åtgärdas. Basinformation om konstverken är nu registrerad i

fi

fi

fi

fi

fi

fi

18

fi

fl

Parterna har sedan avtalet undertecknandet ingått tolv nya samarbeten, varav ett tillfälligt projekt, tre som berör (stads)utveckling av campusområden, och sju gäller byggnadsanknuten konst. Ytterligare två samarbeten kring tillfälliga projekt planeras i nuläget. Sammantaget har dessa nya samarbeten genererat 14 skissuppdrag för konstnärer av vilka minst tio kommer att tilldelas genomförandeuppdrag för permanent konstnärlig gestaltning.

Konstnär Michael Johansson, Some Assembly Required – Hard Hat Diving för Försvarsmaktens dykeri och Navalmedicinska centrum, FMDNC i Karlskrona. Ett samverkansprojekt mellan Forti kationsverket och Statens konstråd. Foto: Terje Östling

Jernhusen Jernhusen håller i dialog med Statens konstråd på att ta fram ett samverkansavtal för hur bild- och formkonstnärlig gestaltning kan integreras i arbetet med stationsområden i både plan- och byggskeden. Syftet med avtalet är att etablera en samsyn på ledningsnivå om vilka ramar och villkor som ska gälla för parternas samverkan; underlätta parternas framtida operativa arbete med att upprätta samarbetsavtal för de stationsområden respektive fastigheter/enskilda byggnader som parterna fattar beslut om att samverka kring, uppnå en strategisk, innovativ och kreativ samverkan och kunskapsutveckling som långsiktigt bidrar till att stärka ekonomiska, sociala och konstnärliga värden för såväl Jernhusen och Statens konstråd som för andra aktörer inom och besökare till Jernhusens stationsområden; samt att utveckla samarbetet kring gestaltning av offentliga miljöer i linje med de ambitioner som nns inom politikområdet Gestaltad livsmiljö. Arbetet med konsten ska relatera till Jernhusens vision: Vi gör skillnad för människor och miljö. Det ska också ligga i linje med hörnstenarna i Jernhusens kvalitetsprogram som bland andra är att skapa platsspeci k och hållbar arkitektur, stärka platsens attraktivitet och konkurrenskraft och generera inkluderande offentliga rum.

fi

fi

19

fi

fi

Forti kationsverkets fastighetssystem så att det går att planera tillsyn och eventuella underhållsåtgärder i systemet på samma sätt som för andra byggnadsdelar. Erfarenheten är att det är viktigt att förvaltare och driftpersonal är med vid framtagandet av nya konstverk så att verken är möjliga att hantera på sikt. Det är också viktigt att skötselinstruktioner som följer med färdigställda verk bevaras, så att det lätt går att planera för rätt åtgärder när det blir behov av det.

Konstnärer Bigert & Bergström, Morgondagens Väder Stockholms Centralstation. Statens konstråd i samarbete med Jernhusen. Foto: Gouwei Yang

Specialfastigheter Vid tilldelningen av regeringsuppdraget för hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger, hade Statens konstråd från Specialfastigheter mottagit sex ansökningar om konstnärligt samarbete gällande ungdomshem för Statens institutionsstyrelse (SIS). Av parternas inledande samtal framgick att typritningar höll på att tas fram, såväl för dessa så kallade SIS-hem som för Kriminalvårdens byggnadsbehov, båda med Specialfastigheter som ansvarig byggare. Tanken var därför inledningsvis att ta fram konstnärliga program för hur konst skulle kunna integreras i dessa speci ka typhus.

Arbetet med regeringsuppdraget ledde under perioden till interna diskussioner inom Specialfastigheter, vilka resulterade i att de inlämnade ansökningarna om konstnärligt samarbete drogs tillbaka och att samarbetet om integreringen av konst i Specialfastigheters Den övergripande visionen är Mer Stockholm att älska, se vidare https://www.centralstaden.se/visionen/, hämtad 2021-01-04.

25

fl

fi

fi

20

fi

Jernhusen lyfte i samråd med Statens konstråd tidigt under uppdragsperioden in den offentliga konsten som en förutsättning för de arkitektkontor som bjudits in att skissa för uppdraget att gestalta Centralstaden, den stadsbildning som utvecklas i direkt anslutning till Stockholms central. I Jernhusens vision för Centralstaden ingår bland annat att med centralstationen som tydlig symbol och målpunkt skapa en representativ entré till Stockholm och Sverige.25 Syftet med det konstnärliga samarbetet är att utveckla tänkandet med er perspektiv som kan bidra till det identitetsskapande arbetet då framtidens centralstation utvecklas. Möjlighet nns också att genom ny konstnärlig gestaltning uppnå en kontinuitet och skapa samband med det kulturarv den be ntliga centralstationen bär i form av helhetsintegrerad konst och arkitektur med olika årsringar.

byggnadsverksamhet tills vidare satts på paus. Specialfastigheter arbetar med konstnärlig gestaltning i sina projekt, men utvärderar inför varje projekt tillsammans med sin kund om en ansökan till Statens konstråd ska göras. Specialfastigheter har aktivt deltagit i nätverksarbetet och understrukit sin uppfattning att den offentliga konsten har stor betydelse för vår gestaltade livsmiljö och kommer fortsättningsvis att delta i framtagande av metodstöd för integrering av konstnärlig gestaltning i projekt. Dock uppfattas det som svårt att förena arbetet med konsten med ägardirektiven för bolaget: ”Specialfastigheter äger, förvaltar och utvecklar säkerhetsfastigheter inom segmentet samhällsfastigheter på en konkurrensutsatt marknad. Vi lämnar anbud i konkurrens på de förfrågningar som myndigheterna utformar. Det är en mycket prispressad konkurrens och vi har inte möjlighet att lägga till något som är kostnadsdrivande eftersom vi då förlorar uppdragen. Vi anser att det är oerhört angeläget att myndigheterna i deras förfrågningar ställer andra krav och utvärderar oss på annat än pris, t.ex. krav på säkerhet, hållbarhet och konst. Vi tycker att konsten har en viktig plats att fylla i den gestaltade miljön och hoppas verkligen att vi får möjlighet att arbeta med konstprojekt tillsammans med kunderna. Vi bidrar gärna till underlag och uppmärksamhet i denna fråga för att få myndigheterna att införliva dessa krav i förfrågningarna och tar gärna emot förslag på hur vi tillsammans kan få detta att hända.”26 För att uppnådd kunskap och erfarenhet från utfört arbete inte ska gå förlorad skriver Statens konstråd i samråd med Specialfastigheter en rapport om hur bild- och formkonstnärlig gestaltning skulle kunna integreras i typhusbyggnader för Statens institutionsstyrelse respektive Kriminalvården. Rapporten färdigställs under 2021.

Konstnär Thomas Nordström, Glänta, Anstalten Österåkers entréområde. Ett samarbetsprojekt mellan Statens konstråd och Specialfastigheter. Foto: Ricard Estay

Michaela Sköld, förvaltningschef, Specialfastigheter. E-post till Lena From 2020-05-21.

21

26

Statens fastighetsverk Statens konstråd och Statens fastighetsverk har under uppdragsperioden fortsatt att utveckla ett redan väl fungerande samarbete, såväl nationellt som internationellt, om hur bildoch formkonstnärlig gestaltning kan integreras när Statens fastighetsverk planerar, bygger och förvaltar. Syftet med de riktlinjer för samverkan om hur arbete med ny konst kan integreras i Statens fastighetsverks rutiner, och som förhandlats fram under uppdragsperioden, har därför varit att ytterligare utveckla och förtydliga formerna för samverkan. Ett förslag till samverkansrutiner har skrivits fram för beslut på ledningsnivå under 2021.27 Intentionen är att framförhandlade rutiner därefter integreras som en del i Statens fastighetsverks VSA (Vårt sätt att arbeta), där även rutiner för exempelvis arbete med kulturmiljöer, tillgänglighet och hållbarhet ingår.

Parternas gemensamma förhoppning är att diskussion om hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när Statens fastighetsverk planerar och bygger genom en överenskommelse om samverkan blir mindre beroende av person, och kan föras om er projekt som parterna gemensamt nner relevanta för konstnärligt gestaltningsarbete.

Statens fastighetsverk har sedan länge väl fungerande inventeringsrutiner, och rutiner för vård och förvaltning av byggnadsanknuten konst.

Konstnär Lea Porsager, Gravitational Ripples, minnesvård efter odvågskatastrofen 2004. Statens fastighetsverk i samverkan med Statens konstråd, Kungliga Djurgårdens förvaltning i samråd med överlevande och anhöriga till bortgångna i odvågskatastrofen. Nominerat till Sveriges arkitekters landskapspris på arkitekturgalan 2019. Bild: Ricard Estay

27

Planerad dag för beslut är 2021-01-29.

fl

fl

fi

fl

22

Swedavia har bidragit i nätverkets seminarier, workshops och samtal. Ett mer aktivt arbete med att tillsammans med Statens konstråd utveckla rutiner för hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när Swedavia planerar och bygger har omöjliggjorts av den sedan januari 2019 globalt pågående Covid-19-pandemin. Swedavia har en rutin för inventering och vård av offentlig konst för samtliga tio ygplatser. Swedavia har också en övergripande riktlinje för implementering av konstnärlig gestaltning som slår fast att bolaget söker nya och oväntade samarbeten, med en variation av aktörer.28 Nätverkets samlade kunskap har gett nya infallsvinklar och ömsesidig inspiration. Swedavia behöver dock beakta både sin nansieringsmodell och nationella/internationella regelverk gällande ygsäkerhet som påverkar design av processer och rutiner.

Konstnär Silja Rantanen, Var är du Jaques Bernis?, integrerat verk med ygledartornets asad, Arlanda. Arkitekt: Gert Wingårdh. Samverkansprojekt mellan Statens konstråd och dåvarande Luftfartsverket. Foto: Åke E-son Lindman

Tra kverket Tra kverket har under uppdragsperioden dragit igång ett aktivt och långsiktigt arbete för att få fram rutiner för hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras vid planering och byggande, och för drift och underhåll av be ntlig konst i Tra kverkets ägo. En inventering av Tra kverkets konstbestånd har också genomförts under perioden. Arbetet drivs genom Tra kverkets under perioden nytillträdde chefsarkitekt i nära dialog med Tra kverkets

Statens konstråd och Swedavia har inte ingått någon samverkan om konstnärlig gestaltning efter 2010, då statliga Luftfartsverket ombildades till det statliga bolaget Swedavia.

28

fi

fl

fi

fl

fi

fl

fi

fi

fi

23

fi

fi

Swedavia

arkitekturråd.29 Det gäller allt ifrån inventeringen av den be ntliga konsten som analyser av vilka rutiner som behövs vid nyproduktion av konst- och utforskningsprojekt i samverkan med externa aktörer.

En inventering har genomförts av be ntlig konst i anslutning till Tra kverkets anläggningar.

Inventeringen kartlade drygt 250 be ntliga konstverk, från Trelleborg i söder till Kiruna i norr.

Resultatet av inventeringen genomgår en pågående analys som ska ligga till grund för ett förslag till vägledning som beskriver hur offentlig konst kan integreras, vårdas och förvaltas inom Tra kverkets verksamhet. Ambitionen är att skapa en databas för den be ntliga konsten med gps-punkter samt information om konstverk, konstnärer, tillkomstår och för internt bruk även drifts- och skötselanvisningar. Databasen ska vara offentligt tillgänglig för alla: ”Vi vill visa upp vår konst!”30 I forskningsprojektet Konstverka, görs fallstudier av den be ntliga konsten av Our Architectural Group, en grupp som specialiserat sig på att ”översätta” konstnärers idéer till konkreta konstverk, och agera ”tolkar” mellan konstnärers och övriga aktörers olika språk i plan- och byggprocesser. (Denna professionellt curatoriella roll axlas i samverkan kring ny konst tillsammans med Statens konstråd av myndighetens curatorer, som i till exempel Tra kverkets Västlänkenprojekt, Göteborg). Ambitionen är att få fram vilka metoder som tillämpats vid anläggning, vård och drift av de be ntliga verken, och att analysera och lyfta fram de mervärden konst i tra kmiljö kan skapa. Målsättningen är att i en praktiskt användbar publikation ge goda exempel på konst som både process och resultat.

En förstudie till vägledningen för hur Tra kverket kan, bör och ska arbeta med integrering av bild- eller formkonstnärlig gestaltning när de planerar och bygger har, parallellt med samarbetet med Statens konstråd och på Tra kverkets initiativ, genomförs av Victoria Percovich, hållbarhetsstrateg på White arkitekter, som Tra kverket har ramavtal.31 En intern diskussion pågår om vilka mål som ska sättas för samverkan kring konsten, vad den får kosta och hur medel ska avsättas. Arbetet beräknas vara fört i mål under 2021.

Tra kverkets värderingar ”pålitliga, engagerade, modiga ” kan sägas prägla även förhållningssättet till konsten.32 Lika viktigt som att i positiv bemärkelse stärka resenärernas upplevelse genom konst och god gestaltning, är det att låta konstnärskapet verka. ”Vi har ett ansvar som statlig byggherre att i våra miljöer erbjuda konstnärlig bredd för dem som ofta nyttjar, besöker och vistas i våra miljöer, men som kanske inte så ofta besöker konstmuseer eller gallerier.”33

Tra kverkets arkitekturråd består av Tra kverkets planeringsdirektör Stefan Engdahl, ordförande, samt ledamöterna Helle Juul, arkitekt, konsult, Köpenhamn, Johan Klaesson, ekonom, professor vid International Business School, Jönköping, Ulrika Knutson, journalist, författare, Uppsala, Magnus Ljung, uppdragsledare RådNU, SLU Skara, Helena Bjarnegård, riksarkitekt, Boverket, Malmö och Beatrice Hansson, konstnär, Stockholm. Johan Folkesson, Tra kverkets chefsarkitekt, är rådets sekreterare.

29

30

Chefsarkitekt Johan Folkesson, e-post till Lena From 2021-01-19.

Victoria Percovich har erfarenhet av Statens konstråds arbetssätt och rutiner efter samarbete med myndigheten i regeringsuppdraget Äga rum - Konst händer (2016-2018), då hon som en av era specialistkompetenser ingick i Statens konstråds referensgrupp.

31

Värderingarna i sin helhet nns här: https://www.tra kverket.se/om-oss/var-verksamhet/visionuppdrag-ochvarderingar/, hämtad 2021-01-04.

32

33

Tra kverkets chefsarkitekt Johan Folkesson, intervju med Lena From, 2020-12-21.

fi

fl

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

24

Konstnär Huang Yong Ping, modelldetalj av det 330 meter långa konstverket Rainbow Snake för Västlänkens nya järnvägs-station Haga i Göteborg. Planerat färdigställande 2026. Statens konstråd och Tra kverket i samverkan.

Foto: Ricard Estay

Resultat - pilotprojekt Syftet med den enskilda dialogen var, som nämnts ovan, också att initiera ett för respektive statlig fastighetsförvaltare representativt pilotprojekt. Dessa fungerar som stöd för arbetet med att ta fram samverkansrutiner för integrering av bild- och formkonstnärlig gestaltning när staten bygger.

Drygt hälften av deltagarna i nätverket Konst när staten bygger har under perioden ingått eller avser i skrivande stund att ingå samarbete om pilotprojekt med Statens konstråd.

Akademiska Hus Samverkansavtalet mellan Akademiska Hus och Statens konstråd som träffades i januari 2019 är i sig ett pilotprojekt. Akademiska Hus går med avtalet i bräschen för statliga fastighetsaktörer genom att vara först ut att konsekvent avsätta medel för konst kopplat till plan- och byggprocessen, och genom att införa och implementera rutiner för konstnärligt gestaltningsarbete i samband med planering- och byggande (bilägges, Bilaga 3).34 Efter januari 2019 har avtalet för nats och nyanserats med ytterligare skrivningar. Arbetet har till stor del bestått i att utarbeta processer och rutiner. Vilka typer av avtal som ska skrivas, var, när och hur fattas beslut, med mera. En stor fördel är att Akademiska Hus upphandlingsjurist Elisabeth Fahlin, som varit med och arbetat fram avsnitten om konst i lagen om offentlig upphandling, är delaktig i arbetet. En kortfattad rutin- och processmall för upphandlingar och Bilaga 3, Samverkansavtal mellan Akademiska Hus AB och Statens konstråd: Konstnärlig gestaltning av campusområden, 2019-01-14, Statens konstråd Ddnr 3.1.6/2019:39, 2019-01-143.1.6/2019:39.

34

fi

fi

25

avtal med tillhörande bilagor har antagits av Akademiska Hus och Statens konstråds styrgrupp för konst. Förhoppningen är att denna fördjupning på samma sätt som samverkansavtalet ska kunna inspirera och kunna användas av övriga i nätverket (bilägges, Bilaga 4).35 Akademiska Hus och Statens konstråd har också inlett ett utvecklingsarbete om gemensamma upphandlingar av konstnärer och har under året prövat era olika upphandlingsformer enligt LOU.36 Ambitionen är att säkerställa konstnärlig kvalitet genom hela upphandlingsprocessen, trots många gånger fyrkantiga upphandlingsverktyg som tagits fram för primärt andra ändamål.37 Efter januari 2019 tecknas också genomförandeavtalen för konstnärlig gestaltning som trepartsavtal mellan Akademiska Hus, Statens konstråd och aktuell/s konstnär/er.. Detta medför vid produktion av verken större tydlighet och därmed trygghet under produktionsfasen för samtliga tre parter än det som varit fallet tidigare.38 Samtliga samverkansprojekt som sedan januari 2019 ingåtts av Akademiska Hus och Statens konstråd är direkta resultat av det samverkansavtal som träffats mellan parterna.

Många av dem gäller fastighetsanknuten konst, som parterna redan tidigare ofta samverkat kring, alltså konst som blir en helt integrerad del av platsen eller byggnaden när den är klar.

Avtalet har under perioden också varit ett effektivt verktyg som banat nya vägar för hur bildeller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när Akademiska Hus planerar och bygger. Till exempel integreras konsten nu regelmässigt i arbetet med campusplaner, bland annat i Malmö, Ultuna utanför Uppsala och Örebro, det vill säga i stadsutvecklingsprocesser. Som framgått har också ett första gemensamt tillfälligt konstprojekt genomförts under uppdragstiden. I skrivande stund diskuteras möjligheterna att genomföra ytterligare två gemensamma tidsavgränsade projekt. Dels för Campus Örebro, dels i samband med om- och tillbyggnaden av Artisten i Göteborg där de konstnärliga utbildningarna vid Högskolan för design och konst, och Högskolan för scen och musik skall samlas.39

Jernhusen Jernhusen, Tra kverket och Statens konstråd har ingått samverkan om pilotprojekt Tra kplats Varberg. Se vidare nedan under rubrik Flera statliga aktörer i samverkan.

Statens fastighetsverk Statens fastighetsverk planerar under 2021 att ingå samverkan med Statens konstråd om ett pilotprojekt.

Bilaga 4, Rutin och processmall för upphandlingar och tecknande av avtal, Statens konstråd och Akademiska Hus, 2020-11-25.

35

36

Urvalsförfarande, selektivt förfarande och direktupphandling.

Vilka eventuella effekter valda upphandlingsförfaranden haft för den konstnärliga kvaliteten i projekten och för den curatoriella processen på Statens konstråd, skall utvärderas av parterna gemensamt under 2021.

37

38

Tidigare tecknades genomförandeavtalen endast mellan Statens konstråd och aktuell konstnär.

Högskolan för design och konst, består av de numera sammanslagna utbildningarna vid Konsthögskolan Valand och Högskolan för design och konsthantverk.

39

fl

fi

fi

26

Swedavia Swedavias verksamhet inklusive kunder och partners har under 2020 påverkats kraftigt av pandemin och pilotprojekt har därför inte kunnat prioriteras. Förslag på eventuella projekt och genomförandeorganisation nns, men inga beslut är fattade.

Tra kverket Pilotprojekt för utveckling av metoder och rutiner för integrering av konst när staten bygger har ingåtts av Statens konstråd och Tra kverket om Norrbotniabanan: 27 mil ny järnväg som från söder till norr passerar genom fem av region Västerbotten och Norrbottens kommuner: Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå och Luleå. Planerad tra kstart för första sträckan är 2024.

Det ingångna samarbetsavtalet syftar speci kt till att utveckla hur medel kan användas strategiskt vid utveckling och gestaltning av långa, sammanhållna transportsträckor och linjesträckningar. Samarbetet innebär en för båda parter ny möjlighet att i tidigt skede och nära samverkan mellan teknisk och konstnärlig kompetens strategiskt och innovativt utveckla långsiktigt hållbar gestaltning av gemensamma miljöer som sträcker sig genom både tid och rum. För såväl Statens konstråd som Tra kverket innebär samarbetet också nya möjligheter till samverkan med berörda kommuner. Här kan offentliga företrädare på statlig och kommunal nivå gemensamt formulera och genomföra konstnärliga förstudier som efter utvärdering kan leda vidare till andra konstnärliga interventioner eller enskilda konstverk.

En sådan samverkan, med er offentliga nivåer inblandade, ger möjlighet att praktisera tidiga samarbeten mellan för gestaltad livsmiljö nödvändiga specialistkompetenser. Den ger också staten en möjlighet att mer direkt ge till exempel kommuninvånare möjlighet att påverka.

Samarbetet kommer att erbjuda konstnärer möjligheter att utveckla sina konstnärskap utifrån en skala som i Sverige sällan tidigare varit tillgänglig för konstnärligt gestaltande. För Statens konstråds del medför samarbetet dessutom en möjlighet att arbeta konstnärligt tillsammans med kommuner där staten inte i övrigt bedriver egen verksamhet.

Tra kverket har på initiativ av Statens konstråd under perioden också öppnat för möjligheter att arbeta mer tillfälligt med konst i samband med den pågående samverkan om konstnärliga gestaltningar i anläggning av Västlänken i Göteborg: Ombyggnaden av nuvarande Centralstationen samt anläggning av de nya stationerna Olskroken, Haga och Korsvägen. Under arbetsnamnet Work in process kommer två av de kommande, helhetsintegrerade stationsgestaltningarna att aktiveras på andra platser i staden under produktionstiden. Konstnären Katarina Grosses trevåningshus-höga, knallrosa stålskulptur bLINK kommer tillfälligt att installeras på Hisingen före slutmonteringen på järnvägsbron i Olskroken år 2026. En konstnärlig aktivering av Göteborgs tidiga historia planeras också tillsammans med konstnären Danh Vō, som i sin installation Tongue and Groove för Centralstationen arbetar med arkeologiskt material från de utgrävningar som gjorts i samband med anläggande av Västlänken.

Flera statliga aktörer i samverkan Jernhusen och Tra kverket har tillsammans med Statens konstråd ingått samverkan kring pilotprojektet Tra kplats Varberg. Ett samverkansprojekt som även inkluderar Varbergs kommun. Syftet är att få fram en modell för hur samverkan kring konst och gestaltad livsmiljö med koppling till hållbarhetsmålen i Agenda 2030 kan se ut där statliga

fi

fi

fi

fi

fi

fl

fi

fi

fi

fi

27

fastighetsaktörer tillsammans skapar storskaliga tra kmiljöer i gränssnittet mot kommuner och regioner. Arbetet att skapa dessa miljöer är komplext på era olika plan. Många olika offentliga aktörer möts och ska samverka kring ett och samma projekt: Tra kverket som bygger järnvägsspår, plattformar och anslutningar till omgivande miljöer, regionen som driftar tra ken, Jernhusen som anlägger och förvaltar stationsbyggnaderna och kommunerna som oftast äger och gestaltar marken i direkt anslutning till stationsbyggnaderna. I projektet Varberg anlägger Tra kverket också en tunnel som gör det möjligt för staden att expandera mot vattnet och här nns ytterligare en komplexitet: Staten äger marken och bekostar omgestaltningsarbetet av platsbildningen närmast stationshuset, som efter färdigställande planeras övergå i kommunens ägo. Sådana här projekt påverkar alltså inte bara den fysiska miljön, utan ofta även orternas identitet och invånarnas relation till såväl hemort som resande. Pilotprojektet kan komma att få stor betydelse för organiseringen av kommande projekt de närmaste åren då Tra kverkets och Jernhusens verksamhet ofta möts i miljöer med liknande förutsättningar.

fi

fi

fl

fi

fi

fi

fi

28

Slutsatser och framtida insatser Statens konstråds regeringsuppdrag Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger har som framgått genererat en rad positiva resultat. Resultaten indikerar stora möjligheter att inom fem till tio år – genom konkreta exempel i samverkan mellan Statens konstråd och statliga fastighetsaktörer – påvisa statens förebildlighet. Detta genom strategiska tillämpningar av enprocentregeln som bidrar till att stärka politiken för Gestaltad livsmiljö och Sveriges arbete med att uppnå de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030.

Regeringsuppdraget har också kartlagt en rad utmaningar som behöver tas om hand för att enprocentsregeln ska kunna implementeras med bästa möjliga effekt.

Samverkan – ömsesidig respekt och förtroende Lyckad samverkan mellan en part som planerar, bygger och förvaltar, och en part som arbetar med nyproduktion av offentlig konst i många olika konstnärliga format, förutsätter både ömsesidighet och ödmjukhet. Att själv vilja lära och utvecklas genom uppdraget, är lika viktigt som respekt för varandras respektive specialistområdens särskildheter och förtroende för samverkanspartens kompetens. På motsvarande sätt som statliga fastighetsaktörer behöver utveckla kunskaper om konst, behöver Statens konstråd kontinuerligt utveckla och uppdatera sin kunskap om planerings-, bygg- och förvaltningsprocesser.

Nätverksträffarnas workshops och samtalen om utformningen av de avtal som slutits och planeras slutas som resultat av regeringsuppdraget, indikerar att Statens konstråd åtnjuter stort förtroende för sin curatoriella och konstnärliga kompetens i processer för integrering och produktion av ny konst när staten planerar och bygger. Här kan curatorns professionella roll att översätta hur den nutida konstens temperament, karaktärer och uttryck på olika sätt kan bidra både i plan- och byggprocessen och i den fysiska gestaltningen av våra gemensamma rum inte överskattas. Genom att översätta konstens kapacitet och förmåga, och etablera en respektfull dialog mellan konsten och ett plan- och byggsammanhang, skapas förutsättningar att uppnå trygghet och ömsesidig tillit i projekten. Statens konstråds kompetens bidrar här i hög grad till att statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag idag är beredda att mer rutinmässigt avsätta medel för integrering av konst i plan- och byggprocesser, och att i högre grad än tidigare att bära kostnaderna för produktion av konstnärliga verk. Detta är också grunden i de avtal som förhandlats fram och håller på att slutföras som ett resultat av regeringsuppdraget.

Det nns dock en oro inom såväl statliga myndigheter som bolag som planerar, bygger och förvaltar, för att beställarrollen blir svår eller omöjlig att hantera om integreringen av bild- eller formkonstnärlig gestaltning när staten tar mer tid än idag från självklara uppgifter i den egna verksamheten. Detta gäller också om beställarrollen ska innefatta ekonomiska beslut och ekonomiskt ansvar för frågor utanför det egna kompetensområdet: Den konstnärliga process som föregår produktion av konstverk efter godkänd skiss. I detta skede utforskas, undersöks och prövas konstnärliga visioner och idéer utifrån en rad kriterier som under professionell curatoriell ledning har utarbetats och formulerats gemensamt av många berörda parter. Det är en viktig del av den långa process som föregår inbjudan av konstnärer till skissarbete (upphandling av konstnärliga tjänster).40 I avtalsförhandlingarna med de statliga aktörer som För fördjupning i den offentliga konstens processer, se Arbeta med konst i offentliga miljöer: https:// statenskonstrad.se/arbeta-med-konst-i-offentliga-miljoer/arbetsprocesser-inom-offentlig-konst/, hämtad 2021-01-21.

40

fi

29

ingått, eller avser att ingå, samverkansavtal med Statens konstråd som ett resultat av regeringsuppdraget, har det varit avgörande att Statens konstråd med egen nansiering kan ansvara för och styra denna fas. Statens konstråd ser att det nns ett mycket starkt stöd för att detta åtagande även fortsatt ska ligga på Statens konstråd hos de statliga aktörer som medverkat i regeringsuppdraget Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger.

Tydlig vilja hos statliga aktörer att bättre integrera konst Regeringsuppdraget Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger har visat att det hos statliga myndigheter och bolag som planerar, bygger och förvaltar nns en tydlig och genuin vilja att arbeta med konst och skapa rutiner för att tidigt integrera konst och konstnärliga processer vid planering, ny-, om- och tillbyggnad. Samtidigt råder idag osäkerhet kring hur nansieringen av konsten skall beräknas om tidigare ansökningsförfarande till Statens konstråd upphör. Här nns en samstämd önskan om tydliga direktiv eller uppdrag från uppdragsgivaren/ägaren. Dels om huruvida bolaget eller myndigheten är ålagd att prioritera enprocentsregeln, dels om hur beloppet skall beräknas.

Som framgått håller ett antal exempel på att ta form genom de överenskommelser om samverkan som är under utarbetning mellan Statens konstråd och statliga aktörer som planerar, bygger och förvaltar. På en mer övergripande nivå nns exempel från våra nordiska grannländer att titta på, vilket också gjorts i nätverket Konst när staten bygger under uppdraget.41

Utveckla och sprida kunskap i strategisk samverkan De samverkansavtal som har ingåtts, eller är på väg att ingås, som resultat av regeringsuppdraget indikerar att arbetet i sig – samtalen om hur tydliga rutiner kan etableras för samverkan kring konst har bidragit till att klargöra kostnader och ansvarsområden. I samtalen utvecklas och sprids dessutom kunskap om nutida konst, konstnärlig kvalitet och konstnärers arbetsvillkor till den långa rad olika specialister och kompetensområden som medverkar. Det handlar framförallt om konstprocessens samråds- och brukargrupper där representanter för plan-, bygg- och förvaltning alltid ingår. Det är tydligt att professionell curatoriell kompetens är nödvändig vid dessa diskussioner. Avsätts upp till en procent av investerings- eller byggprojektmedel för konst kan parterna i samverkan och tidiga skeden avgöra vad som är ett rimligt ”enprocentsbelopp”.42 Både generellt på årsbasis, och speci kt för vart och ett enskilt konstnärligt samverkansprojekt inom stadsutveckling, tillfällig eller byggnadsanknuten konst. Resultatet av regeringsuppdraget indikerar så här långt att effekterna är både omedelbara och omfattande när detta lyckas, och i hög grad bidrar såväl till målen för Gestaltad livsmiljö som de kulturpolitiska målen för Sverige, och kraftfullt stärker Statens konstråds uppdrag att göra konsten till ett betydande inslag i samhällsmiljön.

Implementering av enprocentsregeln inom staten har ett stort symbolvärde och det nns under de närmaste åren era möjligheter att i strategisk samverkan mellan Statens konstråd och andra statliga aktörer, regioner och kommuner utveckla och sprida kunskap om enprocentsregeln, offentlig konst och gestaltad livsmiljö.

Tydligast är Kongelig resolusjon i Norge som bygger på fem kategorier av byggnader, där kategori 1 har 0% och den högsta kategorin, 5, beräknas på 1,5%. Se: https://www.yumpu.com/no/document/read/26657527/kongeligresolusjon-koro, hämtad 2021-01-27.

41

Regeringsuppdrag Kunskapsnav offentlig konst drog samma slutsatser. Se Statens konstråds rapport Vi förändrar varandra, https://statenskonstrad.se/rapporter/, hämtad 2021-01-21.

42

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fl

fi

30

Tre exempel där strategisk samverkan har uppstått och ingåtts under uppdragsperioden är: •

Nätverket Konst när staten bygger har etablerats genom Statens konstråds uppdrag. I nätverket ingår representanter för Boverket, Akademiska Hus, Forti kationsverket, Specialfastigheter, Statens fastighetsverk, Swedavia och Tra kverket.

•

Statens konstråd har från 2020 på två år adjungerats i Samverkansforums för statliga fastighetsägare nätverk för arkitektur och kulturmiljö. Här nns en stor potential för Statens konstråd att tillsammans med andra lyfta inspirerande exempel från regeringsuppdraget till er statliga aktörer som planerar, bygger och förvaltar.

•

Statens konstråd deltar från 2021 i det samverkansråd som är inrättat vid Statens kulturråd med anledning av den regionala samverkansmodellen för offentlig nansierad kulturverksamhet. I Samverkansrådet nns goda möjligheter att föra strategiska samtal med regioner och kommuner om området offentlig konst kopplad till målen för Gestaltad livsmiljö, Agenda 2030 och de kulturpolitiska målen för Sverige.

Förslag till metodstöd: Offentlig konst – handbok för statliga beställare Regeringsuppdraget Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger, resulterade tidigt i en önskan om ett generellt metodstöd som beskriver hur samarbete om integrerad konst i plan och byggprocesser kan gå till: Ett stöd som kan underlätta för statliga fastighetsaktörer på lednings-, planerings- och projektledningsnivå.

Metodstödet Offentlig konst – handbok för statliga beställare, är för närvarande under produktion och kommer att publiceras under våren 2021. I handboken ingår en av nätverket efterfrågad gra sk processkarta där det framgår hur och när arbete med konst kan kopplas till plan- och byggprocesser. Den har tagits fram av Statens konstråd tillsammans med representanter för nätverket.43 Delar av textmaterialet till metodstödet, som har lästs och granskats av nätverket Konst när staten bygger, har under uppdragsperioden tagits fram av Statens konstråds redaktion och publicerats på Statens konstråds hemsida: https:// statenskonstrad.se/arbeta-med-konst-i-offentliga-miljoer/.44 Publiceringen kommer att samordnas med publiceringen av Statens konstråds och Riksantikvarieämbetets planerade metodstöd för hur byggnadsanknuten offentlig konst kan beaktas vid kulturhistoriska värderingar under våren 2021.

Behov av statliga styrmedel Som framhållits har både Boverket och ArkDes i sina respektive slutrapporteringar till regeringen av uppdragen inom Gestaltad livsmiljö framhållit att det nationella målet – helheten Politik för gestaltad livsmiljö – kan uppnås först när de myndigheter som har regeringsuppdrag att i olika delar verkställa politiken också utgår ifrån hela målet, inte endast 43

Bilaga 5: Utkast processkarta konst i plan- och byggprocessen. Gra sk design: Stefan Engström.

Statens konstråds redaktion: Anna Lindholm, redaktör, Ricard Estay, fotograf & lmare, Lena From, konstprojektchef, uppdragsansvarig för detta regeringsuppdrag, Anders Olofsson, samordnare konstansökningar och inköp samt Lina Pihl, pressansvarig.

44

fi

fi

fi

fi

fi

fi

fl

fi

fi

31

utvalda delar av det (ArkDes). Likaså att det behövs ökad kunskap och kompetens som belyser politikområdets fulla bredd utan att de enskilda sakfrågorna går förlorade (Boverket).45 ArkDes framhåller särskilt att hela perspektivet gestaltad livsmiljö behöver genomsyra er projekt och processer, i synnerhet dem som initierats av staten och att det därför är viktigt att frågan lyfts i uppdrag och instruktioner till statliga myndigheter inom hela området hållbar samhällsutveckling.46 Statens konstråd drar mot bakgrund av det här slutrapporterade uppdraget samma slutsats, och vill framhålla den offentliga konstens unika förmåga att under professionell curatoriell ledning lyfta, integrera och härbärgera Politik för gestaltad livsmiljös samtliga perspektiv i arbetet med konst och konstnärliga processer. Statens konstråd vill också framhålla att enprocentsregeln behöver politiskt stöd för att få legitimitet på ledningsnivå och konsekvent börja tillämpas av statliga myndigheter och bolag. Det har under uppdraget tydligt framgått att detta är en förutsättning för att uppnå det genomslag som avses med skrivningarna i Politik för gestaltad livsmiljö.

Ekonomiska konsekvenser för Statens konstråd vid implementering av enprocentsregeln Övergången från nansiering av byggnadsanknuten offentlig konst via Statens konstråds anslag till nansiering genom enprocentsregeln innebär era ställningstaganden. Statens konstråd har som ett resultat av regeringsuppdraget ändrat ansökningsförfarandet om samarbeten med Statens konstråd till samtliga aktörer. Det innebär att även privata aktörer som ansöker om samarbete med Statens konstråd skall nansiera produktionen av konsten med upp till en procent av investerings- eller byggprojektmedlen.47 Statens konstråd har som nämnts ovan även tecknat ett samverkansavtal med Akademiska Hus AB, som bygger på att de nansierar produktionen av permanenta och tillfälliga konstverk samt konst i stadsutveckling. Vidare bygger samverkansavtalet på att Statens konstråd nansierar utredningar, ofta i bakomliggande programskeden, samt skissuppdrag till konstnärer. Denna fördelning av kostnaderna har tillämpats under 2020 i samarbetet mellan Akademiska Hus AB och Statens konstråd, och har lyfts fram som en förebildlig modell i dialogerna med övriga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag som har deltagit i regeringsuppdraget.

En konsekvens av denna nya kostnadsfördelning mellan Statens konstråd och de fastighetsförvaltande myndigheterna och bolagen är emellertid att Statens konstråd inom nuvarande anslagsnivå inte kan möta de närmaste årens efterfrågan på nya samarbetsprojekt. Statens konstråd har i detta sammanhang lyft frågan om hel nansiering av utredning, skiss och produktion av de fastighetsförvaltande myndigheterna och bolagen men samtliga parter är eniga om att tiden ännu inte är mogen för en sådan genomgripande förändring. I stället ser både de fastighetsförvaltande myndigheterna och bolagen och Statens konstråd att Statens konstråd bör ges utökat anslag under perioden 2022–2024, med ev. förlängning för perioden 2025–2026. En sådan nansieringsprincip under de år som Med människan i centrum; En uppföljning av Politik för gestaltad livsmiljö och medskick för framtida arbete, ArkDes 2020-09-02, sid. 84. Arkitektur och gestaltad livsmiljö: Sammanfattning av Boverkets arbete 2018-2020, sid.

9, 40.

45

Med människan i centrum; En uppföljning av Politik för gestaltad livsmiljö och medskick för framtida arbete, ArkDes 2020-09-02, sid. 84 46

När investerings- respektive byggprojektmedel är aktuellt, påverkas bland annat av när i plan- och byggprocessen arbetet med konsten påbörjas.

47

fi

fi

fl

fi

fi

fi

fl

fi

fi

32

enprocentsregeln implementeras bedöms ge goda garantier för hög konstnärlig kvalitet i samhällsutvecklingen och långsiktigt positiva effekter på både kulturskaparnas villkor och människors tillgång till väl gestaltade livsmiljöer i hela Sverige.

33

Av alternativ 1 i tabellen nedan framgår Statens konstråds skiss- och personalkostnaderna för tio (10) nya samarbetsprojekt/år, vilket ryms inom den årliga anslagsram som har aviserats myndigheten för kommande år. I alternativ två och tre blir det tydligt att en årlig anslagshöjning på fem (5) respektive nio (9) mkr totalt sett skulle få en kraftfull effekt på statens satsningar på konstnärlig gestaltning av olika slags offentliga miljöer i hela landet.

Alt. anslagsnivå Statens konstråd

Antal nya projekt/år

Skisskostnad/år Statens konstråd

Personalkostnad/år Statens konstråd

Produk onskostnad/år fas ghetsförvaltande myndighet/bolag

Alt 1 - Nuvarande anslagsnivå

10

3 700 tkr

6 000 tkr

15 000 tkr

Alt.2 Anslagshöjning 5 000 tkr/år

15

5 500 tkr

9 200 tkr

22 500 tkr

Alt 3.

Anslagshöjning 9 000 tkr/år

20

7 400 tkr

11 300 tkr

30 000 tkr

Kommentar: Skisskostnaderna är baserade på en genomsnittlig kostnad på ca 370 tkr/projekt och

innefattar utredning, upphandling och skiss. Produktionskostnaderna är baserade på en genomsnittskostnad motsvarande 1,5 mkr/projekt. Därutöver tillkommer kostnader för curatorer och verksamhetens administration.

Statens konstråds bedömning är att redan en mindre anslagshöjning på 5 000 tkr/år ger en positiv effekt på verksamheten för verksamheterna inom offentlig konst och gestaltad livsmiljö. En ännu större effekt uppnås dock vid en anslagshöjning på 9 000 tkr/år, både i reell ekonomisk med nansiering av statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag samt antalet projekt/år. Den sistnämnda anslagshöjningen leder till att antalet projekt/år ökar med 100 procent liksom de fastighetsförvaltande myndigheternas nansiering som ökar från 15 000 tkr till 30 000 tkr/år. Denna nivå är en rimlig ambitionsnivå och är fullt jämförbar med enprocentsregelns årliga ekonomiska utfall på statlig nivå i grannländerna Danmark och Norge.

Fortsatt behov av tid för implementering Att skapa och uppnå ömsesidig respekt och förtroende kräver tid. Tid behövs för att uppnå samsyn kring vad som förenar och skiljer olika parter i de många gånger komplexa frågor och processer som arbete med konst vid planering, byggande och förvaltning kan generera.

Detta var också den direkta anledningen till att Statens konstråd sökte och av regeringen beviljades längre tid än den som ursprungligen var tänkt för genomförande av regeringsuppdraget Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger.48 Statens konstråds bedömning är att ytterligare tid behövs både för att implementera de avtal som ingåtts, eller avser ingås, som resultat av regeringsuppdraget och för att sprida dessa som inspirerande exempel på statens förebildlighet till er statliga aktörer som planerar, bygger och förvaltar. Det kan få betydande effekter om Statens konstråd ges förutsättningar att med egna medel och resurser, och i nära samverkan med statlig fastighetsaktör som

Regeringsbeslut Ku2020/00137/KO, 2020-03-19. Uppdraget förlängdes med fyra månader från den 15 september 2020 till den 31 januari 2021.

48

fi

fl

fi

ti

ti

34

•

Det ger trygghet och mod att integrera bild- och formkonstnärlig gestaltning när staten bygger till statliga aktörer som planerar, bygger och förvaltar.

•

Det ökar möjligheterna för konsten att bli ett betydande inslag i samhällsmiljön.

•

Det ökar möjligheterna att involvera medborgare i processer där det går att påverka utformningen av gemensamma miljöer.

•

Det stärker den offentliga konstens möjlighet att integreras som en självklar del i arbetet med gestaltad livsmiljö, både som perspektiv och fysisk gestaltning, och därmed också den offentliga konstens plats i det framtida kulturarvet.

•

Det leder till er uppdrag till konstnärer.

•

Det främjar konstnärlig förnyelse genom att olika konstnärliga uttryck och format når er medborgare i många olika delar av landet.

Sammanfattningsvis bidrar dessa förutsättningar till att stärka statens förebildlighet, samtidigt som möjligheterna ökar att inom fem till tio år kunna påvisa konkreta exempel på effekterna av Politik för gestaltad livsmiljö som regeringen efterfrågat, med koppling till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Detta stärker också statens förebildlighet i tillämpningen av de kulturpolitiska målen för Sverige, liksom Statens konstråds uppdrag att stärka konstnärers situation på arbetsmarknaden och verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön.

Statens konstråd vill avslutningsvis särskilt lyfta fram, som även framhållits av Akademiska hus, att ökad kunskap också medför ökat engagemang och att Statens konstråd idag har begränsade ekonomiska och personella resurser att tillmötesgå den ökade efterfrågan på samverkan som förväntas följa av de samverkansavtal som ingåtts eller planerar att ingås som resultat av regeringsuppdraget.

Sammanfattning i punktform •

Det nns en stark och tydlig vilja hos statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag att genom att avsätta upp till en procent av investeringsmedlen integrera konst som ett led i arbetet med att uppnå mål för Politik för gestaltad livsmiljö och Agenda 2030.

•

Statliga fastighetsaktörer har ett högt förtroende för Statens konstråds konstnärliga expertkompetens och ser rutiner för nära samverkan som en förutsättning för att satsa på integrerad konstnärlig gestaltning.

•

Det behövs en tydlighet från politiken om hur målet att avsätta upp till en procent för konst ska prioriteras för att kunna balansera statens förebildlighet som beställare av konstnärlig gestaltning enligt enprocentsmålet mot kortsiktiga lönsamhets- och avkastningsmål.

fl

35

fi

fl

planerar och bygger, kan vägleda det konstnärliga arbetet vad gäller exempelvis skissuppdragens och förstudiernas utformning, inriktning och fördjupning:

•

Regeringsuppdraget har lett till ökade förväntningar och en markant ökad efterfrågan på Statens konstråds expertkompetens då konstnärlig gestaltning ska integreras när statliga fastighetsaktörer planerar och bygger.

•

Med en tillfällig förstärkning av Statens konstråds anslag kan Statens konstråd tillgodose efterfrågan om samverkan och med full kraft bidra till att inom fem till tio år skapa vägledande exempel på statens förebildlighet.

36

Bilagor •

Bilaga 1: Uppdragsorganisation och tidplan.

•

Bilaga 2: Tematiserade seminarier och workshops.

•

Bilaga 3: Statens konstråds och Akademiska Hus samverkansavtal. a) Statens konstråd Akademiska Hus - AVTAL 2019 SAMMANFATTNING. b) Samverkansavtal mellan Akademiska Hus AB och Statens konstråd: Konstnärlig gestaltning av campusområden, Statens konstråd Ddnr 3.1.6/2019:39, 2019-01-14.

•

Bilaga 4: Rutin och processmall för upphandlingar och tecknande av avtal.

•

Bilaga 5: Utkast processkarta, konst i plan- och byggprocessen.

37